Har kusiner arvsrätt enligt lag?

2021-05-04 i Arvsordning
FRÅGA |Stämmer det att kusiner inte har någon rätt att ärva enligt svensk lag? Gäller det även om ens kusin är den enda släktingen man har kvar vid liv? Tacksam för svar.
Vanessa Hannah |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den legala arvsrätten kan indelas i tre arvsklasser (parenteler). Den första arvsklassen består enligt 2 kap 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB) av bröstarvingar, dvs. avkomlingar. Den andra arvsklassen består enligt 2 kap 2 § ÄB av arvlåtarens föräldrar, syskon och syskonbarn. Den tredje arvsklassen består enligt 2 kap 3 § ÄB av arvlåtarens mor- och föräldrar och deras barn. Kusiner ingår inte i någon av dessa arvsklasser och om det inte finns någon efterlevande släkting som är arvsberättigad så går arvet istället till den allmänna arvsfonden, vilket följer av 5 kap 1 § ÄB. Om din kusin är den enda släkting du har kvar vid liv och du vill att denne ska ärva dig finns det en möjlighet till att upprätta ett testamente och på så sätt undvika att arvet istället går till den allmänna arvsfonden. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

När arvinge går bort kort efter arvlåtaren

2021-05-01 i Arvsordning
FRÅGA |Hej!Min svärfars faster, som var ensam och barnlös, gick bort för några veckor sedan. Nu har även svärfar gått bort och för svärmors skull infinner sig då frågan:Är svärfar, eller hans dödsbo, arvsberättigad trots att han gått bort? Han levde ju när fastern gick bort. Finns det någon risk att han kan bli "bortglömd" i fasterns bouppteckning, så att svärmor måste bevaka detta själv?Med vänlig hälsning
Hanna Palmkvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att fasterns föräldrar och syskonet som är förälder till din svärfar alla redan gått bort ska din svärfar, precis som du är inne på, ärva i egenskap av syskonbarn (2 kap. 2 § första och andra stycket ärvdabalken). Din svärfar är arvsberättigadDen avgörande tidpunkten för rätten att taga arv är när arvlåtaren (fastern) går bort (1 kap. 1 och 2 §): eftersom din svärfar ännu var i livet när hans faster gick bort ska han anses ha hunnit ta del av arvet även om det inte hunnit ske i praktiken. En förutsättning är att ni kan lägga fram någon form av bevisning om att han överlevde fastern, men detta tenderar att endast vara ett problem när arvlåtare och arvtagare exempelvis omkommer i samma olycka. Hans del av arvet ska därför ingå i bodelningen efter honom, och därefter tillfalla din svärmor (3 kap. 1 §), precis som ni är inne på. Borde ni höra av er angående hans arv?Förhoppningen är självfallet att allt ska gå rätt till, men misstag kan förstås begås, i synnerhet i lite extraordinära fall såsom detta. Det är såklart säkrare att höra av sig och förvissa sig om att relevanta parter är medvetna om att din svärfar överlevde sin faster och därför ska anses ha hunnit ärva.Lycka till, och tveka inte att återkomma med en ny fråga om ni har fler funderingar!Med vänlig hälsning,

Kan man ärva sin "fasters man"?

