ad händer om en person inte betalar en skuld till mig som fastställts i en dom?

2020-10-18 i Utmätning
FRÅGA |Hej ! Om person får en tingsrättsdom att betala 10 000:- till mig. Sedan struntar den person att betala. Skulden går till kronofogden och sedan händer inget. Att bryta mot en dom kan man då bara göra så här. Finns det något mer jag kan göra?
Izabella Bugsby de la Varga |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att det finns en lagakraftvunnen dom som reglerar en obetald skuld. Frågan är vad du kan göra om personen fortfarande inte betalar sin skuld till dig efter det här. Tingsrättens dom utgör en så kallad exekutionstitel som kan ligga som grund för utmätning. Du kan alltså vända dig till Kronofogden för verkställighet genom den här exekutionstiteln (3 kap. 1 § utsökningsbalken (UB)). När din ansökan har gått igenom kan Kronofogden genomföra en utmätning. En utmätning innebär att Kronofogden verkställer tingsrättens dom genom att ta personens egendom i anspråk och sälja den för att betala skulden som hen har till dig (4 kap. 1 och 2 § UB). Som huvudregel kan all egendom som tillhör personen tas i anspråk för att betala skulden. Undantag finns gällande till exempel nödvändiga nyttigheter som kläder, enklare smycken och möbler som inte kan utmätas (5 kap. 1 § UB). Jag saknar information om omständigheterna i ditt fall men det som kommer att utmätas beror på skuldens storlek, vilka tillgångar som finns att utmäta och vilket behov den skuldsatta har. Om den som är skyldig dig pengar inte har några tillgångar alls och Kronofogden inte kan genomföra en lyckad utmätning kan det bli svårt för dig att få dina pengar. Hoppas att du fick din fråga besvarad och jag råder dig att kontakta vår juristbyrå för tidsbokning eller att ringa vår telefonrådgivning om du skulle behöva vidare hjälp med ditt ärende. Kontaktuppgifter till vår telefonrådgivning:Telefon: 08-533 300 04Öppettider: Mån-fre kl. 10.00−16.00 Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid utmätning av bostad?

