Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Har du rätt till pengar från försäljningen vid eventuell försäljning?Av din fråga framgår att din sambo köpt ett hus som ni sedan har flyttat till, och att du inte har betalat någonting på huset. Jag utgår från att det inte föreligger något samboavtal där ni avtalat om något. Frågan huruvida du har rätt till några pengar ifall ni säljer huset regleras i allmänna rättsprinciper huruvida du kan ses som dold samägare till huset. Du ses som dold samägare till fastigheten ifall - köpet av fastigheten är avsett för gemensamt bruk- Den påstådde samägaren underlättat köpet ekonomiskt genom till exempel ekonomiskt bidrag. Eftersom ni flyttade in direkt i huset efter din sambo köpt det, klassas huset som er gemensamma bostad. Det innebär att det anses vara köpt för gemensamt bruk varav första punkten är uppfylld. Av din fråga framgår att du inte betalat någonting alls på huset vilket innebär att du inte kan anses vara dold samägare. Den gemensamma partsviljan kan dock påverka huruvida du ses som dold samägare eller inte. Har det varit din sambos avsikt att du ska vara dold samägare kan det påverka, men partsviljan får mindre betydelse vid formbundna köp eftersom det i dessa fall finns registrerade ägare. Jag utgår från att din sambo som står som ensam registrerad ägare på fastigheten vilket leder till att min bedömning blir att du inte har rätt till pengar från försäljningen ifall ni skulle sälja huset.Hoppas du fått svar på din fråga!

Christoffer Edvardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Du är inne på helt rätt spår. När ett samboförhållande upphör är möjligt för båda sambor att begära en s.k. bodelning inom ett år från upphörandet (vanligtvis när någon flyttar). I bodelningen ska den s.k. samboegendomen fördelas. Med samboegendom avses bl.a. bostad som förvärvats för gemensam användning. Det bör dock tilläggas att reglerna dispositiva, dvs. går att avtala bort genom ett samboavtal. Enligt din beskrivning tolkar jag det som att det snarare rör sig om en överenskommelse av betalning av kontantinsats och inte att bostaden ska vara enskild. Bostaden räknas då fortfarande som samboegendom.I bodelningen är huvudregeln att egendomens fördelas lika efter att sambornas skulder avräknats. När det kommer till bostadsvärdering råder det avtalsfrihet. En vanlig modell är att marknadsvärdet används och förfarandet går till som du beskriver att man gör en s.k. fingerad försäljning. I beräkningen tar man oftast hänsyn till s.k. latent skatteskuld (kapitalvinstskatt), som kommer att uppstå när bostaden säljs i framtiden. Den latenta skatteskulden behandlas sedan som en skuld i bodelning och avräknas på värdet av bostaden. Efter att det har gjorts fördelas normalt det överskjutande värdet lika.För att besvara din fråga. Eftersom ni förvärvat bostad för gemensam användning utgör den samboegendom och ska som utgångspunkt ingå i en bodelning. Om ni avtalat om att den ska vara enskild i samboavtalet, gäller givetvis det. I beräkningen av värdet används normalt marknadsvärdet. För kompensera för framtida kapitalvinstskatt (22 %) görs en s.k. fingerad försäljning där sådan latent skatteskuld avräknas bostadens totala värde, dvs. enligt dina uppgifter 2 mkr. Det är med andra ord inte riktigt så enkelt att dela den tilltänkta vinsten om 200 tkr på två. Relevanta regler hittar du i sambolagen.Med vänlig hälsning,

Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du och din sambo har beslutat er för att separera och att du och din dotter ska flytta ut ur den gemensamma bostaden. Du vill ta med dig din dotters möbler som du har betalat för, men din sambo vill behålla dessa själv. Jag utgår från att ni inte har ett samboavtal. Din fråga rör ett samboförhållande och regler om det finns i sambolagen. För att kunna besvara frågan måste behandlas vad som gäller avseende bodelning mellan sambor. Enligt 8 § sambolagen ska bodelning ske mellan sambor om någon av samborna begär det. Begär ingen sambo att bodelning ska ske tar helt enkelt varje sambo det denne själv äger. Detta medför att du har rätt till att ta de saker du äger i separationen om din sambo inte begär bodelning. Där inkluderas din dotters möbler. Värt att notera är att fallet blir annorlunda om du gett saker i gåva till din sambo. Då är det din sambo som äger sakerna även om det är du som har betalat för dem. Om ni väljer att göra en bodelning är det samboegendomen som ska ingå i denna. Samboegendom utgörs av bostad och bohag som anskaffats för gemensamt bruk enligt 3 § sambolagen. De möbler som ni har köpt till er gemensamma bostad ska därmed ingå i bodelningen oavsett vem som har betalat för dem. Har du betalat för möbler till er gemensamma bostad, som din dotter skulle ha där, ingår därmed denna egendom i bodelningen. Om du eller din sambo begär bodelning ska ni dela lika på all samboegendom. Sammanfattningsvis beror alltså svaret på om någon av er begär bodelning eller inte. Om ni separerar utan bodelning har du rätt att ta med dig allt du äger, inklusive din dotters möbler. Om bodelning sker ska ni istället dela lika på allt som räknas som samboegendom. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

David Naud Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll är de i juridisk mening sambor (1 § sambolagen). Med gemensamt hushåll menas att man samarbetar om de vardagliga sysslorna och har någon form av gemensam ekonomi. Sambornas gemensamma bostad utgör samboegendom om den köpts in för gemensam användning och används som deras hem (3 och 5 §§ sambolagen). Eftersom ni köpt lägenheten under ert samboförhållande antar jag att ni köpte den med syftet att bo där tillsammans. Du skriver att den var ert hem fram till dess att du sparkades ut. Då utgör den samboegendom. Du kan ha rätt till halva lägenhetenNär samboförhållandet upphör ska bodelning ske om någon av samborna begär det. Den begäran ska framställas senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen). Ett samboförhållande upphör t.ex. om de flyttar isär. Det förutsätter att det inte bara är temporärt (2 § sambolagen). Eftersom du har flyttat ut har ert samboförhållande upphört. Du har därför rätt att inom ett år begära bodelning. En bodelning innebär att samboegendomen ska fördelas mellan samborna (8 § sambolagen). Har ni dock skriftligen avtalat att bodelning inte ska ske så ska det inte heller ske (9 och 10 §§ sambolagen). I så fall har du inte rätt att begära bodelning. Vid bodelning all samboegendom räknas samman (12 § sambolagen). Har någon av er skulder ska det först avräknas i det ni äger (13 § sambolagen). Vad som finns kvar av samboegendomen efter att skulderna dragits av ska delas lika mellan er (14 § sambolagen). Det innebär att lägenheten ska delas på hälften och ni få varsin del. Din före detta sambo kan istället för att lämna ifrån sig halva lägenheten betala dess värde i pengar (17 § sambolagen). Hur du kan gå till vägaEn bodelning behöver inte vara kostsam om ni kommer överens. Förklarar du för din före detta sambo dina rättigheter och han eller hon går med på det kan det lösa sig utan att du behöver betala något. Problem kan uppstå om din före detta sambo vägrar. För att kräva ut din rätt behöver du då gå till domstol. Att gå till domstol är ofta knepigt och bra att ha ett juridiskt ombud. Ett ombud kostar pengar men om du får rätt i domstolen kan motparten tvingas betala de kostnaderna. Våra jurister tar 2 000 kr per timme. Hur många timmar som går åt är väldigt svårt att säga då det kan påverkas av många faktorer, t.ex. hur mycket din före detta sambo krånglar. Vill du boka tid med våra jurister är du välkommen att göra det här.Sammanfattningsvis kan sägas att du kan ha rätt till halva lägenheten. För att göra det behöver du begära bodelning. Går din före detta sambo med på det kostar det dig inget särskilt. Krånglar han eller hon så kan du dock behöva kräva ut din rätt i domstol. Det kan kosta pengar men behöver inte göra det. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med en ny!Vänligen,

Elise Sohlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du och din förra partner köpte en hund tillsammans, att du betalade hela priset för hunden, att hon betalade försäkringen, och att ni nu inte kan enas om vem som har rätt att behålla hunden? Vilka lagar är tillämpliga?Enligt 7 § sambolagen räknas inte egendom som används huvudsakligen för fritidsändamål till sambors gemensamma bohag. Vem som äger hunden beror på vem som köpte hunden. Om ni var sambor påverkar alltså inte detta äganderättsfrågan utan man får se till allmänna äganderättsliga principer. Köpte ni hunden tillsammans blir samäganderättslagen (SamägarL) tillämplig.Enligt huvudregeln så är det den som står på kontraktet som är ägaren till hunden. Det framgår inte i frågan vem som står som ägare på kontraktet men eftersom du betalade priset för hunden antar jag att du står som ägare.Kan ditt ex ha äganderätt till hunden?Huvudregeln är alltså att den som står på köpeavtalet är ägare till hunden men i vissa fall kan det vara fråga om gemensamt ägande enligt SamägarL.Om du och ditt ex köpte hunden tillsammans så är båda lika stora ägare av hunden (1 SamägarL). Eftersom du ensam betalade för hunden talar det alltså starkt för att samägande inte föreligger men även andra faktorer kan spela roll, till exempel vem som betalar försäkring, mat, veterinärkostnader och så vidare. Ditt ex kan ha dold samäganderätt till hunden:Det kan eventuellt vara tal om att det finns en dold samäganderätt. Högsta domstolen har ställt upp tre villkor som ska vara uppfyllda för att dold samäganderätt ska anses finnas:1. Hunden ska ha köpts för att användas gemensamt av båda två. 2. Ditt ex ska ha hjälpt till eller gjort köpet möjligt, genom att till exempel bidra ekonomiskt på något vis. 3. Både du och ditt ex ska ha förstått att syftet med köpet var att hunden skulle ägas gemensamt. Ni måste alltså ha varit överens om att hunden skulle ägas av båda. Detta kan ha varit underförstått eller uttryckligt.Det är självklart en bevisfråga kring vem som faktiskt äger hunden men om du står som ägare och dessutom har betalat för hunden är detta tungt vägande bevis för att du äger hunden ensamt. Ditt ex kan trycka på att hon har betalat en del av de löpande kostnaderna men att bevisa dold samäganderätt kan vara svårt då det kan vara problematiskt att bevisa vad avsikten eller syftet med köpet var. Det är dessutom upp till ditt ex att bevisa att hon har en dold samäganderätt till hunden. Hon måste alltså bevisa att alla de tre rekvisiten ovan är uppfyllda.SammanfattningSammanfattningsvis så verkar det sannolikt att du är ägare till hunden, eftersom det är du som har betalat för den. Ditt ex kan dock ha rätt till hunden om hon kan visa att hon har stått för en stor del av de löpande kostnaderna för hunden.Ditt ex kan också ha en dold samäganderätt till hunden men hon måste då bevisa att ni båda har förstått att tanken var att hunden skulle ägas av bägge två. Detta är givetvis svårt att bevisa, och det är upp till ditt ex att bevisa att hon har en dold samäganderätt.Du är varmt välkommen att ställa nya frågor om du fortfarande skulle ha några frågetecken eller om du skulle vilja förtydliga något. Tills vidare hoppas jag att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Natasha Fathifard |Hej och välkommen till Lawline med din fråga!Det framgår inte riktigt av din fråga vem som äger huset, när den köptes och vad syftet varit med inköpet, men jag antar att du menar att det är din sambo som äger huset och att du bidrar till eran ekonomi genom att betala för maten.Lagen som behandlar din aktuella fråga är Sambolagen (SamboL).När upphör ett samboförhållande?Ett samboföhållande upphör enligt 2 § SamboL om de flyttar isär, ingår äktenskap eller om någon av dem avlider. Det är endast om ena parten begär en bodelning som en bodelning kan ske. Det som då ingår i bodelningen kallas för samboegendom och innefattar gemensam bostad och bohag ( möbler och liknande) enligt 3 § SamboL.Vad utgör samboegendom?En bostad utgör samboegendom endast om den är införskaffad i syfte att bo där tillsammans. Med andra ord är det irrelevant hur mycket den ena sambon har bidragit ekonomiskt till bostaden, utan det som avgör om bostaden blir samboegendom är somsagt att syftet varit att bo i den tillsammans.Skulle det vara så att ni köpt bostaden i syfte att du ska bo där tillsammans med din sambo kommer alltså bostaden ingå vid en bodelning. Enligt 16 § SamboL har den med störst behov av bostaden rätt att besitta den. Om ni vill undvika att den andre får besittningsrätt eller begär hälften av bostadens värde vid en eventuell bodelning, bör ni skriva ett samboavtal där ni avtalar att sambolagens regler om bodelning inte ska gälla er, som därefter undertecknas av er båda, se 9 § 1 st och 2 st SamboL.Har din sambo köpt huset och inte haft syftet att bo i den tillsammans med dig, räknas den ej som samboegendom.När en sambo kan ha rätt till halva värdet av bostadenNotera att 22 § SamboL inte tillämpas om ni äger bostaden själva!Dold samäganderätt Lag (1904:48 s.1) om samäganderättDu skulle kunna hävda att du har rätt till hälften av värdet utav fastigheten vid en eventuell bodelning om de tre kriterierna för dold samäganderätt är uppfyllda:1. Egendomen inköpts för gemensamt bruk.2. Den som inte utåt framträder som ägare (den påstått dolde ägaren) har lämnat ett ekonomiskt bidrag till köpet vid köpetillfället. Om dessa två kriterier är uppfyllda, inträder följden (kriterium 3) att man antar att fastigheten skulle ägas