Hur fördelas kvarlåtenskapen mellan efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn?

2020-11-19 i Arvsskifte
FRÅGA
Maka avlider och efterlämnar 3 barn som är gemensamma med efterlevande maken samt ett särkullsbarn. Ingen enskild egendom föreligger och Makan har inte skrivit något testamente. Makan har tillgångar om 500 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. Maken har tillgångar om 300 000 kronor och skulder om 100 000 kronor. vem ärver vad och hur ser arvsskiftet ut?Hoppas på svarmvhLinda
SVAR

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den avlidne makans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan de arvsberättigade. Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.

Hur stor kommer kvarlåtenskapen att vara?

Eftersom den avlidne var gift då denne gick bort så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid bodelningen ska makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid beräkningen ska avdrag göras för eventuella skulder (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). I ditt fall innebär detta att den avlidne makans andel kommer att uppgå till 400.000 SEK och den efterlevande makens andel kommer att uppgå till 200.000 SEK. Andelarna ska sedan läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Detta innebär att makarna kommer att erhålla 300.000 SEK var i bodelningsandel (11 kap. 6 § äktenskapsbalken). Då den avlidne makan saknade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap därför att uppgå till 300.000 SEK.

Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?

Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den avlidnes vilja. Av frågan framgår det att den avlidna makan inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen.

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas till medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Eftersom den avlidne makan efterlämnar bröstarvingar så kommer således dessa att få dela på arvet.

Som huvudregel ska dessa ärva i samband med arvlåtarens död. Det finns emellertid ett undantag från den här regeln. I det fall bröstarvingarna till den avlidna även är barn till den efterlevande maken så ärver de först efter det att den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). Efterlevande make ärver alltså hela kvarlåtenskapen i det fall den avlidne endast efterlämnar gemensamma barn med den efterlevande maken. De gemensamma barnen kommer sedan att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). I det här fallet hade dock den avlidne ett särkullbarn utöver de tre gemensamma barnen med den efterlevande maken. Särkullbarnet har, till skillnad mot de gemensamma barnen, rätt att få ut sitt arv direkt. Denna kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Av frågan framgår dock inte att särkullbarnet skulle ha avstått sin rätt att få ut sitt arv direkt. Jag utgår därför för att så inte är fallet.

Vad innebär detta i ditt fall?

I ditt fall torde därför den efterlevande maken erhålla 525.000 SEK efter den avlidna makan. Denna summan utgörs av 300.000 SEK i bodelningsandel och 225.000 SEK i arv som den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt ((300.000/4)*3=225.000). De gemensamma barnen kommer att ha efterarvsrätt i den andel som ärvs med fri förfoganderätt. Deras efterarvsrätt kommer att bestämmas av den kvotdel som arvet till den efterlevande maken utgör av helheten av vad denne erhåller. I detta fallet kommer efterarvsrätten att vara 225.000/525.000, dvs. runt 43 % av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död. Särkullbarnet kommer att ha rätt att få ut sin andel, 75.000 SEK, omedelbart (300.000/4 = 75.000).

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,

Joakim Strömbladh
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (596)
2020-11-24 Lawline svarar inte på skoluppgifter
2020-11-21 Hur mycket ärver jag efter min far?
2020-11-19 Hur fördelas kvarlåtenskapen mellan efterlevande make, gemensamma barn och särkullbarn?
2020-11-05 Vad händer när skulderna i ett dödsbo är större än tillgångarna?

Alla besvarade frågor (86492)