Hur stor andel av sina arv behöver de gemensamma barnen överlåta till sitt halvsyskon för att alla barnen ska ärva lika mycket netto?

2021-05-20 i Arvsavstående
FRÅGA |Bouppteckning, arvavståendeAnna gift med Per. 3 gemensamma barn Olle, Siv och Stina. Anna barn sedan tidigare, Anders (särkullbarn)Anna dog och Per och Anders är då dödsbodelägareEn månad senare dog även PerSyskonen är överens om att samtliga tillgångar som finns efter Anna och Per ska delas lika,oaktat att Anders är särkullbarn.Blir det en bra lösning om Anders avstår sin del efter mor Anna till förmån för Per och att sedanOlle, Siv o Stina i bouppteckningen efter Per avstår 1/12 var till förmån för Anders. Det blir väl då så attalla fyra får 1/4 var av "nettotillgångarna".Vid arvavstående enligt ovan blir Anders inte dödsbodelägare i boet efter Lena, men väl i boet efter Per?
Elin Englund |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din frågeställning!Tillämplig lagstiftning:-ÄrvdabalkenKlargörande:Jag har uppfattat din frågeställning som att Anna och Per är gifta och har tre gemensamma barn, samt att Anna har ett särkullbarn. Sedan avlider först Anna och efter en kort tid även Per. Då förstår jag det som att det är alla barns önskan att alla syskon inklusive särkullbarnen ska ärva totalt sett lika mycket från föräldrarna och att frågan är hur detta ska gå till rent praktiskt. Jag utgår även ifrån att ingen enskild egendom, äktenskapsförord eller testamente finns eftersom det inte angivits i frågan, utan utgår helt ifrån reglerna i ärvdabalken.Ifall jag har missuppfattat någonting är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att klargöra missförståndet och se huruvida detta påverkat mitt svar.Kort svar:Enligt mina beräkningar behöver de gemensamma barnen avstå 1/3 var av sitt arv om regleringen skall ske enbart inom ramen av arvet efter mamma Anna. Medans om regleringen skall ske inom ramen efter arvet av Pappa Per och Anders har avstått sin andel ifrån Anna till förmån för Per så behöver de gemensamma barnen avstå 1/7 vardera av sitt arv för att alla fyra barnen ska få ut lika mycket netto.RättsutredningHur blir arvet efter Annas bortgång fördelat?Vilka är dödsbodelägare?Om ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats så är Per och Anders mycket riktigt dödsbodelägare (18:1 ÄB).Hur ska arvsfördelningen se ut?I och med att Anna och Per var gifta när Anna gick bort så skall först en bodelning mellan Per och Annas tillgångar genomföras (23:1 ÄB). Så länge det inte finns någon enskild egendom eller äktenskapsförord så innebär det att hälften av Annas och Pers tillgångar kommer att tillfalla Per genom bodelning och hälften kommer att tillfalla Annas dödsbo genom bodelning. I och med att det inte framgår att det finns någon enskild egendom eller äktenskapsförord i frågeställningen så utgår jag ifrån att Annas och Pers tillgångar skall delas lika vid bodelningen.Det innebär att i Annas dödsbo finns hälften av Annas och Pers tillgångar, vilket är det som sedan skall fördelas vid arvskiftet av Annas dödsbo.Jag tydliggör detta med ett exempel:Anna och Per har gemensamt tillgångar på totalt 2.000.000 kr, vilket ger följande bodelning om ingen enskild egendom eller äktenskapsförord finns=2.000.000/ 2 = 1.000.000Per får 1.000.000 krAnnas dödsbo får 1.000.000 krSåledes är det 1.000.000 kr som skall fördelas till Annas arvingar enligt detta exempel.Slut på exempel.Efter att bodelningen har genomförts så skall Per egentligen ärva alla Annas tillgångar eftersom att dem var gifta när Anna gick bort (3:1 ÄB). I och med att Anna har ett särkullbarn så blir det dock inte så, utan Anders som är särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt så länge han inte avstår det till förmån för Per (3:1 ÄB). Per har således endast rätt att ärva den delen av tillgångarna i Annas dödsbo som deras gemensamma barn har rätt att sedan få ut i efterarv. För att räkna ut hur stor del som är Anders arv så får man delas upp tillgångarna i Annas dödsbo på antalet barn, vilket i det här fallet är fyra stycken (2:1 ÄB). Därmed har Anders rätt att direkt få ut en fjärdedel av tillgångarna i Annas dödsbo, eftersom han är särkullbarn. Medans Per har rätt att ärva tre fjärdedelar av tillgångarna i Annas dödsbo, eftersom att den delen hör till deras gemensamma barn (3:1 ÄB).Enligt mitt tidigare exempel skulle fördelningen vid arvsskiftet se ut såhär=Annas dödsbos tillgångar = 1.000.000 krAnders (särkullbarn) andel = 1.000.000/ 4= 250.000 krPers andel = 1.000.000/ 4 x 3 = 750.000 kr (motsvarar de gemensamma barnens andel)Slut på exempel.Den andelen som Per ärver har sedan Anna och Pers gemensamma barn en efterarvsrätt till, så Per ärver enbart denna