Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämpliga lagrum:Regler om underhållsbidrag finns i föräldrabalken (FB), och det är där vi hittar de relevanta bestämmelserna.Underhållsbidrag enligt FB:Enligt huvudregeln i FB 7 kap. 2 § ska en förälder fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om:- föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller bor tillsammans med barnet, eller- har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern.Underhållsbidraget fastställs genom dom eller avtal. Om den som ska betala underhållsbidrag försummar sin underhållsskyldighet kan rätten ålägga den försumlige att betala detta till barnet enligt FB 7 kap. 6 §.Underhållsbidragets storlek:Vid beräkning av underhållsbidrag utgår man från föräldrarnas nettoinkomst, levnadskostnader samt boendekostnader. Även åldern på barnet tas hänsyn till. Konsumentverket har kostnadsberäkningar för vad som är en rimlig kostnad för olika utgifter för att upprätthålla en rimlig levnadsnivå. Om den underhållsskyldige föräldern har goda inkomster har barnet rätt att få del av denna högre standard genom ett standardtillägg som tillkommer utöver täckningen av barnets grundbehov, se FB 7 kap. 3 §. Vid bestämmande av underhållsbidrag råder som huvudregel avtalsfrihet, vilket innebär att ni själva kan komma överens om vad som är en lämplig uppdelning.Ert fall:Den summa som du och barnens mamma bestämt genom dom/avtal ska du betala. Tanken är det ska gå jämt ut, oavsett om ena föräldern tjänar mer än den andra. Det finns inget klart svar på din fråga, utan kostnader för era barn är något som ni tillsammans kommer överens om. Om ni inte kan enas kan vägledning samt slutbesked om betalning ges av försäkringskassan. Den kostnad som försäkringskassan bestämmer är den som gäller. Många föräldrar har olika behov av olika saker till barnen och det blir då upp till var och en vad föräldern vill köpa in. Vid samarbetsproblem kan den familjecentral som kommunen erbjuder hjälpa till att lösa detta.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Ni har en gemensam underhållsskyldighetFör att svara på din fråga kommer jag att gå in i Föräldrabalken. Föräldrar har en gemensam underhållsskyldighet för sina barn(FB 7:1 1st). Detta innebär att om en förälder har större ekonomisk förmåga så ska denne bidra mer än den andre. Skulle det vara så att du tjänar mer än pappan så kan det vara rättfärdigat att du betalar mer. Du kan begära samarbetssamtal kostnadsfrittOm det är så att ni båda har liknande ekonomi och du vill att pappan ska betala mer så kan du börja med att berätta för honom att det finns en lagstadgad skyldighet att bidra till barnets underhåll. Om detta inte fungerar så kan du begära ett samarbetssamtal av din kommun för att kostnadsfritt försöka komma fram till en frivillig lösning. Fungerar inte heller detta så kan du vända dig till en tingsrätt. Vänligen,

Sandra Kjellberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Underhållsbidraget ska i regel användas för barnets boende, mat och fritidsintressen och ska fram tills barnet fyller 18 år betalas till den förälder som barnet bor tillsammans med. Så fort barnet fyller 18 år ska dock detta bidrag betalas ut direkt till barnet som själv får avgöra hur hon vill disponera över det. Jag förstår att det kan kännas frustrerande, men som förälder har du enligt föräldrabalken 7 kapitlet, 1 § en underhållsskyldighet för ditt barn, vilket i korthet innebär att det är föräldrarna som ska stå för barnets kostnader efter vad som är rimligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Din underhållsskyldighet upphör i regel när barnet fyller 18 år, men om barnet fortfarande går i skolan gäller underhållsskyldigheten tills dess att barnet fyller 21 år, se föräldrabalken 7 kap, 1 § st.2. För din del innebär det att så länge din dotter går på gymnasiet har du som förälder fortfarande en underhållsskyldighet, vilket bland annat innebär att du inte kan kräva att hon betalar hyra eller för mat. Jag hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Carolina Olsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga rör underhållsskyldighet för barn vilket främst regleras i Föräldrabalken (FB). Till att börja med bör påpekas att ett barn har rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med enligt 6 kap. 15 § FB. Detta umgänge kan ske genom att barnet och föräldern träffas eller genom annan kontakt. Då du inte verkar få träffa ditt barn kan du föra talan i rätten där man kan besluta om umgänge mellan er, se 6 kap. 15 a § FB. Det finns således en möjlighet att få träffa ditt barn med hjälp av rätten om föräldrarna inte kan komma överens kring detta på egen hand. När är en förälder underhållsskyldig?Föräldrar svarar för underhåll för sitt barn upp till vad som är skäligt utefter barnets behov och familjens ekonomiska situation. Det är en skyldighet att föräldrar försörjer sitt barn tills barnet fyllt 18 år alternativt 21 år om barnet studerar på gymnasiet eller liknande( 7 kap. 1 § FB). Även den förälder som inte bor med sitt barn ska försörja barnet genom underhållsbidrag (7 kap. 2 § FB). Underhållsbidraget fastställs genom avtal eller en dom. Om underhållsbidraget fastställs genom dom bestäms storleken på bidraget baserat på ditt behov och den andra förälderns ekonomiska förmåga (7 kap. 3-6 § FB).Om en förälder inte fullgör sin plikt att betala underhåll så kan föräldern utsättas för verkställighet enligt Utsökningsbalken (UB). Detta innebär att du kan tvingas till att betala underhållet. Om det är ett avtal som är skriftligt och bevittnat avtal så sker verkställighet enligt 3 kap 19 § UB. Om det är en dom så sker verkställighet enligt 3 kap 3 § UB.Detta innebär att föräldrar alltid har en skyldighet att betala underhåll oavsett om de träffar sitt barn eller ej. Om en förälder ej kan betala underhåll på grund av ekonomiska skäl, finns det bestämmelser om underhållsstöd i 18-19 kap Socialförsäkringsbalken.