2021-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Eftersom min faster dog först. Borde väl min fasters man ärva henne. Men nu dog tyvärr han på och han har inga efterlevande. Därför undrar jag hur det blir
Izel I |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga är av arvsrättslig karaktär och regleras i ärvdabalken (ÄB). Det framgår inte av frågan om det finns något testamente och jag kommer därför i mitt svar utgå från att det inte finns något testamenteHuvudregeln när den avlidne var gift är att hela kvarlåtenskapen tillfaller den efterlevande maken (3 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar och arvingar i andra arvsklassen har sedan rätt till efterarv vid den efterlevande makens död (3 kap. 2 § ÄB).Den legala arvsordningen När någon avlider och det inte finns något testamente utgår man från den legala arvsordningen som finns lagstadgad. I första hand är det barn och barnbarn som ärver, så kallade bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Om sådana inte finns, vilket är fallet här, är det föräldrar, syskon och syskonbarn som ärver (2 kap. 2 § ÄB). Nu finns inte heller dem i livet och då går man vidare och tittar på om det finns farföräldrar eller morföräldrar i livet (2 kap. 3 § ÄB). Om inte de lever tittar man på om det finns fastrar, mostrar, morbröder och farbröder i livet och om det gör de så ärver dem (2 kap. 3 § andra stycket ÄB). Arvsrätten stannar där och kusiner kan alltså inte ärva. Finns inga av dessa i livet kan ingen annan ärva (2 kap. 4 § ÄB). Som huvudregel går då pengarna till allmänna arvsfonden om det inte finns några arvingar (5 kap. 1 § ÄB). Det finns dock en möjlighet för arvingar efter den först avlidne maken att ärva den sist avlidne maken om den sistnämnde inte har några arvingar i livet (3 kap. 8 § ÄB).UtfallI detta fall uppfattar jag det som att din faster har legala arvingar men inte din fasters man. Av denna anledning kommer arvet från din faster (och hennes man) att tillfalla hennes legala arvingar enligt den legala arvsordningen. Då jag inte fått tillräckligt med information om din fasters efterlevande kan jag inte fastställa hur arvet kommer att fördelas.

Hur ser arvsordningen ut då arvsberättigat syskon avlidit?

2021-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Min farfar och farmor hade 2 sönerA (Min far) B (Min mor) - Bägge döda C (Min fars bror)Två barn Har gått bort för 2 dagar sedan Ej gift, inga barn Inget testamenteD (jag) E (min syster - är död sedan 15 årTvå barn Fyra barnVem ärver min farbror? Blir jag ensam arvtagare eller kommer min döda systers barn att kunna ärva min farbror?
Maya Hempel |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga har formulerats lite tokigt i vårt system men jag tror att jag kan lista ut vad du menar trots det. Jag har tagit bort namnen av integritetsskäl. Jag tolkar det som att din farmor och farfar hade två söner, din far och din fars bror. Jag tolkar det också som att det är din farbror som nyligen avlidit och att du önskar veta vem som ärver honom? Jag utgår i mitt svar från att din farbror inte har några egna barn och att din syster är död. Om jag missförstått något av ovanstående får du gärna återkomma till oss med en ny fråga. Den legala arvsordningen reglerar vem som får rätt till arv med anledning av en närståendes bortgång. Som du kanske känner till ska den avlidnes arv i första hand ges till dennes barn (2 kap 1 § ärvdabalken - ÄB). Då barn saknas, som i din farbrors fall ska arvet gå till föräldrarna vilka i ditt fall också saknas. Det innebär att arvet går vidare till syskon (din pappa som dessvärre också avlidit) och i avsaknad av dessa till syskonbarnen (du och din syster). Det innebär att arvet ska delas lika mellan dig och din syster (2 kap 2 § ÄB). Eftersom din syster är avliden träder hennes barn i din systers ställe vad gäller hennes del av arvet. Sammanfattningsvis är det du och din systers barn som får ärva din farbror. Du kommer ha rätt till halva arvet och barnen dela på den andra halvan, förutsatt att din farbror inte haft någon annan önskan som upptagits i ett testamente. Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Ärver min svärdotter mig?

