Effekten av att avstå arv, samt testamentes roll i arvskiftet
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga regleras i ärvdabalken (hädanefter ÄB) och äktenskapsbalken (hädanefter ÄktB). Av pedagogiska skäl vill jag börja med att redogöra för vad som sker när ett dödsfall inträffar inom ett äktenskap.
Dödsfall inom äktenskap
När en person som är gift avlider upphör äktenskapet, se 1 kap. 5 § ÄktB och en bodelning ska ske, se 9 kap. 1 § ÄktB. I bodelningen ingår all egendom som makarna har och som inte är enskild, alltså makarnas giftorättsgods. Makarna har också rätt att undanhålla så mycket av sitt giftorättsgods som krävs för att täcka sina skulder. Huvudregeln är att värdet av makarnas giftorättsgods sedan ska delas lika mellan makarna, se 11 kap. 3 § ÄktB. Ett exempel kan förklara det lättast.
A är gift med B. Innan äktenskapet köper A ett hus för 700 000kr. A har också annan egendom till ett värde av 100 000kr. B har å sin sida diverse tillgångar till ett värde av 200 000kr. Makarna gifter sig och inget äktenskapsord skrivs. Det finns inte heller något i 7 kap. 2 § ÄktB som gör någon egendom till enskild. När A avlider läggs makarnas giftorättsgods samman. A har egendom till ett värde av 800 000kr sammanlagt, och skulder på 100 000kr. Därför läggs 700 000kr till den gemensamma potten från A. B har tillgångar på 200 000kr och även skulder på 100 000kr. Därför läggs 100 000kr till den gemensamma potten från B.
700 000kr + 100 000kr = 800 000kr. Detta utgör makarnas samlade giftorättsgods netto. Detta ska delas jämt mellan makarna. 400 000kr går till B och 400 000kr till A:s dödsbo. Det 400 000kr som går till A:s dödsbo utgör sedan arvet efter A.
När en person som är gift avlider har den efterlevande maken företräde till dödsboets behållning framför de gemensamma arvingarna tills även denne avlider. Det hela går till så här:
När den ena maken avlider görs som tidigare nämnt en bodelning. Det som den efterlevande maken får genom bodelningen får denne med fri äganderätt. Detta betyder att ingen annan har något anspråk på detta, och att den efterlevande får göra vad den vill med detta.
Den halvan som tillfaller dödsboet får den efterlevande maken också, se 3 kap. 1 § ÄB, fast med fri förfoganderätt. Detta utgör sedan efterarvet, som sedan kommer att tillfalla arvingarna efter den först avlidna maken. Den efterlevande får inte testamentera bort efterarvet, se 3 kap. 2 § ÄB. Man får tåla att den efterlevande kommer använda en viss del av detta för att fortsätta sitt liv, men den får inte minska denna pott drastiskt. Om man har minskat efterarvet med minst 25% har de efterarvsberättigade rätt till kompensation för detta av den efterlevande, se 3 kap. 3 § ÄB och NJA 2013 s. 736.
Detta är den normala tågordningen om makarna har gemensamma barn. Om det är så att den avlidne maken har egna barn kallas dessa särkullbarn. Dessa har rätt att sätta efterlevande makes arvsrätt ur spel och begära ut sitt arv direkt istället, se 3 kap. 1 § ÄB. I exemplet ovan innebär detta att bodelningen ger den efterlevande 400 000kr och att den avlidnes barn får sitt arv på 400 000kr direkt från dödsboet. Denna arvsrätt blir även aktuell om man påkallar jämkning av ett testamente som inkräktar på laglotten.
Vad händer om en arvinge avsäger sig sitt arv
En arvinge kan, mot skäligt vederlag, avsäga sig sin arvsrätt, se 17 kap. 2 § ÄB. Det som sker då är att arvet istället fördelas på de övriga arvingarna. Detsamma är fallet om det är så att en arvinge bara begär ut sin laglott.
Kommer arvet tillfalla den efterlevande maken?
En efterlevande har som framgår ovan enligt 3 kap. 1 § ÄB rätt att ta över den avlidne makens tillgångar, fast med fri förfoganderätt. Om det är så att det finns gemensamma barn får dessa vänta tills båda föräldrarna avlidit. När båda makarna avlidit finns det ett efterarv efter den första maken, och ett arv efter den andra. Om man bara har gemensamma barn är detta inget man behöver tänka på, men efterarvet kan bli aktuellt att diskutera om det är så att den efterlevande har egna barn som också har ett arvsanspråk vid sin förälders dödsfall.
Om det är så att det finns så kallade särkullbarn, alltså arvingar till endast en av makarna och i det här fallet den som avlider, har dessa rätt att begära ut sitt arv direkt. De kan dock avstå från denna rätt enligt 3 kap. 9 § ÄB, och då får de samma position som om de vore makarnas gemensamma barn. De har då rätt till efterarv istället och de får då vänta på att få ut sin del av arvet tills även den efterlevande maken avlidit. Det framgår inte om det finns några särkullbarn, eller om arvingarna som nämns i frågan är gemensamma barn, men det kan vara bra att veta om detta.
Utan att veta om barnen är gemensamma eller inte går det inte att svara på din fråga, men eftersom det finns ett testamente med i bilden som oavsett går före kommer efterlevande make till en början få nästan all egendom med fri förfoganderätt. Detta är dock inte detsamma som att den ärver allt som de andra arvingarna har avsagt sig, utan innebär i strikt mening endast en förtur till viss egendom som sedan kommer att skiftas till de arvsberättigade. Dessutom är det så att särkullbarn kan begära jämkning av ett testamente till den del som testamentet kränker deras laglott, se 7 kap. 3 § ÄB.
Angående lånet
Jag är inte helt säker på vad som menas med låneskulden men jag antar att det har något att göra med egendom som är behäftad med någon form av kredit. I svensk rätt ärver man inte skulder men det kan vara så att man tar över till exempel en fastighet med ett lån. Frågorna kopplade till krediten är i strikt mening ingen fråga för dödsboet utan för banken.
Mina råd
Eftersom ni har att göra med både testamente, eventuella arvsavstående, och egendom som är föremål för arv som är kopplat till en kredit är mitt starka råd att anlita en jurist som kan hjälpa er med bouppteckningen. Just avsägande av arvsrätten är till exempel något som måste följa reglerna i ÄB, och vad gäller lånet är det viktigt att man gör detta på rätt sätt sett till kreditgivaren.
Om du har några frågor kring mitt svar är du välkommen att höra av dig till mig på: Daniel.Hogman@lawline.se
Hoppas att du fick svar på din fråga!
