Sophia Engdahl |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över hur man beräknar underhållsbidrag för ditt bonusbarn som bor på heltid hos sin far. Reglerna om underhåll för barn finns i föräldrabalken, fortsättningsvis kallad FB.UnderhållFöräldrar ska svara för underhåll av sitt barn efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och deras samlade ekonomiska förmåga. Det är det individuella barnets behov av försörjning som ska tillgodoses. Ju större behov ett barn har, desto högre underhåll (7 kap. 1 § FB).Om båda föräldrarna inte bor tillsammans med barnet ska den förälder som inte varaktigt bor med barnet fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet. Skyldigheten att betala underhållsbidrag påverkas inte av om föräldern har del i vårdnadsansvaret eller inte, avgörande är om barnet bor varaktigt med den andra föräldern (7 kap. 2 § FB).Barnets behovBeräkningen ska som ovant nämnt utgå från barnets behov. Hänsyn bör tas till särskilda kostnader som det enskilda barnet kan ha, såsom kostnader för barntillsyn eller kostnader pga. sjukdom eller allergier. Barnets behov beräknas av socialstyrelsen på grundval om uppgifter från konsumentverket som har tagit fram schabloner över ett barns behov. Du skriver att barnet här är 15 år gammal. I så fall ska barnets behov anses vara 95 % av aktuellt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet är år 2021 47 600 kr, 95 % av detta är 45 220 kr. Detta är alltså barnets behov per år.Från barnets behov avräknas sedan barnbidrag som utgår enligt socialförsäkringsbalken. Barnbidraget är 1250 kr i månaden. Detta avräknas enligt följande: (45 220 /12) – 1250 = ca 2518 kr. Från barnets behov ska även eventuellt flerbarnstillägg som utgår räknas av (dividerat på antal barn). Att ni har flera barn kan alltså påverka hur stort flerbarnstillägget blir och således hur stor summa som ska dras av från barnets behov.Föräldrarnas samlade ekonomiska förmågaBeräkningen av underhåll utgår även efter föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga.Föräldrarnas överskott räknas ut enligt följande: Inkomst – skatt – boendekostnad – levnadskostnad = överskott. Denna beräkning görs för vardera föräldern. Din inkomst som bonusförälder tas alltså inte med i beräkningen av underhållsbidraget. Däremot kan det påverka hur stor kostnad för faderns boende som ska räknas med (se nedan). Vid beräkningen av förälderns överskott får förbehåll göras för förälderns eget underhåll. (7 kap. 3 § FB). Boendekostnaden: Om föräldern delar bostad med någon får förbehåll göras för halva bostadskostnaden. Barns boendekostnad ingår i förälderns boendekostnad.Levnadskostnaden: Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp (7 kap. 3 § andra stycket FB), det vill säga prisbasbeloppet. Man räknar här med att levnadskostnaden är 10 % av prisbasbeloppet/månad. År 2021 blir detta alltså 4760 kr i levnadskostnad.BeräkningenFör att kunna beräkna underhållet måste man först ha beräknat barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Metoden för beräkningen innebär att barnets behov av underhåll fördelas mellan föräldrarna i förhållande till vars och ens överskott. Underhållet beräknas enligt följande formel:Underhållsbidraget = Barnets behov x (Bidragspliktigs förälders överskott / Föräldrarnas sammanlagda överskott)Ditt fallDå jag inte känner till boendekostnaderna för varken barnets far eller mor eller om barnet i fråga har några särskilda kostnader som kan påverka storleken av barnets behov kan jag dessvärre inte beräkna räkna ut vad underhållet skulle bli. Jag hoppas dock att du med hjälp av ovan nämna formler och information har fått lite vägledning så du kan göra uträkningen på egen hand!Med vänlig hälsning

