Muntlig avsägelse av arv vid bouppteckning

2021-03-17 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej! Om man muntligt säger,Jag vill inte ha pengarna,under en het ordväxling på bouppteckning med syskon, gills det som (som syskonen får det att låta) att min del ska delas på bara dom eller ska man se det som att jag Avstår från arvet så att mina arvingar tar över min del av arvet, eller att det helt enkelt inte ändrar något för det inte är antecknat?
Franck Olofsson |HejTack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frånsägelse av arvLite förenklat kan man säga att det finns två sätt att frånsäga sig arv. Arvsavstående och arvsavsägelse. Att avstå arv innebär att man låter arvet gå vidare till nästa person i arvsordningen och att avsäga sig arv innebär att man frånsäger sig arvet helt och hållet. Det går även att överlåta arvet, vilket i praktiken är en form av arvsavstående. I Ärvdabalken som är den lag som reglerar arv finns ett fåtal regler om arvsavstående och arvsavsägelse, men inga som stämmer med den situation du beskriver. Det finns däremot ett ställningstaganden från Skatteverket om bouppteckningshandlingar (här). Enligt denna och enligt anvisningar på boupptecknings-blanketten ( exempelvis här) går det att konstatera att det ska antecknas om någon väljer att frånsäga sig arvet. Enligt dessa anvisningar ska det också bifogas en separat skrivelse till bouppteckningen om någon vill överlåta, avstå eller avsäga sig arv.Bouppteckningshandlingarna ska godkännas av alla dödsbodelägare. Du skriver att det inte har antecknats något, men om din frånsägelse av arvet hade antecknats på blanketten skulle det varit viktigt att inte godkänna den med din underskrift. GåvolagenI grunden är en frånsägelse av arv i den här formen en typ av gåva. Gåvor regleras i Gåvolagen. Det skulle kunna vara möjligt att tolka ditt uttalande som ett muntligt löfte om gåva. Enligt gåvolagen är ett muntligt löfte om gåva inte giltigt förutom i väldigt speciella situationer (1 § Gåvolagen). Kriteriet för att ett muntligt löfte ändå ska vara giltigt är att det ska ha kommit till allmänhetens kännedom. Enligt min bedömning kan inte ditt uttalande anses ha kommit till allmänhetens kännedom.SammanfattningEnligt min bedömning så är det mycket som talar för att ditt uttalande inte kan ligga till grund för att du ska mista arvet.

Avstå arv med skuld hos kronofogden?

2021-02-06 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Vi är halvsyskon som ärver vår avlidne bror. Kan den av oss som har en gammal skuld hos kronofogden avstå sin del till en av arvingarna ? Alltså kan hon själv bestämmavem som får hennes arvdel istället för kf ?
Adam Winqvist |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga! Svaret regleras i gåvolagen samt ärvdabalken (ÄB).HuvudregelnEn rätt till arv utgör en typ av fordran och att avstå från sitt arv betraktas som samma sak som att ge bort det som gåva (NJA 1993 s. 34). Detta betyder att det går att göra arvsavståendet så länge som hon meddelar dödsboet om detta innan tillgångarna fördelas (gåvolagen 3§ 3st).Hur dödsboet meddelas varierar lite beroende på den aktuella situationen. Finns en boutredningsman eller testamentsexekutor är det denne som ska meddelas, annars är det samtliga övriga arvingar. Jag rekommenderar starkt att göra detta meddelande i skrift. Det är förvisso inget krav, men i slutändan kan det bli en bevisfråga och då hjälper det att ha ett skriftligt bevis på meddelandet.Ett arvsavstående kan inte ske till vem som helst utan den som är "näst på tur" i arvsordningen ärver istället. Har personen som avstår barn blir det dessa som ärver. Är så inte fallet blir det den dödes föräldrar och efter det dennes syskon. Eftersom ni ärver er bror utgår jag från att hans föräldrar inte finns kvar varför det blir det icke-skuldsatta syskonet som ärver (ÄB 2:1-2).UndantagetSlutligen vill jag även lyfta ett varningens finger om att det finns ett undantag från vad jag beskrivit ovan. Det är ifall personen går i konkurs. Då blir nämligen konkurslagen relevant vilket innebär att gåvor som getts till en närstående (t.ex släkting) inom tre år går åter (Konkurslagen 4:6 1st). Det är ovanligt att privatpersoner försätts i konkurs varför detta inte bör utgöra ett problem men jag vill ändå uppmärksamma er på det.SammanfattningSå länge som dödsboet meddelas om avståendet innan tillgångarna fördelas och personen inte går i konkurs är det möjligt att göra arvsavståendet. Dock inte till valfri person utan till den som är näst på tur i arvsordningen.Jag hoppas att ni fått svar på er fråga! Har ni andra frågor är det bara att vända er till Lawline!

Kan man avstå sin arvslott till förmån för sitt barn?

2020-12-27 i Arvsavstående
FRÅGA |Kan jag avstå min arvslott till förmån för min son. Kan min son få min arvslott från min döda mor. Och hur formulerar jag ett enkelt brev till skatteverket.
Ellinor Wåhlin Dahlberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Att avstå din arvslott till förmån för din son kallas ett arvsavstående, vilket fungerar i praktiken så att arvet fördelas på samma sätt som om du hade avlidit. Arvslotten går på så vis direkt till din son, precis som du säger. Ett arvsavstående måste vara skriftligt och ska lämnas in senast i samband med bouppteckningen. Det är svårt för mig att hjälpa dig att formulera brevet med så pass lite detaljer, men du är välkommen att kontakta Lawlines juristbyrå för närmare rådgivning via denna länk: https://lawline.se/boka. Jag hoppas du fick svar på det du undrade! Vänligen,

Arvsordning för särkullsbarn och preskription av arv

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej Jurist.Min syster och jag blev ej informerade efter vår pappas kvarlåtenskap..han dog för 16 år sedan. Han var gift med annan kvinna än våran mor.Hans kvarlåtenskap övertogs av hans nya fru utan vår vetskap.För ett tag sedan dog hans nya fru och dom har ett atoptivbarn..eftersom hon efterlänade tillsammans med vår far en halv miljon..Min fråga är hur delar man på arvet mellan deras adoptivdotter och mig och min syster.Det finns inget testamente upprättat mellan vår pappa och ej heller Pappas nya fru med deras adoptivdotter.
Victoria Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag har tolkat det som att du undrar vilka åtgärder du kan vidta för att ärva din bortgångna fader. Svaret regleras i Ärvdabalken (ÄB) som jag kommer utgå från när jag besvarar din fråga.Hur fördelas arvet mellan deras adoptivdotter, dig och din syster?Hur arvet fördelas regleras i 2 kap. ÄB. Däri uppställs en viss prioriteringsordning mellan arvtagare som kallas för olika arvsklasser. Den första arvsklassen ärver före den andra arvsklassen och den andra arvsklassen före den tredje. I detta fall så innefattar den första arvsklassen enligt 2 kap. 1 § ÄB avkomlingar till den avlidna. Dessa kallas för bröstarvingar och kommer ärva kvarlåtenskapen jämnt fördelat.Eftersom du och din syster är barn till din avlidna far så kommer alltså ni klassificeras som hans bröstarvingar och ingår alltså i den första arvsklassen. Vad gäller adoptivbarnet så jämställs dessa i alla avseenden som adoptivföräldrarnas biologiska barn. Detta innebär att adoptivbarnet också ingår i den första arvsklassen och ska ärva er fader.Huvudregeln är alltså att alla ni (du, din syster och adoptivbarnet) ska ärva er fader vid hans bortgång. Däremot är det viktigt att uppmärksamma att både du och din syster var vid er faderns bortgång s k särkullsbarn. Särkullsbarn innebär att arvlåtaren (din bortgångna far) har bröstarvingar som inte är bröstarvingar till dennes make vid bortgången (hans nya fru). Detta skulle innebära att du och din syster enligt 3 kap. 1 § ÄB hade rätt att ta ut arvet direkt efter att er fader avlidit. Det motsatta förhållandet gäller för adoptivbarnet, dvs. att denne inte kan få ut arvet förrän den efterlevande maken (den nya frun; adoptivbarnets andra förälder) har gått bort enligt 3 kap. 1 § ÄB.Du och din syster var alltså berättigade till arvet efter er fader efter hans bortgång för 16 år sedan.Kvarstår rätten till arvet efter 16 år?I vanliga fall så skulle alltså både du och din syster ha rätt till en viss del av arvet efter din bortgångna fader. Däremot så har 16 år gått sedan dess och en fråga av stor vikt är huruvida du och din syster fortfarande har rätt till dessa pengar. Det finns en risk att er rätt till arvet har preskriberats. Detta innebär att både du och din syster förlorar er rätt till er faders kvarlåtenskap enligt 16 kap. 7 § ÄB.Hur lång tid som arvtagare har på sig att göra anspråk på arvet skiljer sig från fall till fall. Men vid en bortgång sker vanligtvis en bouppteckning där det finns en möjlighet att kalla på arvingar som befinner sig på okänd ort. Detta sker genom en anmälan till Skatteverket som sedan kan publicera ett meddelande för arvingarna att träda fram. Om detta har skett så skulle det innebära att arvingen måste göra sin rätt gällande inom fem år från publiceringen enligt 16 kap. 1 § ÄB. Om det inte har publicerats något så gäller istället en preskriptionstid på tio år enligt 16 kap. 4 § ÄB.Oavsett om ett meddelande har publicerats eller inte så har mer än tio år fortlöpt efter er fader gått bort. Detta innebär dessvärre att din och din systers rätt till arvet har preskriberats. Således kommer adoptivbarnet att ärva hela kvarlåtenskapen efter er gemensamma fader.Hoppas att du har fått svar på din fråga,Med vänlig hälsning,

Tacka nej till arv?

2021-03-15 i Arvsavstående
FRÅGA |Jag och min syster är helsyskon. Vår pappa gick bort i sviterna av Covid-19. Han har inga fler barn. Pappa var andelsägare i en lägenhet i Spanien, de var sammanlagt fyra andelsägare från början (tre kvar nu). Hur blir det för mig och min syster? Ärver vi pappas fjärdedel? Min syster och jag vill inte ha lägenheten alls, vare sig andelen eller köpa ut de andra. Är min syster och jag tvingade att betala löpande omkostnader för lägenheten? Kan vi slippa från pappas del i lägenheten? Vad händer om de tre kvarvarande andelsägarna säljer den? Pappa bodde och avled i Sverige.
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till lawline!Som jag förstår det, undrar du vad som gäller för arv när den avlidnes kvarlåtenskap befinner sig utomlands. Du undrar även om det finns möjligheter att tacka nej till arvet.EU:s arvsförordningFört och främst aktualiserar din fråga bestämmelser inom den internationella privaträtten. Från den 17 augusti 2015 började nya regler, arvsförordningen, för arv som har internationell anknytning att gälla. Syftet är att underlätta för de anhöriga att lösa alla frågor som gäller arvet i ett och samma land.Vilken lands domstol är behörig?I allmänhet är domstolarna i det land där den avlidne hade hemvist behöriga i frågor som rör arvet (art 4). I vissa fall kan domstolarna i det land där den avlidne var medborgare vara behöriga, dock förutsätts att den avlidne i ett testamente valt att det landets lag ska tillämpas på arvet (art 5 - 9). Om den avlidne hade hemvist i ett land som inte tillämpar arvsförordningen kan svenska domstolar ändå vara behöriga att pröva arvet om det finns egendom här som ingår i kvarlåtenskapen (art 10).Vilket lands lag ska tillämpas? Normalt ska lagen i det land där den avlidne hade hemvist tillämpas på arvet, dvs. om den avlidne hade hemvist i Sverige ska också svensk lag tillämpas (art 21). Om det av samtliga omständigheter framgår att den avlidne vid sin död uppenbart hade närmare anknytning till ett annat land, ska dock lagen i det landet tillämpas i stället (art 21 p 2). I arvsförordningen finns även en möjlighet för en person att välja vilket lands lag som ska tillämpas på arvet efter honom eller henne (art 22).När svensk lag ska tillämpas gäller ärvdabalkens (ÄB) regler. Ärvdabalken innehåller bestämmelser bl.a. om vem som ärver, om bröstarvingars laglott och om efterlevande makes rätt. Dessa regler ändras inte genom arvsförordningen.Ditt fallAv omständigheterna framgår att din pappa bodde och avled i Sverige. Detta innebär att svenska domstolar är behöriga i (art 4) detta fall om inte han har upprättat ett testamente som säger annat. Den tillämpliga lagen är även svensk lag (art 21) vilket innebär att ÄB blir tillämplig.Allmänt om arvsrättDör någon utan att efterlämna en make/maka är det dennes närmaste släktingar som har rätt till arv enligt arvsordningen i ÄB (i 3 kap 1 § ÄB framhålls att efterlevande make ärver före gemensamma barn). Den avlidnes arvsberättigade släktingar delas in i tre arvsklasser som står i tur till arv efter varandra. Detta betyder att så länge någon arvinge inom en klass lever och kan ta arv är arvingarna i de andra klassen uteslutna. Av istadarätten följer att om en arvinge i första eller andra arvsklassen är avliden går dennes avkomlingar in i den avlidnas ställe.Den första arvsklassen består av de närmaste arvingarna d.v.s. arvlåtarens avkomlingar, de s.k. bröstarvingarna (2 kap 1 § ÄB). Som bröstarvinge klassas barn, barnbarn o.s.v. Den andra arvsklassen består av arvlåtarens föräldrar och deras avkomlingar, d.v.s. den avlidnes syskon och deras avkomlingar (2 kap 2 § ÄB). Den tredje klassen omfattar i sin tur, arvlåtarens far- och morföräldrar och deras barn, d.v.s. arvlåtarens fastrar, farbröder, mostrar och morbröder (2 kap 3 § ÄB). Enligt 2 kap 4 § ÄB kan inga andra släktingar vara legala arvingar.Tillbaka till digDin syster och du är bröstarvingar och tillhör således den första arvsklassen enligt 2 kap 1 § ÄB. Ni har således rätt att ärva er fars kvarlåtenskap, vilket inkluderar hans andel i fastigheten. Ni ärver dock inte hans skulder då dessa avräknas från kvarlåtenskapen innan den delas. När det gäller andra kostnader som kommer med fastigheten, kommer ni att ansvara för dessa om ni blir nya ägare till fastigheten. Säljer de andra tre fastigheten, har ni rätt till er fars andel av beloppet de får via försäljning (fortfarande hans kvarlåtenskap).Tacka nej till arv?Genom att avstå från ett arv kan den som är arvsberättigad tacka nej till arvet. Att avstå från sitt är inte reglerat i lag men följer av praxis. Enligt praxis, avstår man från ett arv genom att göra det till förmån för sina egna arvingar.För att avstå från arvet ska den arvsberättigade personen berätta för dödsboet att denne vill avstå från arvet. Det sker genom antingen en avståendehandling till boutredningsman, testamentsexekutorn eller (om ingen av dessa finns) övriga dödsbodelägare. Det finns även en möjlighet att vid bouppteckningen anmäla att man vill avstå från sitt arv, vilket då måste antecknas i bouppteckningen.Det finns en möjlighet att avsäga sig sin rätt till arv. Om en arvinge gör detta är denne inte längre dödsbodelägare. Den del av arvet som skulle ha tillfallit arvingen fördelas mellan de resterande arvingarna. Om avsägelsen skett före förrättningen ska den som avsagt sig arvet inte antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen. Hur man avsäger sig sin rätt till arv efter arvlåtarens död är inte reglerat i lag. Sammanfattningsvis, är svenska domstolar behöriga i detta fall vilket för att svenska lag ska tillämpas. Enligt svensk lag, dvs ÄB, är ni bröstarvingar och har rätt till arv. Ni ärver således en del av er fars kvarlåtenskap, inte hans skulder – bara tillgångar. Det finns dock möjligheter för er att antingen avstå från arvet eller avsäga er detta.

Ångra avsägelse av arv

2021-01-18 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej, Min far har avsagt sig sin av arvet från min farfar, så att hans yngre bror nu äger hela gården. Det gäller en fastighet med ett hus och skog. Detta framkom till oss barn efter överlåtelsen redan gått igenom, vilket då innebär att han skänkt bort ett värde på flera hundra tusen kronor, pengar som väl hade kommit till användning för renoveringar av hans eget hus och andra kostnader som pensionen inte räcker till för. När vi påpekar att det fanns ett stort värde i det han skänkt bort ångrar han sig. Är det något man kan göra, finns någon ångerperiod eller liknande?
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tyvärr är det inte möjligt att återkalla eller ångra en giltig arvsavsägelse. Nedan anger jag kort några sätt att ogiltigförklara en arvsavsägelse om det finns grund för det.Ett sätt att få ett sådant avtal (arvsavsägelsen) ogiltigförklarad är att se om det förelåg en situation vid avtalets ingående, som då kan resultera i ett ogiltigförklarande. Man vänder sig då till avtalslagen (AvtL) vilken innehåller några paragrafer som rör ogiltigförklarande av avtal och/eller avtalsvillkor.Om avtalet ingicks under råntvång, 28 § AvtL, alltså under våld eller hot som inneburit trängande fara kan avtalet bli ogiltigt. I 29 § medges även situationer där hot om våld eller våld inte använts: exempelvis vid utpressningssituationer. Den som blir tvingad måste tro på riktigt att det rör sig om en tvångssituation. Det framgår inte av din fråga om någon av dessa situationer förelegat.Sedan finns 33 och 36 §§ AvtL som kan ogiltigförklara avtal/rättshandlingar om det skulle vara oskäligt att de fick verkan, dessa tillämpas dock restriktivt i praktiken. 33 § är tillämplig exempelvis om någon lurat en person kring en egendoms faktiska ekonomiska värde och fått denne att skriva på. Det framgår inte av din information om detta kan vara fallet i er situation, det får ni avgöra och ev. återkomma med mer information. 36 § används främst för att jämka oskäliga avtalsvillkor, främst i situationer så det finns ett missförhållande mellan parterna. Men ett helt avtal kan förkastas. En rad faktorer spelar in och det beror på situationen. Några typfall är: * när en part förbehållit sig beslutanderätten i en viss fråga. * missförhållande mellan parternas förmåner * En avtalspart blir diskriminerad. Man kan egentligen argumentera utifrån vad som helst för att ett avtal ska anses oskäligt.Sammantaget (baserat på din information) verkar det inte som det förekommit någon situation som föranleder ett ogiltigförklarande, utan de verkade vara överens vid tillfället och din pappa gjorde arvsavsägelsen medvetet. Om det finns andra omständigheter som bevisar motsatsen kan jag råda dig att ta hjälp av en juristbyrå, förslagsvis betaltjänsten här på Lawline, och ta ärendet vidare om din fars bror inte går med på att han får ångra sig.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Annars får du gärna återkomma.Med vänlig hälsning

Kan arvtagare avstå från rätten till arv eller testamente?

2020-12-23 i Arvsavstående
FRÅGA |Min exmans tvillingbror i Köpenhamn har avlidit. Han har testamenterat allt kvarlåtenskap till mina (och min sedan flera år avlidne exmans) fyra vuxna barn. Min ex-svåger var ogift och hade inga egna barn. Kan mina barn avsäga sig arvet eller skänka allt till välgörenhet? Vi tror inte att det finns något av särskilt stort värde i dödsboet. Eftersom vi bor i Sverige blir detta extra komplicerat i coronatider då ingen av dem kan resa till Köpenhamn och ta hand om sin onkels hem och lösöre. Han var dessutom en samlare och att tömma hans hem skulle vara en mardröm för dem och förenat med stora kostnader för resa, logi och förlorad arbetsinkomst i samband med ledighet från deras arbeten.
Nähar Abdulreza |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag definierar din fråga som att du vill veta ifall det går att avstå från att ta emot det testamenterade arvet från din ex-svåger. Jag kommer utgå från bestämmelserna i Ärvdabalken för att besvara din fråga. Huruvida det går att skänka arvet till välgörenhet så finns endast bestämmelser i Ärvdabalken angående möjligheten för den allmänna arvsfonden att ta del av arvet, men det sker endast ifall det inte finns andra som är arvsberättigade efter arvlåtarens bortgång (5 kap. 1§ ÄB). En arvinge har rätt att avstå både dennes rätt till arv genom Ärvdabalken eller vad som följer av testamente (17 kap. 2§ ÄB). Konsekvenserna av ett arvsavstående är att den som egentligen har rätt till arv genom arvsfördelning utifrån Ärvdabalken eller genom testamente avsäger sig denna rätt. Detta görs efter arvlåtarens bortgång. När en arvtagare avstår från sin rätt till arv fördelas arvet som om arvtagaren avlidit alltså utifrån arvsreglerna i (2 kap. 2§ ÄB). Det är inte reglerat i lag hur ett avstående av arv görs men i den juridiska litteraturen sägs att det ska förhålla sig om en skriftlig viljeförklaring signerad av den som vill avstå sitt arv och det ska ske efter arvlåtarens bortgång. Det skriftliga arvsavståendet ska lämnas in till skatterätten. Jag hoppas du fått svar på din fråga och tack för att du vände dig till Lawline!

Kan man avstå från arv för att överlåta arvet direkt till sina barn?


2020-12-11 i Arvsavstående
FRÅGA |Hej. Min fd hustrus mor dog för några veckor sedan. Nu är det dags att ärva ca 500.000 kr. Min fd hustru har två vuxna barn med mig och ett vuxet barn i en senare relation. Kan hon avstå/ överlåta arvet direkt till sina 3 barn dvs sätta dem som arvtagare i stället för sig själv. Hur gör hon i så fall praktiskt?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om arv hittar vi i ärvdabalken (ÄB).Innebörden av arvsavståendeOm din fd hustru avstår från sitt arv kallas det arvsavstående. Det innebär att nästa gren i arvsledet får arvet, i detta fall din fd hustrus barn. Arvsavstående regleras inte i lag.Hur fördelas arvet mellan arvingar?Jag ska här snabbt redogöra för den sk legala arvsordningen. Det är enligt denna ordning som arvet fördelas mellan arvingarna. Precis som du skriver ska arvet som din fd hustrus mor efterlämnar tillfalla din fd hustru, eftersom hon är sk bröstarvinge till sin mor (2 kap 1 § ÄB). Om hon dock avstår från sitt arv kommer arvet att fördelas som om hon avlidit. De som är "näst på tur" får då arvet. Din fd hustrus samtliga barn ska då ärva efter henne, eftersom de är hennes bröstarvingar (2 kap 1 § ÄB). Genom att din fd hustru avstår från arvet slussas det alltså vidare till hennes barn.Hur ska man i praktiken göra för att få tillstånd ett giltigt avsavstående?Ett arvsavstående ska göras innan arvsskiftet. Arvsavståendet ska vara skriftligt och ska lämnas in i en bilaga till Skatteverket senast i samband med att bouppteckningen registreras. Det ska också signeras av arvtagaren som vill avstå från sitt arv, i detta fall alltså av din fd hustru. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,