Vad händer med vårt hus som min man äger om vi skiljer oss eller om han dör?

2019-10-02 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag har varit gifta i 8 år, två barn var på varsitt håll. Min man äger ensam huset vi bor i som han köpte innan vi gifte oss. Inget äktenskapsförord finns. Behöver jag känna mig orolig att behöva lämna "mitt hem" vid skilsmässa eller dödsfall eller ingår huset i sk giftorätt?Med vänlig hälsning
Emma Johannesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om äktenskap och äktenskapsförord finns i äktenskapsbalken (ÄktB). Vad som händer då någon avlider regleras i ärvdabalken (ÄB). Vad är giftorättsgods?En makes egendom är giftorättsgods så länge den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Detta gäller all egendom, oavsett om den införskaffats innan makarna gifte sig. Giftorättsgods kan bli enskild egendom genom till exempel äktenskapsförord eller villkor i testamente (7 kap. 2 § ÄktB). Jag utgår ifrån att ert hus inte är enskild egendom på grund av villkor i till exempel testamente, och eftersom ni inte har något äktenskapsförord är huset giftorättsgods. Detta innebär att det ska ingå i en eventuell bodelning (10 kap. 1 § ÄktB). Vad skulle hända om ni skiljer er?Om du och din man tar ut skilsmässa ska en bodelning göras (9 kap. 1 § ÄktB). Då kommer värdet av allt ert giftorättsgods räknas samman, och era eventuella skulder kommer räknas av från ert eget giftorättsgods (11 kap. 2 § ÄktB). Sedan ska summan av det som återstår efter att skulderna räknats bort läggas ihop, och delas lika mellan er (11 kap. 3 § ÄktB). Denna uträkning ger er hur mycket värdet av egendomen ni har efter bodelningen ska vara. Det kallas för er andel. Andelarna ska sedan fördelas på lotter för att man ska veta vilken egendom varje make ska ha (11 kap. 7 § ÄktB). Varje make har rätt att i första hand få sitt eget giftorättsgods (11 kap. 7 § ÄktB). Detta innebär att din man i första hand kommer ha rätt att få sitt hus på sin lott, och istället ersätta dig med samma värde i annan egendom eller pengar. Det finns också en rätt för den make som bäst behöver bostaden att få den i avräkning p sin lott (11 kap. 8 § ÄktB). En förutsättning för detta är att det men hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt. Man kan här ta hänsyn till exempel ta hänsyn till om den ena maken har gemensam vårdnad om de gemensamma barnen eller om det är mycket svårare för den ena maken att skaffa en ny bostad. Jag kan inte svara på om detta skulle vara aktuellt i ditt fall eftersom jag inte vet exakt hur er situation ser ut. Vad skulle hända om din man avlider?Om din man skulle avlida skulle först en bodelning göras mellan dig och hans dödsbo. Den skulle gå till på samma sätt som jag beskrivit ovan. Det du får i bodelningen är helt och hållet ditt och det din mans dödsbo får utgör hans kvarlåtenskap och ska fördelas enligt reglerna om arv. Jag har i mitt svar utgått ifrån att din man inte har något testamente. De som i första hand har rätt att ärva är den avlidnes barn, vilka även kallas bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Barnen ska dela lika på arvet (2 kap. 1 § andra stycket ÄB). Den del barnen då har rätt till kallas arvslott. Arvsrätt för efterlevande makeÄven en efterlevande make har arvsrätt (3 kap. 1 § ÄB). Denna rätt går före de gemensamma barnens rätt. Den efterlevande maken får då ärva, och de gemensamma barnen får vänta på sitt arv tills även den andra föräldern avlidit. Situationen ser dock annorlunda ut i ditt fall, då du och din man har barn sedan tidigare men inga gemensamma barn. Sådana barn som endast är barn till den ena maken kallas särkullbarn. Särkullbarn har alltid rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt (3 kap. 1 § andra meningen ÄB). Detta innebär att om den avlidne endast har särkullbarn kommer de ha rätt att få ut sitt arv efter sin förälder direkt, och den efterlevande maken har inte rätt att ärva något. Den enda inskränkningen i särkullbarnens rätt är att en efterlevande make alltid har rätt att efter bodelningen ha egendom som motsvarar minst fyra prisbasbelopp (3 kap. 1 § andra stycket ÄB). Ett prisbasbelopp är ett fastställt belopp som används för beräkning av olika förmåner och avgifter. 2019 är ett prisbasbelopp 46 500 kr. Om den efterlevande maken inte uppnår detta efter bodelningen har hen rätt att få ut så mycket ur arvet efter den avlidne att hen uppnår det.Vad innebär detta för dig?Detta innebär att om din man skulle avlida har du inte rätt att ärva efter honom, utan hans barn kommer få hela hans kvarlåtenskap. Du kommer ha kvar din del i bodelningen, men hans del kommer alltså gå till hans barn. Beroende på hur huset delats upp i bodelningen kan detta alltså innebära att hans barn kommer äga hela eller en del av huset. Ditt enda skydd är att du efter bodelningen ska ha åtminstone fyra prisbasbelopp. Vad kan ni göra för att förändra situationen?Om detta inte är den situation ni önskar finns möjligheten att skriva ett testamente (9 kap. 1 § ÄB). Ni kan skriva ett inbördes testamente tillsammans där ni skriver att den som överlever den andre ska ärva med fri förfoganderätt, och att när ni båda är avlidna ska arvet fördelas enligt lag. Fri förfoganderätt innebär att man kan använda egendomen hur man vill, men man kan inte testamentera bort den. Då skulle du kunna bo kvar i huset, och när även du avlider kan din mans barn få ut arvet efter sin pappa genom så kallat efterarv. Det som kan hända är dock att särkullbarnen väljer att jämka testamentet, och de har då rätt att få ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB). Laglotten är hälften av arvslotten (7 kap. 1 § ÄB). Bröstarvingar har alltid rätt att få ut sin laglott. Om ni vill ha hjälp att upprätta ett testamente är ni välkomna att boka en tid hos en av våra jurister. Det kan ni göra på https://lawline.se/boka.Jag hoppas att detta var svar på din fråga! Mvh,

