Kan jag överlåta arv till mina barn?

2021-05-03 i Arvsavstående
FRÅGA |Önskar överlåta arv från min mor. Till mina barn
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre olika sätt att överlåta sitt arv till någon annan – arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse. Vad är arvsavsägelse?Att göra en arvsavsägelse innebär att man helt avstår från sin rätt till arv. En arvsavsägelse innebär emellertid att inte heller den avståendes avkomlingar (exempelvis barn) har rätt till något arv. Vid arvsavsägelse betraktas hela arvsgrenen istället som utsläckt (17 kap. 2 § ÄB).Vad är arvsavstående?Arvsavstående innebär, till skillnad från arvsavsägelse, att man avsäger sig sitt arv till förmån för sina avkomlingar. Om man gör ett arvsavstående träder ens avkomlingar i ens ställe på samma sätt som om man vore avliden. Har man två barn och gör ett arvsavstående träder de båda barnen i ens ställe och ärver istället. Ett arvsavstående kan göras först när arvlåtaren avlidit. För att de man avstår arvet till förmån för ska bli dödsbodelägare i dödsboet krävs att man skriftligen gör ett arvsavstående senast i samband med bouppteckningen. Avståendet kan sedan bifogas till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen eller antecknas och undertecknas på bouppteckningen om ingen särskild handling upprättats.Vad är arvsöverlåtelse?Arvsöverlåtelse påminner om arvsavstående, men innebär att man själv bestämmer vem som ska få ta del av arvet. Vid arvsöverlåtelse fördelas arvet alltså inte automatiskt till ens avkomlingar som det gör vid arvsavstående.Vad kan jag göra?Om du vill avstå ett arv från din mor till förmån för dina barn kan du göra ett arvsavstående. Arvsavståendet kan göras först när arvlåtaren avlidit och bör göras senast i samband med bouppteckningen för att dina barn ska bli dödsbodelägare. Arvsavståendet ska vara skriftligt och bifogas med bouppteckningen, alternativt antecknas och undertecknas på bouppteckningen. Om du vill läsa mer finns information på Skatteverkets hemsida.Det finns dock anledning till att vara försiktig om du vill avstå arv till förmån för dina barn om du har skulder hos Kronofogden. Det finns en möjlighet att ett arvsavstående betraktas som en gåvohandling, och då har borgenärerna möjlighet att begära att gåvan ska återgå till dig. Det finns dock en motstridig uppfattning som innebär att man är fri att avstå sitt arv och att det inte kan utmätas eftersom det aldrig tillfaller den skuldsatte. Rättsläget är emellertid oklart och det finns därmed anledning att iaktta viss försiktighet om arvsavståendet ska göras med anledning av att personen är skuldsatt. Behöver du vidare hjälp råder jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå. Jag hoppas att du fick vägledning i din fråga!Med vänliga hälsningar

Arvsavsägelse

2021-04-07 i Arvsavstående
FRÅGA |Min farfar har avlidit och min far gjorde en arvsavsägelse enligt 17 kapitlet, 2 §, tredje stycket. Min faster ärvde då min fars laglott och jag fick ej ta del av arvet.Hur kommer det här sig att jag blir arvslös som avkomling till min far som gjort arvsavsägelse?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din far har gjort en "arvsavsägelse" enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och detta gäller som huvudregel gentemot hela dennes arvsgren. Det innebär precis som du säger att du som är arvinge efter din far inte heller får ta del av din farfars arv. Det ska dock sägas att bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att din far kan avstå från arvet bara för sin del och fortfarande låta dig "ta hans plats" om han önskar. Det är dock upp till din far att göra detta i så fall och utgångspunkten är som sagt att arvsavsägelsen gäller även gentemot dig. Det vanligaste är att arvingen (din far) får någon form av ersättning för sin arvsavsägelse. Har han inte fått det kan han, trots sin arvsavsägelse, få ut "skälig ersättning" vid din farfars död om din far önskar. Skillnaden mellan arvsavsägelse och arvsavståendeDin far har gjort en arvsavsägelse (17 kap. 2 § ÄB), vilket görs medan din farfar fortfarande är vid liv. En sådan kan inte tas tillbaka och gäller, som sagt ovan, även gentemot dig. Det är dock möjligt att istället göra ett arvsavstående, dvs. att din far avstår från arvet utan att avsäga sig arvet. I så fall träder du in i hans ställe enligt 2 kap. ÄB. Detta görs i så fall först då din farfar är avliden. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Arvsavstående: Förutsättningar och konsekvenser

