Går det att göra så att mitt barn inte ärver något av mig?

2020-03-05 i Arvsavstående
FRÅGA |HejVart hitta jag svaret till :Jag har valt bort mitt barn från testamente t ex att han skall inte ärva något av mig, vilket även omfattar hans laglott som bröstarvinge.Jag vet att han har rätt till laglott men om han inte vill ärva något av mig finns det något dokument som han kan lämna till min testamentsexekutor redan nu att han inte vill ärva något?Jag också vet att Skatteverket kommer att kontakta honom i Sydafrika vid mitt bortgång, men undrar om han har skrivit ett dokument där han vägrar att ta emot något arv, skulle detta dokumentet räcka för att göra bouppteckningen?Hoppas att jag har förklarat rätt!
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Ärvdabalken (ÄB) finns det som huvudregel två sätt att avsäga sig från sin arvsrätt. Dessa är arvsavsägelse och arvsavstående.Att avsäga sig arvet medan arvlåtaren är i livetEn person som är myndig kan frånsäga sig sitt arv genom en arvsavsägelse. En sådan måste göras skriftligt hos arvlåtaren eller genom att godkänna ett testamente (se 17 kap. 2 § ÄB). Det sker alltså innan arvlåtarens död.Eftersom ditt barn är en bröstarvinge har han dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av vad som skulle tillfallit honom enligt lag. Huvudregeln säger att en bröstarvinge inte kan avsäga sig sin laglott utan skälig ersättning. Att tänka på är att en sådan avsägelse även gäller mot arvingens avkomlingar, om inget annat skulle framgå. Alltså skulle ditt barns barn i framtiden inte heller att ärva något efter dig. Arvet fördelas istället på dina övriga arvtagare som om den som har gjort en arvsavsägelse inte funnits (se 17 kap. 2 § tredje stycket).Att avsäga sig arvet efter arvlåtarens dödEtt arvsavstående innebär att arvet fördelas som om den som avstått från arvet varit död. I detta fall kommer alltså det arv som skulle ha gått till den egentligen arvlåtaren istället att gå till dess bröstarvingar om sådana finns (alltså skulle arvet istället gå till ditt barns barn om han har några).Ett arvsavstående kan däremot till skillnad från en arvsavsägelse inte göras förrän efter att arvlåtaren har avlidit. Från arvlåtarens död har en arvtagare rätt att avstå från arvet fram till det att arvskifte görs. Här ska också en förklaring ges till varför han vill avstå från sitt arv. Arvsavståendet ska vara skriftlig och lämnas in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen.Avstå jämkning av ett testamenteEtt tredje alternativ kan vara att om du skriver ett testamente som inkräktar på ditt barns arvslott har han en rätt att påkalla jämkning av testamentet (se 7 kap. 3 § ÄB) för att få ut sin laglott ändå. Om han avstår från detta kommer arvet att fördelas som det står skrivet i testamentet. Om han inte nämns i testamentet krävs att han påkallar jämkning för att få ut laglotten.SammanfattningAlltså kan ditt barn redan nu göra en arvsavsägelse, eller vänta till att du avlidit och därefter göra ett arvsavstående. Han kan också avstå från att påkalla jämkning av ditt testamente och därmed inte få ut något arv. Alla alternativ kräver dock att din son beslutar om det, du kan alltså inte göra honom helt arvlös på egen hand.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man avstå sitt arv?

2020-01-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan man lämna tillbaka arvet eller laglotten till dödsboet pga att man inte vill ha något ?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB).ArvsavsägelseEn arvinge kan genom godkännande av ett testamente eller annars, skriftligen hos arvlåtaren avsäga sig sin rätt till arv (17 kap 2 § ÄB). Arvsavsägelse ska ske av en arvinge medan arvlåtaren lever. Avsägelsen måste ske uttryckligen eller så måste det otvetydigt framgå av omständigheterna att avsikten var att avsäga sig arvsrätten.Om arvingen avsagt sig hela sitt arv är denne inte längre att betrakta som arvtagare och kan därför inte klandra ett eventuellt testamente. Det är inte möjligt att återkalla en arvsavsägelse. En arvsavsägelse gäller också mot arvtagarens avkomlingar, om inte annat anges vid avsägelsen. Arvingen måste medverka personligen vid en arvsavsägelse. En underårig kan till exempel inte avsäga sig sitt arv.ArvsavståendeArvsavstående kan ske först när arvlåtaren eller testatorn är död. I ett arvsavstående förklarar någon som är arvsberättigad att han eller hon avstår från sitt arv. Avståendet kan göras ända till dess arvskifte sker och kan avse hela eller delar av arvslotten. Avståendet kan avse en viss summa eller sak. Till skillnad från arvsavsägelse träder den avståendes avkomlingar in i stället för den avstående när det gäller rätten till arvet.Jag antar att arvlåtaren har gått bort (då du i din beskrivning angett att det finns ett dödsbo). I så fall kan man avstå från arvet, och avståendet kan ske ända till att arvskiftet sker.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om en bröstarvinge inte vill få ut sitt arv?