Sambo - Bodelning

2019-09-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Jag och min sambo ska separera. Jag köpte huset för mina pengar. Först var planen att flytta in själv men sen blev ändå att vi flyttade ihop med våran son. Hon har fått in pengar på sitt konto lön/CSN men hon försöker hela tiden att undanhålla det. Så hon betalar inget alls verken för boende, barnomsorg, räkningar och mat. Hon spenderar pengarna på annat och vägrar visa mig konto och liknande. Detta har pågått en längre period. Nu när vi ska dela på oss så kräver hon en stor summa pengar som motsvarar halva värdet på huset.Vad står det i lagen och vad kan jag göra för att förlora så lite som möjligt på detta?
Sandra Wrede |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Sambolagen - definitionEftersom ni var sambos, så är det sambolagen som gäller. Med sambos menas att två personer i ett förhållande som stadigvarande bor tillsammans, 1 § sambolagen. Samboförhållandet upphör exempelvis när någon av samborna flyttar isär, 2 § sambolagen. I ditt fall är det detta som har hänt. Bodelning enligt sambolagenEnligt 8 § kan bodelning ske mellan samborna, om någon påkallar bodelning. Det betyder att all egendom som är samboegendom kommer att delas lika mellan samborna. Det är exempelvis hus och om ni köpt en TV tillsammans osv. Samboegendom är all den egendom som man har köpt tillsammans för gemensamt bruk. Men det framkommer av 8 § sambolagen att bodelning ska påkallas senast ett år från det samboförhållandet upphörde. Det krävs därmed att man påkallar bodelning inom ett år för att bodelning ska ske enligt sambolagens regler. Om bodelning inte påkallas vad händer då? Jo, sambolagen är inte längre tillämplig och det betyder helt enkelt att ni kommer att dela upp egendomen som om ni vore två kompisar som bott ihop, alltså att var och en tar det som den personen äger. Helt enkelt, det man äger tar man med sig. Man får därmed helt enkelt i sådana fall komma överens om saker och ting som man köpt tillsammans. Huset – gemensam egendom?Frågan som återstår är om huset anses vara samboegendom. I 3 § sambolagen framgår det att bostad och bohag utgör samboegendom om den förvärvats för gemensam användning. Jag har för lite information för att avgöra om bostaden är förvärvad för gemensam användning. Det jag kan säga är att tanken först som du säger var att flytta in där själv och att du därmed förvärvat den för ditt egna syfte. Men man kan även tolka det som eftersom ni flyttade in där gemensamt att huset är förvärvat för gemensam användning. Det ska dock sägas om du flyttade in där innan och bodde innan hon flyttade in skulle jag säga att syftet var inte att huset köptes för att det skulle användas för gemensam användning. Det betyder om man köpte huset för egen användning och sedan flyttade en person in, sambo, så anses det inte vara samboegendom enligt lagens mening. JämkningI 15 § sambolagen framgår det att jämkning kan ske med hänsyn till samboförhållandets längd, men även ekonomiska förhållanden och omständigheter i övrigt är oskäliga. Det betyder att om det inte är skäligt att dela lika, som framgår av 14 § sambolagen, kan en jämkning eventuellt göras. Enligt förarbetena kan en jämkning ske om förhållandet har varat i mindre än 5 år och det jämkas på samma sätt som det görs i äktenskap, med gifträttstrappan. Gifta i ett år 20 % och gifta i 2 år 40 % osv. De övriga omständigheterna och ekonomiska förhållanden är svårt för mig att svara på med de omständigheter jag har och den uppgift jag har här på Lawline.Om du vill ha mer hjälp av en jurist som kan hjälpa dig mer än det jag gjort här ovan, så har vi väldigt duktiga jurister här på Lawline som kan hjälpa dig. Självklart förstår jag att det är segt att behöva betala en så stor summa pengar när hon inte varit med och köpt huset! Det ska även säga att hon är lika skyldig hon att betala underhåll för barnet, det är varje förälder skyldig till. När det gäller räkningar och annat som hör till huset är tveksamt om hon ska behöva betala om hon inte bor kvar. Hoppas allt löser sig!Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist - Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. - Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2. Vänligen,