gemensamt. Detta innebär att om de två första kriterierna är uppfyllda, blir utgångspunkten att det tredje också är uppfyllt, att äganderätten är gemensam.Det är då du som ska kunna bevisa att dold samäganderätt föreligger. Skulle du lyckas bevisa detta, så är det din sambo som andra part som ska bevisa att det tredje kriteriet inte är uppfyllt d.v.s. att fastigheten inte kan antas ägas gemensamt.SammanfattningSammanfattningsvis kan sägas att om din sambo äger fastigheten och syftet med köp av fastigheten inte varit att du ska bo i den tillsammans med din sambo, inkluderas inte bostaden i samboegendomen och du får ingen andel från huset heller. Men om det föreligger en dold samäganderätt är ni båda ägare till huset, även om det är din sambo som egentligen äger huset (därav ''dold'' samägande). Vid dold samäganderätt delar ni i princip lika på värdet av fastigheten vid en separation.Jag hoppas du har fått svar på din fråga och tveka inte att fråga om du undrar något mer.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga aktualiserar sambolagens (SamboL) bestämmelser.Jag tolkar din fråga som att du undrar hur man skriver ett avtal, ett så kallat samboavtal och hur detta ska utformas, om den ena sambon bidragit mer beloppsmässigt till ett gemensamt köpt av hus. Vidare, om samboförhållandet skulle upphöra vad händer vid en försäljning av huset, och hur kan man genom ett samboavtal, kan reglera att den som bidragit mer beloppsmässigt - även ska få ut ut mer vid försäljningen.Huvudregeln; att all samboegendom ska delas lika, innebär att när ett samboförhållande upphör (2 § SamboL), och oftast då en försäljning av bl.a. gemensamt hus sker, ska vinsten delas lika oavsett om den ena sambon bidragit mer eller vice versa (14 § SamboL). Bostad, hus är samboegendom och ska alltså tas upp vid en bodelning (3 § SamboL)..Jag skulle rekommendera dig - för att lösa denna situation att ni upprättar ett samboavtal med ett kompletterande av skuldebrevet. Samboavtal är ett avtal som båda sambos kommer överens om, och som syftar till att man inte vill att sambolagen bodelningsregler ska gälla (9 § SamboL).Ett kompletterande skuldebrev bör eventuellt upprättas. Syftet med ett sådant skuldebrev är att den är ett bevis på, samt fastslår, att den ena maken (dvs den som bidragit minst till bostaden beloppsmässigt) kommer bli skyldig den andre sambon för kontantinsatsen, det vill säga en viss summa pengar, så att båda sambos kommer ha betalat lika mycket i kontantinsats.Sammanfattningsvis skulle jag rekommendera er att således skriva ett samboavtal för att undvika sambolagens bodelningsregler om likadelning. Därutöver ett kompletterande skuldebrev som fastslår att den andra sambon som inte betalat lika mycket som den andre, när en eventuell försäljning av huset sker - och samboförhållandet upphör, blir skyldig den som betalat mest, så det blir jämnt fördelat. Det kan vara svårt att få till ett samboavtal som reglerar uttömmande vad som ska gälla samt vara tillräckligt klar - så att utrymme för olika tolkningar inte uppstår, respektive skuldebrev - ganska komplicerat område. Mitt råd är därför att ni tar hjälp av en kunnig jurist inom ämnet. Du kan boka tid för jurist direkt här på Lawline https://lawline.se/bokaHoppas du känner att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen tillbaka! Vänligen,

David Gardell |Hej,Vad roligt att du vänder dig till oss på Lawline!Syftet med ett samboavtal är att se till att en bodelning kommer bli så smidig och rättvis som möjligt om ett samboförhållande skulle ta slut. Det är samboegendomen som ska ingå i bodelningen om förhållandet upphör. Samboegendomen är den gemensamma bostaden och bohaget, förutsatt att det är förvärvat för gemensamt bruk, se Sambolagen 3 §. Det faktum att ni har gemensamma privata lån är inte direkt rättsligt relevant för ett samboavtal. Det som sambor ska göra när ett samboavtal ska upprättas är att se till att dela upp samboegendomen på ett sätt som känns rättvist och smidigt just för det paret. I detta fall kan det vara smart att beakta hur lånen är fördelade inom förhållandet för att kunna åstadkomma ett så bra avtal som möjligt. Vad som är bäst för ett par kan inte jag bestämma.Ett samboavtal måste vara skriftligt och undertecknat av båda parter, se Sambolagen 9 §. Detta kan ni alltså göra hemma på ett vanligt papper. Vill ni ha hjälp med utformning så kan ni använda er av Lawlines egen samboavtalsmall som ni hittar under "avtal" på hemsidan. Hoppas detta har varit till hjälp!Vänligen,