2021-03-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej!Min morfar, dog nyligen och skrivit i testamentet att jag ärver 1/4 av hans tillgångar. Min syster 1/4 och min mamma 1/4 och min systers barn 1/4. Allt detta står i testamentet. Min morfar är inte min riktiga morfar heller inte min mammas riktiga pappa. Morfar har en dotter i Danmark som är en riktig dotter. Hon har redan fått ut sin andel i en gåva på 86 tusen kr som står med i testamentet. Står såhär: I samband med dessa gåvor utgivits har Mia (dottern) avsagt sig från framtida rätt till arv med hänsyn till att hon erhållit skäligt vederlag enligt ÄB 17:2. Betyder detta att allt som morfar lämnar efter sig blir vårat? Alltså saker i lägenheten, lägenheten, bil allt som finns kvar av honom. Mia (dottern) har inte rätt till något mer då hon skrivit på papper om det jag nämner ovan? Har hon rättigheter att ta något eller få ut pengar från honom trots det hon skrivit på? / Emelie
Harald Myrenfors |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar omständigheterna som sådana att er morfar hade två bröstarvingar, er mor och er morfars dotter i Danmark.Utgångspunkten vid arvskifte är att varje bröstarvinge har rätt till sin laglott, se ärvdabalken (hädanefter ÄB) 7 kap. 1 §. Vilket i ert fall innebär ¼ eftersom er morfar lämnade två bröstarvingar efter sig. Som ni dock nämner har dottern i Danmark avsagt sig sitt arv enligt 17 kap. 2 § ÄB, vilket är bindande i det fall den som avsäger sig arvet erhållit skäligt vederlag (precis som ni framför). Det finns dock ett undantag som kan komma att göra arvsavsägelsen ogiltig. Det skulle vara om dottern i Danmark var underårig när hon tecknade avtalet, se föräldrabalk 15 kap. 6 §. Vidare, innebär avsägelsen att den avståendes arvingar inte heller kan göra anspråk på arvet om ingen annan tydlig omständighet tyder på det, se 17 kap. 2 § st 3 ÄB. Slutligen ses avstående av arv som en civilrättslig gåva och kan komma att bli aktuellt för återvinning i konkurs m.m, om den avstående riskerar konkurs.Vad innebär detta för er:Av situationen ni beskriver så finns det inget som uttryckligen tyder på att dottern i Danmark erhåller någon möjlighet att göra anspråk på arvet. Vad avser vem som ärver vad är inte specificerat, men kan komma att förtydligas i en kommande bouppteckning enligt 20 kap. 1 § ÄB.Hoppas ni känner att er fråga har besvarats och stort lycka till!

Tacka nej till arv?

