Kan man förena arvsavstående med villkor? Hur görs det lämpligast?

2019-01-16 i Arvsavstående
FRÅGA |Hur utförs lämpligast arvsavstående av fritidshus till barn, med bibehållen förfoganderätt för gåvogivaren livet ut? Är det då möjligt att inlägga villkor att ingift eller sambo till barn/barnbarn etc , ej kan få del i huset ?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har lite svårt att tolka din fråga när det kommer till de olika begreppen och vem som ärver eller överlåter vad. Jag lägger dock fram en lösning här nedan baserat på hur jag tror att du menar och om det inte stämmer så tar jag gärna emot ett klargörande per mail (min mailadress kan du hitta längst ner i mailet) och så kan vi reda ut det den vägen istället.Jag tolkar din fråga som att en person avlidit, samt att denne efterlämnar ett fritidshus. Dennes arvinge (fortsättningsvis "den förste arvingen") avstår från sitt arv till förmån för arvlåtarens barnbarn (fortsättningsvis "de andra arvingarna"). Man kan alltså säga att ägandet till fritidshuset "hoppar över en generation" i och med arvsavståendet. Jag tolkar det också som att du med "gåvogivaren" menar den som avstår sitt arv (förste arvingen).ArvsavståendeArvsavstående, som inte ska blandas ihop med arvsavsägelse, sker genom att en skrivelse lämnas in till skatteverket om detta (läs mer här) eller att den som avstår meddelar detta till boutredningsman eller testamentsexekutor. Det bör rimligtvis också räcka att avståendet antecknas i bouppteckningen för att det ska vara giltigt. Notera att arvsavstående kan göras först när arvlåtaren avlidit och arvsskifte ska ske.Det bör dock påpekas att ett arvsavstående måste göras villkorslöst, vilket innebär att det inte kan villkoras med att huset ska utgöra enskild egendom (dvs att ingift/sambo inte kan få del i huset), eller att den förste arvingen ska få förfoga över stugan under sin livstid.Transaktion genom gåvaPå grund av ovanstående kan det finnas anledning att titta på andra möjligheter att nå det önskade resultatet. Ett alternativ är att den förste arvingen inte avstår från arvet utan tar emot det och sedan skänker fritidshuset till de andra arvingarna. Gåvan kan nämligen villkoras med att den ska utgöra arvingens enskilda egendom och därför inte tillfalla den ingifte maken vid en eventuell skilsmässa. Detta alternativ får samma praktiska konsekvenser som ett arvsavstående eftersom vi inte längre har gåvoskatt, och i och med den s.k kontinuitetsprincipen blir det heller inte någon skillnad vad gäller kapitalvinstbeskattning vid en eventuell senare försäljning av fritidshuset.Sammanfattningsvis kan sägas att arvsavstående kan ske men det måste göras villkorslöst, vilket innebär att villkor om enskild egendom och den förste arvingens förfoganderätt måste utelämnas. Om ni vill att dessa villkor ska gälla så rekommenderar jag istället lösningen som innebär att transaktionen sker genom en gåva. Då kan ni få med villkoren samtidigt som det inte bli någon skattemässig skillnad mot det att ni avstår från arvet. Jag rekommenderar också att detta sker skriftligen så att det finns bevis på villkoren om förfoganderätt och att huset ska utgöra enskild egendom hos de andra arvingarna.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga! Som sagt, om jag förstått någonting fel eller misstolkat någonting så får du gärna höra av dig till mig på lucas.cyren@lawline.se.

Kan en dotter avsäga sig sitt arv?

