Arvsfördelning med efterlevande make och särkullbarn
Min svärmor miste nyligen sin man. Hon är 72 år och han var 86 år. Hon har fyra barn sen ett tidigare äktenskap och han hade två barn sen ett tidigare äktenskap. De har inga gemensamma barn. Hon äger huset de har bott i. Hon ägde det sen långt innan de träffades och gifte sig. Hon står på lånen. Huset är värt ungefär 800 000 kr. Hon har lån på ungefär 400 000 kr kvar på huset. De hade inte skrivit något testamente. Mina frågor är: Ska hans barn ärva halva värdet på huset (alltså 200 000 kr var) fastän huset är hennes? Om det är så, är skulderna bara hennes eller "ärver" hans barn hälften av skulderna också? Kan hon på något sätt få igenom att huset endast är hennes fastän de inte hade något testamente?
Hon kommer att behöva ta lån (med borgenär) för att lösa makens barns arv (ca 400 000 kr). Hon har ca 400 000 kr i skuld på huset. Huset är värt ca 800 000 kr. Det blir inget kvar för min svärmor att leva av.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar om huset ska ärvas av den avlidne makens barn och hur skulderna ska fördelas. Samt om det går att säkerställa att huset tillfaller henne.
För att besvara dina frågor kommer vi kika i både äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB).
När någon i ett äktenskap avlider ska en bouppteckning göras. Detta innebär att bådas tillgångar och skulder sammanställs, nästan allt som makarna äger ska ingå. Man tar undan enskild egendom och egendom för personligt bruk. Egendom för personligt bruk är typiskt sånt som kläder, vissa smycken osv. (här finns en gräns för hur värdefulla saker man kan ta undan). Allt det som inte är enskild egendom eller personlig egendom kallas för giftorättsgods och det är detta som ska ingå i bodelningen. I ditt fall innebär det att huset ingår om det inte är enskild egendom.
Vid bodelningen antecknas tillgångar och skulder, och sedan genomförs bodelningen. Det innebär att värdet av giftorättsgodset läggs samman efter att man dragit bort skulderna på respektive sida. Den kvarvarande summan delas sedan jämt mellan vardera parten (9 kap 1 § ÄktB). I ditt fall innebär det att summan delas mellan din svärmor och den avlidnes dödsbo.
Lånet på huset kommer att dras av från din svärmors sida och husets värde (11 kap 2 § första stycket ÄktB). Vilket kommer innebära att potten från huset som ska delas på vardera parten kommer att bli: 800 000 – 400 000 (lånet) = 400 000.
Av dessa 400 000 kommer din svärmor att ha 200 000 "som sittt" och 200 000 kommer att gå till dödsboet. Finns det andra tillgångar och andra lån så påverkar det den gemensamma potten som ska delas.
En huvudregel inom svensk arvsrätt är att man inte kan ärva någons skulder. I detta fall räknas skulden av från värdet av huset, om det istället hade varit så att den avlidnes dödsbo har mer skulder än tillgångar kan man begära dödsboet i konkurs.
Den egendom som finns i den avlidnes dödsbo kallas för kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, dessa kallas för bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap 1 § andra stycket ÄB). Delen som barnen har rätt till kallas för arvslott. Arvslotten kan sättas ur spel av ett testamente, i den situationen har barnen rätt till sin laglott som utgör hälften av arvslotten.
Även en efterlevande make har arvsrätt (3 kap 1 § ÄB). Denna rätt går dock bara före de gemensamma barnens rätt, som då får vänta på sitt arv efter den först avlidne föräldern tills även den andre föräldern avlider. I den här frågan finns det däremot endast särkullbarn (barn från tidigare relationer). Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv direkt (3 kap 1 § andra meningen ÄB). Vilket också medför att den efterlevande maken inte har någon rätt till arv. Här finns en säkerhetsreglering i lagen som säger att en kvarvarande make alltid har rätt att efter en bodelning ha kvar egendom som motsvarar minst 4 prisbasbelopp (3 kap 1 § andra stycket ÄB). 2020 är pris basbeloppet 47 300 kr. Om den efterlevande maken inte kommer upp i detta krav så har denne rätt att erhålla skillnaden utifrån arvet efter den avlidne.
Om det finns andra tillgångar i bodelningen kan dessa användas för att skifta huset så att det till sin helhet tillfaller din svärmor, ett annat alternativ kan vara att låta barnen efter maken ärva en del av huset.
För att ändra utfallet i den här frågan krävs att man gör huset till enskild egendom antingen genom äktenskapsförord eller gåva eller att den avlidne skrivit ett testamente. Detta är det tyvärr försent att åtgärda när maken redan är avliden.
Det finns en sista möjlighet att låta din svärmor få äga huset, och det är helt enkelt att de två särkullbarnen avstår sin rätt till direkt arv (3 kap 9 § ÄB). Detta innebär att de avsäger sig rätten att ärva den avlidne nu, till förmån för den efterlevande maken. Särkullbarnen får då samma rätt som ett gemensamt barn och ärver den avlidne föräldern först när den efterlevande också har avlidit. Man ärver då en kvotdel av kvarlåtenskapen som motsvarar den del man skulle ärvt efter sin förälder. Den kvarvarande maken får då egendomen med fri förfoganderätt vilket innebär att man får använda den bäst man vill, men man får inte ge bort egendomen eller testamentera den till någon annan.
Möjligheten att avstå arv som särkullbarn, ska tilläggas, är fullt frivilligt.
Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