2021-03-15 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag och min syster är helsyskon. Vår pappa gick bort i sviterna av Covid-19. Han har inga fler barn. Pappa var andelsägare i en lägenhet i Spanien, de var sammanlagt fyra andelsägare från början (tre kvar nu). Hur blir det för mig och min syster? Ärver vi pappas fjärdedel? Min syster och jag vill inte ha lägenheten alls, vare sig andelen eller köpa ut de andra. Är min syster och jag tvingade att betala löpande omkostnader för lägenheten? Kan vi slippa från pappas del i lägenheten? Vad händer om de tre kvarvarande andelsägarna säljer den? Pappa bodde och avled i Sverige.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Som jag förstår det, undrar du vad som gäller för arv när den avlidnes kvarlåtenskap befinner sig utomlands. Du undrar även om det finns möjligheter att tacka nej till arvet.EU:s arvsförordningFört och främst aktualiserar din fråga bestämmelser inom den internationella privaträtten. Från den 17 augusti 2015 började nya regler, arvsförordningen, för arv som har internationell anknytning att gälla. Syftet är att underlätta för de anhöriga att lösa alla frågor som gäller arvet i ett och samma land.Vilken lands domstol är behörig?I allmänhet är domstolarna i det land där den avlidne hade hemvist behöriga i frågor som rör arvet (art 4). I vissa fall kan domstolarna i det land där den avlidne var medborgare vara behöriga, dock förutsätts att den avlidne i ett testamente valt att det landets lag ska tillämpas på arvet (art 5 - 9). Om den avlidne hade hemvist i ett land som inte tillämpar arvsförordningen kan svenska domstolar ändå vara behöriga att pröva arvet om det finns egendom här som ingår i kvarlåtenskapen (art 10).Vilket lands lag ska tillämpas? Normalt ska lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpas på arvet, dvs. om den avlidne hade hemvist i Sverige ska också svensk lag tillämpas (art 21). Om det av samtliga omständigheter framgår att den avlidne vid sin död uppenbart hade närmare anknytning till ett annat land, ska dock lagen i det landet tillämpas i stället (art 21 p 2). I arvsförordningen finns även en möjlighet för en person att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet efter honom eller henne (art 22).När svensk lag ska tillämpas gäller ärvdabalkens (ÄB) regler. Ärvdabalken innehåller bestämmelser bl.a. om vem som ärver, om bröstarvingars laglott och om efterlevande makes rätt. Dessa regler ändras inte genom arvsförordningen.Ditt fallAv omständigheterna framgår att din pappa bodde och avled i Sverige. Detta innebär att svenska domstolar är behöriga i (art 4) detta fall om inte han har upprättat ett testamente som säger annat. Den tillämpliga lagen är även svensk lag (art 21) vilket innebär att ÄB blir tillämplig.Allmänt om arvsrättDör någon utan att efterlämna en make/maka är det dennes närmaste släktingar som har rätt till arv enligt arvsordningen i ÄB (i 3 kap 1 § ÄB framhålls att efterlevande make ärver före gemensamma barn). Den avlidnes arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser som står i tur till arv efter varandra. Detta betyder att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i de andra klassen uteslutna. Av istadarätten följer att om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe.Den första arvsklassen består av de närmaste arvingarna d.v.s. arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna (2 kap 1 § ÄB). Som bröstarvinge klassas barn, barnbarn o.s.v. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. den avlidnes syskon och deras avkomlingar (2 kap 2 § ÄB). Den tredje klassen omfattar i sin tur, arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap 3 § ÄB). Enligt 2 kap 4 § ÄB kan inga andra släktingar vara legala arvingar.Tillbaka till digDin syster och du är bröstarvingar och tillhör således den första arvsklassen enligt 2 kap 1 § ÄB. Ni har således rätt att ärva er fars kvarlåtenskap, vilket inkluderar hans andel i fastigheten. Ni ärver dock inte hans skulder då dessa avräknas från kvarlåtenskapen innan den delas. När det gäller andra kostnader som kommer med fastigheten, kommer ni att ansvara för dessa om ni blir nya ägare till fastigheten. Säljer de andra tre fastigheten, har ni rätt till er fars andel av beloppet de får via försäljning (fortfarande hans kvarlåtenskap).Tacka nej till arv?Genom att avstå från ett arv kan den som är arvsberättigad tacka nej till arvet. Att avstå från sitt är inte reglerat i lag men följer av praxis. Enligt praxis, avstår man från ett arv genom att göra det till förmån för sina egna arvingar.För att avstå från arvet ska den arvsberättigade personen berätta för dödsboet att denne vill avstå från arvet. Det sker genom antingen en avståendehandling till boutredningsman, testamentsexekutorn eller (om ingen av dessa finns) övriga dödsbodelägare. Det finns även en möjlighet att vid bouppteckningen anmäla att man vill avstå från sitt arv, vilket då måste antecknas i bouppteckningen.Det finns en möjlighet att avsäga sig sin rätt till arv. Om en arvinge gör detta är denne inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna. Om avsägelsen skett före förrättningen ska den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är inte reglerat i lag. Sammanfattningsvis, är svenska domstolar behöriga i detta fall vilket för att svenska lag ska tillämpas. Enligt svensk lag, dvs ÄB, är ni bröstarvingar och har rätt till arv. Ni ärver således en del av er fars kvarlåtenskap, inte hans skulder – bara tillgångar. Det finns dock möjligheter för er att antingen avstå från arvet eller avsäga er detta.