2019-01-08 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej LawlineJag undrar; kan en dotter( i ett mor två döttrar) förhållande på något vis avsäga sig sitt arv( arvslott också)Genom kompensation eller ej, genom avtal?Tusen tack för svar
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej, och tack för att du väljer att vända dig till oss på Lawline med din fråga! För att få svar på din fråga så får vi gå in i Ärvdabalken (ÄB) och kika.Om dottern avsäger sig arvet så kommer arvet att delas på den avlidnes andra arvingar istället Det är i första hand eventuella barn som ärver sina föräldrar, då dessa är så kallade "bröstarvingar". I regel så delas dessutom arvet lika mellan barnen. Utgångspunkten är därför att båda döttrar ärver i lika stora delar (ÄB 2 kap 1 §). En arvinge har dock rätt att både avsäga sitt arv, liksom att avstå från det. Att dottern i fråga avsäger sig rätten till arvet skulle resultera i att dotterns arv delas på den avlidnes andra arvingar istället. Om dottern å andra sidan skulle välja att avstå från sitt arv, så skulle det innebära att arvet skulle tilldelas hennes arvingar istället. Dottern måste avsäga sig rätten till sitt arvet skriftligen. Detta kan exempelvis göras genom ett testamente. Det ska då tydligt framgå av testamentet att dottern önskar att avsäga sig arvet, samt att hon sedan dessutom undertecknar detta. Att dottern är över 18 år, är ett ytterligare krav som finns för att hon ska få avsäga sig arvet (ÄB 17 § 2 §).Dottern måste få skälig kompensation för att avsäga sig arvet Dottern måste dock få en "skälig kompensation" för att avsäga sig arvet, eftersom hon är en bröstarvinge. Överenskommelsen blir nämligen inte bindande i annat fall. Den skäliga kompensationen ska uppgå i summan av dotterns laglott. Laglotten består av halva arvslotten (ÄB 7 kap 1 §). Jag ska ge ett exempel för att förtydliga vad det innebär: Om en mor efterlämnar två döttrar och 200 000 kr, så är arvslotten i regel 100 000 kr var för döttrarna. Laglotten är på halva arvslotten, och landar därför på 50 000 (100 000 / 2). Om dottern inte får skälig kompensation för att avsäga sig arvet, så kommer hon i framtiden alltså att kunna begära ut sin laglott bestående av halva arvslotten. Det är dock isåfall upp till henne om det är något hon väljer att göra (ÄB 17 kap 2 §). SammanfattningDottern kan alltså avsäga sig arvet. Det är något som ska göras skriftligen genom exempelvis ett testamente. Dottern kommer dock i framtiden att kunna begära ut sin laglott, om det visar sig att hon inte har fått en skälig kompensation för att hon avsade sig arvet. Mina rådJag skulle alltså råda personerna i fråga att skapa ett testamente för att låta dottern avsäga sig arvet, om det är någonting som alla parter är med på. Jag skulle rekommendera er att ta kontakt med Lawlines duktiga jurister på info@lawline.se, om ni behöver hjälp med att skapa ett testamente. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar,

Särkullbarns arvsrätt

2018-12-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag har sedan tidigare 3 barn och med min nuvarande make 1 gemensamt barn. Han har inga andra barn sedan tidigare och nu är frågan, om jag går bort, har då mina 3 barn (särkullsbarn) rätt att få ut sin del och MÅSTE dem ta ut sina arv? Vi har inga papper skrivna utan jag litar på barnen att dem låter min man sitta kvar i orubbat bo. Vi har eget hus Vänligen
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om arv och särkullbarn finns i Ärvdabalken (ÄB). Jag tolkar din fråga om att du vill veta om dina särkullbarn har rätt att få ut sitt arv omedelbart om du skulle gå bort och om de kan välja att göra ett arvsavstående till förmån för din make.Huvudregeln är att särkullbarn får sitt arv omedelbart efter sin förälders död, utan att behöva vänta på att den efterlevande maken avlider, detta enligt 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då får särkullbarnet sitt arv som efterarv efter att den efterlevande maken också avlidit.Det är dock viktigt att komma ihåg att det är särkullbarnet som måste besluta om arvsavstående. Även om ni skulle skriva ett testamente och uttrycka er önskan att särkullbarnen avstår arvet så kan dina särkullbarn påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § 1 st. ÄB och via den vägen utfå sin laglott. Sammanfattningsvis så är det möjligt att din make får sitta kvar i orubbat bo efter din bortgång, men det förutsätter att ni är överens tillsammans med dina särkullbarn att de inte ska begära ut sin laglott. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Avstå arv till förmån för efterlevande make

