Avstå arv med skuld hos kronofogden?

2021-02-06 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Vi är halvsyskon som ärver vår avlidne bror. Kan den av oss som har en gammal skuld hos kronofogden avstå sin del till en av arvingarna ? Alltså kan hon själv bestämmavem som får hennes arvdel istället för kf ?
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Svaret regleras i gåvolagen samt ärvdabalken (ÄB).HuvudregelnEn rätt till arv utgör en typ av fordran och att avstå från sitt arv betraktas som samma sak som att ge bort det som gåva (NJA 1993 s. 34). Detta betyder att det går att göra arvsavståendet så länge som hon meddelar dödsboet om detta innan tillgångarna fördelas (gåvolagen 3§ 3st).Hur dödsboet meddelas varierar lite beroende på den aktuella situationen. Finns en boutredningsman eller testamentsexekutor är det denne som ska meddelas, annars är det samtliga övriga arvingar. Jag rekommenderar starkt att göra detta meddelande i skrift. Det är förvisso inget krav, men i slutändan kan det bli en bevisfråga och då hjälper det att ha ett skriftligt bevis på meddelandet.Ett arvsavstående kan inte ske till vem som helst utan den som är "näst på tur" i arvsordningen ärver istället. Har personen som avstår barn blir det dessa som ärver. Är så inte fallet blir det den dödes föräldrar och efter det dennes syskon. Eftersom ni ärver er bror utgår jag från att hans föräldrar inte finns kvar varför det blir det icke-skuldsatta syskonet som ärver (ÄB 2:1-2).UndantagetSlutligen vill jag även lyfta ett varningens finger om att det finns ett undantag från vad jag beskrivit ovan. Det är ifall personen går i konkurs. Då blir nämligen konkurslagen relevant vilket innebär att gåvor som getts till en närstående (t.ex släkting) inom tre år går åter (Konkurslagen 4:6 1st). Det är ovanligt att privatpersoner försätts i konkurs varför detta inte bör utgöra ett problem men jag vill ändå uppmärksamma er på det.SammanfattningSå länge som dödsboet meddelas om avståendet innan tillgångarna fördelas och personen inte går i konkurs är det möjligt att göra arvsavståendet. Dock inte till valfri person utan till den som är näst på tur i arvsordningen.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Har ni andra frågor är det bara att vända er till Lawline!

Kan man avstå sin arvslott till förmån för sitt barn?

2020-12-27 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan jag avstå min arvslott till förmån för min son. Kan min son få min arvslott från min döda mor. Och hur formulerar jag ett enkelt brev till skatteverket.
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att avstå din arvslott till förmån för din son kallas ett arvsavstående, vilket fungerar i praktiken så att arvet fördelas på samma sätt som om du hade avlidit. Arvslotten går på så vis direkt till din son, precis som du säger. Ett arvsavstående måste vara skriftligt och ska lämnas in senast i samband med bouppteckningen. Det är svårt för mig att hjälpa dig att formulera brevet med så pass lite detaljer, men du är välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för närmare rådgivning via denna länk: https://lawline.se/boka. Jag hoppas du fick svar på det du undrade! Vänligen,