Kan ett barn frivilligt avstå från sin laglott till förmån för efterlevande sambo, och ska det i så fall göras skriftligt?

2021-04-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Vi är ett sambopar han äger en villa, hon äger ett sommarhus. Vi har inbördes testamente. Fråga : Kan barn frivilligt avstå från sin lagliga laglott, när ena parten avlider, till förmån för den efterlevande sambon. Skall arvingarna ,lämna skriftligt intyg att de avstår.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en bröstarvinge frivilligt kan avstå sin laglott till förmån för efterlevande sambo, och om detta i så fall ska göras skriftligen.Regler om arv finns i ärvdabalken, som jag kommer förkorta ÄB. Det finns även regler i gåvolagen, förkortad GåvoL, som kan bli aktuell vid vissa situationer när det gäller arv. Jag kommer att beskriva de regler som finns, för att sedan använda dessa för att besvara din fråga.Kan en bröstarvinge avstå från laglott?En bröstarvinge kan frivilligt tacka nej till sin laglott på olika sätt. När det gäller att ett barn avstår en laglott till förmån till efterlevande sambo, blir det aktuellt med 3 olika sätt:- Arvsavstående- Ej påkalla jämkning av testamente- ArvsöverlåtelseArvsavståendeEtt arvsavstående sker efter att arvlåtaren gått bort. Detta är inte konkret reglerat i lag, men innebär att när arvingen avstår från arvet så kommer arvet automatiskt gå vidare till nästa generation, det vill säga arvingens barn. I ditt fall, kan barnet avstå från arv efter att föräldrarna gått bort, men då kommer arvet istället gå vidare till nästa led, som då är barnets egna bröstarvingar (barn). Om barnet inte har egna barn som kan ärva, blir det istället barnbarn som får den avstående laglotten. Först om det inte finns några barnbarn, så får en förälder automatiskt den avstående delen, i ert fall laglotten. Barnet kan därmed inte välja att laglotten ska avstås direkt till efterlevande sambo.Det verkar dock inte vara prövat i domstol när ett barn kan göra ett arvsavstående till förmån för efterlevande sambo och vad som i så fall sker med denna del av arvet när efterlevande sambo går bort. Om det är fråga om ett gemensamt barn, får dock barnet ut en del från efterlevande sambo, men det är osäkert vad som sker med den del som barnet avstått från. Med tanke på detta, bör ett sådant arvsavstående göra med försiktighet.Ett arvsavstående ska även vara skriftligt för att vara giltigt, och ska kunna visas upp vid bouppteckningen då detta ska skrivas under av bouppgivaren. Barnet ska också vara myndigt för att själv kunna avstå arvet.Ej påkalla jämkning av testamenteArvlåtaren kan även skriva ett testamente, där arvlåtaren inskränker arvingens laglott, exempelvis genom att testamentera denna del till sambon. För att arvingen ändå ska få ut sin laglott, behöver arvingen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Om arvingen inte påkallar jämkning, så ses detta som att arvingen avstår från sitt arv och sin laglott. Det betyder att ni kan testamentera barnets laglott till den efterlevande sambon, och om barnet inte påkallar jämkning av testamentet så kommer laglotten tillfalla efterlevande sambo. Detta väljer barnet därmed vid efter arvskifte, då kvarlåtenskapen ska delas upp. För att ett testamente ska vara giltigt, så ska det vara skriftligt och ska skrivas under av 2 vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Om barnet inte vill påkalla jämkning, behöver inget skriftligt göras av barnet.Arv överlåtelseEn arvinge kan också göra en så kallad arvöverlåtelse. Detta är inte heller reglerat konkret i lag, men enligt rättspraxis är det möjligt att vidta sådan åtgärd. Arvöverlåtelsen kan ske både före och efter arvskifte. Kravet för en arvöverlåtelse är att det ska vara en civilrättsligt giltig överlåtelse, som betyder att det ska vara en giltig gåva. För att en gåva, i detta fall laglotten, ska vara civilrättsligt giltig krävs:- Frivillighet- Gåvan ska vara benefik- Gåvan överlämnas till mottagaren(1 § GåvoL) Barnet behöver alltså frivilligt utan tvång eller påverkan ge bort sitt arv, i detta fall laglotten, till efterlevande sambo. För att vara giltigt måste det också vara just en gåva. Barnet ska därmed inte förvänta sig att få något annat i gengäld. Gåvan, i detta fall laglotten, ska också överlämnas till mottagaren, alltså den efterlevande sambon. För att överlämnandet ska ses som en gåva så ska barnets rådighet över laglotten bli avskuren, vilket betyder att barnet inte längre ska kunna förfoga över laglotten.Vid en arvöverlåtelse ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. På så vis är det en del av överlåtelsen som ska vara skriftlig. Det kan också vara en god idé att skriva ett gåvobrev. Det är ett skriftligt brev där gåvogivaren skriver ned att avsikten med överlåtelsen är just en gåva. I er situation, att barnet skriver att laglotten överlämnas till efterlevande sambo som gåva. Ett gåvobrev är inget krav för att laglotten ska ses som en giltig gåva, men det är bra ur bevishänseende.Du kan läsa mer om arvöverlåtelse på Skatteverkets hemsida.Sammanfattning och rekommendationSvaret på din fråga är ja, ett barn kan frivilligt tacka nej och avstå från sin laglott till förmån för efterlevande sambo. Detta kan också göras på olika sätt, och kommer med olika villkor som ska vara uppfyllda. Skriftlighet krävs för arvavstående, och vid arvöverlåtelse krävs att en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. När det gäller att barnet inte påkallar jämkning av testamente, så ska testamentet skriftligt. Men barnet behöver inte göra något skriftligt om hen inte ska påkalla någon jämkning.Om barnet frivilligt vill tacka nej till sin laglott till förmån för efterlevande sambo, skulle jag rekommendera att barnet gör en arvsöverlåtelse. Då blir laglotten en gåva till efterlevande sambo, och kan göras både före och efter arvskifte. Då ska som sagt en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om detta alternativ blir valt, rekommenderar jag även att barnet skrivet ett gåvobrev om att laglotten är just en gåva till efterlevande sambo, så det finns ett bevis på just detta. Detta bör även förvaras på ett säkert ställe för att inte komma bort.Jag hoppas att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller vill ha hjälp med hur man exempelvis upprättar ett gåvobrev, är du varmt välkommen att höra av dig till någon av våra jurister här: https://lawline.se/bokaHar du andra frågor, är du också varmt välkommen att ställa dessa till oss här på Lawline!Vänligen,

