Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att sambolagen ska vara tillämplig krävs att två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll (1 § sambolagen). Exakt var gränsen för stadigvarande går kan inte sägas med full säkerhet. Enligt kommentarer till lagen ska det vara en "inte allt för kortvarig förbindelse". Riktmärket enligt förarbetena är sex månader, det måste dock göras en bedömning i det enskilda fallet. Det finns rättsfall i vilket så lite som elva veckor har ansetts räcka för att paret skulle anses vara sambor (RH 2005:34). Bedömningen för om sambolagen är tillämplig eller ej handlar i slutändan om vilken avsikt parterna hade när de flyttade ihop. I vissa fall kan sambolagen bli tillämplig direkt när paret flyttar ihop. Så kan vara fallet om man köper t.ex. en lägenhet tillsammans, då finns det en tydligt uttalad avsikt för ett samboförhållande. Det kan även finnas annat som talar för en tydligt uttalad avsikt att leva tillsammans, varför sambolagen ska tillämpas direkt (t.ex. inbördes testamente och samboavtal).Svaret på din fråga är därmed något oklart. Åtta veckor är kort tid och den lägsta gränsen jag funnit bland rättsfall är elva veckor. Däremot kan sambolagen i princip bli tillämplig direkt i vissa fall.Vänligen,

Lovisa Stenbacka |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar om bilen inräknas som samboegendom och vad som gäller kring denna vid ena sambons bortgång. Regler om detta finner du i Sambolagen (2003:376). Av din fråga framgår det att du har köpt bilen och den är registrerad på dig. I en bodelning med anledning av ena sambons död ingår all samboegendom (12 § Sambolagen).Vad anses som samboegendom?Sambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom om egendomen förvärvats för gemensam användning och inte annat följer av 4 eller 9 §§ Sambolagen (5 § Sambolagen).Kan bilen räknas som gemensamt bohag? Möbler, hushållsmaskiner och annat inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet, samt sådant som används uteslutande för den ena sambons bruk är inte samboegendom (6 § Sambolagen).Enligt SamboL 3 § att utläsa motsatsvis, utgör det som är samägt INTE samboegendom – om det inte är just bostad eller bohag. Det diskuterades i förarbetena till Sambolagen specifikt kring om bilar skulle ingå eller inte, men förslaget genomfördes aldrig. Oavsett om bilen är samägd eller ej så utgör denna alltså inte samboegendom.Sammanfattning:Som svar på din fråga är bilen fortfarande din egendom vid sambons bortgång och ska ej medräknas vid en eventuell bodelning med anledning därav. Vänliga hälsningar,

Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Samboförhållandet regleras i Sambolagen, och det är denna som jag kommer utgå mitt svar ifrån. Samboegendom ska ingå i bodelningenSambors gemensamma bostad och bohag utgör samboegendom, om den skaffats för gemensam användning (3§ sambolagen). Enligt 6§ sambolagen utgör gemensamt bohag sådant som finns i hemmet exempelvis möbler, hushållsmaskiner m.m. Bilar anses inte utgöra samboegendom då det inte tillhör hemmet. Två sambor kan också välja att avtala vilken egendom som ska ingå i bodelningen och vilken egendom som inte ska det (9§ sambolagen). Detta kallas för samboavtal. Vad gäller för din husbil respektive bilen? Kort sagt så utgör inte bilar eller husbildar samboegendom och ska inte ingå i bodelningen, detta står i förarbetena till sambolagen (prop. 2002/03:80 s.30 ff.). Det innebär att de kommer tillfalla den sambon som står på sakerna (i detta fallet du). Dock kan ni samäga husbilen. Du berättar att ni har skrivit i testamentet att husbilen har anskaffats tillsammans, dessutom har din före detta sambo också bidragit med betalningen av den. Vad jag tror är att detta inte är tillräckligt tydligt för att de båda ska ingå i bodelningen, dvs. utgöra ett samboavtal. Istället utgör detta en dold samäganderätt av husbilen. Då regleras situationen i lagen om samäganderätt. Första paragrafen i samma lag beskriver att två personer som äger något tillsammans innehar varsin lott (äganderätt) i egendomen. Bådas lott är lika stor, ifall det inte går att bevisa att exempelvis den ena har betalat en större summa än den andra och därför ska inneha en större lott. Husbilen kan säljas och då ska dottern få den delen som hennes pappa ägde i husbilen. Ett annat alternativ är att du köper ut hennes del. Den gamla bilen hade haft samma resultat som husbilen. Men den såldes och du betalade mellanskillnad för en ny bil. Vad jag har förstått så är det endast du som har betalat på den nya bilen och därför du som är ägare. Bilar utgör inte samboegendom och bör i detta faller inte heller utgöra någon dold samägande. Du har rätt att behålla bilen som din efter bodelning. Jag hoppas att detta gav svar på din fundering, annars är du välkommen att fråga igen!Vänligen,

Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom ni är sambor och din fråga berör en samägd fastighet så är sambolagen och lagen om samäganderätt tillämplig (1 § sambolagen och 1 § lagen om samäganderätt). Bodelning Eftersom du och din (före detta) sambo har separerat anses samboförhållandet vara upphört (2 § första stycket 2 punkten sambolagen). På begäran av en utav er ska då bodelning förrättas, vilket innebär att all samboegendom ska delas upp mellan er (8 § sambolagen). En begäran om bodelning ska framställas senast ett år efter det att samboförhållandet upphörde och ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid tidpunkten då samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen). Detta förutsätter dock att ni inte har upprättat något samboavtal som säger att bodelning överhuvudtaget inte ska ske (9 § sambolagen). I bodelningen ska som sagt samboegendomen delas upp (8 § första stycket sambolagen). Detta är gemensamt bohag och gemensam bostad som införskaffat för gemensam användning (3 § sambolagen). Rekvisitet "gemensam användning" innebär i princip att egendomen ska vara införskaffad under den tid som ni har varit sambor, vilket av din fråga verkar vara fallet med ert gemensamma hus. Eftersom huset betraktas som gemensam bostad och därmed samboegendom så ska det alltså ingå i en eventuell bodelning (5 § första stycket 1 punkten, 3 och 8 § sambolagen). Vid bodelningen kommer först och främst sambornas andelar i samboegendomen beräknas, och därefter ska skulder räknas av som är förenade med särskild förmånsrätt i samboegendomen (12 och 13 § sambolagen). Detta innebär att huslånet ska täckas, men att övriga skulder som inte är hänförliga till samboegendomen endast ska täckas i den mån de inte kan täckas av annan egendom (13 § andra stycket sambolagen). Det som sedan återstår av samboegendomen ska därefter delas lika mellan er (14 § sambolagen). Den sambo som bäst behöver bostaden har därefter rätt att överta bostaden på sin lott, förutsatt att denne befriar den andre för skulderna som finns på egendomen (16 § sambolagen). Om ni inte har annan egendom som skulle täcka upp som skifteslikvid, det vill säga egendom till värdet av halva huset, så kan den utav er som har rätt att överta huset istället betala motsvarande belopp i pengar (17 § sambolagen). I ditt fall verkar det dock problemet vara att ni inte kan komma överens, och en bodelning innebär därmed att ni innehar fastigheten/huset med samäganderätt (19 § sambolagen). Vad kan man göra som samägare? Oavsett om ni begär en bodelning eller inte så är ni samägare till fastigheten (1 § lagen om samäganderätt). Detta gör att du måste ha din före detta sambos samtycke för att få sälja huset (2 § lagen om samäganderätt). Däremot har du rätt att ansöka hos tingsrätten om att huset ska säljas på offentlig auktion, och detta ska beviljas så länge den andra samägaren inte visar synnerliga skäl mot detta (6 § lagen om samäganderätt). I ditt fall verkar inga synnerliga skäl föreligga. Det kan vara bra att ha i åtanke att försäljning på offentlig auktion ofta betingar ett lägre pris än vid frivillig försäljning. Detta är något som du skulle kunna använda som argument för att få din före detta sambo att istället på frivillig basis sälja sin andel av huset till dig. Sammanfattning Eftersom samboförhållandet har upphört kan du begära bodelning och på så vis få huset på din bodelningslott. Dessutom kan du som samägare ansöka om försäljning på offentlig auktion, vilket kan vara en lättare väg då du uppger att ni inte kommer överens. Att försäljning på offentlig auktion ofta ger ett lägre pris än vid frivillig försäljning är ett argument som du kan använda för att försöka få din före detta sambo att istället på frivillig basis sälja sin andel till dig. Hoppas att du fick svar på din fråga, och om du skulle behöva mer hjälp rekommenderar jag dig att du bokar tid hos en av våra jurister på http://lawline.se/boka.Med vänlig hälsning,

Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Reglerna om egendomsfördelning för sambos regleras i sambolagen. Enligt lagen så ska en bodelning ske vid sambornas separation, om någon av samborna begär detta (9 §). Vid en bodelning enligt sambolagen så ska så kallad samboegendom ingå och som utgångspunkt delas lika.Vad är samboegendom?Samboegendom utgörs av sambornas gemensamma bostad och bohag, om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 §). Om egendomen tillfallit någon av samborna genom gåva och gåvogivaren föreskrivit att egendomen inte ska vara samboegendom så gäller dock det istället (4 §). Samma gäller för testamente. Samborna kan även upprätta så kallade samboavtal där man själva reglerar vad som ska vara samboegendom eller inte, (9 §).I den situationen du beskriver tycks det inte finnas några samboavtal. Frågan blir då om gården uppfyller sambolagens villkor för vad som utgör samboegendom. Om den gör det ska den som utgångspunkt bli föremål för bodelning, annars inte. Det finns som nämnts två kriterier för att något ska utgöra samboegendom. Det ska röra sig om en gemensam bostad eller bohag som har förvärvats för gemensam användning.Sambornas gemensamma bostadDen första frågan är om hela hästgården eller bara bostadshuset ska anses vara sambornas gemensamma bostad. Som sambors gemensamma bostad räknas fast egendom som samborna eller någon av dem äger eller innehar med tomträtt, om det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen innehas huvudsakligen för detta ändamål (5 §). Det betyder alltså att om det finns ett bostadshus som samborna har sin permanentbostad i på en fastighet och fastigheten ägs huvudsakligen för att tjäna som boplats så ses hela fastigheten som sambornas gemensamma bostad.I ditt fall tycks fastigheten ha flera syften. Den används dels som bostad men det finns även hästverksamhet på gården. I ett sådant fall så kommer det bli en avvägningsfråga där hästverksamhetens omfattning blir utslagsgivande. Ju större hästverksamheten är desto mer talar för att fastigheten inte har som huvudsakligt ändamål att tjäna som bostad. Som exempel kan nämnas ett rättsfall där en gård på 36 hektar inte ansågs utgöra två makars gemensamma bostad av den anledningen att bägge makarna för sin försörjning var beroende av jordbruket som bedrevs på gården (RH 2009:44).Jag kan dock inte utifrån de omständigheterna du angett här ge ett exakt svar på i vilken riktning bedömningen skulle utfalla i ditt fall. Om hästverksamheten mer är av hobbykaraktär och kvinnan försörjer sig på annat håll så klassas fastigheten förmodligen som sambornas gemensamma bostad. Om kvinnan däremot har hästverksamheten som sin huvudsakliga inkomstkälla blir bedömningen förmodligen en annan.Om fastigheten inte ses som sambornas gemensamma bostad så är saken klar där. Då kan fastigheten inte vara samboegendom och den ska inte ingå i en bodelning enligt sambolagen. Om fastigheten däremot ses som sambornas gemensamma bostad så blir den andra frågan om fastigheten ska anses vara förvärvad för gemensam användning.Förvärvad för gemensam användningDet andra kravet för att något ska utgöra samboegendom är att egendomen införskaffats just i syfte att nyttjas gemensamt av samborna. Detta innebär som utgångspunkt att sådan egendom som vardera sambo förvärvat innan samboförhållandet inleddes inte kan vara samboegendom. Denna regel är dock inte absolut. Om en person köper en fastighet och dennes partner i nära samband med detta flyttar in så kan fastigheten komma att ses som förvärvad för gemensam användning. Detta trots att fastigheten tekniskt sett köptes före det förelåg något samboförhållande.Det framgår inte av din fråga huruvida kvinnan var samboende med mannen redan när hon köpte gården. Inte heller exakt när han flyttar in till den nya gården. Om kvinnan och mannen levde separat och mannen inte flyttade in förrän han folkbokförde sig hos henne, alltså ett år efter hennes köp, så rör det sig