2018-11-21 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Enligt lag: Särkullbarn kan välja att avstå sin rätt att direkt få ut sitt arv efter en avliden förälder till förmån för sin styvförälder. Finns det färdiga avtal för detta?
Elin Rideg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor som rör arv finns i Ärvdabalken, här. Särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt när föräldern avlider, och behöver till skillnad från gemensamma barn inte vänta på sitt arv tills den andra föräldern gått bort. Precis som du säger har särkullbarnen dock möjlighet att avstå från sitt arv till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 §). Styvföräldern ärver då den avlidnas kvarlåtenskap med fri förfoganderätt, vilket innebär att denne får i princip göra vad den vill med arvet, förutom att testamentera bort det. Särkullbarnet får då ut sitt arv efter sin avlidna förälder först när styvföräldern avlider i form av efterarv.Skulle det vara så att föräldern och styvföräldern fortfarande lever är mitt råd att föräldern upprättar ett testamente där denne önskar att särkullbarnet avstår från sin omedelbara rätt till laglott till förmån för den efterlevande maken, för att sedan få ut sitt arv i form av efterarv. Särkullbarnen har visserligen rätt att välja att utfå sin laglott direkt, men vill denne följa sin förälders vilja behöver den inte göra något annat än att acceptera testamentet så som det upprättats och inte begära jämkning av testamentet inom 6 månader (7 kap. 3 §).Skulle situationen vara den att föräldern redan har avlidit så uppställs inte något formkrav på arvsavstående enligt 3 kap. 9 §. Ur bevissynpunkt är det dock att rekommendera att det görs skriftligen. För att fortfarande ha rätt att få sitt efterarv måste man formulera sitt arvsavstående så att man avstår arv "till förmån för den efterlevande maken", men att man avser att få ut sin laglott när styvföräldern avlider. Om man endast "avstår från sitt arv" får det till följd att man helt och hållet avstår från rätten till arv, vilket jag utgår ifrån inte är tanken i ditt fall. Jag har inte hittat några färdiga mallar att utgå ifrån, så mitt råd är att om du vill upprätta ett skriftligt arvsavstående så är du välkommen att ta kontakt med någon av våra erfarna jurister så kan de hjälpa dig att formulera dig mer precist. Du kan antingen boka tid med en av våra jurister här, eller via telefonrådgivning på 08-533 300 04. Hoppas du fick svar på din fråga!

Förmå särkullbarn att avstå arv

2019-01-09 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag och min man är gifta. Vi har 3 gemensamma barn. Jag har 2 barn sen tidigare. Om jag dör före.min man så har ju mina tidigare barn rätt att få ut sin del av arvet. Hur skriver man ett avtal så att dom får ut sin del först när min man går bort? Precis som våra gemensamma barn får.
Maja Qvarnström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du vill veta hur ni kan förmå dina särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken. Regler om detta finns i Ärvdabalken (ÄB). Huvudregeln är att särkullbarn utfår sitt arv omedelbart efter sin förälders död, utan att behöva vänta på att den efterlevande maken avlider, detta enligt 3 kap. 1 § ÄB. Det finns dock en möjlighet för särkullbarn att avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken enligt 3 kap. 9 § ÄB. Då får särkullbarnet sitt arv som efterarv efter att den efterlevande maken också gått bort. Detta agerande måste dock komma från dina barn. Även om du väljer att skriva ett testamente där du berättar om din önskemål finns det ingen möjlighet för dig att styra om dina särkullbarn kommer acceptera testamentet eller inte. Enligt 7 kap. 1 § ÄB är hälften av dina barns arvslott deras laglott. För att utfå laglotten kan dina bröstarvingar påkalla jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ÄB och via den vägen utfå sin laglott även om du i ditt testamente försökt förhindra detta. Sammanfattningsvis så finns det ingen möjlighet för dig att enskild bestämma att dina barn ska göra ett arvsavstående vid din bortgång och invänta även din mans död, utan det är ett beslut de måste ta själva. Mitt råd är att du pratar med dina särkullbarn för att komma överens om hur ni ska göra i framtiden. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Bröstarvinges avsägelse av arv