Ida Zackariasson |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrars underhållsskyldighet regleras i 7 kap föräldrabalken (FB) samt i 17-19 kap socialförsäkringsbalken (SFB))Föräldrar ska, var och en efter sin förmåga, svara för barnets underhåll till dess barnet fyller 18 år. (7 kap 1 § 1 st FB). Om barnet fortfarande går i gymnasiet efter 18 års ålder är föräldrarna som längst underhållsskyldiga till dess barnet fyller 21 år (7 kap 1 § 2 st FB).Är det så att barnet kommer bo mer eller endast hos mamman kommer du alltså att bli skyldig att betala underhållsbidrag (7 kap 2 § FB). Underhållsbidragets storlek kan fastställas genom avtal, eller om ni inte kommer överens, genom dom (7 kap 2 § 2 st FB). I det fall det inte fungerar att fullgöra underhållsskyldigheten på nämnda sättet kan du uppfylla din underhållsskyldighet genom att betala underhållsstöd med hjälp från Försäkringskassan (7 kap 2a § FB). Underhållsstödet är ett fast belopp på 1573 kr som Försäkringskassan betalar ut varje månad till den förälder där barnen bor stadigvarande hos och därefter riktar de betalningsanspråk mot den bidragsskyldige föräldern. HÄR kan du läsa mer om underhållsstöd och HÄR om underhållsbidrag.För att sammanfatta det så kommer du bli underhållsskyldig om det är fastställt att du är far till barnet och barnet inte bor hos dig. Du kan alltså inte undkomma att behöva betala underhåll även fast du inte vill att mamman ska behålla barnet. Är du konstaterad fader spelar inte din åsikt om att behålla barnet någon roll när det ska bestämmas om du är underhållsskyldig. Hoppas du fick svar på din fråga! Har du fler funderingar är du varmt välkommen att kontakta oss igen!Med vänliga hälsningar,

Dani Elipas Gobraeel |Hej!Tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga. Jag kommer att besvara din fråga stegvis men den handlar primärt om vad som är rimligt beträffande underhållsbidraget från pappan och hur stor del av detta som ska användas åt egna kostnader och hur mycket du ska stå för. Nedan besvaras din fråga men först går jag igenom vad lagen säger kring underhållsbidraget från den andra föräldern och om denna går att "ta i anspåk".Rättsliga utgångspunkterUnderhållsbidraget ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. Vid bestämmande av föräldrarnas underhållsskyldighet tas bl.a. hänsyn till barnets egna inkomster och tillgångar (7 kap. 1 § 1 st. föräldrabalken).Underhållsskyldigheten upphör i regel när barnet fyller 18 år. Däremot om barnet går i skola (grundskola eller gymnasieskola och annan jämförlig grundutbildning) efter denna tidpunkt är föräldrarna underhållsskyldiga under den tid som skolgången pågår, till dess att barnet blir 21 år (7 kap. 1 § 2 st. föräldrabalken)Fram till att barnet fyller 18 år betalas underhållsbidraget till den förälder som barnet bor tillsammans med. När barnet har fyllt 18 år ska det betalas direkt till barnet. Syftet med underhållsbidraget är att det ska täcka boende, mat och fritidsintressen. Enligt 7 kap 2 § 1 st p. 2 föräldrabalken ska en förälder fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet om föräldern har vårdnaden om barnet gemensamt med den andra föräldern men barnet varaktigt bor tillsammans med endast den andra föräldern. När barnet fyllt 18 år och blivit vuxen betalas således detta direkt till barnet. Detta är således fallet. Finns ingen lagreglering beträffande fördelningen - något som man kan och ska komma överens om sinsemellanDet ska noteras att hur familjer väljer att hushålla med sina resurser med mera, däribland frågan om hur underhållsbidraget hanteras, är främst en fråga som familjen ska sköta själv och är således inte något som staten lägger sig i i en för stor utsträckning. Huvudregeln säger alltså att underhållsbidraget ska betalas direkt till barnet efter det att barnet blivit 18 år. Syftet med underhållsbidraget är att det ska täcka boende, mat och fritidsintressen, alltså sådana omkostnader ett barn har. Trots att det är barnet som får underhållsbidraget finns det möjlighet att du som förälder