2021-05-02 i Arvsordning
FRÅGA |HejHar en son som är gift, paret har inga barn. Vad händer med arvet efter mig om min son dör. Har då min svärdotter arvsrätt? Om ja, hur undviker jag detta?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ärvdabalken reglerar vem som har rätt att ärva. Enligt denna lag har en svärdotter inte rätt att ärva sin svärförälder enligt den legala arvsordningen, utan det enda sättet för svärdottern att ärva från dig är om du testamenterar egendom till henne. Om det inte skrivits något testamente gäller den legala arvsordningen. Den ser ut som följande:1. I första hand ska den avlidnes bröstarvingar ärva, det vill säga den avlidnes barn. 2. Om den avlidnes barn har avlidit ärver dess avkomlingar, det vill säga barnbarn och barnbarnsbarn. 3. I andra hand ska arvlåtarens föräldrar ärva. 4. Om arvlåtarens föräldrar inte är i livet ska arvlåtarens syskon ärva. 5. Är syskon avlidet ska syskonens avkomlingar träda i dess ställe. 6. I tredje hand om varken barn, föräldrar eller syskon finns i livet ska arvet gå till den avlidnes mor- och farföräldrar. 7. Finns inte dessa i livet går arvet till den avlidnes mostrar, fastrar, morbröder eller farbröder (se 2 kap. 1 §, 2 §, 3 § och 4 § ärvdabalken).Det är endast ovanstående personer som är arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. Detta innebär att din svärdotter endast kan ärva dig genom att du testamenterar egendom till henne. Du behöver alltså inte göra något särskilt för att undvika att hon ärver från dig.Jag hoppas du är nöjd med ditt svar på din fråga! Annars kan du alltid höra av dig till oss igen.Vänligen,

Fördelning av arv för fasters man

2021-04-30 i Arvsordning
FRÅGA |Eftersom min faster dog först. Borde väl min fasters man ärva henne. Men nu dog tyvärr han på och han har inga efterlevande. Därför undrar jag hur det blir
Ebba Kristensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga såsom att du undrar vem som ärver din faster och hennes man när de inte har några egna barn. Jag förutsätter också att det inte finns något testamente då frågan inte innehåller någon information som antyder på det. Ifall det finns ett testamente kommer svaret på frågan bli annorlunda eftersom man i så fall utgår från testamentes innehåll. Reglerna som blir aktuella går att finna i Ärvdabalken (ÄB) och Äktenskapsbalken (ÄktB).Vad hände när din faster dog?Ett äktenskap avslutas när en av makarna avlider (1 kap. 5 § första stycket ÄktB). När detta sker ska en bodelning mellan makarnas gemensamma giftorättsgods göras (9 kap. 1 § första stycket ÄktB). Huvudregeln är att makarnas egendom är giftorättsgods om det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § första stycket ÄktB). Makarnas giftorättsgods läggs sedan samman och delas lika mellan makarna, efter att avdrag för skulder gjorts (11 kap. 3 § första stycket ÄktB). Den efterlevande maken får då häften av det gemensamma giftorättsgodset med full äganderätt. Den andra halvan går till den avlidnes makens dödsbo och det beloppet tillsammans med eventuell enskild egendom är