Skuldavräkning vid bodelning

2019-09-30 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Vid bodelning, ska lån som jag köpt egendom för, vara med i bodelningen? Jag har ex ett helt vanligt "LO-lån" på sparbanken/swedbank som är på ca 22´000kr, detta lån har tagits under förhållandet för saker jag köpt till nytta för mig och hushållet. Ska det vara med i bodelningen? Sannolikt finns saker med i bodelningen som jag köpte för detta lån, ska hon ha pengar för sakerna jag köpte men slippa dela på lånet? Finns det undantag? Jag har även ett CSN-lån jag tagit under förhållandet, ska det med i bodelningen eller är det enskilt?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Skulder räknas vanligtvis in i bodelningen.Vid beräkning av din och din makes respektive andelar i boet görs en skuldavräkning. Det innebär att din och din partners andelar av giftorättsgodset kommer att minskas med era respektive skulder (11 kap. 2 § 1st. ÄktB). Vad som sedan återstår av ert giftorättsgods, efter att avdrag för skulderna har gjorts läggs samman och delas sedan lika mellan dig och din make (11 kap. 3 § ÄktB). Skulder som hänför sig till förmånsrätt i enskild egendom ska dock i första hand räknas av från den enskilda egendomen (11 kap. 2 § 2 st. ÄktB). Det innebär att ditt CSN-lån och LO-lånet enligt huvudregel ska "ingå i bodelningen", eller rättare sagt kommer dessa lån dras av från din del av giftorättsgodset, som sedan läggs samman med din makes giftorättsgods och delas lika. Det finns en jämkningsregel som innebär att om fördelning enligt huvudregeln är oskälig kan den jämkas. Då görs en helhetsbedömning avseende skuldens tillkomst, tidpunkten då skulden upptogs, om skulden lett till ökade inkomster eller förbättrad ekonomi för makarna o.s.v. CSN-lån räknas dock vanligtvis in i bodelning och i synnerhet om LO-lånet användes för att köpa lös egendom till hemmet som ingår i bodelningen kommer med största sannolikhet inte heller den skulden att kunna jämkas.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Hur behåller man så mycket som möjligt av kvarlåtenskapen efter avliden make?