2020-09-23 i Utmätning
FRÅGA |KFMHej,Mitt namn HB, det är så här, jag blev dömt för 3 års fängelse. Och måste betala skadestånd (solidariskt återkrav) för myndighet ca 7 800 000 kr. samt näringsförbud i 5 år.Har tre barn, 16,14 och 7 år.Vi bor på en vila, som är värd 5 200 000 kr, vilan är på mitt namn och min frus namn (var och en äger 50%) Min fru har inget med domen att göra.Samt har vi en bostadsrätt (50% var) som är värd 2 300 000 krSå vi har tillgångar hus plus bostadsrätten ca 7 500 000kr.Vi är skyldiga för huset 3 700 000 kr och för bostadsrätten 2 200 000kr totalt 5 900 000 kr. Till mina frågor:1- Hur kommer KFM reagera här? Kommer de kunna sälja eller tvinga oss att sälja vårt hus och bosdatsrätten? 2- Om de gör det, enligt min beräkning, då kan de hämta från försäljningen ca 7 500 000 kr. av det är 50% min frus andel. Sedan måste först banken får lånet tillbaka (5 900 000 kr).Min fru skulle kunna ge sin andel till banken som i detta fall är 3 250 000 kr, då banken kommer att kräva resten som 500 000 eftersom tillgångarna är pantsätta. I det här fallet kan fortfarande min fru inför banken behålla huset om hon betalar till banken den delen hon har fått från försäljningen 2 600 000kr plus det som är kvar 1 100 000kr (i fall att alla pengar från bostadsrättens går till skulden)? Min fru har fast jobb med god inkomst. 3- Kan KFM ta hänsyn till mina barn som är etablerad i detta hus och området, går i skolor i samma område.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga har du i samband med fängelsedom dömts att betala ett solidariskt skadestånd om 7.8 Mkr. Du och din fru äger gemensamt en villa värd 5.2Mkr samt en bostadsrätt värd 2.3 Mkr. Era gemensamma tillgångar är totalt 7.5 Mkr. Dock är villan och bostadsrätten belånade med totalt 5.9 Mkr.Då du har flera delfrågor kommer jag att besvara dessa var för sig under separata rubriker nedan.Hur kommer KFM reagera, kan de tvinga er att sälja hus och/eller bostadsrätt?Vid utmätning gäller reglerna i utsökningsbalken (UB). En bostadsrätt är lös egendom och kan bli föremål för utmätning. Den skuldskyldige (gäldenären) anses vara ägare till lös egendom som hen har i sin besittning, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan. En bostadsrätt kan däremot inte vara föremål för besittning i den mening reglerna i 4 kap. 18 § UB stadgar. Det krävs istället att bostadsrätten tillhör den skuldskyldige för att den ska kunna utmätas för skulderna (4 kap. 17 § UB). I ditt fall är således utgångspunkten att bostadsrätten får utmätas om det framgår att du äger den. Som jag förstår det äger du hälften av bostadsrätten vilket gör att den kan utmätas. Att du äger hälften av bostadsrätten hindrar inte en utmätning. Istället kommer utmätningen att resultera i att bostadsrätten säljs och att din fru får sin andel av försäljningen. Även fast egendom (er villa) får utmätas om det framgår att egendomen tillhör dig. Har du lagfart på egendomen, får utmätning ske, om det inte framgår att egendomen tillhör någon annan (4 kap. 24 § UB). Bestämmelsen innebär att även er fastighet (bostaden) kan utmätas för betalning av dina skulder. Detsamma gäller i detta fallet som för bostadsrätt; eventuella lån i fastigheten ska betalas först och din fru kommer att få sin andel av försäljningskostnaden (hälften).När en fastighet utmäts av KFM finns det två olika sätt den kan säljas på. Försäljning kan ske antingen genom att fastigheten säljs på exekutiv auktion (12 kap. 1 § UB) eller att fastigheten säljs under hand. En utmätt fastighet får säljas under hand, om en sådan försäljning är mer ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som belastar fastigheten (12 kap. 57 § JB). Vid bedömningen av om en försäljning under hand är mer ändamålsenlig skall särskilt beaktas förutsättningarna för att därigenom erhålla en högre köpeskilling för fastigheten än vid försäljning på auktion. Innan KFM har beslutat sig för vilken försäljningsmetod som ska användas ska den inhämta yttranden från fastighetsägaren och ibland från borgenärerna (12 kap. 59 § UB).Underhandsförsäljning kan i ert fall eventuellt vara ett alternativ, för det fall att din fru har möjlighet att ta över hela fastigheten. Det är tänkbart att om din fru kan tänka sig att lösa ut din del istället för att försäljning sker på exekutiv auktion kommer det att komma in mer pengar till att betala skulderna.Kan din fru behålla fastigheten om hon betalar in de pengar hon får efter försäljningen?Huruvida din fru kan behålla fastigheten är beroende av banken och inget som är lagreglerat. Skulle en försäljning medföra att din fru ska stå på hela fastigheten kommer hon att stå ensam för lånen med. Banken kommer i detta skede att göra en bedömning utifrån vilken möjlighet hon har att klara av lånet sett till hennes inkomst, eventuella betalningsanmärkningar, andra lån m.m. Tyvärr kan inte jag ge besked om huruvida din fru kan behålla fastigheten ensam. Det är en fråga jag rekommenderar att hon tar upp med banken.Tar KFM hänsyn till att ni har barn i hushållet och att de går i skolan i samma område?Enligt 4 kap. 3 § andra stycket UB ska Kronofogdemyndigheten i första hand utmäta egendom som kan användas till skuldens betalning med minsta kostnad, förlust eller annan olägenhet för den skuldskyldige. I den avvägning som ska göras, i fall när barn påverkas av utmätningen, ska det tas hänsyn till artikel 3.1 i FN:s barnkonvention. Att en bostad utgör ett barns hem kan exempelvis påverka hur länge borgenären kan behöva acceptera en löneutmätning från den skuldskyldige, istället för att bostaden utmäts. Det finns inte fastställt i praxis att hänsyn ska tas till barnkonventionen i avvägningen, däremot är Kronofogdemyndighetens tolkning att hänsyn ska tas till barnkonventionen. Sedan den 1 januari 2020 har barnkonventionens ställning dessutom stärkts genom att den införts som lag i svensk rätt, däremot har införandet inte slagit igenom i praxis.Vid tillämpningen av 4 kap. 3 § andra stycket UB ska det således ske en intresseavvägning. Vid valet mellan olika slag av egendom bör enligt lagförarbetena beaktas inte bara sökandens rätt att få betalning utan även hans intresse av att betalning flyter in utan onödigt dröjsmål. Tidsfaktorn är dock inte avsedd att ges så stor betydelse om sökandens intresse av en snabb betalning inte är särskilt starkt och någon särskild risk inte är förenad med att man avvaktar. Samtidigt bör i rimlig utsträckning hänsyn tas till gäldenärens behöriga intressen, inte minst intresset av att onödig värdeförstöring inte sker. Om det kan anses skäligen förenligt med sökandens intresse och i övrigt bedöms motiverat, bör enligt förarbetena hänsyn tas till gäldenärens önskemål. Normalt bör fast egendom utmätas sist (jfr Lagberedningen i SOU 1973:22 s. 218 f. och prop. 1980/81:8 s. 361 f.)I rättsfallet NJA 2013 s. 1241 uttalade domstolen att det i det aktuella målet fanns annan egendom än bostaden tillgänglig för utmätning, nämligen gäldenärens lön. Det kunde visserligen inte antas att skattefordringarna skulle bli helt betalda genom den pågående löneutmätningen. En försäljning av fastigheten beräknades dock bara ge ett i sammanhanget mindre belopp, motsvarande vad som under en förhållandevis begränsad tid kunde förväntas flyta in genom löneutmätning. En utmätning i det fallet skulle enligt domstolen innebära betydande olägenheter för gäldenären och hans familj, varför bostaden inte utmättes.Att barnkonventionen är lag innebär inte per automatik ett hinder mot utmätning, endast att det ska göras en avvägning. I det refererade rättsfallet ovan fanns det ett övervärde om drygt 100.000 kronor vid en försäljning vilket sannolikt inverkade i domstolens bedömning. I den bedömning som ska ske i ert fall talar det till er nackdel att ni har ett betydligt större övervärde. Övervärdet ska dock beräknas efter avdrag för KFM:s förrättningskostnader. Vid försäljning av fast egendom tar KFM ut en förberedelseavgift om 1% av taxeringsvärdet alt. 0,75% av det belopp egendomen har värderats till samt en försäljningsavgift om 2% av taxeringsvärdet alt. 1,5% av det belopp egendomen värderats till. Dessa avgifter ska avräknas innan eventuellt överskott räknas fram. Tyvärr kan jag inte ge något besked om vad bedömningen kommer att utmynna i, endast att sådan ska ske.Avslutningsvis är min rekommendation att du håller en god kontakt med KFM för det fall att utmätning blir aktuell. Vill du väcka frågan om eventuell underhandsförsäljning (för att t.ex. din fru har för avsikt att ta över fastigheten) är min rekommendation att ni kontaktar myndigheten. Detsamma gäller bostadsrätten, det är möjligt att ni kan ges möjlighet att sälja bostadsrätten själva för att på så vis få ut ett högre försäljningspris än om den säljs på exekutiv auktion.För det fall att utmätning blir aktuell och du vill överklaga något beslut kan det vara en god idé att du kontaktar en jurist som företräder dig. En av våra jurister på Lawline juristbyrå kan vara behjälpliga i ärendet för detta ändamål. Om så är intressant är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post.Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på fredag, den 25 september, klockan 9.30. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post dessförinnan, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Skyddas min enskilda egendom från utmätning av Kronofogdemyndigheten?