alltså det arv som ska fördelas efter din fasters bortgång (hennes kvarlåtenskap). I och med att de var gifta vid din fasters död har hennes man även rätt till att ärva sin fru i egenskap av efterlevande make (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Det innebär att han ärver din fasters kvarlåtenskap med fri förfoganderätt. Med fri förfoganderätt menas att din fasters man fritt kan disponera egendomen men han får inte testamentera bort eller vidta handlingar utan tillbörlig hänsyn mot arvingar som har rätt till efterarv, till exempel ge bort delar av arvet som gåva till andra än arvingar (3 kap. 3 § första stycket ÄB). Det är först nu när han också har avlidit som din fasters arv ska fördelas till hennes arvingar (3 kap. 2 § första stycket ÄB).Fördelning av din fasters kvarlåtenskapDin fasters arv ska fördelas efter den legala arvsordningen. Utifrån den legala arvsordningen ska i första hand hennes barn och barnbarn ärva hennes kvarlåtenskap (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Utifrån frågan tolkar jag det dock som att hon inte har några barn eller barnbarn och i så fall går man vidare till den avlidnes föräldrar (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Om din fasters föräldrar är avlidna ska i första hand hennes syskon ärva henne (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om de är avlidna kan deras barn ta syskonen plats (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). I vårt fall betyder det att ifall din fasters syskon också är avlidna går du och dina eventuella syskon och kusiner in i era föräldrars plats. Hennes kvarlåtenskapen ska slutligen delas lika mellan de existerande arvingarna.Fördelning av din fasters mans kvarlåtenskapNär din fasters kvarlåtenskap fördelats lika mellan eventuella arvingar ska din fasters mans kvarlåtenskap fördelas. Hans arv ska fördelas på samma sätt som din fasters arv fördelades det vill säga om det finns barn eller barnbarn ärver de i första hand (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Om han inte har några bröstarvingar ska hans föräldrar ärva (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Ifall hans föräldrar inte är i livet kommer hans syskon ärva (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Om de också är avlidna ska hans syskonbarn ta deras plats (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Ifall det inte finns några syskonbarn ska hans mor- och farföräldrar, mostrar, fastrar, morbröder och farbröder ärva (2 kap. 3 § första stycket ÄB). Är ingen av de ovan nämnda arvingarna i livet, ska ni som är din fasters arvingar även ärva hennes man (3 kap. 8 § första stycket ÄB).SammanfattningFörst och främst ska din fasters kvarlåtenskap fördelas mellan hennes arvingar. Därefter ska hennes mans kvarlåtenskap fördelas. Om han inte har några levande arvingar ska ni som är din fasters arvingar även ärva hans kvarlåtenskap (3 kap. 8 § första stycket ÄB).Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Om särkullbarns rätt till arv & om halvsyskon och den legala arvsordningen