2019-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Min svärdotter har avlidit. En dödsboanmälan håller på att göras. Det finns en vuxen dotter till min svärdotter. Min svärdotter var gift med min son. Begravningskostnaderna har betalats i sin helhet av mig. Min sonhustru har varit sjuk i många år och har inte haft någon form av försörjning utan de har levt på min sons inkomst.Hemmets värde är inte stort, Jag tror att det finns en regel som säger att vid ett sådant här fall kan maken få sitta i "orubbat bo". Om detta finns och det gäller även när det finns särkullsbarn, då undrar jag hur dessa regler ser ut och hur/var begär man detta i så fall?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningNär ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas dem emellan genom bodelning (9 kap. 1 § Äktenskapsbalken, ÄktB). Ett äktenskap upplöses bland annat då någon av makarna avlider. Bodelning ska göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena den dag då dödsfallet inträffade (9 kap. 2 § ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Vid bodelningen ska makarnas andelar i boet beräknas (11 kap. 1 § ÄktB). Vid beräkningen av makarnas andelar i boet ska det från makens giftorättsgods göras en skuldtäckning (11 kap. 2 § ÄktB). Skuldtäckningen innebär att det från makens giftorättsgods avräknas de skulder den har innan likadelningen. Utgångspunkten när en make avlider är att den efterlevande maken ärver och att eventuella gemensamma barn ärver först vid den efterlevande makens bortgång. När det finns särkullbarn har dessa däremot rätt att få ut sitt arv direkt (jfr 3 kap. 1 § första stycket Ärvdabalken, ÄB). I din sons fall finns det två möjligheter som därav kan vara aktuella. Enligt bestämmelserna i 12 kap. 2 § första stycket ÄktB, kan den efterlevande maken begära att vardera sidan som sin andel behåller sitt giftorättsgods. Bestämmelsen innebär att din son undviker en likadelning enligt beskrivet ovan, och inte behöver dela boet med särkullbarnet. Denna möjlighet är framförallt fördelaktig när den efterlevande maken har betydligt större tillgångar än den avlidna maken. Särkullbarnet kommer i sådana fall att ärva det som finns kvar efter sin avlidna förälder, men din son behöver inte dela med sig av sitt giftorättsgods. Begäran om att vardera sidan ska behålla sin andel finns det inget formkrav för, innebärande att sådan begäran kan ske såväl muntligt som skriftligt. Av bevisskäl kan det vara en god idé att göra det skriftligen och det är tillräckligt att det sker före eller under bodelningsförfarandet. Den andre möjligheten är bestämmelserna i 3 kap. 1 § andra stycket ÄB, innebärande att den efterlevande maken alltid har rätt att ur kvarlåtenskapen efter den avlidna maken, så långt kvarlåtenskapen räcker, få egendom till ett så stort värde att den tillsammans med egendom som den efterlevande maken erhöll vid bodelningen eller som utgör den makens enskilda egendom motsvarar fyra prisbasbelopp (f.n. motsvaras det av 186.000 kronor). Rätten att få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp går före testamente och särkullbarn, däremot inkluderas det din son erhållit i bodelningen samt vad han har som enskild egendom.Sammanfattningsvis är det mest fördelaktigt för din son, om han har större andel giftorättsgods än sin avlidna fru, att åberopa bestämmelsen i 12 kap. 2 § ÄktB. Motsvarar hans andel inte fyra prisbasbelopp har han även rätt att få ut egendom av ett värde upp därtill.Det kan i många fall vara svårt att själv upprätta en bodelning, framförallt när man som i din sons fall, vill ha den så fördelaktig som möjligt. Min rekommendation är därför att din son anlitar en jurist som hjälper till med upprättandet av bodelning och som företräder honom om det skulle bli en tvist med särkullbarnet. Lawlines jurister har lång erfarenhet av bodelningar, för det fall att du/ni önskar hjälp av en av våra jurister, eller om något i svaret är oklart, är du varmt välkommen att återkomma till mig för frågor eller kostnadsförslag. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Bibehåller pengarna sin form av enskild egendom om jag köper och säljer nya aktier och fonder?