2020-01-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej.Våran pappa har avlidit och vi är tre bröstarvingar, men en bröstarvinge vill inte ha något arv utan vill att den delen ska fördelas lika på oss två som är kvar. Går detta att lösa? Vi är överens oss syskon emellan.
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en person, i det här fallet en bröstarvinge, inte vill få ut sitt arv till förmån för annan finns det två alternativ som eventuellt kan bli tillämpliga. Jag kommer gå igenom dessa nedan.Om en person som är arvsberättigad inte vill få ut sitt arv, kan personen antingen avsäga sig eller avstå sin arvslott. Avsägelse av arv regleras vanligtvis i 17 kap. 2 § ärvdabalken och behandlar frågan om avsägelse av arv före dödsfallet. I ditt fall är ju arvlåtaren redan avliden och hur man då ska gå tillväga finns inte specifikt reglerat i lag. Du kan dock läsa här att om en person avsäger sin rätt till arv före bodelningsförrättningen ska denne inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen.Ett annat alternativ är att ditt syskon avstår sin rätt till arv. Det innebär dock att arvet istället går vidare till dennes bröstarvingar. Det är vanligt att föräldrar gör detta till förmån för sina barn.Sammanfattningsvis bör ditt syskon avsäga sig sin rätt till arv, då det innebär att ni övriga syskon istället delar på den del av arvet som skulle tillfallit hen. Med vänliga hälsningar

Rätt att avsäga sig arvsrätt

2020-01-26 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Det är som så att min pappa har gått bort. En pappa som jag aldrig haft någon relation med. Han har ett barn till som han heller aldrig haft någon kontakt med. Så vår fråga är nu, är vi verkligen skyldiga att ta hand om hans dödsbo (finns inget att ärva) bara skulder. Han bodde på ett äldreboende som nu undrar vem som ska städa och tömma lägenheten och vi bor 20mil därifrån och är inte alls intresserade av att befatta oss med något rörande honom/dödsboet. Vad gäller, kan ni hjälpa oss att förstå vad vi är skyldiga till eller om vi bara kan avsäga oss allt. Tack på förhand.
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar över om du som barn till den avlidne kan avsäga dig rätten till och ansvaret som följer med att bli dödsbodelägare. De som ska förvalta dödsboet är makar, barn och övriga arvsberättigade (18 kap. 1 § Ärvdabalken). Det är dock möjligt att avsäga sig rätten att ta del av arv, om detta görs skriftligen (17 kap. 2 § Ärvdabalken). Om ni väljer att avsäga er arvsrätten innebär detta att ni inte längre är arvsberättigade och följaktligen inte heller skyldiga att förvalta dödsboet. Med andra ord innebär ett avsägande att ni inte behöver tömma lägenheten, säga upp diverse avtal etc. Istället är det så att allmänna arvsfonden kommer bli dödsbodelägare, med allt ansvar som det innebär, då det inte kommer finnas några arvsberättigade i övrigt (5 kap. 1 § Ärvdabalken).Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsavstående och dödsbodelägares ansvar