andel med fri förfoganderätt (3:2 ÄB). Att Per ärver med fri förfoganderätt innebär att så länge Per lever är han fri att göra vad han vill med denna andel, förutom att testamentera bort den. Så länge Anders har fått ut sitt arv redan när Anna går bort, och inte valt att avstå det till Pers förmån så behöver man egentligen inte tänka vidare på detta, för då skall de gemensamma barnen helt enkelt ha en tredjedel var av alla de tillgångar som finns kvar när Per går bort, vilket då inkluderar deras efterarvsrätt efter Anna.Skall man vara petig är det dock så att den andelen som Per ärver från Anna med fri förfoganderätt utgör en kvotandel av hans totala tillgångar, vilken man får fram genom att dela den summan han ärver ifrån Anna på den totala summan tillgångar han har.Det skulle se ut enligt följande enligt mitt tidigare exempel =Pers arv ifrån Anna = 750.000 krPers tillgångar genom bodelningen = 1.000.000 krPers totala tillgångar = 1.750.000 krKvotandelen = 750.000/1.750.000 = ungefär 42%Således är kvotandelen som de gemensamma barnen har efterarvsrätt till efter mamma Anna ungefär 42% av de tillgångar som finns när Per går bort, enligt mitt exempel, de verkliga siffrorna kan dock se annorlunda ut.Formeln för att beräkna kvotandelen ser ut som följande: Pers arv ifrån Anna/ Pers totala tillgångar (inklusive arvet ifrån Anna) = kvotandelenSlut på exempelSåledes kan man på detta sätt beräkna hur stor del av de gemensamma barnens arv som härstammar från deras mamma Anna när Per sedan går bort, och hur stor del som är ifrån deras pappa Per. Så länge Anders har fått ut sitt arv ifrån Anna direkt och det inte finns någon mer som skall ärva enligt ett testamente är det dock ingen större mening att göra det, då de gemensamma barnen helt enkelt bara kan ta en tredjedel var av det som finns när Per går bort.Ifall Anders däremot avstår sin arvsrätt efter Anna till förmån för Per så att han ärver alla Annas tillgångar så är det desto viktigare att hålla koll på kvotandelen. För då har nämligen Anders rätt att ärva en fjärdedel av den kvotandel som härstammar ifrån Anna när Per går bort (3:9 ÄB).Vid det fall Anders avstår sin arvsrätt ifrån Anna ärver således Per alla tillgångar ifrån Annas dödsbo, varav kvotandelen som Anders sedan har rätt att ärva av skulle bli hälften ifall tillgångarna vid bodelningen har delats lika mellan Per och Annas dödsbo.I sådana fall skulle arvsfördelningen se ut enligt följande, om man följer mitt exempel= Anders avstår sitt arv på 250.000 kronor = ¼ av Annas dödsbos tillgångarPer ärver således 1.000.000 kr från Anna med fri förfoganderättDet innebär att kvotandelen skulle se ut enligt följande:1.000.000/ 2.000.000 = 50%Kvotandelen = 50%Således får Anders en efterarvsrätt på en fjärdedel av 50 % av de tillgångar som finns när Per går bortSlut på exempel.Slutsats om fördelningen av Annas tillgångar:Efter att ha gått igenom alla regler jag hitills gått igenom kan jag således konstatera att enligt den legala arvsordningen så kan Annas kvarlåtenskap fördelas enligt följande två sätt:-Att Anders direkt tar ut sin fjärdedel och Per ärver tre fjärdedelar, eller-Att Anders avstår sin fjärdedel till förmån för Per och att Per såldes ärver all kvarlåtenskap efter Anna, vilket innebär att Anders innehar en efterarvsrätt när Per går bort.Hur blir arvet efter Pers bortgång fördelat?Vilka blir dödsbodelägare?Ifall Anders redan har fått ut sitt arv efter Anna så blir de tre gemensamma barnen dödsbodelägare i Pers dödsbo. Om Anders istället har avstått sitt arv efter Anna till förmån för Per så blir även Anders dödsbodelägare tillsammans med de tre gemensamma barnen (18:1 ÄB).Hur skall arvsfördelningen se ut?Ifall man tar hänsyn till alla de regler jag gått igenom när jag förklarade hur Annas kvarlåtenskap kan fördelas så innebär det att det finns två möjligheter för hur Pers kvarlåtenskap skall fördelas. Vilket av sätten som skall användas är beroende av huruvida Anders avstod sin arvsrätt till förmån för Per eller inte.Ifall Anders avstod sin arvsrätt efter Anna till förmån för Per så innehar Anders i sådana fall en efterarvsrätt när Per går bort (3:9 ÄB). Det innebär att Anders skall ärva en fjärdedel av den kvotandel som härstammar ifrån Pers arv ifrån Anna.Det skulle se ut enligt följande om man följer mitt exempel ovan=Per ärvde 1.000.000 kr ifrån AnnaPer blev tilldelad 1.000.000 kr i bodelningenKvotandelen blir följande:1.000.000/2.000.000 = 50%Kvotandelen = 50%Således skall per ärva en fjärdedel av hälften av de tillgångarna som finns kvar när Per går bort.Med tanke på den korta tid som gick mellan dödsfallen så kan vi utgå ifrån att Per inte hann göra av med några pengar och att de tillgångar som finns