inte om egendom förvärvad för gemensam användning. Var de redan sambos vid köpet eller om han flyttade in strax efter köpet så kan det däremot röra sig om egendom förvärvad för gemensam användning.SlutsatserHar man besvarat bägge de ovanstående frågorna ja och kommit fram till att gården ska ses som sambornas gemensamma bostad och att den var förvärvad för gemensam användning så ses gården som samboegendom. Detta betyder att den på begäran ska ingå i en bodelning när samborna separerar. Är svaret på någon av de två ovanstående frågorna nej så ska gården inte ingå i bodelning.Hur en sådan bodelning skulle utfalla är beroende av en rad faktorer. Det är långt ifrån självklart att det skulle bli fråga om en rak hälftendelning. Sådana frågor är dock bättre besvarade av kvinnans advokat.Med vänliga hälsningar

Caroline Hallén Lindqvist |Hej och tack för din fråga!Beroende på omständigheterna finns det två sätt att angripa problemet på, vilka jag kommer att presentera nedan. Jag kommer i mitt svar att utgå från att din dotter och hennes pojkvän inte var gifta, utan alltså sambor framtill deras separation.Sambolagen: i det fall huset var förvärvat för gemensam användningIfall din dotter och hennes före detta pojkvän uppfyller rekvisiten (kraven) för att ha ansetts ha haft ett samboförhållande enligt 1 § sambolagen (2003:376) (här förkortad SamboL), finns det en möjlighet för henne att begära bodelning enligt 8 § SamboL. Detta sker enligt bestämmelserna i 12–14 § SamboL. Kortfattat innebär detta att det som anses vara samboegendom enligt 3 § SamboL (den gemensamma bostaden och bohaget som är förvärvat för gemensam användning) ska, efter att en skuldtäckning har gjorts, läggas samman för att sedan delas jämnt mellan samborna.För att en bodelning enligt SamboL ska kunna genomföras måste din dotter begära bodelning inom 1 år från det att samboförhållandet upphörde, 8 § 2 st. SamboL. Detta kan göras på begäran av någon av samborna. Tänk på att en bodelning också innefattar möbler och diverse bohag som är förvärvad för gemensam användning; till detta kommer möbler som din dotter köpt och kanske förväntar sig att slippa dela på vid en eventuell bodelning. Definitionen av sambors gemensamma bohag hittar du i 6 § SamboL.Du kan begära tvångsförsäljning enligt samägandelagenOm det av något skäl inte blir aktuellt att begära bodelning enligt SamboL, kan din dotter begära tvångsförsäljning av fastigheten enligt lag (1904:48 s.1) om samäganderätt (här kallad samäganderättslagen); lagen är sk. dispositiv. Om din dotter, som delägare av fastigheten, begär försäljning ska hela fastigheten säljas på offentlig auktion enligt 6 § samäganderättslagen. Det skulle kunna frigöra kapital för att betala av hennes skulder. Begäran om tvångsförsäljning sker alltså hos tingsrätten.Det bästa är om det är möjligt att informera pojkvännen om att ifall de inte kan komma överens, så kan din dotter i värsta fall begära tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen. Sambon kanske kan har möjlighet att köpa ut henne, om han vill behålla huset. Han har även möjlighet att buda på huset vid den offentliga auktionen.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Eric Leijonhufvud |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer nedan förklara hur en sambobodelning går till, och vad som gäller angående sambors gemensamma bostad efter en separation. Då det rör sig om ett samboförhållande är det sambolagen (samboL) som gäller. När ett samboförhållande upphör ska bodelning ske om en av parterna begär det (8 § SamboL). Om ingen part begär det sker alltså ingen bodelning. Det som ingår i bodelning är sambornas gemensamma bostad och bohag (3 § SamboL). Bostaden ingår endast om det har förvärvats för gemensamt brukande. Skulle den som äger bostaden ha förvärvat den långt innan samboförhållandet uppstod utgör alltså bostaden inte samboegendom. Då det framgår att ni flyttade in dit ihop, så utgör er lägenhet gemensam bostad och ska därför ingå i en bodelning. Om en bodelning begärs ska samboegendomen (alltså bostad och bohag som förvärvats för gemensamt bruk) vid bodelningen delas lika mellan samborna. För att få ut den summa som ska delas lika mellan samborna, måste först vardera sambons andel i samboegendomen