2019-10-02 i Bodelning
FRÅGA |Hej!Jag fick för många år sedan ett arv bestående av fonder och aktier. (står i testamentet att det är enskild egendom) Nu har jag flyttat över dessa till Avanza och köpt och sålt under åren. Om min man och jag skulle gå skilda vägar, hur kan jag göra gällande att dessa pengar på kontot är mina?Om jag skulle vilja skriva ett avtal med honom att dessa aktier/fonder/pengar på mitt konto är min enskilda egendom, hur går jag tillväga? Finns det dokument man kan skriva ut på nätet?Med vänlig hälsning,
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör vad som händer med enskild egendom vid skilsmässa så kikar vi närmare på äktenskapsbalken (ÄktB).Pengarna bibehåller formen av att vara enskild egendomOm det i testamentet stod att arvet beståendes av fonder och aktier ska vara din enskilda egendom, så ska även det du köper i stället för arvet utgöra din enskilda egendom, om inget annat framgår av testamentet (7 kap. 2 § första stycket sjätte punkten ÄktB).Då du inte nämner något om att även avkastningen ska vara enskild egendom enligt testamentet, så vill jag bara poängtera att om inte detta nämns, så utgör all avkastning du fått och kommer att få giftorättsgods. Detta innebär att all avkastning kommer att ingå i en eventuell bodelning (7 kap. 2 § andra stycket ÄktB).Om pengarna alltid hållits åtskilda bör det inte vara ett problemDet är viktigt att dessa pengar är och alltid har varit åtskilda från dina och mannens övriga medel, eftersom det annars kan bli svårt att bevisa vad som är vad, då allt i ett giftermål presumeras vara giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB).Du bör därför under alla omständigheter se till att du håller dessa pengar på ett separat konto så att alla transaktioner som gjorts och kommer att göras hålls lättöverskådliga.Du kan för säkerhets skull upprätta ett äktenskapsförordGenom ett äktenskapsförord kan du och din man avtala om att aktierna och fonderna samt avkastningen, som ändå bör hållas helt avskilda annan egendom, ska utgöra din enskilda egendom och således inte ingå i en eventuell bodelning (7 kap. 3 § första stycket ÄktB).På vår hemsida erbjuder vi enkla avtalsmallar för exempelvis äktenskapsförord, vilket du är mer än välkommen att kika närmare på här https://lawline.avtalsrobot.se/Några avslutande ordJag hoppas att du känner att du fått svar på dina frågar, och önskar dig en fin dag!Med vänliga hälsningar

Vilka ägodelar ingår i en bodelning?

2019-09-30 i Bodelning
FRÅGA |Vilka ägodelar innefattas i en bodelning?
Jakob Hambert |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB). All egendom ska som huvudregel ingåSom huvudregel ingår all den egendom som ägdes av makarna vid tidpunkten för när talan om äktenskapsskillnad väcktes, i bodelningen (10 kap. 1 § ÄktB och 7 kap. 1 § ÄktB). Det finns dock några undantag från denna huvudregel. Enskild egendomSå kallad enskild egendom ingår inte i bodelningen. Enskild egendom är sådan egendom som av olika anledningar på förhand föreskrivits ska vara utanför en bodelning. Det kan exempelvis handla om egendom som omfattats av ett äktenskapsförord, egendom som ena maken fått i testamente eller arv som enskild egendom och personliga försäkringsersättningar (7 kap. 2 § ÄktB). Personliga ägodelar Egendom som endast använts för den ena makens personliga bruk ska som regel också undantas från bodelningen. Det kan exempelvis handla om kläder eller smycken som endast använts av ena maken. Detta gäller även personliga presenter (10 kap. 2 § ÄktB). I enskilda fall kan dock personlig egendom ändå behöva ingå i bodelningen om det anses orimligt att egendomen inte ingår. Det kan exempelvis vara om egendomen är värd mycket och maken inte har någon annan egendom av värde att bidra med i bodelningen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Makes erbjudande om att köpa ut andel i hus

