Hur fördelas arv efter en make som har särkullbarn?

Hej. Har en fråga ang. arvskifte.

Gift par, inget äktenskapsförord eller inbördes testamente. Makan har 2 särkullsbarn.

Makan har avlidit.

Bouppteckningen visar. Makans har skulder på 15.000 kr netto. Maken har skulder på 5.000 kr. Netto.Gemensam fastighet har sålts överskott 80.000kr.

Alltså återstår 60.000kr att fördela. Hur delas arvet?

Lawline svarar

Hej,

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur den avlidna makans kvarlåtenskap kommer att fördelas mellan de arvsberättigade. Bestämmelser om bodelning finns i äktenskapsbalken. Bestämmelser om successionsrätt finns i ärvdabalken. Jag kommer därför att utgå från dessa i mitt svar.

Hur stor kommer kvarlåtenskapen att vara?

Eftersom den avlidne var gift då denne gick bort så ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § äktenskapsbalken). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § äktenskapsbalken). Eftersom du inte nämner något om enskild egendom i din fråga så utgår jag från att någon sådan inte finns.

Vid bodelningen ska makarnas respektive andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § äktenskapsbalken). Vid beräkningen av andelarna ska först avdrag för eventuella skulder göras (11 kap. 2 § äktenskapsbalken). Därefter ska andelarna läggas samman och delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § äktenskapsbalken). Jag tolkar informationen i din fråga som att de 60.000 kr som du säger återstår efter att skulderna har dragits av är det totala giftorättsgodset som ska delas lika mellan makarna. I så fall kommer makarna att erhålla 30.000 kr var i bodelningsandel (11 kap. 6 § äktenskapsbalken). Då den avlidna makan saknade någon enskild egendom kommer dennes kvarlåtenskap därför att uppgå till 30.000 kr.

Hur ska kvarlåtenskapen fördelas?

Kvarlåtenskapen ska därefter fördelas. I svensk rätt kan kvarlåtenskapen fördelas antingen genom arv eller genom testamente. Genom arv fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Genom testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den avlidnes vilja. Av frågan framgår det att den avlidna makan inte har skrivit något testamente. Kvarlåtenskapen ska därför fördelas enligt den legala arvsordningen.

Vid fördelning enligt den legala arvsordningen så kommer kvarlåtenskapen att fördelas mellan medlemmarna i en av tre arvsklasser. I första hand ärver de som tillhör den första arvsklassen. Finns det inga arvsberättigade i denna arvsklass så ärver istället de som tillhör den andra arvsklassen. Saknas arvsberättigade även i denna så ärver de som tillhör den tredje arvsklassen. Till den första arvsklassen hör den avlidnes bröstarvingar, det vill säga den avlidnes barn, barnbarn och så vidare (2 kap. 1 § ärvdabalken). Dessa ska ta en lika stor del av kvarlåtenskapen (2 kap. 1 § 2 stycket ärvdabalken). Eftersom den avlidna makan efterlämnar bröstarvingar i form av två särkullbarn så kommer således dessa att få dela på arvet (eftersom det inte nämns något om några gemensamma barn i frågan så utgår jag från att några sådana inte finns).

I det fall den avlidna makans bröstarvingar är barn även till den efterlevande maken så ärver de först efter det att den efterlevande maken också har gått bort (3 kap. 1 § ärvdabalken). I så fall ärver alltså den efterlevande maken hela kvarlåtenskapen och de gemensamma barnen kommer att ha efterarvsrätt i den efterlevande makens kvarlåtenskap när denne går bort (3 kap. 2 § ärvdabalken). I det här fallet har dock den avlidne två särkullbarn. Särkullbarn har, till skillnad mot eventuella gemensamma barn, rätt att få ut sitt arv direkt. Dessa kan emellertid avstå från att ta ut sitt arv till dess att den efterlevande maken går bort (3 kap. 9 § ärvdabalken). Av frågan framgår dock inte att särkullbarnen skulle ha avstått sin rätt att få ut sitt arv direkt. Jag utgår därför för att så inte är fallet.

Den efterlevande maken har dock alltid en rätt att få ut ett värde som motsvarar fyra prisbasbelopp efter den andre makens död (3 kap. 1 § andra stycket ärvdabalken). Denna rätt går före särkullbarns rätt att få ut sin arvslott direkt. Den enda situationen i vilken en efterlevande make inte erhåller ett värde som motsvarar åtminstone fyra prisbasbelopp är om det inte finns ett sammanlagt värde som motsvarar denna summan. Den efterlevande maken får då det som finns att tillgå ur kvarlåtenskapen.

Prisbasbeloppet för 2020 är bestämt till 47.300 kr. Den efterlevande maken har därför rätt till 189.200 kr (47.300*4). Eftersom den efterlevande maken endast erhåller 30.000 kr i bodelningsandel så kommer denne även att ha rätt till den avlidna makens kvarlåtenskap.

Vad innebär detta i ditt fall?

I ditt fall torde därför den efterlevande maken erhålla 60.000 kr efter den avlidna makan. Denna summan utgörs av 30.000 kr i bodelningsandel och 30.000 kr i arv som den efterlevande maken ärver med fri förfoganderätt. Särkullbarnen kommer att ha efterarvsrätt i den andel som ärvs med fri förfoganderätt. Deras efterarvsrätt kommer att bestämmas av den kvotdel som arvet till den efterlevande maken utgör av helheten av vad denne erhåller. I detta fallet kommer efterarvsrätten att vara 30.000/60.000, dvs. 50 % av kvarlåtenskapen vid den efterlevande makens död.

Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Frågor som rör bodelning och kvarlåtenskap kan vara ganska krångliga och om du har ytterligare funderingar så får du gärna återkomma.

Vänligen,

Lawline RådgivareRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Arvsskifte? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000