​Avstående av arv till förmån för efterlevande make

2020-03-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Min mans far B-O ha gått bort. Han var gift med en annan kvinna än min mans biologiska mamma. Min man o hans syster är enda barnen till B-O. Dock så har hans fru två egna barn med en annan man. Min man o hans syster vill inte sätta B-O fru i någon pressad o svår ekonomisk sits nu o vill vänta med att ta ut sin del av arvet tills den dagen då även frun inte finns mer. Hur ska detta formuleras av juristerna för att det ska bli rätt? Den jurist de anlitat känns inte så kunnig i ämnet därav frågan.
Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv finns i ärvdabalken.Eftersom din B-O var gift med en annan person än din mans och hans systers biologiska mamma, så är de så kallade särkullbarn. Som särkullbarn har din man och hans syster rätt att få ut sitt arv efter B-O direkt (3 kap. 2 § ärvdabalken). För att vänta med att ta ut sitt arv kan din man och hans syster göra ett avstående av arv till förmån för B-Os fru (3 kap. 9 § ärvdabalken). För att göra avståendet av arvet gällande så ska detta göras vid bouppteckningen. Det är viktigt att detta formuleras som "avstående av arv till förmån för efterlevande make" för att din man och hans syster ska få ta del av B-Os arv i efterhand när frun i sin tur går bort. Om det skulle formuleras som att din man och han syster "avstår sitt arv" så leder det till att de helt och hållet har avstått från sin rätt till arv. De har då inte möjlighet att få ut efterarv från B-O.Hoppas du fick svar på din fråga! Om du skulle ha fler frågor är du välkommen att höra av dig till Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Vem ärver om enda barnet avsäger sig sin arvsrätt?

2020-03-16 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag är det enda barnet i familjen. Om jag rent hypotetiskt sett skulle avsäga mig min arvsrätt till min far, vem ärver min andel i sådana fall ? Han har syskon som har barn det vill säga mina kusiner. Måste han testamentera till någon annan i sådant fall och går allt till staten om han inte gör det ? Min farfars fru i Finland lever fortfarande och min far har rätt till arv där från farfars sida men det skall delas på 6 syskon då farfar skaffade ny familj och gifte om sig på 50-talet.
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Som jag uppfattar din situation så undrar du vem som skulle ärva efter din far om du skulle avsäga dig din arvsrätt. Regler om arv finns i ärvdabalken. Jag kommer i denna fråga utgå från att det inte finns något testamente som reglerar din fars kvarlåtenskap eller att din far har en fru som har rätt att ärva efter honom.Vem ärver om du avsäger dig din arvsrätt?Du som barn är i den första arvsklassen, dvs. som bröstarvinge. Det betyder att det är du som kommer ärva din fars kvarlåtenskap den dagen han går bort (2 kap. 1 § ÄB).Du som arvinge har rätt att frånsäga dig ditt arv genom en arvsavsägelse, vilket innebär att arvet fördelas på de övriga arvtagarna. Det finns vissa krav att uppfylla, dvs. att du som arvtagare är myndig och att avsägelsen görs skriftligen hos arvlåtaren (din far). Alltså måste detta göras då din far fortfarande är i livet. Däremot har du som barn alltid rätt till din laglott, vilket utgör hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Det innebär som huvudregel att du inte kan avsäga dig din egen laglott, utan att bli skäligt kompenserad för arvsavsägelsen (17 kap. 2 § första stycket ÄB). Resterande del av din arvslott kommer gå till nästa arvsklass. Hade din fars föräldrar varit i livet hade de fått ärva, men som jag förstår är så inte fallet (2 kap. 2 § första stycket ÄB). Det innebär att det blir din fars syskon som ärver din andel efter din far (2 kap. 2 § andra stycket ÄB). Måste din far skriva testamente?Det korta svaret på din fråga är nej, det behöver han inte. Som jag nämnde ovan så kommer din andel av arvet istället fördelas på övriga arvtagare, dvs. i ert fall din fars syskon. Ett testamente kan ändra arvsordningen. Alltså, skulle din far inte vilja att hans syskon ärver efter honom kan han upprätta ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Det är endast om det inte finns testamente eller några arvingar som hans kvarlåtenskap går till allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Angående din farfars fruHär kommer jag utgå från att din far har ett kommande arv ifrån sin far och att det arvet ska delas på sex syskon så kommer som du skriver. Om din far är i livet när din farfars fru går bort kommer han ärva. Men om din far gå bort innan din farfars fru, ärver sedan du som barnbarn genom den så kallade istadarätten, dvs. du träder in i din fars ställe (2 kap. 1 § andra stycket ÄB).Sammanfattningsvis så kan du avsäga din arvslott, förutsatt att du får skälig kompensation för det som utgör din laglott. Din far behöver inte skriva testamente om det jag beskrivit ovan är i enlighet med hans vilja, dvs. att hans syskon kommer ärva efter honom. Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar

Går det att göra så att mitt barn inte ärver något av mig?

2020-03-05 i Arvsavstående
FRÅGA |HejVart hitta jag svaret till :Jag har valt bort mitt barn från testamente t ex att han skall inte ärva något av mig, vilket även omfattar hans laglott som bröstarvinge.Jag vet att han har rätt till laglott men om han inte vill ärva något av mig finns det något dokument som han kan lämna till min testamentsexekutor redan nu att han inte vill ärva något?Jag också vet att Skatteverket kommer att kontakta honom i Sydafrika vid mitt bortgång, men undrar om han har skrivit ett dokument där han vägrar att ta emot något arv, skulle detta dokumentet räcka för att göra bouppteckningen?Hoppas att jag har förklarat rätt!
Emilia Nordström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Ärvdabalken (ÄB) finns det som huvudregel två sätt att avsäga sig från sin arvsrätt. Dessa är arvsavsägelse och arvsavstående.Att avsäga sig arvet medan arvlåtaren är i livetEn person som är myndig kan frånsäga sig sitt arv genom en arvsavsägelse. En sådan måste göras skriftligt hos arvlåtaren eller genom att godkänna ett testamente (se 17 kap. 2 § ÄB). Det sker alltså innan arvlåtarens död.Eftersom ditt barn är en bröstarvinge har han dock alltid rätt till sin laglott, vilket är hälften av vad som skulle tillfallit honom enligt lag. Huvudregeln säger att en bröstarvinge inte kan avsäga sig sin laglott utan skälig ersättning. Att tänka på är att en sådan avsägelse även gäller mot arvingens avkomlingar, om inget annat skulle framgå. Alltså skulle ditt barns barn i framtiden inte heller att ärva något efter dig. Arvet fördelas istället på dina övriga arvtagare som om den som har gjort en arvsavsägelse inte funnits (se 17 kap. 2 § tredje stycket).Att avsäga sig arvet efter arvlåtarens dödEtt arvsavstående innebär att arvet fördelas som om den som avstått från arvet varit död. I detta fall kommer alltså det arv som skulle ha gått till den egentligen arvlåtaren istället att gå till dess bröstarvingar om sådana finns (alltså skulle arvet istället gå till ditt barns barn om han har några).Ett arvsavstående kan däremot till skillnad från en arvsavsägelse inte göras förrän efter att arvlåtaren har avlidit. Från arvlåtarens död har en arvtagare rätt att avstå från arvet fram till det att arvskifte görs. Här ska också en förklaring ges till varför han vill avstå från sitt arv. Arvsavståendet ska vara skriftlig och lämnas in till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen.Avstå jämkning av ett testamenteEtt tredje alternativ kan vara att om du skriver ett testamente som inkräktar på ditt barns arvslott har han en rätt att påkalla jämkning av testamentet (se 7 kap. 3 § ÄB) för att få ut sin laglott ändå. Om han avstår från detta kommer arvet att fördelas som det står skrivet i testamentet. Om han inte nämns i testamentet krävs att han påkallar jämkning för att få ut laglotten.SammanfattningAlltså kan ditt barn redan nu göra en arvsavsägelse, eller vänta till att du avlidit och därefter göra ett arvsavstående. Han kan också avstå från att påkalla jämkning av ditt testamente och därmed inte få ut något arv. Alla alternativ kräver dock att din son beslutar om det, du kan alltså inte göra honom helt arvlös på egen hand.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man avstå sitt arv?