2021-04-29 i Arvsordning
FRÅGA |Hej, har 2 frågor, om arvsrätt,1. vår mor hade 4 halvsyskon. Vår morfar, som gifte sig med en annan kvinna än vår mormor, skrev ett inbördes testamente med sin fru. Vår mamma fick ett brev om att det var gjort. När han dog, fick vår mamma ingenting från hans dödsbo. men man kan väl inte testamentera bort arvsrätten för särkullsbarn? Vår mamma borde väl ha fått dela med sina halvsyskon på den del som inte deras mor ärvde genom testamentet? Om det är så, hur kunde det godkännas? 2. Jag har en bror, ingen av oss har några barn. Nu är båda våra föräldrar döda. Våra far och morföräldrar är också döda. Vår farbror och faster är också döda. Men vår mamma hade 4 halvsyskon som har barn,När både jag och min bror är döda, kommer då vår mammas halvsyskon eller deras barn att ärva oss?Om det är så- hur undviker man det? måste jag och min bror skriva varsitt Testamente ?Hoppas ni kan reda ut detta på ett begripligt sätt.
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår i frågan ifrån att samtliga halvsyskon är barn till din morfar. Detta har betydelse vid uträkningen av andelar i arvet efter honom.Regler om arv och testamente finns i ärvdabalken (ÄB).1.Särkullbarns rätt till laglottPrecis som du säger har särkullbarn rätt alltid rätt att ärva sina föräldrar (3 kap 1 § ÄB). Den delen av arvet som inte kan testamenteras bort kallas laglott, och utgör hälften av det arv som arvingen hade fått om det inte fanns ett testamente (7 kap 1 § ÄB). Utan testamente skulle din morfars arv delas över fem barn. Hälften av detta utgör alltså en tiondel av arvet efter din morfar, alltså det din mor hade rätt till.För att få ut sin laglott vid testamente så krävs att arvingen påkallar jämkning i testamente (7 kap 3 § ÄB). Arvingar har sex månader på sig efter att ha blivit delgivna testamentet att jämka det. Om det hade gått mindre än sex månader sedan hon fick reda på vad som stod i testamentet kunde hon alltså fortfarande jämkat det för att få ut laglotten.Om möjligheten till efterarvVad jag, utan att ha sett testamentet, förmodar ha hänt är att den nya frun ärvde allt från din morfar med fri förfoganderätt. Detta innebär att ingen av hans andra arvingar testamenterades något, utan att deras andelar istället skulle delas ut efter fruns död genom efterarv.Din mamma hade kunnat jämka testamentet, och således fått ut sin andel i arvet direkt. Om hon inte gjort det räknas det som att hon avstått från sitt arv till förmån för den nya frun (3 kap 9 § ÄB). Detta arvsavstående är dock inte permanent.Din morfars barn har, om de inte tidigare fått ut arvet, rätt till halva dödsboet efter den nya fruns bortgång (3 kap 2 § ÄB). Denna rätt kan inte testamenteras bort. Eftersom morfadern hade fem barn motsvarar då din mammas andel en tiondel av det totala arvet efter morfaderns nya fru. Om frun tjänat egna pengar efter morfaderns död kan andelen bli något mindre, men rätten kvarstår likväl (3 kap 4 § ÄB).Om den nya frun ändå skrivit ett testamente som bortser från den här regeln hade hon kunnat klandra testamentet, återigen inom sex månader efter att hon fick ta del av testamentet (14 kap 5 § ÄB).Svar på din första frågaSom sammanfattat svar på din fråga godkändes arvskiftet alltså genom att din mor inte klandrade eller jämkade det. Om hon gjort det hade hon fått ut arvet direkt eller vid fruns död. Eftersom du är bröstarvinge till din morfar genom din mors bortgång kan du göra anspråk på arvet efter frun, förutsatt att det gått mindre än 10 år sedan dödsfallet och att din mor inte hade möjlighet att göra sin rätt gällande inom sexmånadersfristen (16 kap 4 § ÄB).2.Om den legala arvsordningenOm någon väljer att inte upprätta ett testamente fördelas arvet enligt den legala arvsordningen. Först ärver barn eller barnbarn. Om inte sådana finns ärver föräldrar, syskon eller syskonbarn. Mor- och farföräldrar ärver om inget av det tidigare finns. Även deras barn, alltså farbröder, fastrar, morbröder och mostrar har rätt att ärva. Deras barn, alltså kusiner, har dock ingen rätt att ärva (2 kap 1-4 §§ ÄB).Det spelar stor roll vem som går bort sistDu och din bror kommer i första hand att ärva varandra. Om din mammas halvsyskon lever vid den sista av ers bortgång så kommer de att ärva. Om de däremot inte lever så stannar möjligheten till arv där, deras barn kommer alltså inte att ärva er.Svar på din andra frågaOm du och din bror båda går bort före er mammas halvsyskon så kommer de att få arvet, men inte annars. Vill ni undvika detta så krävs att den sist levande av er skriver ett testamente. Självklart går det också bra att ni båda gör det, men om inte så kommer det andra syskonet att få hela arvet efter det första.Om inget testamente upprättas och er mammas halvsyskon dör före er så finns inga arvingar som kan ärva den sist levande (2 kap 4 § ÄB). Arvet kommer i så fall att gå till allmänna arvsfonden (5 kap 1 § ÄB).Hoppas att du fick svar på din fråga! Om du har några uppföljande frågor eller om jag missuppfattat något är du välkommen att höra av dig till mig på erika.redelius@lawline.se.Vänligen,