Arvsordning för särkullsbarn och preskription av arv

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Jurist.Min syster och jag blev ej informerade efter vår pappas kvarlåtenskap..han dog för 16 år sedan. Han var gift med annan kvinna än våran mor.Hans kvarlåtenskap övertogs av hans nya fru utan vår vetskap.För ett tag sedan dog hans nya fru och dom har ett atoptivbarn..eftersom hon efterlänade tillsammans med vår far en halv miljon..Min fråga är hur delar man på arvet mellan deras adoptivdotter och mig och min syster.Det finns inget testamente upprättat mellan vår pappa och ej heller Pappas nya fru med deras adoptivdotter.
Victoria Ikegami Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta för att ärva din bortgångna fader. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Hur fördelas arvet mellan deras adoptivdotter, dig och din syster?Hur arvet fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställs en viss prioriteringsordning mellan arvtagare som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Eftersom du och din syster är barn till din avlidna far så kommer alltså ni klassificeras som hans bröstarvingar och ingår alltså i den första arvsklassen. Vad gäller adoptivbarnet så jämställs dessa i alla avseenden som adoptivföräldrarnas biologiska barn. Detta innebär att adoptivbarnet också ingår i den första arvsklassen och ska ärva er fader.Huvudregeln är alltså att alla ni (du, din syster och adoptivbarnet) ska ärva er fader vid hans bortgång. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att både du och din syster var vid er faderns bortgång s k särkullsbarn. Särkullsbarn innebär att arvlåtaren (din bortgångna far) har bröstarvingar som inte är bröstarvingar till dennes make vid bortgången (hans nya fru). Detta skulle innebära att du och din syster enligt 3 kap. 1 § ÄB hade rätt att ta ut arvet direkt efter att er fader avlidit. Det motsatta förhållandet gäller för adoptivbarnet, dvs. att denne inte kan få ut arvet förrän den efterlevande maken (den nya frun; adoptivbarnets andra förälder) har gått bort enligt 3 kap. 1 § ÄB.Du och din syster var alltså berättigade till arvet efter er fader efter hans bortgång för 16 år sedan.Kvarstår rätten till arvet efter 16 år?I vanliga fall så skulle alltså både du och din syster ha rätt till en viss del av arvet efter din bortgångna fader. Däremot så har 16 år gått sedan dess och en fråga av stor vikt är huruvida du och din syster fortfarande har rätt till dessa pengar. Det finns en risk att er rätt till arvet har preskriberats. Detta innebär att både du och din syster förlorar er rätt till er faders kvarlåtenskap enligt 16 kap. 7 § ÄB.Hur lång tid som arvtagare har på sig att göra anspråk på arvet skiljer sig från fall till fall. Men vid en bortgång sker vanligtvis en bouppteckning där det finns en möjlighet att kalla på arvingar som befinner sig på okänd ort. Detta sker genom en anmälan till Skatteverket som sedan kan publicera ett meddelande för arvingarna att träda fram. Om detta har skett så skulle det innebära att arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från publiceringen enligt 16 kap. 1 § ÄB. Om det inte har publicerats något så gäller istället en preskriptionstid på tio år enligt 16 kap. 4 § ÄB.Oavsett om ett meddelande har publicerats eller inte så har mer än tio år fortlöpt efter er fader gått bort. Detta innebär dessvärre att din och din systers rätt till arvet har preskriberats. Således kommer adoptivbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen efter er gemensamma fader.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Kan man avsäga sig en rätt till arv medan arvlåtaren är i livet?

