Arvsregler när en person har koppling till två olika länder?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår dig som att du undrar vilket lands lag om arv som gäller, givet de omständigheter du angivit i din fråga, och hur arvet ska fördelas då.
Vilket lands lag gäller?
Vilket lands lag som gäller, beror på flera omständigheter, men jag ska försöka förklara utgångspunkterna. Även om Kosovo har en omtvistad status, så är min uppfattning att Kosovo inte är medlem i EU. Dock äe EU:s Successionsförordning universell och gäller för alla länder i världen, vilket är en förordning som reglerar vilket lands lag som ska gälla för arvsrätten när en person har koppling till två olika länder (art. 20). Hänvisningarna i nästkommande stycken gäller alltså EU:s Successionsförordning.
Huvudregeln enligt denna förordning, är att varje person har möjlighet att själv välja vilket lands lag som ska gälla för arvsrätten när en går bort. En person som är medborgare både i Sverige och i Kosovo kan alltså välja vilket av dessa länders lagar som ska gälla för arvsfördelningen (art. 22). Detta ska då anges i testamentet.
Om personen i fråga inte gjort något lagval, gäller enligt Successionsförordningen som utgångspunkt det landets lag där personen hade hemvist vid sin bortgång, om det inte är uppenbart att denne har närmre anknytning till en annan stat (art. 21). I din fråga borde alltså som utgångspunkt svensk arvsrätt gälla på arvsskiftet, om personen har hemvist här när denne går bort. Då personen verka äga fastighet och mark i Kosovo, och har större delen a sin familj där, finns det visst utrymme att argumentera för att Kosovos arvsrätt ska gälla. Det ska dock vara uppenbart att närmre anknytning finns till Kosovo, vilket är ett högt ställt krav.
Det landets lag som blir gällande, blir också gällande universellt på all egendom som personen äger och hur arvsfördelningen ska göras (art. 23).
Hur ska arvet fördelas?
Då jag dels inte inom ramen för detta uppdrag kan redogöra för hur arvsrätten i Kosovo ser ut, och dels tror att det blir svensk arvsrätt som blir tillämplig så länge den avlidne inte i testamente skrivit något annat, kommer jag redogöra för hur denna persons arv ska fördelas, utifrån svensk arvsrätt. Dessa regler återfinns i ärvdabalken.
Enligt svensk arvsrätt gäller den så kallade legala arvsordningen, om det inte finns något testamente. Enligt denna arvsordning är det i första hand den avlidnes bröstarvingar, alltså barn, som ärver denne (2 kap. 1§ ärvdabalken). Som jag förstår dig, så har den aktuella personen barn. Det innebär att om dessa barn är i livet när personen går bort, ärver de allt efter denne med lika del. Finns det exempelvis 3 barn, ärver dessa tre vars en tredjedel. Finns det alltså barn, så stannar arvet där i arvsordningen, eventuella föräldrar och syskon och liknande får alltså ingenting. Det är först om det inte finns barn som föräldrarna ärver, och först när det inte finns föräldrar som syskon ärver. Arvsrätten för bröstarvingar gäller de bröstarvingar som är i livet när personen går bort, men barn som är i magen räknas också om denne föds med liv (1 kap. 1§ ärvdabalken).
Enligt svensk arvsrätt har sambor, partners och flick-och pojkvänner ingen arvsrätt enligt lag, utan det krävs att man är gift för att få ärva av sin respektive partner. För att den aktuella personens flickvän i Kosovo ska få ärva, krävs det alltså att personen skriver ett testamente och uttrycker detta, då jag tolkar det utifrån din formulering som att de inte är gifta enligt något lands lag.
Kort kan också sägas något om testamente och barns arvsrätt, då det enligt svensk rätt inte går att göra sina barn helt arvlösa genom testamente. Bröstarvingar har alltid rätt att kräva hälften av det som de annars hade haft ätt till, om testamente inte fanns. Detta kallas laglotten (7 kap. 1§ ärvdabalken). Så finns ett testamente som föreskriver en annan ordning än den som jag angivit, så har barnen rätt att begära jämkning av testamentet och få ut åtminstone sin laglott (7 kap. 3§ ärvdabalken). Om de dock inte begär detta inom sex månader det att de delgavs testamentet, så förfaller denna rätt. Laglottsrätten är alltså en rätt som måste utkrävas, och går förlorad om man är passiv.
Sammanfattning och råd
Sammantaget, skulle jag tro att svensk arvsrätt blir aktuell i din fråga, på grund av hemvisten i Sverige, såvida man inte kan göra gällande att det finns en uppenbart närmre anknytning till Kosovo, eller om personen i fråga har skrivit ett testamente och valt Kosovos arvsrätt som gällande.
Enligt svensk arvsrätt, kommer den aktuella personens samtliga barn ärva denne och dela lika på all dennes kvarlåtenskap. Det gäller all egendom, oberoende vari i världen den finns (det vill säga även fastighet och annan egendom som finns i Kosovo), och det gäller alla barn oavsett var i världen de bor (det vill säga även det barn som flickvännen bär på och väntas födas i Kosovo). Finns det barn ärver alltså varken syskon, föräldrar eller flickvännen. För att de ska få ärva, krävs det att den aktuella personen skriver ett testamente och uttrycker detta.
Om personen i fråga är i livet, rekommenderar jag denne att om denne vill frångå denna ordning, att skriva ett testamente, dels som uttrycket vilket lands lag denne vill ska gälla, dels vem som ska ärva och med vilken fördelning. Vår juristyrå kan vara behjälplig med det, och för att nå dem kan du återkomma till mig så kan jag sätta dig i kontakt med dem. Jag nås för det ändamålet på sara.pedersen@lawline.se. I övrigt beklagar jag att vi tyvärr inte kan vara behjälpliga med att svara på vad arvsrätten i Kosovo säger, om den skulle bli aktuell under ovan omständigheter. För det rekommenderar jag er att hitta en jurist antingen i Sverige eller i Kosovo, som arbetar med Kosovos arvsrätt, för vidare hjälp.
I övrigt hoppas jag att du fått någon vägledning i dina frågor!
Bästa hälsningar,