2019-01-06 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej.Min svärfar gick bort i höstas. Ena barnet, bröstarving, skrev på papper hos jurist att han avsäger sig allt och att arvet skulle fördelas till hans två barn. Nu när allt är uträknat men inte utbetalt menar han på att han har rätt till sin del. Han "trakasserar" sin styvmor genom sms och talar om för henne att hon går mot lagen som tänker betala arvet till hans barn trots att alla papper är ifyllda och godkända av en jurist. Barnen är myndiga om detta har betydelse.Har han rätt till något trots att allt är lagenligt rofyllt med jurist?
Therese Axén |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns olika tillvägagångssätt för att avstå ett arv. Det är möjligt att avsäga sig arvsrätten genom en arvsavsägelse enligt 17 kap 2 § Ärvdabalken (ÄB). Det uppställer däremot krav på att arvlåtaren fortfarande är i livet. Med ett arvsavstående menas detsamma som en arvsavsägelse med enda skillnad att arvlåtaren är avliden. I ditt fall har du angett att en avsägelse gjorts. Av omständigheterna i din fråga verkar avsägandet ha skett på rätt sätt. Reglerna om avsägande av arv regleras som sagt i 17 kap ÄB. Där anges att avsägandet är giltigt om det sker genom godkännande av testamente, eller skriftligen hos arvlåtaren (se 17 kap 2 § 1 st 1 men ÄB). En bröstarvinge har dock alltid rätt att få ut sin laglott vilket är hälften av arvslotten (7 kap 1 § ÄB). Det stadgas i 17 kap 2 § 1 st 2 men ÄB att bröstarvinge äger utfå sin laglott. Detta betyder i ditt fall att han har rätt att få ut en del av arvet (laglotten) trots avsägande av arv. Om du har fler frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04vänligen

Kan man avsäga sig sitt arv till förmån för sina barn?

2018-12-07 i Arvsavstående
FRÅGA |vi är 5 barn som ska dela arvet efter våra föräldrar som har gått bort. Nu vill en av oss avsäga sig sin andel till förmån för sina barn ( personen ifråga har skuld till kronofogden ) går det ?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om arv finns stadgade i ärvdabalken (ÄB). Kan man avsäga sig sitt arv?Det finns två olika sätt att inte ta del av sitt arv, antingen genom arvsavsägelse eller arvsavstående. Vid en arvsavsägelse avsäger arvingen sig arvet helt. Arvet fördelas då som att hela arvsgrenen eliminerats. Arvet går alltså inte vidare till dennes barn heller vid en arvsavsägelse (17 kap. 2 § ÄB). Vid arvsavstående innebär det att arvingen avstår sitt arv, men arvet fortsätter att fördelas på den arvsgrenen. Arvet som personen avsäger sig går alltså vidare till hens barn. Kan personen avsäga sig arv till förmån för sina egna barn?Det är fullt möjligt för personen att avsäga sig sitt arv till förmån för sina barn. Om personen vill att barnen ska ärva istället rör det sig om arvsavstående. Skulden hos kronofogden hindrar inte denna möjligheten. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

I vilken handling ska arvsavstående antecknas?

2018-11-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Frågan gäller särkullsbarn som vill avstå en del av sitt arv till den efterlevande enligt 3 kap 9 § ÄB. Detta beslut fattades mellan bouppteckning och bodelning/arvsskifte. Enligt vad jag läst ska detta noteras i bouppteckningen, men eftersom den redan är registrerad undrar jag om det då räcker att detta noteras i bodelning och/eller arvsskifteshandling.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!ArvsöverlåtelseArvsöverlåtelse innebär att den som ska ta emot arv bestämmer vem som istället ska få ta del av arvet. Överlåtelsen kan ske både före och efter det att bouppteckning förrättats. Det saknas i ärvdabalken uttryckliga bestämmelser avseende arvsöverlåtelse, men benefika (utan krav på motprestation) överlåtelser av arv har accepterats i praxis. Överlåtelse av arv kan förvisso i vissa fall även ske mot ersättning, såsom vid försäljning eller byte. I de fall överlåtelse sker före arvskiftet, bedöms dock överlåtelsen ofta som ett arvsavstående. Avståendet ska följa den legala arvsordningen och får således inte vara riktat till någon annan än den avlidnes legala arvingar som står närmast i tur till arv.Om en överlåtelse avser hela arvet träder mottagaren in som dödsbodelägare. Om överlåtelsen enbart avser en del av arvet är både mottagaren och överlåtaren dödsbodelägare.Om överlåtelsen avser ett specificerat belopp eller föremål träder mottagaren inte in som dödsbodelägare.För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till en överlåtelse i ett bouppteckningsärende ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om en särskild handling saknas kan överlåtelsen antecknas i bouppteckningen och skrivas under av överlåtaren.Av detta följer, att en särskild handling kan upprättas för att arvsavståendet ska kunna framföras. I detta skede bör det även vara tillräckligt att notera i de av dig nämnda handlingarna.Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma!