Hur stor andel av sina arv behöver de gemensamma barnen överlåta till sitt halvsyskon för att alla barnen ska ärva lika mycket netto?

2021-05-20 i Arvsavstående
FRÅGA
Bouppteckning, arvavståendeAnna gift med Per. 3 gemensamma barn Olle, Siv och Stina. Anna barn sedan tidigare, Anders (särkullbarn)Anna dog och Per och Anders är då dödsbodelägareEn månad senare dog även PerSyskonen är överens om att samtliga tillgångar som finns efter Anna och Per ska delas lika,oaktat att Anders är särkullbarn.Blir det en bra lösning om Anders avstår sin del efter mor Anna till förmån för Per och att sedanOlle, Siv o Stina i bouppteckningen efter Per avstår 1/12 var till förmån för Anders. Det blir väl då så attalla fyra får 1/4 var av "nettotillgångarna".Vid arvavstående enligt ovan blir Anders inte dödsbodelägare i boet efter Lena, men väl i boet efter Per?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din frågeställning!

Tillämplig lagstiftning:

-Ärvdabalken

Klargörande:

Jag har uppfattat din frågeställning som att Anna och Per är gifta och har tre gemensamma barn, samt att Anna har ett särkullbarn. Sedan avlider först Anna och efter en kort tid även Per. Då förstår jag det som att det är alla barns önskan att alla syskon inklusive särkullbarnen ska ärva totalt sett lika mycket från föräldrarna och att frågan är hur detta ska gå till rent praktiskt. Jag utgår även ifrån att ingen enskild egendom, äktenskapsförord eller testamente finns eftersom det inte angivits i frågan, utan utgår helt ifrån reglerna i ärvdabalken.

Ifall jag har missuppfattat någonting är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se för att klargöra missförståndet och se huruvida detta påverkat mitt svar.

Kort svar:

Enligt mina beräkningar behöver de gemensamma barnen avstå 1/3 var av sitt arv om regleringen skall ske enbart inom ramen av arvet efter mamma Anna. Medans om regleringen skall ske inom ramen efter arvet av Pappa Per och Anders har avstått sin andel ifrån Anna till förmån för Per så behöver de gemensamma barnen avstå 1/7 vardera av sitt arv för att alla fyra barnen ska få ut lika mycket netto.

Rättsutredning

Hur blir arvet efter Annas bortgång fördelat?

Vilka är dödsbodelägare?

Om ingen särskild dödsboförvaltning har anordnats så är Per och Anders mycket riktigt dödsbodelägare (18:1 ÄB).

Hur ska arvsfördelningen se ut?

I och med att Anna och Per var gifta när Anna gick bort så skall först en bodelning mellan Per och Annas tillgångar genomföras (23:1 ÄB). Så länge det inte finns någon enskild egendom eller äktenskapsförord så innebär det att hälften av Annas och Pers tillgångar kommer att tillfalla Per genom bodelning och hälften kommer att tillfalla Annas dödsbo genom bodelning. I och med att det inte framgår att det finns någon enskild egendom eller äktenskapsförord i frågeställningen så utgår jag ifrån att Annas och Pers tillgångar skall delas lika vid bodelningen.

Det innebär att i Annas dödsbo finns hälften av Annas och Pers tillgångar, vilket är det som sedan skall fördelas vid arvskiftet av Annas dödsbo.

Jag tydliggör detta med ett exempel:

Anna och Per har gemensamt tillgångar på totalt 2.000.000 kr, vilket ger följande bodelning om ingen enskild egendom eller äktenskapsförord finns=

2.000.000/ 2 = 1.000.000

Per får 1.000.000 kr

Annas dödsbo får 1.000.000 kr

Således är det 1.000.000 kr som skall fördelas till Annas arvingar enligt detta exempel.

Slut på exempel.

Efter att bodelningen har genomförts så skall Per egentligen ärva alla Annas tillgångar eftersom att dem var gifta när Anna gick bort (3:1 ÄB). I och med att Anna har ett särkullbarn så blir det dock inte så, utan Anders som är särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt så länge han inte avstår det till förmån för Per (3:1 ÄB). Per har således endast rätt att ärva den delen av tillgångarna i Annas dödsbo som deras gemensamma barn har rätt att sedan få ut i efterarv. För att räkna ut hur stor del som är Anders arv så får man delas upp tillgångarna i Annas dödsbo på antalet barn, vilket i det här fallet är fyra stycken (2:1 ÄB). Därmed har Anders rätt att direkt få ut en fjärdedel av tillgångarna i Annas dödsbo, eftersom han är särkullbarn. Medans Per har rätt att ärva tre fjärdedelar av tillgångarna i Annas dödsbo, eftersom att den delen hör till deras gemensamma barn (3:1 ÄB).

Enligt mitt tidigare exempel skulle fördelningen vid arvsskiftet se ut såhär=

Annas dödsbos tillgångar = 1.000.000 kr

Anders (särkullbarn) andel = 1.000.000/ 4= 250.000 kr

Pers andel = 1.000.000/ 4 x 3 = 750.000 kr (motsvarar de gemensamma barnens andel)

Slut på exempel.

Den andelen som Per ärver har sedan Anna och Pers gemensamma barn en efterarvsrätt till, så Per ärver enbart denna andel med fri förfoganderätt (3:2 ÄB). Att Per ärver med fri förfoganderätt innebär att så länge Per lever är han fri att göra vad han vill med denna andel, förutom att testamentera bort den. Så länge Anders har fått ut sitt arv redan när Anna går bort, och inte valt att avstå det till Pers förmån så behöver man egentligen inte tänka vidare på detta, för då skall de gemensamma barnen helt enkelt ha en tredjedel var av alla de tillgångar som finns kvar när Per går bort, vilket då inkluderar deras efterarvsrätt efter Anna.

Skall man vara petig är det dock så att den andelen som Per ärver från Anna med fri förfoganderätt utgör en kvotandel av hans totala tillgångar, vilken man får fram genom att dela den summan han ärver ifrån Anna på den totala summan tillgångar han har.

Det skulle se ut enligt följande enligt mitt tidigare exempel =

Pers arv ifrån Anna = 750.000 kr

Pers tillgångar genom bodelningen = 1.000.000 kr

Pers totala tillgångar = 1.750.000 kr

Kvotandelen = 750.000/1.750.000 = ungefär 42%

Således är kvotandelen som de gemensamma barnen har efterarvsrätt till efter mamma Anna ungefär 42% av de tillgångar som finns när Per går bort, enligt mitt exempel, de verkliga siffrorna kan dock se annorlunda ut.

Formeln för att beräkna kvotandelen ser ut som följande: Pers arv ifrån Anna/ Pers totala tillgångar (inklusive arvet ifrån Anna) = kvotandelen

Slut på exempel

Således kan man på detta sätt beräkna hur stor del av de gemensamma barnens arv som härstammar från deras mamma Anna när Per sedan går bort, och hur stor del som är ifrån deras pappa Per. Så länge Anders har fått ut sitt arv ifrån Anna direkt och det inte finns någon mer som skall ärva enligt ett testamente är det dock ingen större mening att göra det, då de gemensamma barnen helt enkelt bara kan ta en tredjedel var av det som finns när Per går bort.

Ifall Anders däremot avstår sin arvsrätt efter Anna till förmån för Per så att han ärver alla Annas tillgångar så är det desto viktigare att hålla koll på kvotandelen. För då har nämligen Anders rätt att ärva en fjärdedel av den kvotandel som härstammar ifrån Anna när Per går bort (3:9 ÄB).

Vid det fall Anders avstår sin arvsrätt ifrån Anna ärver således Per alla tillgångar ifrån Annas dödsbo, varav kvotandelen som Anders sedan har rätt att ärva av skulle bli hälften ifall tillgångarna vid bodelningen har delats lika mellan Per och Annas dödsbo.

I sådana fall skulle arvsfördelningen se ut enligt följande, om man följer mitt exempel=

Anders avstår sitt arv på 250.000 kronor = ¼ av Annas dödsbos tillgångar

Per ärver således 1.000.000 kr från Anna med fri förfoganderätt

Det innebär att kvotandelen skulle se ut enligt följande:

1.000.000/ 2.000.000 = 50%

Kvotandelen = 50%

Således får Anders en efterarvsrätt på en fjärdedel av 50 % av de tillgångar som finns när Per går bort

Slut på exempel.

Slutsats om fördelningen av Annas tillgångar:

Efter att ha gått igenom alla regler jag hitills gått igenom kan jag således konstatera att enligt den legala arvsordningen så kan Annas kvarlåtenskap fördelas enligt följande två sätt:

-Att Anders direkt tar ut sin fjärdedel och Per ärver tre fjärdedelar, eller

-Att Anders avstår sin fjärdedel till förmån för Per och att Per såldes ärver all kvarlåtenskap efter Anna, vilket innebär att Anders innehar en efterarvsrätt när Per går bort.

Hur blir arvet efter Pers bortgång fördelat?

Vilka blir dödsbodelägare?

Ifall Anders redan har fått ut sitt arv efter Anna så blir de tre gemensamma barnen dödsbodelägare i Pers dödsbo. Om Anders istället har avstått sitt arv efter Anna till förmån för Per så blir även Anders dödsbodelägare tillsammans med de tre gemensamma barnen (18:1 ÄB).

Hur skall arvsfördelningen se ut?

Ifall man tar hänsyn till alla de regler jag gått igenom när jag förklarade hur Annas kvarlåtenskap kan fördelas så innebär det att det finns två möjligheter för hur Pers kvarlåtenskap skall fördelas. Vilket av sätten som skall användas är beroende av huruvida Anders avstod sin arvsrätt till förmån för Per eller inte.

Ifall Anders avstod sin arvsrätt efter Anna till förmån för Per så innehar Anders i sådana fall en efterarvsrätt när Per går bort (3:9 ÄB). Det innebär att Anders skall ärva en fjärdedel av den kvotandel som härstammar ifrån Pers arv ifrån Anna.

Det skulle se ut enligt följande om man följer mitt exempel ovan=

Per ärvde 1.000.000 kr ifrån Anna

Per blev tilldelad 1.000.000 kr i bodelningen

Kvotandelen blir följande:

1.000.000/2.000.000 = 50%

Kvotandelen = 50%

Således skall per ärva en fjärdedel av hälften av de tillgångarna som finns kvar när Per går bort.

Med tanke på den korta tid som gick mellan dödsfallen så kan vi utgå ifrån att Per inte hann göra av med några pengar och att de tillgångar som finns kvar vid hans bortgång således fortfarande är 2.000.000 kr.

Det skulle innebär att Anders då har rätt att ärva en fjärdedel av 1.000.000, eftersom 1.000.000 är hälften av Pers tillgångar, vilket motsvarar kvotandelen som härstammar från Anna, vilket blir 250.000 kr.

Sedan har då Per och Annas gemensamma barn rätt att ärva en tredjedel var av det som kvarstår, vilket blir 1.750.000/ 3 = 500.000 var.

Således skulle arvskiftet se ut enligt följande:

Anders = 250.000 kr

Gemensamt barn 1 = 583.000 kr

Gemensamt barn 2 = 583.000 kr

Gemensamt barn 3 = 583.000 kr

Slut på exempel.

Om vi istället utgår ifrån att Anders tog ut sitt arv från Anna direkt så ska Pers tillgång helt enkelt bara delas upp på de tre gemensamma barnen.

Vilket skulle se ut enligt följande ifall vi följer mitt exempel ovan=

Om Anders tog ut sitt arv efter Anna direkt så ärvde Per 750.000 kr

Det innebär att Per bör ha 1.750.000 kronor kvar när han går bort, sett till den korta tiden mellan de bådas frånfälle. Således skulle 1.750.000 delas på de tre gemensamma barnen, vilket innebär att de skulle få 583.000 kr vardera.

Slut på exempel.

Slutsats om fördelningen av Pers tillgångar:

Ifall Anders redan har tagit ut sitt arv så är den legala fördelningen av Pers tillgångar väldigt okomplicerad, då de gemensamma barnen helt enkelt skall få en tredjedel var av tillgångarna, vilket då inkluderar efterarvet efter deras mamma Anna. Om Anders istället har avstått sitt arv efter Anna till förmån för Per så behöver man ta hänsyn till kvotandelen och på så vis räkna ut Anders arv, för att sedan dela resterande tillgångar mellan de tre gemensamma barnen.

Hur stor andel av sitt arv behöver de gemensamma barnen avstå för att Anders ska få ut lika mycket netto som de gemensamma barnen får från både Anna och Per?

Ovan har jag beskrivit hur den legala arvsordningen skulle fördela tillgångarna efter Anna och Per, detta gjorde jag för att klargöra vilka regler som gäller vid arv när det finns ett särkullbarn "inblandat". Vad jag förstår det som så vill dock alla syskon, inklusive Anders se till att alla får lika mycket, oaktat att Anders är ett särkullbarn.

Ifall korrigeringen skall göras i arvet efter Anna:

Det innebär att de tre gemensamma barnen vill avstå en del av sitt arv till förmån för Anders. När jag räknar på det så får jag det till att de gemensamma barnen behöver avstå 1/3 var av sitt arv ifrån Anna för att Anders ska ärva lika mycket Netto som de gemensamma barnen. I sådana fall ärver Anders cirka 50% av Annas tillgångar och de gemensamma barnen ärver cirka 16 % var av Annas tillgångar, när jag inte tar hänsyn till decimalerna.

I sådana fall skulle arvet efter Anna fördelas enligt följande, om man följer mitt exempel ovan =

Anders ärver cirka 50% = 500 000

Gemensamt barn 1 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000

Gemensamt barn 2 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000

Gemensamt barn 3 ärver cirka 14% = 166.666 kr ifrån Anna + cirka 333.333 kr ifrån Per = 500.000

På det viset får då alla lika mycket netto, efter arvskiftena från både Anna och Per.

Slut på exempel.

Ifall korrigeringen skall göras i arvet efter Per, när Anders har avstått sitt arv ifrån Anna till förmån för Per:

Ifall ni istället vill att Anders ska avstå sitt arv ifrån Anna till förmån för Per, för att sedan dela upp arvet i bouppteckningen hos Per så behöver vardera gemensamt barn avstå ungefär 1/7 del av sitt arv för att alla barnen ska få lika stor del netto om jag inte har räknat helt fel, jag vill dock reservera mig för att jag inte är expert på matematik.

I sådana fall skulle det se ut enligt följande, om man följer mitt exempel ovan =

Ifall de gemensamma barnen inte skulle avstå någon del av sitt arv så har de rätt till ungefär 29% var av tillgångarna som finns kvar när Per går bort, medan Anders har rätt till ungefär 12,5 % ifall han har avstått sin del ifrån Anna till förmån för Per. För att alla barnen ska få ut lika mycket behöver de få 25% var av tillgångarna, det innebär att Anders andel behöver dubbleras. Därmed behöver de tre gemensamma barnen ge honom cirka 4,1% var av sina andelar, vilket motsvarar ungefär 1/7 del av deras arv. Ifall detta sker får alla 25% vardera, vilket innebär att de får följande summa var:

Anders får 25% = 500.000 kr

Gemensamt barn 1 får 25% = 500.000 kr

Gemensamt barn 2 får 25% = 500.000 kr

Gemensamt barn 3 får 25% = 500.000 kr

Slut på exempel.

Slutsats:

Hur stor andel de gemensamma barnen behöver avstå till förmån för Anders är således beroende av ifall de ska göras inom ramen för arvet efter Anna och således enbart beräknas på kvarlåtenskapen efter henne, eller ifall det skall beräknas på kvarlåtenskapen efter både Anna och Per. Jag får det dock inte till att de skall avstå 1/12 del var i något av mina exempel, utan antingen 1/3 eller 1/7 vardera, jag vill dock återigen reservera mig för att jag inte är expert på matematik, men jag tror mina beräkningar skall stämma.

Hur överlåter de gemensamma barnen sina andelar till särkullbarnet Anders?

De gemensamma barnen kan överlåta 1/7 eller 1/3 del vardera av sina arv genom att reglera detta i arvsskiftet på det vis som alla är överens om och önskar. Jag rekommenderar dock att ni tar hjälp av en jurist eller advokat för att detta ska gå rätt till.

Mina rekommendationer till dig:

-Jag rekommenderar dig/er att anlita en jurist för att både bouppteckningen och överlåtelsen skall bli korrekt och gå smidigt till, även för att undvika eventuell framtida konflikter om arvet. Ifall ni vill komma i kontakt med en av våra skickliga jurister på Lawlines byrå så är du varmt välkommen att kontakta mig på elin.englund@lawline.se, så sätter jag dig i kontakt med en av juristerna!

-Jag rekommenderar er även att kontrollräkna de andelar jag fick fram som de gemensamma barnen bör överlåta till särkullbarnet för att se så att siffrorna går ihop med de verkliga siffror ni har i bouppteckningarna. Jag har inte tagit med alla decimaler i mina uträkningar, varav mindre justeringar kan behöva göras.

Avslutande ord:

Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga och att det gick att hänga med bra i svaret, då jag vet att arvsrätten kan bli aningen svår att förstå sig på ibland. Ifall det uppstår några följdfrågor är du varmt välkommen att mejla mig på elin.englund@lawline.se!

Med vänliga hälsningar,

Elin Englund
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsavstående (334)
2021-05-31 Arvsavstående
2021-05-20 Hur stor andel av sina arv behöver de gemensamma barnen överlåta till sitt halvsyskon för att alla barnen ska ärva lika mycket netto?
2021-05-18 Kan min mor avstå arvet från min far till förmån för mig?
2021-05-15 Avstå från arv till förmån för efterlevande make

Alla besvarade frågor (93145)