2020-01-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan man lämna tillbaka arvet eller laglotten till dödsboet pga att man inte vill ha något ?
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga aktualiserar reglerna i ärvdabalken (ÄB).ArvsavsägelseEn arvinge kan genom godkännande av ett testamente eller annars, skriftligen hos arvlåtaren avsäga sig sin rätt till arv (17 kap 2 § ÄB). Arvsavsägelse ska ske av en arvinge medan arvlåtaren lever. Avsägelsen måste ske uttryckligen eller så måste det otvetydigt framgå av omständigheterna att avsikten var att avsäga sig arvsrätten.Om arvingen avsagt sig hela sitt arv är denne inte längre att betrakta som arvtagare och kan därför inte klandra ett eventuellt testamente. Det är inte möjligt att återkalla en arvsavsägelse. En arvsavsägelse gäller också mot arvtagarens avkomlingar, om inte annat anges vid avsägelsen. Arvingen måste medverka personligen vid en arvsavsägelse. En underårig kan till exempel inte avsäga sig sitt arv.ArvsavståendeArvsavstående kan ske först när arvlåtaren eller testatorn är död. I ett arvsavstående förklarar någon som är arvsberättigad att han eller hon avstår från sitt arv. Avståendet kan göras ända till dess arvskifte sker och kan avse hela eller delar av arvslotten. Avståendet kan avse en viss summa eller sak. Till skillnad från arvsavsägelse träder den avståendes avkomlingar in i stället för den avstående när det gäller rätten till arvet.Jag antar att arvlåtaren har gått bort (då du i din beskrivning angett att det finns ett dödsbo). I så fall kan man avstå från arvet, och avståendet kan ske ända till att arvskiftet sker.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Hur avstår man från sitt arv?

2020-03-20 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Min bror har avlidit. Brodern hade inte någon egen familj. Det finns bara jag och en syster till och inga föräldrar i livet. Min syster är inte intresserad av att ta emot arvet utan vill avstå från detta. Hur går vi till väga?
Ebba Meyer-Lie |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Jag tolkar din fråga som att du och din syster är ensamma arvtagare och att du undrar hur din syster gör ett arvsavstående. Frågor om arv regleras i ärvdabalken (ÄB).ArvsavståendeEtt arvsavstående görs när en arvtagare (alltså du och sin syster) vill föra över sitt arv till någon annan. Arvsavstående kan göras först när arvlåtaren (er bror) har avlidit (till skillnad från arvsavsägelse som skall göras när arvlåtaren fortfarande är i livet, se 17 kap ÄB). I ett arvsavstående ska man förklara att man avstår från ditt arv. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är inte reglerat i lag.MottagareOm en arvinge avsagt sig sin rätt till arv är hen inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de övriga arvingarna. Arvsavstående kan göras till vem som helst. Detta innebär att en arvinge kan avstå till förmån för sina syskon istället för barn (se NJA 2001 s 59).Tidpunkt och formkrav För att Skatteverket ska kunna ta hänsyn till ett avstående i ett bouppteckningsärende ska avståendet framställas senast vid bouppteckningsförrättningen. Avståendet ska alltså lämnas in före arvskiftet (Arvsskifte = innebär att man upprättar ett skriftligt dokument som reglerar hur det som är kvar efter den avlidnes ska fördelas mellan arvingar). I bouppteckningen ska arvsavståendehandlingen bifogas alternativt att den som avstår från arvet i bouppteckningen intygar att avståendet har skett (se skatteverkets hemsida).Sammanfattat svarDin syster måste alltså skriva en arvsavsägelse där hon intygar att avsägelse har skett. Avsägelsen måste lämnas in i samband med bouppteckningen. I och med arvsavsägelsen kommer du att bli ensam arvtagare efter er bror.Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Vad ska vi göra när min tyska styvfar kräver att vi avsäger oss arvet efter honom och vår mamma?

