Oscar Rudén |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om underhåll finns främst i föräldrabalken (FB). Föräldrars underhållsskyldighetBåda föräldrarna är underhållsskyldiga gentemot barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet måste hänsyn bland annat tas till barnets eventuella egna inkomster och tillgångar (7 kap. 1 § första stycket FB). Underhållsskyldigheten gäller fram till dess att barnet fyller 18 år eller senast 21 år om barnet fortfarande går i skolan (7 kap. 1 § andra stycket FB).Föräldrarnas underhållsskyldighet kvarstår även om barnet bor i eget boende. Detta medför att underhållskyldigheten kvarstår för både dig och barnets andra förälder. När barnet inte bor varaktigt hos dig aktualiseras bestämmelser om underhållsbidrag. Om du inte har vårdnaden om er dotter och hon inte bor varaktigt med dig eller om vårdnaden är gemensam men dottern bor varaktigt med mamman, ska du betala underhållsbidrag till dottern för att fullgöra underhållsskyldigheten (7 kap. 2 § första stycket FB). Dock konstateras det då att om båda föräldrarna har gemensamt vårdnadsansvar för barnet men om barnet inte bor hos någon av dem föreligger ingen plikt att utge underhållsbidrag enligt rådande lagstiftning. Sammanfattningsvis så kan man anse att underhållsskyldighet föreligger i ert fall då barnet fortfarande studerar enligt 7 kap 1 § FB, men att något underhållsbidrag enligt lagens mening inte behöver betalas i detta fall, 7 kap 2 § FB. I och med att båda föräldrarna är underhållsskyldiga bör det vara som sådant att man ska prestera utifrån sin förmåga vid försörjningen av barnet. Enligt 7 kap 4 § föräldrabalken anger att man beräknar grund för underhåll genom att utgå från varje förälders ekonomiska inkomst efter skatt. Man gör en sammanslagning av er totala ekonomi efter skatt, varav storleken man har i andel på den totala ekonomin, är så stor procentuell andel av underhållet man ska stå för. Hoppas att de var svar på din fråga!

Alice Nordlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är endast föräldrar som har en underhållsskyldighet gentemot sina barn (7 kap. 1 § föräldrabalken). Svaret på din fråga beror därför på om du juridiskt sett är fastställd som förälder till barnen.Av din fråga framgår inte om du är förälder till någon av barnen. Enligt rättsliga principer fastställs en kvinna som föder ett barn direkt som förälder. Under vissa förutsättningar kan även en kvinna som lever i en samkönad relation, som inte föder barnet, juridiskt fastställas som förälder genom dom. Det gäller till exempel om den födande kvinnan genomgått en insemination, att du som maka samtycker till behandlingen och det är sannolikt att barnet tillkommit genom behandlingen (1 kap. 9 § föräldrabalken). Sammanfattningsvis innebär det att om du antingen genom att ha fött något av barnen eller genom dom står som förälder till barnen, så är du underhållsskyldig.Har du inte fött något av barnen eller fastställts som förälder till din frus barn genom dom, är du inte underhållsskyldig för barnen. Det innebär att din fru inte kan kräva dig på underhållsbidrag.Hoppas du fick svar på din fråga! Om mitt svar väckte andra funderingar, är du varmt välkommen att höra av dig till oss Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Sanaria Saad |Hej, Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som om din 17-åriga son är placerad i ett familjehem och att, genom beslut från försäkringskassan, både du och ditt ex betalar underhållsbidrag. För att svara på din fråga kommer jag att använda mig av två olika regelverk. Regler om underhållsskyldighet finns i Föräldrabalken (FB) och regler om vad som gäller när barn bor i familjehem finns i Socialtjänstlagen. Underhållsskyldigheten och familjehem Föräldrar ska, oavsett om dessa är vårdnadshavare eller inte, svara för underhåll åt sitt barn (7 kap. 1 § FB). Detta gäller båda