2020-12-06 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej!Kan min mamma avsäga sig sitt arv från sin syster medans hon är i livet och isåfall hur går man till väga. Sen vem gör bouppteckningen när min mammas syster går bort, dom har en bror också.
Emilia Alfredsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om arv hittar du i ärvdabalken.Kan man avsäga sig ett arv i förväg?En arvinge får avsäga sig sin rätt till arv även om arvlåtaren är i livet. En sådan avsägelse ska ske genom ett skriftligt "avtal" med arvlåtaren (17 kap. 2 § första stycket ärvdabalken). Din mamma kan alltså avsäga sig sin framtida rätt att ärva sin syster om hon gör det skriftligen. En avsägelse av arv innebär också att ens barn inte kan ärva, såvida inget annat framgår av avtalet eller omständigheterna i övrigt (17 kap. 2 § tredje stycket ärvdabalken). Det innebär att inte heller du kan ärva din mors syster, utan arvet kommer istället att gå vidare till de andra arvingar som kan ha rätt att ärva henne.Det skriftliga avtalet kan din mamma skriva själv. Det kan formuleras som "härmed avsäger jag (din mammas namn) min arvsrätt från (din mammas systers namn). Det bör framgå av dokumentet att det är en arvsavsägelse, samt datum och namnunderskrift. Sedan kan det lämnas till din mammas syster, där hon kan förvara det tillsammans med sitt testamente om ett sådant finns.Vem eller vilka ska göra en bouppteckning?När någon avlider bildas ett dödsbo, vilket förvaltas av de som är dödsbodelägare. Den avlidnes efterlevande make eller sambo, arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare (18 kap. 1 § ärvdabalken). Den som är dödsbodelägare har alltså en rätt att ärva den avlidne, och därmed att ta del av tillgångarna i dödsboet. Om din mammas bror har rätt att ärva din mammas syster är han en dödsbodelägare. Din mamma blir däremot inte dödsbodelägare om hon skriver en arvsavsägelse, eftersom hon då inte längre har rätt att ärva och ta del i dödsboet.Bouppteckningen genomförs av dödsbodelägarna, samt två utomstående förrättningsmän som är med och förrättar bouppteckningen (20 kap. 2 § ärvdabalken). Förrättningsmännen ska vara två oberoende personer som inte har arvsrätt efter din mammas syster. De ska endast intyga att bouppteckningen har gått rätt till. Du kan läsa mer om hur bouppteckningen ska utformas på Skatteverkets hemsida.SammanfattningDin mamma kan skriftligen avsäga sig sin rätt att ärva sin syster innan hennes död. En sådan arvsavsägelse innebär att din mamma inte ska vara med och upprätta bouppteckningen. Det behöver däremot din mammas bror om han ska ärva systern.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad! Du är varmt välkommen att ställa fler frågor till oss.Med vänliga hälsningar,

Ångra avsägelse av arv

2021-01-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, Min far har avsagt sig sin av arvet från min farfar, så att hans yngre bror nu äger hela gården. Det gäller en fastighet med ett hus och skog. Detta framkom till oss barn efter överlåtelsen redan gått igenom, vilket då innebär att han skänkt bort ett värde på flera hundra tusen kronor, pengar som väl hade kommit till användning för renoveringar av hans eget hus och andra kostnader som pensionen inte räcker till för. När vi påpekar att det fanns ett stort värde i det han skänkt bort ångrar han sig. Är det något man kan göra, finns någon ångerperiod eller liknande?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr är det inte möjligt att återkalla eller ångra en giltig arvsavsägelse. Nedan anger jag kort några sätt att ogiltigförklara en arvsavsägelse om det finns grund för det.Ett sätt att få ett sådant avtal (arvsavsägelsen) ogiltigförklarad är att se om det förelåg en situation vid avtalets ingående, som då kan resultera i ett ogiltigförklarande. Man vänder sig då till avtalslagen (AvtL) vilken innehåller några paragrafer som rör ogiltigförklarande av avtal och/eller avtalsvillkor.Om avtalet ingicks under råntvång, 28 § AvtL, alltså under våld eller hot som inneburit trängande fara kan avtalet bli ogiltigt. I 29 § medges även situationer där hot om våld eller våld inte använts: exempelvis vid utpressningssituationer. Den som blir tvingad måste tro på riktigt att det rör sig om en tvångssituation. Det framgår inte av din fråga om någon av dessa situationer förelegat.Sedan finns 33 och 36 §§ AvtL som kan ogiltigförklara avtal/rättshandlingar om det skulle vara oskäligt att de fick verkan, dessa tillämpas dock restriktivt i praktiken. 33 § är tillämplig exempelvis om någon lurat en person kring en egendoms faktiska ekonomiska värde och fått denne att skriva på. Det framgår inte av din information om detta kan vara fallet i er situation, det får ni avgöra och ev. återkomma med mer information. 36 § används främst för att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst i situationer så det finns ett missförhållande mellan parterna. Men ett helt avtal kan förkastas. En rad faktorer spelar in och det beror på situationen. Några typfall är: * när en part förbehållit sig beslutanderätten i en viss fråga. * missförhållande mellan parternas förmåner * En avtalspart blir diskriminerad. Man kan egentligen argumentera utifrån vad som helst för att ett avtal ska anses oskäligt.Sammantaget (baserat på din information) verkar det inte som det förekommit någon situation som föranleder ett ogiltigförklarande, utan de verkade vara överens vid tillfället och din pappa gjorde arvsavsägelsen medvetet. Om det finns andra omständigheter som bevisar motsatsen kan jag råda dig att ta hjälp av en juristbyrå, förslagsvis betaltjänsten här på Lawline, och ta ärendet vidare om din fars bror inte går med på att han får ångra sig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Kan arvtagare avstå från rätten till arv eller testamente?