Påverkar äktenskapsförord arvet?

2021-04-28 i Arvsordning
FRÅGA |Hej! Om två personer gifter sig och båda har barn i tidigare äktenskap men inga gemensamma barn, vem/vilka ärver vad om tex maken avlider? Och vad gäller om det finns ett äktenskapsförord upprättat vs om det inte finns något?
Alva Lindsjö |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt svar nedan utgå från vad som händer om det inte finns ett testamente och att arvet därmed fördelas enligt den legala arvsordningen som framgår av ärvdabalken (ÄB). Sedan kommer jag gå in på vad ett äktenskapsförord har för betydelse för arvet.Vem ärver?Huvudregeln är att arvet fördelas lika mellan den avlidnes bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar är barn till den avlidne. Om den avlidne var gift så tillfaller dock arvet den efterlevande maken med fri förfoganderätt (3 kap. 1 § ÄB). Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande maken har rätt att förfoga över tillgångarna under sin livstid, det vill säga har rätt att till exempel sälja eventuell egendom eller använda eventuella pengar. Maken kan dock inte testamentera bort arvet. I praktiken innebär det att arvet tillfaller den efterlevande maken och att bröstarvingarna kommer få ut sin del av arvet när den efterlevande maken dör.Finns det särkullbarn så kan detta påverka arvet. Särkullbarn är barn till den avlidne, men som inte är barn till den efterlevande maken. Om det finns särkullbarn så har det rätt att få ut sin del av arvet direkt (3 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att särkullbarnens del av arvet inte kommer att tillfalla den efterlevande maken. Särkullbarn har dock en möjlighet att avsäga sig arvet till förmån för den efterlevande maken. Då tillfaller särkullbarnets del av arvet den efterlevande maken med fri förfoganderätt, på samma sätt som om det finns gemensamma barn. Om särkullbarnet väljer att avsäga sig arvet så kommer de få ut sin del av arvet vid den efterlevande makens död (3 kap. 9 § ÄB).I ditt fall så innebär det att särkullbarnen till maken kommer att ha rätt att få ut sin del av arvet direkt, eller att avsäga sig arvet till förmån för den efterlevande makan. Då kommer särkullbarnen få ut sin del av arvet när makan dör. Makans barn kommer inte att ärva någonting från den avlidne maken eftersom de inte är hans bröstarvingar.Vad gäller om det finns ett äktenskapsförord respektive om det inte finns något?Regler kring äktenskapsförord finns i äktenskapsbalken (ÄktB).Ett äktenskapsförord reglerar om egendom i ett äktenskap ska vara enskild eller giftorättsgods (7 kap. 3 § ÄktB). Äktenskapsförordet påverkar fördelningen vid en eventuell bodelning. En bodelning ska som utgångspunkt göras vid en äktenskapsskillnad eller när en make dör (9 kap. 1 § ÄktB, 1 kap. 5 § ÄktB).Vid en makes död ska man alltså göra en bodelning. Om det då finns ett äktenskapsförord så kommer detta påverka vilken egendom som är makarnas enskilda egendom och inte ska ingå i bodelningen. Detta innebär att den ena makens tillgångar kan bli antingen större eller mindre än den andres. Om det finns gemensamma barn så skulle ett äktenskapsförord inte alls påverka utgången av arvet då man först ärver den ena maken vid dennes död och sen den andra maken vid dennes död. I slutändan kommer man ändå ha ärvt lika mycket som om ett äktenskapsförord inte hade funnits eftersom man ärver båda makarna. Om det däremot finns särkullbarn så kan ett äktenskapsförord påverka arvet, beroende på hur mycket tillgångar makarna har. Detta beror på att man endast ärver en av makarna istället för båda och därmed påverkas särkullbarnens arv av storleken av varje makes tillgångar. Alltså, om maken till exempel har mycket enskild egendom, medan makan har mindre enskild egendom så innebär ett äktenskapsförord att särkullbarnen till maken kommer få ett större arv än särkullbarnen till makan. Finns det inget äktenskapsförord så delas makarnas egendom jämnt mellan dem, vilket gör att arvet till vardera makes särkullbarn kommer bli lika stora. Genom ett äktenskapsförord kan man alltså skydda sitt arv från att tillfalla den efterlevande makens särkullbarn, i alla fall om man är den maken med störst tillgångar.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,