kvar vid hans bortgång således fortfarande är 2.000.000 kr.Det skulle innebär att Anders då har rätt att ärva en fjärdedel av 1.000.000, eftersom 1.000.000 är hälften av Pers tillgångar, vilket motsvarar kvotandelen som härstammar från Anna, vilket blir 250.000 kr.Sedan har då Per och Annas gemensamma barn rätt att ärva en tredjedel var av det som kvarstår, vilket blir 1.750.000/ 3 = 500.000 var.Således skulle arvskiftet se ut enligt följande:Anders = 250.000 krGemensamt barn 1 = 583.000 krGemensamt barn 2 = 583.000 krGemensamt barn 3 = 583.000 krSlut på exempel.Om vi istället utgår ifrån att Anders tog ut sitt arv från Anna direkt så ska Pers tillgång helt enkelt bara delas upp på de tre gemensamma barnen.Vilket skulle se ut enligt följande ifall vi följer mitt exempel ovan=Om Anders tog ut sitt arv efter Anna direkt så ärvde Per 750.000 krDet innebär att Per bör ha 1.750.000 kronor kvar när han går bort, sett till den korta tiden mellan de bådas frånfälle. Således skulle 1.750.000 delas på de tre gemensamma barnen, vilket innebär att de skulle få 583.000 kr vardera.Slut på exempel. Slutsats om fördelningen av Pers tillgångar:Ifall Anders redan har tagit ut sitt arv så är den legala fördelningen av Pers tillgångar väldigt okomplicerad, då de gemensamma barnen helt enkelt skall få en tredjedel var av tillgångarna, vilket då inkluderar efterarvet efter deras mamma Anna. Om Anders istället har avstått sitt arv efter Anna till förmån för Per så behöver man ta hänsyn till kvotandelen och på så vis räkna ut Anders arv, för att sedan dela resterande tillgångar mellan de tre gemensamma barnen.Hur stor andel av sitt arv behöver de gemensamma barnen avstå för att Anders ska få ut lika mycket netto som de gemensamma barnen får från både Anna och Per? Ovan har jag beskrivit hur den legala arvsordningen skulle fördela tillgångarna efter Anna och Per, detta gjorde jag för att klargöra vilka regler som gäller vid arv när det finns ett särkullbarn "inblandat". Vad jag förstår det som så vill dock alla syskon, inklusive Anders se till att alla får lika mycket, oaktat att Anders är ett särkullbarn.Ifall korrigeringen skall göras i arvet efter Anna:Det innebär att de tre gemensamma barnen vill avstå en del av sitt arv till förmån för Anders. När jag räknar på det så får jag det till att de gemensamma barnen behöver avstå 1/3 var av sitt arv ifrån Anna för att Anders ska ärva lika mycket Netto som de gemensamma barnen. I sådana fall ärver Anders cirka 50% av Annas tillgångar och de gemensamma barnen ärver cirka 16 % var av Annas tillgångar, när jag inte tar hänsyn till decimalerna.I sådana fall skulle arvet efter Anna fördelas enligt följande, om man följer mitt exempel ovan =Anders ärver cirka 50% = 500 000Gemensamt barn 1 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000Gemensamt barn 2 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000Gemensamt barn 3 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000På det viset får då alla lika mycket netto, efter arvskiftena från både Anna och Per.Slut på exempel.Ifall korrigeringen skall göras i arvet efter Per, när Anders har avstått sitt arv ifrån Anna till förmån för Per:Ifall ni istället vill att Anders ska avstå sitt arv ifrån Anna till förmån för Per, för att sedan dela upp arvet i bouppteckningen hos Per så behöver vardera gemensamt barn avstå ungefär 1/7 del av sitt arv för att alla barnen ska få lika stor del netto om jag inte har räknat helt fel, jag vill dock reservera mig för att jag inte är expert på matematik.I sådana fall skulle det se ut enligt följande, om man följer mitt exempel ovan =Ifall de gemensamma barnen inte skulle avstå någon del av sitt arv så har de rätt till ungefär 29% var av tillgångarna som finns kvar när Per går bort, medan Anders har rätt till ungefär 12,5 % ifall han har avstått sin del ifrån Anna till förmån för Per. För att alla barnen ska få ut lika mycket behöver de få 25% var av tillgångarna, det innebär att Anders andel behöver dubbleras. Därmed behöver de tre gemensamma barnen ge honom cirka 4,1% var av sina andelar, vilket motsvarar ungefär 1/7 del av deras arv. Ifall detta sker får alla 25% vardera, vilket innebär att de får följande summa var:Anders får 25% = 500.000 krGemensamt barn 1 får 25% = 500.000 krGemensamt barn 2 får 25% = 500.000 krGemensamt barn 3 får 25% = 500.000 krSlut på exempel.Slutsats:Hur stor andel de gemensamma barnen behöver avstå till förmån för Anders är således beroende av ifall de ska göras inom ramen för arvet efter Anna och således enbart beräknas på kvarlåtenskapen efter henne, eller ifall det skall beräknas på kvarlåtenskapen efter både Anna och Per. Jag får det dock inte till att de skall avstå 