2020-03-10 i Arvsavstående
FRÅGA |Hejsan!Jag är född i Tyskland men jag lever i Sverige sedan 1991. Resten av min familj bor i Tyskland. Min far dog när jag och min äldre bror var mycket små. Min mor gifte om sig och fick två söner med min nuvarande styvfar. Min styvfars äldsta son ska nu bygga sitt eget lilla hus bredvid mina föräldrars hus och tanken är att han ska ta över hela alltet i framtiden. Nu kräver min styvfar att min helbror och jag ska skriva under ett dokument där vi avsäger oss hela arvet efter honom och vår mamma annars skulle min bror inte få huslån. Beskedet kom helt oväntat och vi känner oss överrumplade. Vad kan ni råda oss och hur vi ska gå vidare?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningInledningsvis vill jag informera om att svaret på din fråga i mångt och mycket styrs av tysk rätt. För full information om bestämmelserna i tysk rätt och vilka möjligheter det finns till att avsäga sig arvet och vilka följder det kan få är min rekommendation att du vänder dig till en jurist i Tyskland.För dödsfall som inträffar efter den 17 augusti 2015 finns det gemensamma regler i hela EU om vilket lands lag som ska gälla när arvlåtare avlider (den s.k. arvsförordningen). Enligt arvsförordningen gäller lagen i det land som den avlidne senast hade sin hemvist i. I ditt fall innebär det att även om du är boende i Sverige gäller som utgångspunkt tyska arvsregler. Enligt tysk rätt ärver en maka/make ¼ av dödsboet, resten ärvs av barnen. Om det inte finns några barn är makan/makens andel större. Om makarna levde i en s.k. Zugewinngemeinschaft (normalfallet om äktenskapet ingåtts i Tyskland), ökar arvslotten med ytterligare ¼. Staten ärver först om ingen, ens avlägsen, släkting hittats. Laglotten räknas inte som arvsrätt, utan är en fordran (civilrättsligt anspråk) utanför arvsordningen som måste göras gällande gentemot arvingen/arvingarna. Även skulder (inte bara tillgångar) ärvs enligt tysk rätt (vilket är en skillnad mot svenska regler enligt vilka det inte är möjligt att ärva skulder).Det exakta förfarandet för tysk arvsrätt kan jag dessvärre enligt resonemang ovan inte redogöra för eller vilka möjligheter det finns att avsäga sig ett arv. Däremot är reglerna desamma i Tyskland som i Sverige vad gäller avtal; du kan inte tvingas att ingå ett avtal du inte vill ingå. Det innebär att din mor och styvfar kan inte tvinga dig att ingå ett avtal att avsäga dig sitt arv. Hur möjligheterna är att du görs arvlös kan jag dessvärre inte besvara då reglerna skiljer sig från de svenska.Min rekommendation är att om du och din helbror inte är bekväma med att avsäga er arvet efter er mamma ska ni inte heller göra det. Resultatet kan vara, om det är som han påstår, att hans son inte kan få lån vilket han eventuellt anser vara orättvist. Å andra sidan; om det är vad som krävs för att hans son ska få ett lån kommer det att ske efter påverkan på er arvsrätt vilket är lika orättvist mot er.Det råd jag kan ge er är att (1) inte skriva under något arvsavstående ni inte är bekväma med och (2) anlita en jurist som kan tysk rätt. Svenska jurister kan i regel inte tysk arvsrätt varför min rekommendation är att du/ni anlitar en jurist i Tyskland.Om något är oklart eller ni behöver mer hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Dessvärre arbetar inte våra jurister med tysk rätt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Arvsavstående och dödsbodelägares ansvar