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Min exmans tvillingbror i Köpenhamn har avlidit. Han har testamenterat allt kvarlåtenskap till mina (och min sedan flera år avlidne exmans) fyra vuxna barn. Min ex-svåger var ogift och hade inga egna barn. Kan mina barn avsäga sig arvet eller skänka allt till välgörenhet? Vi tror inte att det finns något av särskilt stort värde i dödsboet. Eftersom vi bor i Sverige blir detta extra komplicerat i coronatider då ingen av dem kan resa till Köpenhamn och ta hand om sin onkels hem och lösöre. Han var dessutom en samlare och att tömma hans hem skulle vara en mardröm för dem och förenat med stora kostnader för resa, logi och förlorad arbetsinkomst i samband med ledighet från deras arbeten.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag definierar din fråga som att du vill veta ifall det går att avstå från att ta emot det testamenterade arvet från din ex-svåger. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken för att besvara din fråga. Huruvida det går att skänka arvet till välgörenhet så finns endast bestämmelser i Ärvdabalken angående möjligheten för den allmänna arvsfonden att ta del av arvet, men det sker endast ifall det inte finns andra som är arvsberättigade efter arvlåtarens bortgång (5 kap. 1§ ÄB). En arvinge har rätt att avstå både dennes rätt till arv genom Ärvdabalken eller vad som följer av testamente (17 kap. 2§ ÄB). Konsekvenserna av ett arvsavstående är att den som egentligen har rätt till arv genom arvsfördelning utifrån Ärvdabalken eller genom testamente avsäger sig denna rätt. Detta görs efter arvlåtarens bortgång. När en arvtagare avstår från sin rätt till arv fördelas arvet som om arvtagaren avlidit alltså utifrån arvsreglerna i (2 kap. 2§ ÄB). Det är inte reglerat i lag hur ett avstående av arv görs men i den juridiska litteraturen sägs att det ska förhålla sig om en skriftlig viljeförklaring signerad av den som vill avstå sitt arv och det ska ske efter arvlåtarens bortgång. Det skriftliga arvsavståendet ska lämnas in till skatterätten. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man avstå från arv för att överlåta arvet direkt till sina barn?


2020-12-11 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Min fd hustrus mor dog för några veckor sedan. Nu är det dags att ärva ca 500.000 kr. Min fd hustru har två vuxna barn med mig och ett vuxet barn i en senare relation. Kan hon avstå/ överlåta arvet direkt till sina 3 barn dvs sätta dem som arvtagare i stället för sig själv. Hur gör hon i så fall praktiskt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Innebörden av arvsavståendeOm din fd hustru avstår från sitt arv kallas det arvsavstående. Det innebär att nästa gren i arvsledet får arvet, i detta fall din fd hustrus barn. Arvsavstående regleras inte i lag.Hur fördelas arvet mellan arvingar?Jag ska här snabbt redogöra för den sk legala arvsordningen. Det är enligt denna ordning som arvet fördelas mellan arvingarna. Precis som du skriver ska arvet som din fd hustrus mor efterlämnar tillfalla din fd hustru, eftersom hon är sk bröstarvinge till sin mor (2 kap 1 § ÄB). Om hon dock avstår från sitt arv kommer arvet att fördelas som om hon avlidit. De som är "näst på tur" får då arvet. Din fd hustrus samtliga barn ska då ärva efter henne, eftersom de är hennes bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Genom att din fd hustru avstår från arvet slussas det alltså vidare till hennes barn.Hur ska man i praktiken göra för att få tillstånd ett giltigt avsavstående?Ett arvsavstående ska göras innan arvsskiftet. Arvsavståendet ska vara skriftligt och ska lämnas in i en bilaga till Skatteverket senast i samband med att bouppteckningen registreras. Det ska också signeras av arvtagaren som vill avstå från sitt arv, i detta fall alltså av din fd hustru. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Arvsavstående efter dödsfall