Emlika Magnusson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna kring föräldrars underhållsskyldighet finns 7 kap. föräldrabalken (FB). Sker underhållet genom underhållsstöd av Försäkringskassan blir även Socialförsäkringsbalken tillämplig.Underhållsskyldigheten upphör i regel när barnet fyller 18. Om barnet går i skolan efter detta är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, dock längst till det att barnet fyller 21. Med skolgång räknas b.la gymnasiet (7 kap. 1 § andra stycket FB).Utbetalningarna av underhållsbidraget betalas som huvudregel ut i i förskott (7 kap. 7 § FB). Det innebär att utbetalningen för juni månad kommer att ske i maj. Som det ser ut finns det ingenting i lagen som säger att underhållet ska anpassas/regleras efter vilken dag barnets studier upphör. Eftersom studenten i detta fall sker i juni innebär det att det är den månaden som studierna anses upphöra, vilket innebär att ni ska betala underhåll för hela juni. Om underhållsstödet betalas ut av Försäkringskassan i form av förlängt underhållsstöd ska det betalas ut till och med den månad rätten till stöd upphör, dvs. juni månad. Som längst gäller det fram till juni månad det år barnet fyller 20 (18 kap. 14 § Socialförsäkringsbalken). Som det ser ut ska alltså underhållet betalas ut för hela juni månad, oavsett om det betalas ut av er föräldrar eller Försäkringskassan. Vänliga hälsningar,

Liv Stålhammar |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Som förälder är du skyldig att betala ut underhåll till ditt barn om barnet är under 21 år och utbildar sig på grundskola eller gymnasiet (7 kapitlet 1 § 2 st föräldrabalken). Att barnet i fråga får låga betyg och förlorar sitt studiebidrag på grund av skolk påverkar inte den underhållsskyldigheten föräldrarna har. Det som spelar roll är om barnet är gymnasieelev; inte om det är en gymnasieelev med godkända betyg. Fram till den dagen som barnet tar sin examen eller väljer att hoppa av sin utbildning/avsluta sin gymnasieutbildning är föräldrarna skyldiga att betala underhåll. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Adam Rajab |Hejsan! Tack för att du vände dig till Lawline. När det kommer till bistånd och makars försörjningsplikt är det äktenskapsbalken (ÄktB) samt socialtjänstlagen (SoL) som ska tillämpas. Nedan kommer en redogörelse för din fråga.Makars försörjningsplikt gentemot varandra. Huvudregeln är att varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Man har alltså alltid ett primärt ansvar att svara för sina egna utgifter och åtaganden, trots äktenskapet. Försörjningsplikten träder därför in när den ene makens förmåga att täcka sina personliga behov eller för de betalningar som den maken annars ombesörjer för familjens underhåll, inte räcker (6 kap. 2 § ÄktB). I ditt fall verkar det som att äktenskapsskillnaden (skilsmässan) ska föregås av betänketid, eftersom du har tre minderåriga barn som du har vårdnaden över (5 kap. 1 § andra meningen ÄktB). Har betänketiden löpt under minst sex månader, skall dom på äktenskapsskillnad meddelas om någon av makarna då framställer ett särskilt yrkande om det (5 kap. 3 § andra meningen ÄktB). Utifrån den information som du har angett tolkar jag det som att denna betänketid fortfarande löper. Försörjningsplikten under betänketidenUnder betänketiden är du fortfarande juridiskt sett gift med din make. Huvudregeln i sådana fall är att din make är skyldig att skjuta till de pengar som behövs för dina personliga behov samt för familjens underhåll (6 kap. 2 § ÄktB). Eftersom han försvunnit helt ur bilden kan man argumentera utifrån att ni inte längre varaktigt bor tillsammans, och då ska han fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag (6 kap. 6 § första stycket ÄktB). Om den ena maken försummar sin underhållsskyldighet, får domstolen ålägga den maken att betala underhållsbidrag till den andra maken (6 kap. 5 § ÄktB). Man får inte grunda sin talan på underhåll längre tillbaka i tiden än 3 år (6 kap. 9 § ÄktB). Socialsekreterarens invändningarHuvudregeln är att den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt (4 kap. 1 § första stycket SoL). Vid bedömningen huruvida bistånd ska utges, ska man (bl.a.) utgå ifrån egenansvarsprincipen, alltså i vilken omfattning du själv kan tillgodose dina behov. Här är socialtjänstens ohindrad att ta i beaktning den samlade ekonomiska förmågan hos de som lever i hushållsgemenskap, inklusive makar och sambor. Du måste alltså ha gjort allt i din makt för att kunna tillgodose dina och dina barns behov. Socialnämndens bistånd ska ses som det sista alternativet. Sammanfattat kan man i detta fall tolka det som att socialnämnden utgår ifrån en viss prioriteringsorder vad gäller försörjningsstöd. Denna kan se ut så här:1. Dina egna möjligheter att försörja dig själv och dina barn (egenansvarsprincipen)2. Din makes försörjningsplikt gentemot dig och barnen (enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken)3. Försörjningsstöd från socialnämnden (enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen)Mycket riktigt påpekar socialsekreteraren, i enlighet med prioriteringsordningen ovan, att makars försörjningsplikt går före rätten till försörjningsstöd. Vad detta innebär är att du måste ha försökt kräva din rätt till underhållsbidrag från din make med hjälp av de ovanstående bestämmelserna i äktenskapsbalken innan du ansöker om försörjningsstöd från socialnämnden. Synnerliga skäl att frångå makars försörjningspliktI vissa fall kan man, såsom du korrekt påpekar, frångå det primära ansvaret som makar har gentemot varandra vid ansökning om försörjningsstöd. Detta kan t.ex. vara- Om det är uppenbart olämpligt att makarna har gemensam ekonomi, exempelvis vid en familjevåldssituation. - Då någon av makarna är oförmögen att ta sitt ansvar för resten av familjen.- Vid akuta nödsituationer (Se avsnittet nedan om nödprövning och akut bistånd). Om det visar sig att din make vistas utomlands är socialnämnden inte skyldig att utreda hans eller hennes ekonomiska förhållanden utan det är du som har bevisbördan för att din make saknar sådan ekonomisk förmåga. Nödprövning och akut bistånd Skulle det vara så att du får avslag på din ansökan om ekonomiskt bistånd ska socialsekreteraren utföra en nödprövning. Socialsekreteraren ska då ta ställning till om ditt hushåll riskerar att lida nöd eller ej. Vad detta främst innebär är t.ex. att mat kommer att saknas eller att du inte har tillgång till nödvändig medicinering för dig eller dina barn. I dessa situationer läggs stor vikt på att utreda och ta hänsyn till barns situation. I och med att du har tre barn att ta hand om och att maken inte alls kan nås talar detta till din fördel vid en eventuell nödprövning. Man beaktar även sjukdomar, sociala problem etc.Om du fortfarande känner dig osäker på hur du ska kunna gå vidare med din fråga rekommenderar jag att du tar kontakt med en av våra jurister. Du kan boka tid enkelt och direkt på https://lawline.se/bokaHoppas att du fick svar på din fråga! Skriv annars en kommentar så ska jag försöka förtydliga så gott jag kan. Med vänliga hälsningar,

Sofia Ander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrars underhållsskyldighet regleras i föräldrabalkens kapitel 7.Föräldrar är som huvudregel underhållsskyldiga för sina barn tills att barnet fyller 18 år, detta följer av FB 7:1. Om barnet går i skolan fortfarande, är dock föräldrarna underhållsskyldiga tills barnet är som äldst 21 år (FB 7:1 st. 2). Detta innebär i ditt fall, att ni som föräldrar är försörjningspliktiga för ert barn eftersom hon fortfarande går på gymnasiet. Det bör dock understrykas att underhållets omfattning bestäms utifrån dels barnets behov, dels föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Skulle t.ex. er samlade ekonomiska förmåga vara låg, samtidigt som er dotter till stor del tjänar egna pengar, får försörjningsplikten antas vara mindre omfattande än om förhållandena var omvända. Detta med hänsyn till att barnets behov får anses lägre, eftersom försörjning genom eget arbete redan sker, samtidigt som den samlade ekonomiska förmågan är begränsad. Sammanfattningsvis beror det alltså på hur omständigheterna i just ert fall ser ut. Det faktum att er dotter fortfarande går i skolan talar för att försörjningsplikt fortfarande föreligger. Däremot kan omfattningen av denna försörjningsplikt begränsas utifrån barnets behov och er samlade ekonomisk förmåga. Återkom gärna med fler konkreta omständigheter om du inte fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,