tillsammans med ditt barn kommer överens om att barnet själv kan betala för sig i större utsträckning då denne i fortsättningen får underhållsbidraget och kan således stå för sina omkostnader själv (exempelvis betala sin egna matinhandling eller liknande). Det är alltså inget som brukar lösas juridiskt utan något du själv gemensamt med ditt barn kan komma överens om. Vad gäller kostnader såsom el, vatten, mat med mera har lagstiftaren emellertid förutsatt att dessa är inkluderade i förälderns underhållsskyldighet - dessa är med andra ord inte kostnader som barnet ska behöva stå för. Vad gäller kläder, fritidsintressen, månadsabonnemang hos exempelvis spotify eller för telefonen - är det annorlunda och där är det vanligt att barnet i regel betalar för sina egna kostnader. Du har alltså ingen skyldighet som förälder att betala barnets telefonabonnemang exempelvis.SammanfattningSammanfattningsvis är det helt upp till er hur ni sköter det med omkostnader som barnet är i behov av med mera (som lagen nämner) är upp till er. Om du redan står för de omkostnader i form av att betala barnets mat, boende, kläder med mera är underhållsskyldigheten uppfylld. Det finns med andra ord ingen skyldighet för dig att lägga ner "dubbelt" så mycket, om inte det är ditt egna val och om ekonomin tillåter det. Vad gäller pappans underhållsbidrag går däremot inte denna att "ta i anspråk" eftersom den ska användas av barnet själv för just sina omkostnader, vilka dessa än må vara.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Maia Sadek |Hej och tack för att du skickar in din fråga till oss på Lawline!Underhållsskyldigheten regleras i 7 kap. föräldrabalken (FB). Underhållsbidraget ska betalas för barnet efter vad som är skäligt med beaktande av barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). För att avgöra hur mycket det krävs för att täcka barnets behov ska man titta på hur mycket barnet kostar varje månad, man beaktar bl.a. kostnader för mat, hygien, fritidsaktiviteter, busskort och barnomsorg. Pengarna är avsedda att täcka barnets behov och ska användas för just detta. Det går däremot inte att kräva mer pengar för exempelvis busskort av den föräldern som barnet inte bor hos, när denne redan betalar underhållsbidrag. I ditt fall har alltså pappan redan bidragit på det sätt som krävs av honom. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny!Med vänliga hälsningar,

Yodit Eshete |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då barnen bor hos er varannan vecka utgår jag ifrån att ni har gemensam vårdnad. Vid gemensam vårdnad ansvarar båda föräldrarna gemensamt för barnets kostnader. Fördelningen av kostnader regleras i 7 kap. 1 § föräldrabalken. Det stadgas där att kostnaderna för barnets underhåll ska fördelas mellan föräldrarna utefter deras ekonomiska förmåga. Tjänar du exempelvis mer än barnens pappa kan du behöva stå för fler kostnader. Utan att veta era ekonomiska förhållanden kan jag inte säga att du har rätt att kräva pengarna av honom. Det är dock barnets vårdnadshavare som ska bevaka att barnet får tillfredsställande försörjning och att barnens behov blir tillgodosedda. Detta framgår av 6 kap. 2 § andra stycket FB. Anser du att han brister i sin skyldighet att försörja barnen i större utsträckning så är en möjlighet att söka att få ensam vårdnad, 6 kap. 5 § FB. Skulle barnen varaktigt bo hos dig eller att enbart du har vårdnaden så är barnens pappa vara skyldig att betala underhållsbidrag men då barnen bor med barnets pappa varannan vecka så är detta inte aktuellt, 7 kap. 2 § FB.Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är föräldrabalken (FB).Allmänna hållpunkterI 7 kap. 1 § 1 st. FB anges att föräldrarna ska svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet sedan bestäms ska hänsyn tas till barnets egna inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner. I lagparagrafens andra stycke uttalas vidare att föräldrarna är underhållsskyldiga gentemot sina barn till dess att barnen blir myndiga eller därefter slutar skolan, vilket innebär att om ett barn fortfarande har skolgång efter uppnådd myndighetsålder kvarstår underhållsskyldigheten, dock som längst intill dess barnet fyller 21 år. Med skolgång avses för övrigt studier i grundskola och gymnasium eller annan jämförlig grundutbildning. Underhållsskyldigheten fullgörs sedan genom att betala underhållsbidrag och gäller den förälder som inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, 7 kap. 2 § 1 st. 1 p. FB. Notera att underhållsskyldigheten följer föräldraskapet och är inte på något sätt kopplad till vårdnaden. Föräldraskapet måste naturligtvis vara rättsligt fastställt för att underhållsskyldigheten ska aktualiseras, vilket jag dock, utifrån din ärendebeskrivning, utgår ifrån att så är fallet.Vad gäller i den förevarande situationen?Enligt 7 kap. 2 § 2 st. FB bestäms underhållsbidrag genom dom eller avtal och såvitt jag förstår föreligger redan en överenskommelse mellan dig och din ex-fru. Vad som har manifesterats i denna är dock för mig ovisst och några formkrav finns egentligen inte varför avtalet blir giltigt även fast det eventuellt skulle ha ingåtts muntligt. Däremot krävs ett skriftligt av två personer bevittnat avtal om det ska kunna verkställas av Kronofogdemyndigheten likt en lagakraftvunnen dom, 3 kap. 19 § 1 st. utsökningsbalken. Oavsett vilket är frågor om underhåll i princip är dispositiva, dvs. möjliga att avtala om, varför det är ni själva i egenskap av föräldrar som reglerar vad som ska gälla er sinsemellan. Därutöver ska framhållas att underhållskyldigheten endast avser barnens grundläggande behov, vilket innebär att påståendet om att det skulle finnas en lagstadgad skyldighet för dig att bidra till kostnader rörande barnens körkort är felaktigt. Under förutsättning avtalat, dvs. er överenskommelse, inte uttryckligen stipulerar att du ska svara för en del av körkortskostnaderna behöver du inte skjuta till några pengar. Du kommer ändå anses ha uppfyllt din underhållsskyldighet och det gäller också din ex-fru. Även hon kan alltså avstå från att bidra till barnens körkort utan att försumma sin underhållsskyldighet. Såvitt jag kan bedöma har du med andra ord fog för din uppfattning.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar. Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Björn Lotoft |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett barn har rätt till vårdnad upp till 18 års ålder enligt 6 kap 1 § föräldrabalken. I vårdnad ingår även försörjningsplikt för föräldrarna till dess barnet fyllt 18 år alternativt avslutat sin grundutbildning, dock senast vid 21 års ålder, se 7 kap 1 § föräldrabalken.Har ni försörjningsplikt om er dotter på egen hand väljer att flytta?Syftet med försörjningsstödet är att barnet inte ska bli skuldsatt under sin grundutbildning. Det är anledningen till att föräldrarna har skyldighet att försörja sitt barn så länge det går i skolan. Underhållet ska svara mot barnets behov och dessutom vara skälig mot vad föräldrarnas inkomst är, se 7 kap 1 § föräldrabalken.I ditt fall har ni inte tvingat er dotter att flytta, vilket innebär att ni står fast vid er tidigare försörjningsplan. Eftersom er dotter trots det väljer att flytta, går det utöver vad som innefattas av hennes behov, och vad som är skäligt för er att betala. Det framgår av ditt brev att ni erbjuder henne att stanna hemma, vilket innebär att ni inte har gjort avsteg från er försörjningsplikt. Om er dotter väljer att flytta måste hon därför försörja sig själv. Din moster kan därmed inte vinna framgång med sin anmälan.SammanfattningSyftet med försörjningsplikten är att barn inte ska bli skuldsatta under sin grundutbildning. Ni som föräldrar har därför försörjningsplikt till dess barnet är 18 år eller till dess er dotter har avslutat sin grundutbildning, dock senast vid 21 års ålder. I ditt fall har er dotter på egen hand valt att flytta hemifrån. Ni har även erbjudit henne att bo kvar hemma, vilket innebär att ni inte har försörjningsplikt om hon väljer att flytta till Stockholm. Om du behöver ytterligare hjälp i ärendet, är du välkommen att kontakta våra jurister på Lawline!Vänligen,