Hur gör jag för att barnen ska få arvet i stället för mig?

2021-04-05 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag är ensamstående och kommer att få ett arv efter en förälder. Jag vill att mina barn ska få det arvet istället för mig. Jag är i en skuldsanering så jag har ej någon nytta av dessa pengar. Hur gör jag ?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar över vad du kan göra att dina barn ska få ärva i stället för dig. Regler om arv finns i ärvdabalken.Arvet direkt till barnenFör att arvet ska gå direkt till dina barn kan du göra ett arvsavstående. Att göra ett arvsavstående innebär att du själv avstår från arvet för att i stället låta dina arvingar få del av arvet. Avstår du från arvet kommer arvet fördelas som om du hade avlidit och helt i enlighet med ärvdabalkens regler. Dina barn är dina närmsta arvingar och står därför "näst på tur". Gör du ett arvsavstående är det därför dina barn som kommer ärva i stället för dig.För att ett arvsavstående ska vara giltigt måste ett antal formkrav vara uppfyllda. För det första måste arvsavståendet vara både skriftligt och signerat av dig. Arvsavståendet måste även lämnas senast när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Arvsavståendet ska även finnas med bifogat när bouppteckningen lämnas för registrering.Har du fler frågor rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå här eller ringer oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Muntlig avsägelse av arv vid bouppteckning