föräldrarna. Underhållsskyldigheten styrs av bland annat barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Denna underhållsskyldighet varar tills dess att barnet fyllt 18 år. Skulle din son dock fortfarande gå i skolan kan ni bli fortsatt underhållsskyldiga fram till er son fyller 21 år, om han fortfarande går i skolan (7 kap. 1 § 2 st. FB). Eftersom er son bor i ett familjehem är ni, i egenskap av föräldrar, skyldiga att bidra till kommunens kostnader genom att ni då får betala underhållsbidrag (8 kap. 1 § 2 st. Socialtjänstlagen). Denna skyldighet tillkommer både dig och ditt ex, separat. Du ska alltså betala in det belopp som försäkringskassan anger att du ska och ditt ex ska betala in det belopp som hen ska. Sammanfattningsvis är ni båda skyldiga, oberoende av varandra, att betala underhållsbidrag till försäkringskassan. Jag hoppas du fått svar på din fråga, lycka till! Vänliga hälsningar,

Emil Wellander |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Inledningsvis tillämpas föräldrabalken (1949:381) (FB) på din fråga.Av 7 kap. 1 § 2 st. FB framgår att dina föräldrars underhållsskyldighet upphör när du fyllt arton år. Skyldigheten förlängs dock om du går i skola vid denna tidpunkt och kan förlängas till du fyller 21 år, vilket är anledningen till att dina föräldrar varit underhållsskyldiga genom hela din gymnasietid. Vidare framgår dock att underhållsskyldigheten endast gäller för skolgång i form av grundskolestudier, gymnasiestudier eller annan jämförlig utbildning. Eftersom din fråga rör eftergymnasiala studier i form av komvux finns det ingen lagstadgad huvudregel för att dina föräldrar är skyldiga att betala underhåll åt dig, eller försörja dig, för dessa typer av studier. Det har dock funnits rättsfall (se NJA 1990 s. 49 II och NJA 1990 s. 49 III), där det Högsta domstolen uttryckt att forsatta studier vid Komvux kan leda till fortsatt underhållsskyldighet, om studierna har inneburit ett nytt linjeval. Det har visat sig att utbildningen på Komvux måste vara motiverad och i bedömningen kan det ha betydelse om kurserna på Komvux är liknande kurserna som lästes på gymnasiet. Underhållsskyldigheten kan anses vara mer motiverad om studierna på Komvux skulle vara av en annorlunda karaktär, än din estetutbildning från gymnasiet. Eftersom du vill läsa kurser som du delvis redan har läst på gymnasiet, inom matematik, så är det möjligtvis inte tillräckligt motiverat för att kunna göra dina föräldrar underhållsskyldiga. Då du också redan har en gymnasieexamen begränsas dina möjligheter att dina föräldrar ska bli fortsatt underhållskyldiga. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Tova Backman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågor om underhållsskyldighet regleras i föräldrabalken (FB).Underhållsskyldigheten:Grundprincipen är att man som förälder har ett ansvar att svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). Denna underhållningsskyldighet sträcker sig till att barnet är 18 år eller om barnet är äldre än 18 år fortfarande är folkbokförd hemma och går i skolan heltid på grundskola/gymnasieskola. Av vad som framgår av din fråga är ni som föräldrar alltså inte underhållsskyldiga för eran äldste son om han flyttat för universitetsstudier (möjlighet att ta CSN-lån för din son under studierna kanske kan underlätta för din egen ekonomi).Förmågan att betala:Föräldrarnas förmåga att betala räknas ut genom nettoinkomsterna minskat med vissa tillåtna avdrag så som boendekostnad och skälig levnadskostnad. Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 % av gällande prisbasbelopp per år (7 kap. 3 § FB).Dessa beräkningar kan enkelt göras på Försäkringskassans hemsida. Då får ni ett förslag på ett underhållsbidrag och en avtalsmall som ni kan använda för att göra en giltig överenskommelse om underhållsbidrag.Växelvis boende:Huvudregeln är att förälder som inte varaktigt bor med barnet ska fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Om barnen dock bor växelvis hos sina föräldrar är den bestämmelsen inte tillämplig eftersom båda föräldrar uppfyller sin underhållningsplikt genom att löpande betala under tiden dem bor där. Dock kan detta skapa, just som i ert fall, svårigheter när en förälder har en lägre inkomst men ändå har barnen hos sig 50% av tiden. I rättsfallet NJA 2013 s. 955 kom Högsta Domstolen fram till att 7 kap. 6 § FB kan tillämpas för fastställande av en bidragsplikt vid växelvis boende om en förälder har större ekonomiskt utrymme än den andra. Detta eftersom barnen har rätt att leva på en nivå hos båda föräldrarna som inte alltför mycket avviker i standard. Om inte den ena föräldern går med på att betala kan underhållningsstöd betalas ut från försäkringskassan (17 kap. 2 § och 18 kap. 2 § SFB). Den bidragsskyldige föräldern blir sedan skyldig att återbetala hela eller delar av stödet till Försäkringskassan (19 kap. 2 § SFB).Sammanfattningsvis:Har barnens pappa en mycket större inkomst än dig och barnen bor växelvis hos er båda ska det anses som att han inte fullgjort sin underhållningsskyldighet och ska därför betala ut ett underhållningsbidrag till dig för att upprätthålla barnens levnadsstandard.Hoppas att du fick svar på din fråga! Behöver du mer hjälp av en jurist kan du boka in en tid direkt här https://lawline.se/boka.

Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förälders skyldighet att betala underhåll för sina barn regleras i 7 kap 1 § Föräldrabalken (FB). Beräkning av underhållsbidragetI propositionen till lagen finns en metod som brukar användas för att beräkna vilket belopp som ska betalas (prop 1978/79:12 s. 103). Det är också denna modell som Försäkringskassans formulär för beräkning av underhållsbidrag utgår från. Det ska dock sägas att det råder avtalsfrihet, vilket innebär att det inte är något krav att följa just denna beräkningsmetod.Något förenklat kan man säga att beräkningen utgår från barnets kostnader samt föräldrarnas inkomster och utgifter. Till föräldrarnas utgifter räknas utöver lön även kapitalinkomster. Gällande barnens kostnader kan man utgå från ett schablonbelopp, se Konsumentverkets rapport "Koll på pengarna", eller barnets faktiska kostnader, vilket kanske är mer rättvist. Barnbidraget ska dras av vid beräkningen av barnets kostnader. Varje förälder ska sedan i proportion till sitt inkomstöverskott svara för barnets underhållsbehov. Eftersom jag inte har koll på just era ekonomiska förhållanden kan jag inte uttala mig om huruvida 5000 kr är skäligt i ert fall. Därför rekommenderar jag er varmt att använda er av försäkringskassans verktyg för att få fram ett förslag på lämplig storlek på bidraget. Ni kan också boka ett personligt möte med en handläggare för att gå hjälp med uträkningen av underhållsbidraget. Både alternativen är kostnadsfria. Om ni inte själva kan komma överensOm ni inte själva eller med hjälp av Försäkringskassan alternativt med hjälp av samarbetssamtal med kommunen kan komma överens om ett belopp som båda parter känner sig nöjda med, kan ni vända er till tingsrätten som då fastslår hur högt underhållsbidraget ska vara.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen föräldrabalken (FB).UtredningEnligt 7 kap. 1 § FB ska föräldrar svara för underhåll åt sitt barn. Underhållsskyldigheten upphör vid barnets 18-årsdag eller, om barnet vid sin 18-årsdag fortfarande går i grund- eller gymnasieskola, under den tid barnet går i skolan, dock inte längre än till barnets 21-årsdag. Innan den nu gällande regeln trädde ikraft upphörde en förälders underhållsskyldighet slutgiltigt om ett avbrott i studierna skedde även om studierna senare återupptogs, något som ändrades med den nu gällande bestämmelsen. Avseende hur begreppet "går i skolan" ska tolkas får betydande oklarhet sägas föreligga. Förarbetena till lagen ger enligt min uppfattning ingen ledning avseende hur gränsen för vad som anses innebära att en skolgång faktiskt pågår ska dras, utan konstaterar enbart att skolgången kan avbrytas på ett sådant sätt att underhållsskyldigheten upphör. Det framstår som uppenbart att det är svårt att avgöra exakt när en elevs frånvaro från undervisning i skolan ska anses så omfattande att skolgången måste anses ha upphört. Enligt min preliminära uppfattning måste dock kravet rimligen ställas förhållandevis högt, med omfattande frånvaro under längre tid. Enligt 7 kap. 2 § FB ska en förälder som inte har vårdnaden om sitt barn och inte heller varaktigt bor tillsammans med det fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. I 7 kap. 12 § FB fastslås att talan om utfående av underhållsbidrag som huvudregel väcks i svarandens hemvists domstol.I ditt nu aktuella fall bedömer jag det som osannolikt att din sons frånvaro är så omfattande att han inte kan sägas gå i skolan i lagens mening. Vad jag förstår krävs förhållandevis liten ogiltig frånvaro för att studiemedel från CSN ska dras in, vilket talar för detta. Såsom berörts är det dock svårt att säga något säkert eftersom rättsläget tycks vara oklart. Det kan dock konstateras att inget talar för att CSN:s satta gräns för ogiltig frånvaro ska gälla för bedömningen av om en elev anses gå i skolan enligt den ovan berörda bestämmelsen. Skulle din sons frånvaro vara mycket omfattande kan dock skolgången anses avbruten och under sådana omständigheter är varken du eller din sons far underhållsskyldiga gentemot er son förrän skolgången återupptas. Om du är övertygad om att skolgången inte kan anses avbruten och din sons far fortsatt vägrar fullgöra sin underhållsplikt ska talan om utfående av underhållsbidraget väckas i domstol i faderns hemort. HandlingsplanMin rekommendation till dig är, förutsatt att din sons frånvaro inte är alltför omfattande, att i första hand förklara för din sons far att han med all sannolikhet fortfarande skyldig att utge underhållsbidrag till er son. Du kan med fördel förklara innebörden av mitt svar för din sons far. Skulle han inte heller då visa sig vara samarbetsvillig rekommenderar jag att du kontaktar din kommunala familjerättsliga rådgivning eller faderns hemorts förvaltningsrätt för att ta frågan vidare. Du kan även i det skedet kontakta en juridisk rådgivare som kan hjälpa dig att driva saken, en tjänst som Lawline tillhandahåller via denna länk.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Amila Zahirovic |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ingår kostnad för glasögon i underhållsstödet? Underhållsskyldigheten regleras i 7 kapitlet föräldrabalken. Föräldrarna ansvarar för underhåll enligt vad som är skäligt till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Underhållsstödet bland annat anges i 7 kap 2 § föräldrabalken. Barnets behov fastställs genom en individuell prövning. Kostnader som inte ingår i underhållsbidraget ska delas lika mellan föräldrarna. Glasögon ingår vanligtvis inte i den objektiva bedömningen av underhållsstödets storlek. Om din dotter inte hade synproblem när beloppet för stödet fastställdes, tog man inte hänsyn till det och beloppet blev lägre. SammanfattningOm synproblemen är nytillkomna har de troligtvis inte prövats vid bedömningen av hur stort underhållsstödet ska vara. Utgångspunkten blir därför att du och mamman får dela på kostnaden för detta, eller vända er till domstol för att få ett nytt belopp fastställt. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med vår juristbyrå här eller ringa oss för att få mer information i ärendet. Det kan finnas många faktorer som spelar roll i en sådan situation, och jag kan endast utgå ifrån det som du har angivit i frågan.Kontaktuppgifter till vår telefonkontakt:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00Hoppas att du fick svar på din fråga!