Arvsavstående och dödsbodelägares ansvar
Är man skyldig att bli dödsboägare till sitt avlidna barn?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vilka som är dödsbodelägare och möjligheten att göra sig av med sin arvsrätt
Man är dödsbodelägare om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag, enligt den legala arvsordningen i 2 kap Ärvdabalken (ÄB), eller testamente. Det är dock möjligt att avsäga sig sin arvsrätt, 17 kap 2 kap ÄB. Avsägelsen sker före dödsfallet av personen ifråga. Då det rör sig om avsägelse efter dödsfallet kallas det arvsavstående. Arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att arvet då fördelas såsom att arvtagaren avlidit före arvlåtaren och följer därvid ordningen enligt 2 kap ÄB. Om man väljer att avstå från arvet blir följden att man inte längre klassas som dödsbodelägare och alltså inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Avståendet av arvet ska ske skriftligen och inges till Skatteverket i samband med bouppteckningen.
Vad gäller bouppteckningen ska den upprättas senast tre månader efter dödsfallet 20 kap 1 § ÄB. Syftet med bouppteckningen är att man ska kunna få en överblick av dödsboets tillgångar och skulder och den fungerar även som dödsboets legitimationshandling. En bouppteckning kan göras privat och upprättas av dödsbodelägarna eller med hjälp av en begravningsbyrå eller juristbyrå, exempelvis. En bouppteckning ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet.
Möjligheten att låta annan sköta förvaltningen av dödsboet
Även om man är dödsbodelägare finns det möjlighet att låta annan sköta förvaltningen av dödsboet. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet, enligt 18 kap 1 § ÄB. Om man däremot inte vill ha hand om dödsboet kan man ge en fullmakt till någon annan som man önskar ska sköta förvaltningen av dödsboet, exempelvis en juristbyrå. Finns det flera dödsbodelägare krävs då att fullmakt från alla dödsbodelägare lämnas. Vidare kan man, som dödsbodelägare, också ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av egendomen istället, enligt 19 kap 1 § ÄB. Vad som ska framgå av en sådan ansökan kan du läsa om här.
Sammanfattning
Dödsbodelägare är man alltså om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag eller testamente. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet. Man har dock en möjlighet att göra sig av med sin arvsrätt, till exempel genom arvsavstående, vilket får följden att man inte längre är dödsbodelägare och därmed inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Vidare kan man, om man fortfarande är dödsbodelägare men inte kan eller vill ha hand om dödsboet, ge en fullmakt till någon annan man önskar sköta förvaltningen av det, man kan till exempel då vända sig till en juristbyrå. Man kan även ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av det. På så sätt behöver man inte vara lika aktiv i dödsboet även om man är dödsbodelägare.
Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar!
Med vänlig hälsning,