Madelen Henriksson |Hej! Tack för att du valde att vända dig till Lawline med din fråga. Jag kommer dela upp mitt svar i tre delar där jag först går igenom fastställande av faderskap, därefter vad det innebär och avslutningsvis om det finns någon möjlighet att frångå detta. Reglerna som behandlar frågor kopplade till vårdnad, föräldraskap och liknande går att finna i föräldrabalken (FB). Fastställande av faderskap Inledningsvis kan det vara bra att klargöra att socialnämnden har en skyldighet att utreda vem som är far till barnet (2 kap. 1 § FB). Det ligger i barnets intresse att faderskapet fastställs, dels genom underhåll och arv. Faderskapet påverkar även rätten till umgänge och vårdnad. Många olika intressen och behov tillgodoses därav genom fastställandet av faderskap. Om modern som föder barnet inte är gift kommer faderskapet att fastställas genom bekräftelse eller dom (1 kap. 3 § FB). Bekräftelsen ska vara skriftlig och bevittnad av två personer. Den ska även godkännas av socialnämnden och modern till barnet eller en särskilt förordnad vårdnadshavare (1 kap. 4 § FB). Fastställs faderskapet genom dom sker detta genom en genetisk undersökning. Är det utrett att du är far till barnet kommer domstolen förklara dig som far till barnet genom dom (1 kap. 5 § FB). Underhållsskyldighet Som förälder är man underhållsskyldig åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov samt föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB). Om man inte bor med barnet eller inte har vårdnaden ska man betala underhållsbidrag till barnet (7 kap. 2 § FB). Skulle du inte betala till den andra föräldern, om du nu inte bor med barnet eller inte har vårdnaden om det, kommer modern få ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Dock kommer du fortsatt vara betalningsskyldig och kan riskera betalningskrav så länge som du inte uppfyller din underhållsplikt. Beloppet är något som du och modern kan komma överens om genom ett muntligt eller skriftligt avtal. Skulle ni inte komma överens om storleken på bidraget kan detta bestämmas genom en dom i domstol. Finns det någon möjlighet att undgå ansvaret?Det är inte möjligt att avsäga sig ett faderskap. Skulle någon annan visa sig vara barnets far eller om barnet adopteras kommer faderskapet att hävas. Som förälder är man underhållsskyldig och storleken på underhållet bestäms som tidigare nämnts av barnets behov samt föräldrarnas förmåga. Underhållsskyldigheten går inte att avsäga sig, den är knuten till föräldraskapet. SammanfattningsvisFöräldraskapet är inte möjligt att frånsäga sig. Underhållsskyldigheten är kopplad till föräldraskapet innebärande att den inte heller går att frångå. Socialnämnden har en skyldighet att utreda vem barnets far är. Det går därför inte att undvika ett fastställande om du nu är fadern. I alla frågor som rör barn ska barnets bästa beaktas. Lagen är därför inte utformad för att ge skydd åt föräldrarna, utan det är barnet som är i fokus. Eftersom fastställandet av föräldraskapet möjliggör många behov för barnet har man gjort bedömningen att ett fastställande av faderskap är något som ska ske och inget man själv kan välja att frångå. Utifrån din frågeformulering verkar det inte som att barnet har fötts ännu. Skulle det vara så att du framöver misstänker att barnet far illa ska du göra en orosanmälan till socialkontoret i kommunen eller stadsdelen där barnet bor. Detta påverkar dock inte din situation. Dina skyldigheter som förälder kvarstår. Med vänliga hälsningar,