2020-11-28 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Min mormor har avlidit och efterlämnar endast sin son! Hennes man dog tidigare! Hennes dotter (min och min systers mamma) avled också tidigare! Vilka blir arvingar är det hennes son och jag och min syster blir bröstarvingar?? Jag ska göra bouppteckningen vill bara att det ska bli rätt där! Jag och min syster vill att hennes son ska ärva allt eftersom hon har inte några tillgångar egentligen! Måste vi ändå stå som arvingar i bouppteckningen eller räcker det att hennes som står där!??Tacksam för svar!
Matilda Hamner |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt vill du veta hur arvet efter din mormor kommer att fördelas och om det finns möjlighet att avstå sin arvslott.Allmänt hur arv fördelas mellan arvingarI svensk rätt tillämpas parentelsprincipen vid fördelning av arv. Principen innebär att arvingarna delas in i olika arvsklasser. Till den första arvsklassen hör bröstarvingar och särkullbarn, det vill säga barnen till den avlidne, 2 kapitlet 1 § Ärvdabalk (1958:637) (ÄB). Den andra arvsklassen består av den avlidnes mor och far, 2 kapitlet 2 § ÄB. Till sist den tredje arvsklassen består av den avlidnes mor- och farföräldrar, 2 kapitlet 3 § ÄB.Det är först om det inte finns någon i första arvsklassen som man går vidare till andra arvsklassen och sedan sist till den tredje och sista arvsklassen. En arvsklass måste vara hela tom för att man ska kunna gå vidare till nästa arvsklass. Det innebär att om en arvinge avlidit men lämnat barn efter sig har barnen rätt att träda i den avlidnes ställe och erhålla arvet. Det nämnda följer av den så kallade istadarätten.Till sist måste även stirpalgrundsatsen tillämpas som innebär att varje gren inom en arvsklass har rätt att utfå lika stort arv. Det innebär att om någon avlidit men lämnat barn efter sig får barnen dela på den andel som den avlidne skulle erhållit om denne var vid liv.Hur arvet kommer fördelas i din situationDin mormors barn, dvs din mor och din morbror tillhör första arvsklassen. Om din mormor inte skrivit något testamente som stadgar annat kommer alla hennes tillgångar fördelas lika mellan din mor och din morbror. Eftersom din mor inte är vid livet träder ni i hennes ställe. Det innebär att du och din syster kommer få dela lika på er mors arvslott. ArvsavståendeArvsavstående innebär normalt sätt att arvet fördelas som om den som avstått från arvet varit död. Ett arvsavstående kan göras först när arvlåtaren har avlidit. Detta kan göras fram till dess att arvskifte sker. I ett arvsavstående ska man förklara att man avstår från sitt arv. Det är inte reglerat i lag hur ett arvsavstående ska ske men enligt Skatteverkets handledning för bouppteckningsärenden ska en skriftlig handling om arvsavstående lämnas in till Skatteverket i samband med bouppteckningen. Vid arvsavstående fördelas arvet mellan övriga arvingar.Det innebär att i samband med bouppteckningen bör du och din syster lämna in en skriftlig handling till Skatteverket där ni förklarar att ni avstår från ert arv. Då kommer arvet istället tillfalla er morbror.Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dem till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,