2019-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag ska skiljas efter 15 år. Vi köpte en renoveringsobjekt villa för 300.00 . Har 1,2 miljoner i lån. Vårt hus värderades till 2,7 miljoner för 3 år sen. Han vill bo kvar i huset och köpa ut mig för 700.000kr . Är detta rimligt ?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Först och främst bör du få en ny värdering gjord! Mycket kan hända på tre år! Men om vi ponerar att marknadsvärdet fortfarande ligger på 2,7 Msek och ni skulle få huset sålt till det beloppet så skulle man med en snabb överslagsräkning kunna tänka sig att med mäklarkostnader och vinstskatt skulle få räkna bort ungefär 770 000 kr. Då har jag inte tagit med i beräkningen de avdrag för förbättringar, alltså renoveringar som gjorts på huset vilket skulle kunna påverka på så sätt att vinstsumman skulle kunna bli högre. Men med den information jag har att tillgå idag skulle den totala vinsten i så fall uppgå till ungefär 1,6 Msek. Sedan beräknar vi att lånet ska lösas samt eventuella räntetillägg om bundna lån skulle behöva lösas i förtid vilket kan göra att den kostnaden stiger. I slutändan blir det en vinst på 432 000 kr vilket fördelat på er två enligt äktenskapsbalken 11 kap. 3 § om likadelning skulle innebära ungefär 215 000 åt er vardera. Kom håg att detta enbart är en grov skiss av verkligheten baserat på den information jag sitter på! Man kan såklart värdera saker olika, vad är värt mest för dig? Pengar? Att få till stånd en snabb och enkel bodelning? Det kan bara du svara på. Skulle du behöva hjälp så kan du självfallet alltid boka en tid för rådgivning hos oss på www.lawline.se/bokaHoppas du fått lite hjälp på vägen och lycka till!

Bodelning efter makes konkurs

2019-09-28 i Bodelning
FRÅGA |Min man och jag ska skiljas. Vi har bott i ett hus som vi köpte när vi träffades. Jag står som ensam ägare men han finns med på lånen. Innan vi köpte huset gick min mans byggfirma i konkurs. Skulden efter konkursen 150 000 bakades in i huslånet. Efter ett par år startade han ytterligare ett företag AB som även det gick i konkurs och ännu en gång bakades skulden, 300000 kr in i huslånet. Vi har amorterat 120000 på det lånet. Hur ska jag tänka/göra när jag nu ska lösa honom ur huset? Vi har 2.700000 i lån. Det är värderat till 3.400000. Han vill ha 150-200000 kr så får jag huset. Ska jag vara nöjd?
AnnaSara Jarius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Du nämner inte hur länge ni varit gifta, det kan nämligen få konsekvenser för en jämkningsregel som finns i äktenskapsbalken (ÄktB) 12 kap. 1 §. Jämkningen kan ske om någon av parterna vill behålla mer av sitt giftorättsgods på grund av att äktenskapet varit kortare än 5 år (här räknas även sambotiden in). En bodelning kan bli väldigt svår och komplex eller väldigt enkel beroende på hur omständigheterna ser ut och hur individerna inblandade vill lägga upp det. Man får nämligen fördela egendomarna som man vill, sedan finns regler att hålla sig efter om man inte är riktigt överens. Med det i åtanke så låter det på din fråga som att du mest tar hänsyn till försäljningen av huset och inte har tagit med eventuella personliga skulder, lånesituationen, personliga egendomar, sparpengar m.m. i kalkylen och jag kommer därför besvara frågan utifrån det. Förutsatt att ni inte har registrerat huset som enskild egendom enligt ÄktB 7 kap. 2 § så är huset giftorättsgods och värdet ska efter försäljning och eventuella skatter delas lika mellan makarna i bodelningen enligt ÄktB 11 kap. 3 §. De tidigare lånen på grund av hans konkurser har egentligen ingen betydelse här mer än att det kanske stärker ditt förhandlingsläge att du ställt upp med många gemensamma kronor för hans räkning. Om ni har en värdering som stämmer och skulle sälja huset för det den är värderad till så hade ni alltså fått ut ca 700 000 kr (självklart beror detta även på hur era skattemässiga avdrag, vinstskatter osv ser ut vilket kan påverka summan). I så fall hade ni båda lämnat med 350 000 kr. vardera. Nu låter det ju som att du önskar att bo kvar och är han nöjd med 150-200 000 så kan du såklart köpa ut honom. Det är viktigt att tänka på att ni upprättar en skriftlig bodelning som ska undertecknas av er båda enligt ÄktB 9 kap. 5 §. Hoppas du fått svar på din fråga och lycka till!