2020-02-13 i Arvsavstående
FRÅGA |Är man skyldig att bli dödsboägare till sitt avlidna barn?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka som är dödsbodelägare och möjligheten att göra sig av med sin arvsrättMan är dödsbodelägare om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag, enligt den legala arvsordningen i 2 kap Ärvdabalken (ÄB), eller testamente. Det är dock möjligt att avsäga sig sin arvsrätt, 17 kap 2 kap ÄB. Avsägelsen sker före dödsfallet av personen ifråga. Då det rör sig om avsägelse efter dödsfallet kallas det arvsavstående. Arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att arvet då fördelas såsom att arvtagaren avlidit före arvlåtaren och följer därvid ordningen enligt 2 kap ÄB. Om man väljer att avstå från arvet blir följden att man inte längre klassas som dödsbodelägare och alltså inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Avståendet av arvet ska ske skriftligen och inges till Skatteverket i samband med bouppteckningen. Vad gäller bouppteckningen ska den upprättas senast tre månader efter dödsfallet 20 kap 1 § ÄB. Syftet med bouppteckningen är att man ska kunna få en överblick av dödsboets tillgångar och skulder och den fungerar även som dödsboets legitimationshandling. En bouppteckning kan göras privat och upprättas av dödsbodelägarna eller med hjälp av en begravningsbyrå eller juristbyrå, exempelvis. En bouppteckning ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Möjligheten att låta annan sköta förvaltningen av dödsboetÄven om man är dödsbodelägare finns det möjlighet att låta annan sköta förvaltningen av dödsboet. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet, enligt 18 kap 1 § ÄB. Om man däremot inte vill ha hand om dödsboet kan man ge en fullmakt till någon annan som man önskar ska sköta förvaltningen av dödsboet, exempelvis en juristbyrå. Finns det flera dödsbodelägare krävs då att fullmakt från alla dödsbodelägare lämnas. Vidare kan man, som dödsbodelägare, också ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av egendomen istället, enligt 19 kap 1 § ÄB. Vad som ska framgå av en sådan ansökan kan du läsa om här. Sammanfattning Dödsbodelägare är man alltså om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag eller testamente. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet. Man har dock en möjlighet att göra sig av med sin arvsrätt, till exempel genom arvsavstående, vilket får följden att man inte längre är dödsbodelägare och därmed inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Vidare kan man, om man fortfarande är dödsbodelägare men inte kan eller vill ha hand om dödsboet, ge en fullmakt till någon annan man önskar sköta förvaltningen av det, man kan till exempel då vända sig till en juristbyrå. Man kan även ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av det. På så sätt behöver man inte vara lika aktiv i dödsboet även om man är dödsbodelägare.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Arvsavsägelse

2020-01-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej,Önskar lite information vid avsägelse av arvsrätt. Vi har fått ett arv som vi avsäger oss ifrån. När man avsäger arvet efter en avliden, vad händer för vår del då? Blir det några eftergifter? Skyldigheter mot dödsboet? Eller är vi helt "fria" från vår del i testamentet? Ställer frågan här då jag inte får något svar från den juristbyrån som har hand om bouppteckningen.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvsavsägelse kan antingen ske före eller efter dödsfallet av personen i fråga. I detta fallet är det fråga om avsägelse efter dödsfallet och det kallas arvsavstående. Arvsavstående är inte direkt reglerat i lagen som arvsavsägelse är (vilket man kan göra medan personen (arvlåtaren) fortfarande är i livet). Efter att en person gjort ett arvsavstående ska arvet ska fördelas såsom arvtagaren avlidit före arvlåtaren och alltså följa ordningen enligt andra kapitlet i ärvdabalken. Då man avstår från arvet så blir alltså resultatet att man inte längre klassas som dödsbodelägare och det man skulle erhållit går till resterande/andra delägare. Det ska alltså inte finnas några skyldigheter för er kvar efter att ni gjort en avsägelse och ni borde vara helt fria om allt gått rätt till. Ett avstående ska vara skriftligt och inges i samband med bouppteckningen till skatteverket, detta måste också inte ha några villkor för att vara fullt giltigt. Det framgår inte om ni redan gjort avståendet men ifall ni lämnat ett riktigt så borde ni inte ha några ytterligare skyldigheter. Med vänliga hälsningar

Går att att avsäga sig arv till förmån för annan?