1/12 del var i något av mina exempel, utan antingen 1/3 eller 1/7 vardera, jag vill dock återigen reservera mig för att jag inte är expert på matematik, men jag tror mina beräkningar skall stämma.Hur överlåter de gemensamma barnen sina andelar till särkullbarnet Anders?De gemensamma barnen kan överlåta 1/7 eller 1/3 del vardera av sina arv genom att reglera detta i arvsskiftet på det vis som alla är överens om och önskar. Jag rekommenderar dock att ni tar hjälp av en jurist eller advokat för att detta ska gå rätt till.Mina rekommendationer till dig:-Jag rekommenderar dig/er att anlita en jurist för att både bouppteckningen och överlåtelsen skall bli korrekt och gå smidigt till, även för att undvika eventuell framtida konflikter om arvet. Ifall ni vill komma i kontakt med en av våra skickliga jurister på Lawlines byrå så är du varmt välkommen att kontakta mig på elin.englund@lawline.se, så sätter jag dig i kontakt med en av juristerna!-Jag rekommenderar er även att kontrollräkna de andelar jag fick fram som de gemensamma barnen bör överlåta till särkullbarnet för att se så att siffrorna går ihop med de verkliga siffror ni har i bouppteckningarna. Jag har inte tagit med alla decimaler i mina uträkningar, varav mindre justeringar kan behöva göras.Avslutande ord:Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och att det gick att hänga med bra i svaret, då jag vet att arvsrätten kan bli aningen svår att förstå sig på ibland. Ifall det uppstår några följdfrågor är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!Med vänliga hälsningar,

Avstå från arv till förmån för efterlevande make

2021-05-15 i Arvsavstående
FRÅGA |HejEn fråga angående särkullbarn, vi är 4 särkullbarn på min mors sida och hennes man har inga barn.Vid bortgång av vår mor hur ser arvsfördelningen ut?2 av oss önskar infria mors önskan att hennes man ska sitt i orubbat bo.
Madelen Henriksson |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga. För att besvara din fråga måste vi använda oss av äktenskapsbalken (ÄktB) samt ärvdabalken (ÄB). Först kommer jag gå igenom vad som sker vid eran moders potentiella bortgång för att därefter gå in på hur arvet fördelas och om det är möjligt för er moders man att sitta i orubbat bo. Bodelning mellan makarNär en make avlider så ska en bodelning göras mellan makarna (9 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen så kommer värdet av makarnas giftorättsgods att delas lika mellan dem (10 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör giftorättsgods är allt som makar äger och som inte utgör enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vad som utgör enskild egendom framgår av 7 kapitlet 2 § äktenskapsbalken. Det kan exempelvis vara att egendom har gjorts enskild till följd av äktenskapsförord eller genom testamente som är villkorat. Den enskilda egendomen undantas från bodelningen och ska inte delas lika mellan makar. Arv vid särkullbarnUtgångspunkten vid en makes bortgång är att den efterlevande maken ska ärva hela kvarlåtenskapen, även den enskilda egendomen (3 kap. 1 § ÄB). Undantaget från detta är om arvlåtaren har särkullbarn. Särkullbarn har rätt att få ut sin del av arvet direkt. Fördelningen av arvet efter er mor kommer vara ¼ vardera till er särkullbarn förutsatt att det inte finns något testamente där annat framgår (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Avstå från arv till förmån för efterlevande makeOrubbat bo är egentligen ett uttryck för att efterlevande make ska få hela arvet. För att man ska kunna få sitta i ett så kallat orubbat bo när särkullbarn är inblandade krävs det ett testamente där det framgår att den efterlevande maken ska ärva före särkullbarnen. Särkullbarn kan således välja att avstå från att kräva ut sitt arv direkt. Det är dock inte helt utan undantag. De andra två särkullbarnen har rätt att få ut sin laglott direkt, vilket är halva arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Detta sker genom att de väljer att jämka testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Skulle även de välja att avstå från att jämka testamentet och väljer att godkänna det kommer ett arvsavstående att ske till förmån för den efterlevande maken (3 kap. 9 § ÄB). Gör ni detta kommer ni få ut er andel av arvet först efter att er moders man har gått bort. Ni har då rätt till det som kallas för efterarv. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp för dig. Är något fortfarande otydligt eller om du har en annan fundering är du varmt välkommen att skicka in en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Kan ett barn frivilligt avstå från sin laglott till förmån för efterlevande sambo, och ska det i så fall göras skriftligt?

2021-04-30 i Arvsavstående
FRÅGA |Vi är ett sambopar han äger en villa, hon äger ett sommarhus. Vi har inbördes testamente. Fråga : Kan barn frivilligt avstå från sin lagliga laglott, när ena parten avlider, till förmån för den efterlevande sambon. Skall arvingarna ,lämna skriftligt intyg att de avstår.
Hilma Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar om en bröstarvinge frivilligt kan avstå sin laglott till förmån för efterlevande sambo, och om detta i så fall ska göras skriftligen.Regler om arv finns i ärvdabalken, som jag kommer förkorta ÄB. Det finns även regler i gåvolagen, förkortad GåvoL, som kan bli aktuell vid vissa situationer när det gäller arv. Jag kommer att beskriva de regler som finns, för att sedan använda dessa för att besvara din fråga.Kan en bröstarvinge avstå från laglott?En bröstarvinge kan frivilligt tacka nej till sin laglott på olika sätt. När det gäller att ett barn avstår en laglott till förmån till efterlevande sambo, blir det aktuellt med 3 olika sätt:- Arvsavstående- Ej påkalla jämkning av testamente- ArvsöverlåtelseArvsavståendeEtt arvsavstående sker efter att arvlåtaren gått bort. Detta är inte konkret reglerat i lag, men innebär att när arvingen avstår från arvet så kommer arvet automatiskt gå vidare till nästa generation, det vill säga arvingens barn. I ditt fall, kan barnet avstå från arv efter att föräldrarna gått bort, men då kommer arvet istället gå vidare till nästa led, som då är barnets egna bröstarvingar (barn). Om barnet inte har egna barn som kan ärva, blir det istället barnbarn som får den avstående laglotten. Först om det inte finns några barnbarn, så får en förälder automatiskt den avstående delen, i ert fall laglotten. Barnet kan därmed inte välja att laglotten ska avstås direkt till efterlevande sambo.Det verkar dock inte vara prövat i domstol när ett barn kan göra ett arvsavstående till förmån för efterlevande sambo och vad som i så fall sker med denna del av arvet när efterlevande sambo går bort. Om det är fråga om ett gemensamt barn, får dock barnet ut en del från efterlevande sambo, men det är osäkert vad som sker med den del som barnet avstått från. Med tanke på detta, bör ett sådant arvsavstående göra med försiktighet.Ett arvsavstående ska även vara skriftligt för att vara giltigt, och ska kunna visas upp vid bouppteckningen då detta ska skrivas under av bouppgivaren. Barnet ska också vara myndigt för att själv kunna avstå arvet.Ej påkalla jämkning av testamenteArvlåtaren kan även skriva ett testamente, där arvlåtaren inskränker arvingens laglott, exempelvis genom att testamentera denna del till sambon. För att arvingen ändå ska få ut sin laglott, behöver arvingen påkalla jämkning av testamentet (7 kap. 3 § ÄB). Om arvingen inte påkallar jämkning, så ses detta som att arvingen avstår från sitt arv och sin laglott. Det betyder att ni kan testamentera barnets laglott till den efterlevande sambon, och om barnet inte påkallar jämkning av testamentet så kommer laglotten tillfalla efterlevande sambo. Detta väljer barnet därmed vid efter arvskifte, då kvarlåtenskapen ska delas upp. För att ett testamente ska vara giltigt, så ska det vara skriftligt och ska skrivas under av 2 vittnen (10 kap. 1 § ÄB). Om barnet inte vill påkalla jämkning, behöver inget skriftligt göras av barnet.Arv överlåtelseEn arvinge kan också göra en så kallad arvöverlåtelse. Detta är inte heller reglerat konkret i lag, men enligt rättspraxis är det möjligt att vidta sådan åtgärd. Arvöverlåtelsen kan ske både före och efter arvskifte. Kravet för en arvöverlåtelse är att det ska vara en civilrättsligt giltig överlåtelse, som betyder att det ska vara en giltig gåva. För att en gåva, i detta fall laglotten, ska vara civilrättsligt giltig krävs:- Frivillighet- Gåvan ska vara benefik- Gåvan överlämnas till mottagaren(1 § GåvoL) Barnet behöver alltså frivilligt utan tvång eller påverkan ge bort sitt arv, i detta fall laglotten, till efterlevande sambo. För att vara giltigt måste det också vara just en gåva. Barnet ska därmed inte förvänta sig att få något annat i gengäld. Gåvan, i detta fall laglotten, ska också överlämnas till mottagaren, alltså den efterlevande sambon. För att överlämnandet ska ses som en gåva så ska barnets rådighet över laglotten bli avskuren, vilket betyder att barnet inte längre ska kunna förfoga över laglotten.Vid en arvöverlåtelse ska en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. På så vis är det en del av överlåtelsen som ska vara skriftlig. Det kan också vara en god idé att skriva ett gåvobrev. Det är ett skriftligt brev där gåvogivaren skriver ned att avsikten med överlåtelsen är just en gåva. I er situation, att barnet skriver att laglotten överlämnas till efterlevande sambo som gåva. Ett gåvobrev är inget krav för att laglotten ska ses som en giltig gåva, men det är bra ur bevishänseende.Du kan läsa mer om arvöverlåtelse på Skatteverkets hemsida.Sammanfattning och rekommendationSvaret på din fråga är ja, ett barn kan frivilligt tacka nej och avstå från sin laglott till förmån för efterlevande sambo. Detta kan också göras på olika sätt, och kommer med olika villkor som ska vara uppfyllda. Skriftlighet krävs för arvavstående, och vid arvöverlåtelse krävs att en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. När det gäller att barnet inte påkallar jämkning av testamente, så ska testamentet skriftligt. Men barnet behöver inte göra något skriftligt om hen inte ska påkalla någon jämkning.Om barnet frivilligt vill tacka nej till sin laglott till förmån för efterlevande sambo, skulle jag rekommendera att barnet gör en arvsöverlåtelse. Då blir laglotten en gåva till efterlevande sambo, och kan göras både före och efter arvskifte. Då ska som sagt en överlåtelsehandling lämnas in till Skatteverket. Om detta alternativ blir valt, rekommenderar jag även att barnet skrivet ett gåvobrev om att laglotten är just en gåva till efterlevande sambo, så det finns ett bevis på just detta. Detta bör även förvaras på ett säkert ställe för att inte komma bort.Jag hoppas att jag besvarat din fråga. Om du har fler funderingar kring detta, eller vill ha hjälp med hur man exempelvis upprättar ett gåvobrev, är du varmt välkommen att höra av dig till någon av våra jurister här: https://lawline.se/bokaHar du andra frågor, är du också varmt välkommen att ställa dessa till oss här på Lawline!Vänligen,

Hur gör jag för att barnen ska få arvet i stället för mig?

2021-04-05 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag är ensamstående och kommer att få ett arv efter en förälder. Jag vill att mina barn ska få det arvet istället för mig. Jag är i en skuldsanering så jag har ej någon nytta av dessa pengar. Hur gör jag ?
Hanna Rosenqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är frågan?Jag uppfattar det som att du undrar över vad du kan göra att dina barn ska få ärva i stället för dig. Regler om arv finns i ärvdabalken.Arvet direkt till barnenFör att arvet ska gå direkt till dina barn kan du göra ett arvsavstående. Att göra ett arvsavstående innebär att du själv avstår från arvet för att i stället låta dina arvingar få del av arvet. Avstår du från arvet kommer arvet fördelas som om du hade avlidit och helt i enlighet med ärvdabalkens regler. Dina barn är dina närmsta arvingar och står därför "näst på tur". Gör du ett arvsavstående är det därför dina barn som kommer ärva i stället för dig.För att ett arvsavstående ska vara giltigt måste ett antal formkrav vara uppfyllda. För det första måste arvsavståendet vara både skriftligt och signerat av dig. Arvsavståendet måste även lämnas senast när bouppteckningen registreras hos Skatteverket. Arvsavståendet ska även finnas med bifogat när bouppteckningen lämnas för registrering.Har du fler frågor rekommenderar jag att du tar kontakt med vår juristbyrå här eller ringer oss för att få mer information.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00-16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan min mor avstå arvet från min far till förmån för mig?

2021-05-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Min far har gått bort och min mor vill avstå sitt arv efter honom (make) till mig som är deras enda barn(gemensamma), inga särkullebarn . Hon vill även avstå sin giftorätt och behålla sina egna tillgångar i form av bankkonto och aktier. Min fars tillgångar utgörs av bankkonton, aktier och fonder och en fastighet (deras gemensamma bostad). Mamma har flyttat till äldreboende efter min fars frånfälle. Det finns inget testamente eller äktenskapsförord. Hon står som bouppgivare i bouppteckningen och har där skrivit att hon avstår från arv efter maken; min far, men hur göra med giftorätten (halva fastigheten och bankkonton, fonder, aktier) så att det tillfaller mig redan nu enligt hennes önskan ?
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag hänvisa till äktenskapsbalken (ÄktB).En bodelning ska görasDå den ena maken avlider ska en bodelning göras (1 kap. 5 § och 9 kap. 1 § ÄktB). I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods (10 kap. 1 § ÄktB). Det är bouppteckningen som är grunden till bodelningen.Den efterlevande maken har dock vid bodelningen rätt att begära att vardera sida ska behålla sitt giftorättsgods (12 kap. 2 § ÄktB). Din mor kan alltså vid bodelningen begära att hon ska behålla sitt giftorättsgods, och din att din fars giftorättsgods ska fördelas som arv efter honom. Vid bodelningen ska en handling, ett bodelningsavtal, upprättas som ska skrivas under av den efterlevande maken och den avlidne makens arvingar. I bodelningsavtalet kan din mor ange att vardera sida behåller sitt giftorättsgods. Bodelningsavtalet kan skickas till Skatteverket för registrering, men det är inget krav (13 kap. 6 § ÄktB).ArvsavståendeDet är möjligt att avstå ett arv till förmån för sina barn. Detta ska göras skriftligen och bör antecknas i bouppteckningen som skickas till Skatteverket. Det framgår av din fråga att detta redan är gjort, vilket är bra.SlutsatsDet går alltså bra för din mor att både begära att vardera sida behåller sitt giftorättsgods, samt att avstå arvet till förmån för dig. Först när bouppteckningen är gjord och skickad till Skatteverket, i vilken din mor avsäger sig arvet, samt bodelningen är gjord, i vilken din mor begär att vardera sida behåller sitt giftorättsgods, kan arvet skiftas. Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Kan jag överlåta arv till mina barn?

2021-05-03 i Arvsavstående
FRÅGA |Önskar överlåta arv från min mor. Till mina barn
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre olika sätt att överlåta sitt arv till någon annan – arvsavsägelse, arvsavstående och arvsöverlåtelse. Vad är arvsavsägelse?Att göra en arvsavsägelse innebär att man helt avstår från sin rätt till arv. En arvsavsägelse innebär emellertid att inte heller den avståendes avkomlingar (exempelvis barn) har rätt till något arv. Vid arvsavsägelse betraktas hela arvsgrenen istället som utsläckt (17 kap. 2 § ÄB).Vad är arvsavstående?Arvsavstående innebär, till skillnad från arvsavsägelse, att man avsäger sig sitt arv till förmån för sina avkomlingar. Om man gör ett arvsavstående träder ens avkomlingar i ens ställe på samma sätt som om man vore avliden. Har man två barn och gör ett arvsavstående träder de båda barnen i ens ställe och ärver istället. Ett arvsavstående kan göras först när arvlåtaren avlidit. För att de man avstår arvet till förmån för ska bli dödsbodelägare i dödsboet krävs att man skriftligen gör ett arvsavstående senast i samband med bouppteckningen. Avståendet kan sedan bifogas till Skatteverket tillsammans med bouppteckningen eller antecknas och undertecknas på bouppteckningen om ingen särskild handling upprättats.Vad är arvsöverlåtelse?Arvsöverlåtelse påminner om arvsavstående, men innebär att man själv bestämmer vem som ska få ta del av arvet. Vid arvsöverlåtelse fördelas arvet alltså inte automatiskt till ens avkomlingar som det gör vid arvsavstående.Vad kan jag göra?Om du vill avstå ett arv från din mor till förmån för dina barn kan du göra ett arvsavstående. Arvsavståendet kan göras först när arvlåtaren avlidit och bör göras senast i samband med bouppteckningen för att dina barn ska bli dödsbodelägare. Arvsavståendet ska vara skriftligt och bifogas med bouppteckningen, alternativt antecknas och undertecknas på bouppteckningen. Om du vill läsa mer finns information på Skatteverkets hemsida.Det finns dock anledning till att vara försiktig om du vill avstå arv till förmån för dina barn om du har skulder hos Kronofogden. Det finns en möjlighet att ett arvsavstående betraktas som en gåvohandling, och då har borgenärerna möjlighet att begära att gåvan ska återgå till dig. Det finns dock en motstridig uppfattning som innebär att man är fri att avstå sitt arv och att det inte kan utmätas eftersom det aldrig tillfaller den skuldsatte. Rättsläget är emellertid oklart och det finns därmed anledning att iaktta viss försiktighet om arvsavståendet ska göras med anledning av att personen är skuldsatt. Behöver du vidare hjälp råder jag dig att kontakta Lawlines juristbyrå. Jag hoppas att du fick vägledning i din fråga!Med vänliga hälsningar

Arvsavsägelse

2021-04-07 i Arvsavstående
FRÅGA |Min farfar har avlidit och min far gjorde en arvsavsägelse enligt 17 kapitlet, 2 §, tredje stycket. Min faster ärvde då min fars laglott och jag fick ej ta del av arvet.Hur kommer det här sig att jag blir arvslös som avkomling till min far som gjort arvsavsägelse?
Filip Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din far har gjort en "arvsavsägelse" enligt 17 kap. 2 § ärvdabalken (ÄB) och detta gäller som huvudregel gentemot hela dennes arvsgren. Det innebär precis som du säger att du som är arvinge efter din far inte heller får ta del av din farfars arv. Det ska dock sägas att bestämmelsen är dispositiv, vilket innebär att din far kan avstå från arvet bara för sin del och fortfarande låta dig "ta hans plats" om han önskar. Det är dock upp till din far att göra detta i så fall och utgångspunkten är som sagt att arvsavsägelsen gäller även gentemot dig. Det vanligaste är att arvingen (din far) får någon form av ersättning för sin arvsavsägelse. Har han inte fått det kan han, trots sin arvsavsägelse, få ut "skälig ersättning" vid din farfars död om din far önskar. Skillnaden mellan arvsavsägelse och arvsavståendeDin far har gjort en arvsavsägelse (17 kap. 2 § ÄB), vilket görs medan din farfar fortfarande är vid liv. En sådan kan inte tas tillbaka och gäller, som sagt ovan, även gentemot dig. Det är dock möjligt att istället göra ett arvsavstående, dvs. att din far avstår från arvet utan att avsäga sig arvet. I så fall träder du in i hans ställe enligt 2 kap. ÄB. Detta görs i så fall först då din farfar är avliden. Jag hoppas du har fått svar på din fråga och att allt löser sig för dig!Med vänliga hälsningar,

Arvsavstående: Förutsättningar och konsekvenser

2021-03-31 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej!Min morfar, dog nyligen och skrivit i testamentet att jag ärver 1/4 av hans tillgångar. Min syster 1/4 och min mamma 1/4 och min systers barn 1/4. Allt detta står i testamentet. Min morfar är inte min riktiga morfar heller inte min mammas riktiga pappa. Morfar har en dotter i Danmark som är en riktig dotter. Hon har redan fått ut sin andel i en gåva på 86 tusen kr som står med i testamentet. Står såhär: I samband med dessa gåvor utgivits har Mia (dottern) avsagt sig från framtida rätt till arv med hänsyn till att hon erhållit skäligt vederlag enligt ÄB 17:2. Betyder detta att allt som morfar lämnar efter sig blir vårat? Alltså saker i lägenheten, lägenheten, bil allt som finns kvar av honom. Mia (dottern) har inte rätt till något mer då hon skrivit på papper om det jag nämner ovan? Har hon rättigheter att ta något eller få ut pengar från honom trots det hon skrivit på? / Emelie
Harald Myrenfors |Hej, tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jag tolkar omständigheterna som sådana att er morfar hade två bröstarvingar, er mor och er morfars dotter i Danmark.Utgångspunkten vid arvskifte är att varje bröstarvinge har rätt till sin laglott, se ärvdabalken (hädanefter ÄB) 7 kap. 1 §. Vilket i ert fall innebär ¼ eftersom er morfar lämnade två bröstarvingar efter sig. Som ni dock nämner har dottern i Danmark avsagt sig sitt arv enligt 17 kap. 2 § ÄB, vilket är bindande i det fall den som avsäger sig arvet erhållit skäligt vederlag (precis som ni framför). Det finns dock ett undantag som kan komma att göra arvsavsägelsen ogiltig. Det skulle vara om dottern i Danmark var underårig när hon tecknade avtalet, se föräldrabalk 15 kap. 6 §. Vidare, innebär avsägelsen att den avståendes arvingar inte heller kan göra anspråk på arvet om ingen annan tydlig omständighet tyder på det, se 17 kap. 2 § st 3 ÄB. Slutligen ses avstående av arv som en civilrättslig gåva och kan komma att bli aktuellt för återvinning i konkurs m.m, om den avstående riskerar konkurs.Vad innebär detta för er:Av situationen ni beskriver så finns det inget som uttryckligen tyder på att dottern i Danmark erhåller någon möjlighet att göra anspråk på arvet. Vad avser vem som ärver vad är inte specificerat, men kan komma att förtydligas i en kommande bouppteckning enligt 20 kap. 1 § ÄB.Hoppas ni känner att er fråga har besvarats och stort lycka till!