2020-02-13 i Arvsavstående
FRÅGA |Är man skyldig att bli dödsboägare till sitt avlidna barn?
Amanda Keith |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vilka som är dödsbodelägare och möjligheten att göra sig av med sin arvsrättMan är dödsbodelägare om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag, enligt den legala arvsordningen i 2 kap Ärvdabalken (ÄB), eller testamente. Det är dock möjligt att avsäga sig sin arvsrätt, 17 kap 2 kap ÄB. Avsägelsen sker före dödsfallet av personen ifråga. Då det rör sig om avsägelse efter dödsfallet kallas det arvsavstående. Arvsavstående finns inte reglerat i lagen men innebär att arvet då fördelas såsom att arvtagaren avlidit före arvlåtaren och följer därvid ordningen enligt 2 kap ÄB. Om man väljer att avstå från arvet blir följden att man inte längre klassas som dödsbodelägare och alltså inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Avståendet av arvet ska ske skriftligen och inges till Skatteverket i samband med bouppteckningen. Vad gäller bouppteckningen ska den upprättas senast tre månader efter dödsfallet 20 kap 1 § ÄB. Syftet med bouppteckningen är att man ska kunna få en överblick av dödsboets tillgångar och skulder och den fungerar även som dödsboets legitimationshandling. En bouppteckning kan göras privat och upprättas av dödsbodelägarna eller med hjälp av en begravningsbyrå eller juristbyrå, exempelvis. En bouppteckning ska skickas in till Skatteverket inom fyra månader efter dödsfallet. Möjligheten att låta annan sköta förvaltningen av dödsboetÄven om man är dödsbodelägare finns det möjlighet att låta annan sköta förvaltningen av dödsboet. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet, enligt 18 kap 1 § ÄB. Om man däremot inte vill ha hand om dödsboet kan man ge en fullmakt till någon annan som man önskar ska sköta förvaltningen av dödsboet, exempelvis en juristbyrå. Finns det flera dödsbodelägare krävs då att fullmakt från alla dödsbodelägare lämnas. Vidare kan man, som dödsbodelägare, också ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av egendomen istället, enligt 19 kap 1 § ÄB. Vad som ska framgå av en sådan ansökan kan du läsa om här. Sammanfattning Dödsbodelägare är man alltså om man har direkt rätt till arv efter att en person avlidit, antingen genom lag eller testamente. Huvudregeln är att dödsbodelägarna gemensamt ska förvalta dödsboet. Man har dock en möjlighet att göra sig av med sin arvsrätt, till exempel genom arvsavstående, vilket får följden att man inte längre är dödsbodelägare och därmed inte har någon skyldighet att förvalta dödsboet. Vidare kan man, om man fortfarande är dödsbodelägare men inte kan eller vill ha hand om dödsboet, ge en fullmakt till någon annan man önskar sköta förvaltningen av det, man kan till exempel då vända sig till en juristbyrå. Man kan även ansöka om att tingsrätten utser en boutredningsman eller skiftesman som tar hand om förvaltningen av det. På så sätt behöver man inte vara lika aktiv i dödsboet även om man är dödsbodelägare.Hoppas att detta svar kan vara till hjälp och hör gärna av dig igen om du har fler funderingar! Med vänlig hälsning,

Arvsavsägelse

2020-01-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej,Önskar lite information vid avsägelse av arvsrätt. Vi har fått ett arv som vi avsäger oss ifrån. När man avsäger arvet efter en avliden, vad händer för vår del då? Blir det några eftergifter? Skyldigheter mot dödsboet? Eller är vi helt "fria" från vår del i testamentet? Ställer frågan här då jag inte får något svar från den juristbyrån som har hand om bouppteckningen.
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Arvsavsägelse kan antingen ske före eller efter dödsfallet av personen i fråga. I detta fallet är det fråga om avsägelse efter dödsfallet och det kallas arvsavstående. Arvsavstående är inte direkt reglerat i lagen som arvsavsägelse är (vilket man kan göra medan personen (arvlåtaren) fortfarande är i livet). Efter att en person gjort ett arvsavstående ska arvet ska fördelas såsom arvtagaren avlidit före arvlåtaren och alltså följa ordningen enligt andra kapitlet i ärvdabalken. Då man avstår från arvet så blir alltså resultatet att man inte längre klassas som dödsbodelägare och det man skulle erhållit går till resterande/andra delägare. Det ska alltså inte finnas några skyldigheter för er kvar efter att ni gjort en avsägelse och ni borde vara helt fria om allt gått rätt till. Ett avstående ska vara skriftligt och inges i samband med bouppteckningen till skatteverket, detta måste också inte ha några villkor för att vara fullt giltigt. Det framgår inte om ni redan gjort avståendet men ifall ni lämnat ett riktigt så borde ni inte ha några ytterligare skyldigheter. Med vänliga hälsningar