2020-01-26 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, jag skulle vilja avsäga mig min arvsrätt från min mamma och de kvarlåtenskap som min mamma har vid dödsfallet ska då fördelas mellan mina andra 2 syskon, är det svårt eller krångligt.Skillnaden som jag ser det är avsäga sig arv och avstå, vad är skillnaden.Kan man få hjälp att skriva ett sådan papper som gäller vid dödsfall.
|Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).Generellt om arvsavsägelseEn arvinge kan välja att avsäga sig sin rätt till arv medan arvlåtaren ännu är vid liv. En arvsavsägelse görs skriftligen hos arvlåtaren, se 17 kap. 2 § 1 st ÄB. En arvsavsägelse innebär som utgångspunkt att arvet fördelas på övriga arvingar och varken den som avsäger sig arvet eller dennes arvingar ärver något, se 17 kap. 2 § 3 st ÄB.Om en bröstarvinge (barn till arvlåtare) avsäger sig ett arv gäller dock särskilda regler. En bröstarvinge har nämligen alltid rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Exempel: om kvarlåtenskapen (den avlidnas samlade tillgångar efter att skulder dragits av) uppgår till 1 200 000 kr innebär det att laglotten är 1 200 000/2 = 600 000 kr. Laglotten på 600 000 kr ska delas lika mellan bröstarvingarna ( i detta fall mellan er tre syskon), vilket innebär att vardera syskon har rätt till minst 200 000 kr. Laglotten kan endast avtalas bort om bröstarvingen fått skälig ersättning, se 17 kap. 2 § 1 st ÄB. Personer under 18 år får inte avsäga sig sitt arv, se 17 kap. 2 § 2 st.Tillämpning i ditt fall Du kan om du vill avsäga dig ditt arv till förmån för dina två syskon. Detta görs då skriftligen till din mamma. Det enklaste är om det finns ett testamente där det framgår att du som vill avsäga dig ditt arv inte kommer att ärva något. Om sådant testamente finns räcker det att du skriver ditt godkännande på testamentet. Eftersom att du är en bröstarvinge kommer du däremot inte kunna avtala bort din laglott om du inte fått någon skälig ersättning.Exempel:Om din mamma lämnar en kvarlåtenskap på 1200 000 kr och du och dina två syskon är de enda bröstarvingarna:1200 000/3 = 400 000 – arv du är berättigad till 400 000/2 = 200 000 – din laglottDetta innebär att du endast kan avsäga 200 000 kr, eftersom att resterande 200 000 kr utgör din laglott. Skillnaden mellan att avsäga och att avstå arv Att avstå arv innebär att arvet går till arvingarna till den som avstått sitt arv. Det är t.ex. vanligt att föräldrar avstår arv till förmån för sina barn. Hoppas att svaret var till någon hjälp! Mvh

Vad händer om den efterlevande maken väljer att avstå arvet?​

2020-01-17 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, En familj bestående av ett gift par med två gemensamma barn. Om en av makarna går bort ärver den andra maken/makan den avlidnas egendom med fri förfoganderätt.Vad händer om den den avlidna väljer att skriftligen avstå från sitt arv, vem ärver då?
Evelina Sjöberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bestämmelser som reglerar din fråga hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Precis som du skriver i din fråga så är utgångspunkten att makar ärver varandra (3 kap. 1 § första stycket ÄB). Makarnas gemensamma bröstarvingar har då rätt att få ut arvet i form av ett efterarv först när den efterlevande maken har gått bort (2 kap. 1 § samt 3 kap. 2 § ÄB).Vad händer om den efterlevande maken väljer att avstå arvet? Detta är utgångspunkten men det finns även förutsättningar som kan göra att arvskiftet förändras. En av dessa är om den efterlevande maken väljer att avstå från arvet. Att göra ett arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att man avstår arvet till förmån för sina egna arvingar. Eftersom den efterlevande maken i detta fallet har gemensamma barn med den avlidne så har de en lagstadgad rätt till arv (2 kap. 1 § ÄB). Detta innebär att om den efterlevande maken väljer att avstå arvet kommer makarnas gemensamma barn att få ut denna andel direkt och inte i form av ett efterarv. Vad händer om den efterlevande maken väljer att avsäga sig arvet?Utöver ett arvsavstående så är det också möjligt att avsäga sig arvet (17 kap. 2 § ÄB). Om en make väljer att avsäga sig sin rätt till arv så ska detta göras skriftligt innan arvlåtaren går bort och kan inte göras i efterhand vid arvskiftet. Skulle en av makarna välja att avsäga sig arvet så kommer makarnas gemensamma barn att få ut sitt arv direkt då de står näst på tur i arvsordningen som bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). I övriga fall när en arvinge avsäger sig sin rätt till arv så klipps även dennes bröstarvingars rätt till arv. I detta fallet blir det dock annorlunda eftersom bröstarvingarna ärver den avlidne maken. Det faktum att den efterlevande maken valt att avsäga sig arvet får alltså ingen betydelse för deras rätt att få ut arvet i detta fallet. SammanfattningOm den efterlevande maken väljer att avstå eller avsäga sig sin rätt till arv så kommer parets gemensamma barn att få ut sitt arv direkt. Jag hoppas att detta gav dig svar på din fråga! Vänligen,