2021-03-17 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Om man muntligt säger,Jag vill inte ha pengarna,under en het ordväxling på bouppteckning med syskon, gills det som (som syskonen får det att låta) att min del ska delas på bara dom eller ska man se det som att jag Avstår från arvet så att mina arvingar tar över min del av arvet, eller att det helt enkelt inte ändrar något för det inte är antecknat?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frånsägelse av arvLite förenklat kan man säga att det finns två sätt att frånsäga sig arv. Arvsavstående och arvsavsägelse. Att avstå arv innebär att man låter arvet gå vidare till nästa person i arvsordningen och att avsäga sig arv innebär att man frånsäger sig arvet helt och hållet. Det går även att överlåta arvet, vilket i praktiken är en form av arvsavstående. I Ärvdabalken som är den lag som reglerar arv finns ett fåtal regler om arvsavstående och arvsavsägelse, men inga som stämmer med den situation du beskriver. Det finns däremot ett ställningstaganden från Skatteverket om bouppteckningshandlingar (här). Enligt denna och enligt anvisningar på boupptecknings-blanketten ( exempelvis här) går det att konstatera att det ska antecknas om någon väljer att frånsäga sig arvet. Enligt dessa anvisningar ska det också bifogas en separat skrivelse till bouppteckningen om någon vill överlåta, avstå eller avsäga sig arv.Bouppteckningshandlingarna ska godkännas av alla dödsbodelägare. Du skriver att det inte har antecknats något, men om din frånsägelse av arvet hade antecknats på blanketten skulle det varit viktigt att inte godkänna den med din underskrift. GåvolagenI grunden är en frånsägelse av arv i den här formen en typ av gåva. Gåvor regleras i Gåvolagen. Det skulle kunna vara möjligt att tolka ditt uttalande som ett muntligt löfte om gåva. Enligt gåvolagen är ett muntligt löfte om gåva inte giltigt förutom i väldigt speciella situationer (1 § Gåvolagen). Kriteriet för att ett muntligt löfte ändå ska vara giltigt är att det ska ha kommit till allmänhetens kännedom. Enligt min bedömning kan inte ditt uttalande anses ha kommit till allmänhetens kännedom.SammanfattningEnligt min bedömning så är det mycket som talar för att ditt uttalande inte kan ligga till grund för att du ska mista arvet.

Avstå arv med skuld hos kronofogden?

2021-02-06 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Vi är halvsyskon som ärver vår avlidne bror. Kan den av oss som har en gammal skuld hos kronofogden avstå sin del till en av arvingarna ? Alltså kan hon själv bestämmavem som får hennes arvdel istället för kf ?
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Svaret regleras i gåvolagen samt ärvdabalken (ÄB).HuvudregelnEn rätt till arv utgör en typ av fordran och att avstå från sitt arv betraktas som samma sak som att ge bort det som gåva (NJA 1993 s. 34). Detta betyder att det går att göra arvsavståendet så länge som hon meddelar dödsboet om detta innan tillgångarna fördelas (gåvolagen 3§ 3st).Hur dödsboet meddelas varierar lite beroende på den aktuella situationen. Finns en boutredningsman eller testamentsexekutor är det denne som ska meddelas, annars är det samtliga övriga arvingar. Jag rekommenderar starkt att göra detta meddelande i skrift. Det är förvisso inget krav, men i slutändan kan det bli en bevisfråga och då hjälper det att ha ett skriftligt bevis på meddelandet.Ett arvsavstående kan inte ske till vem som helst utan den som är "näst på tur" i arvsordningen ärver istället. Har personen som avstår barn blir det dessa som ärver. Är så inte fallet blir det den dödes föräldrar och efter det dennes syskon. Eftersom ni ärver er bror utgår jag från att hans föräldrar inte finns kvar varför det blir det icke-skuldsatta syskonet som ärver (ÄB 2:1-2).UndantagetSlutligen vill jag även lyfta ett varningens finger om att det finns ett undantag från vad jag beskrivit ovan. Det är ifall personen går i konkurs. Då blir nämligen konkurslagen relevant vilket innebär att gåvor som getts till en närstående (t.ex släkting) inom tre år går åter (Konkurslagen 4:6 1st). Det är ovanligt att privatpersoner försätts i konkurs varför detta inte bör utgöra ett problem men jag vill ändå uppmärksamma er på det.SammanfattningSå länge som dödsboet meddelas om avståendet innan tillgångarna fördelas och personen inte går i konkurs är det möjligt att göra arvsavståendet. Dock inte till valfri person utan till den som är näst på tur i arvsordningen.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Har ni andra frågor är det bara att vända er till Lawline!