räknas ut. Vid beräkningen av sambornas andelar ska sambornas eventuella skulder dras bort från samboegendomen. Det som sedan återstår av samboegendomen (dvs er gemensamma bostad och bohag) efter skuldavräkningen ska delas lika mellan er. Allt detta enligt 12-14 §§ SamboL. Vardera sambo behåller som huvudregel sin egendom och den som har mest samboegendom bestämmer vad som ska utges till den andra för att ni ska gå därifrån med hälften var. Dock ska den som har bäst behov av bostaden ha rätt till den 16 § 2 st SamboL. Rätten att få bostaden innebär inte att den sambo som lämnar ifrån sig den även förlorar värdet av denna. När en sambo övertar bostaden ska värdet av denna avräknas på värdet av sambons andel. För att en sambo ska överta bostad eller bohag som tillhör den andra sambon krävs dock att övertagandet även med hänsyn till övriga omständigheter kan anses skäligt. Om det finns barn i samboförhållandet och barnen huvudsakligen kommer att bo hos den ena sambon torde denna sambo i regel ha störst behov av bostaden. Omständigheter som kan vägas in vid behovsprövningen kan också vara en sambos ålder, handikapp, hälsa, arbetsplats och möjligheten att erhålla bostad på annat håll. Jag vet tyvärr för lite om omständigheterna i ditt fall för att göra en bedömning om dina chanser att få bostaden, troligtvis är det den som kommer ha barnen mest som även får behålla bostaden. Hoppas jag svarade på din fråga!

Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Sambolagen (2003:376) (SamboL) är den aktuella lagen i ditt fall, för att dina frågor gäller sambodelning.Ska det som är med i en bodelning, t.ex. bostad och möbler, delas lika mellan samborna?Till skillnad från skilsmässor mellan makar finns det inget krav på att ett bodelningsavtal ska upprättas mellan sambor. För sambor är det istället valfritt att bodela, för att parterna kan redan vara överens om vem som ska ta vad från det gemensamma hemmet. Samborna kan ha skrivit ett s.k. samboavtal, i enlighet med 9 § SamboL. Ett samboavtal leder till att sambolagens regler om bodelning kan bortses, eller att bodelning inte alls ska göras.Vill en av samborna påkalla en sambodelning ska detta göras senast ett år efter att samboförhållandet tog slut, vilket framgår av 8 § SamboL. Det som ingår i bodelningen är enligt 3 § SamboL samboegendom, dvs. den gemensamma bostaden och bohag som förvärvats för gemensam användning. Bohag är bl.a. hushållsmaskiner, möbler och annat inre lösöre, 6 § SamboL. Som huvudregel delas samboegendomen lika (50 %) mellan parterna enligt sambolagen. I undantagsfall kan sambon som äger merparten av samboegendomen använda sig av den s.k. jämkningsregeln i 15 § SamboL. Paragrafen beskriver att om det skulle framstå som oskäligt att bodelningen likadelas med särskild hänsyn till samboförhållandets längd, sambornas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt, kan bodelningen göras så att sambon med mest samboegendom får behålla mer av sin samboegendom, t.ex. 3/5. Detta kan exempelvis vara aktuellt ifall samborna separerar kort efter att samboförhållandet inleddes.Har den f.d. sambon rätt till de två byråerna efter att bodelningsavtalet har skrivits på av parterna?Jag tolkar det som att ni har skrivit på ett bodelningsavtal där det inte har avtalats vems byråerna är efter bodelningen. Din f.d. sambo kommer alltså i efterhand och vill ha byråerna utan stöd av bodelningsavtalet. Eftersom sambolagen är en lag som parterna kan bortse ifrån hade inte byråerna nödvändigtvis behövt ses som samboegendom och alltså ingå i bodelningen. Det är svårt att komma i efterhand i en sådan situation, eftersom avtalet inte kan svara på vem som har mest rätt till dem. Att klandra avtalet skulle inte hjälpa eftersom ni har kommit överens om det som står i avtalet och byråerna är "utanför" avtalet så att säga. Det finns inte något krav enligt lag att du ska ge henne byråerna, utan det är något som ni själva får komma överens om. Bodelningsavtalet kan exempelvis tolkas som att det som inte ingick i avtalet är ens saker, eller att det varje sambo har kvar i sin bostad utöver avtalet ska vara dennes saker. Men som sagt är det något som ni får bestämma själva.Hoppas att du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,