2020-09-14 i Utmätning
FRÅGA |hej har ärvt en laglott som är min enskilda egendom enligt testamentet,kan jag köpa ett torp för dom pengarna utan att kronofogden tar den,blir torpet då min enskilda egendom och ej utmätningsbar,har en del skulder hos kronofogden ska tilläggas.
Karin Pihl |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer jag använda mig utsökningsbalken (förkortas UB).Kronofogdemyndigheten får inte utmäta din enskilda egendom som du fått via testamentet förutsatt att denna kommer med ett överlåtelseförbud (5 kap. 5 § första stycket UB). Saknas sådant överlåtelseförbud gäller inte undantaget för utmätningen. Med andra ord beror svaret på din fråga om den enskilda egendomen via testamentet kom med ett överlåtelseförbud eller inte.Kort sagt: finns ett överlåtelseförbud skyddas egendomen från utmätning, men finns inget sådant är egendomen inte skyddad från utmätning.Generellt kan dock sägas att om du säljer den enskilda egendomen för att köpa torpet eller köper torpet med den enskilda egendomen så blir även torpet enskild egendom, men det skyddas inte nödvändigtvis från utmätning på grund av kravet på överlåtelseförbud.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur förhindrar jag att Kronofogden utmäter framtida arv?

2020-09-12 i Utmätning
FRÅGA |Jag har stora skulder hos kronofogden, vad kan jag göra för att dom inte ska röra om jag ärver pengar av mina föräldrar?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kronofogdemyndigheten får utmäta egendom som inte är undantagen enligt någon bestämmelse i utsökningsbalken eller annan bestämmelse (4 kap. 2 § första stycket UB).Arv kan inte utmätas om det finns ett testamente där det framgår att egendomen inte får överlåtas (5 kap. 5 § första stycket UB). Du måste därför se till att arvlåtarna (dina föräldrar) har ett testamente som innehåller en föreskrift om överlåtelseförbud av arvslotten för att förhindra utmätning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Har kronofogden rätt att göra en utmätning på gåvor om man inte misskött någon betalning?

2020-10-13 i Utmätning
FRÅGA |Hej, jag har en bekant som har blivit av med sin sommarstuga till kronofogden. Han har aldrig missköt sina betalningar till dem. Stugan fick han o hans fru i gåva, har kronofogden rätt att göra en utmätning på gåvor( stugan) trotts att han aldrig har missköt någon betalning? Tack
Ellen Lagnéus |Hej,Tack för att du hör av dig till oss på Lawline.Jag kommer ge dig en allmän introduktion till om och när kronofogden har rätt att göra en utmätning, för att kunna ge ett tydligare svar på din fråga på slutet.När en person har en skuld riktat mot sig som denne inte vill eller kan verkställa (återbetala), kan kronofogden genomföra en utmätning. Det är alltså en tvångsåtgärd, där kronofogden omhändertar egendom som tillhör gäldenären (den som har en skuld) och sedan säljer egendomen. Pengarna som kommer in från försäljningen skickas sedan till den som gäldenären är skyldig pengar (1 kap. 1 § jämte 2 § UB).En utmätning kan bara beviljas om det finns en exekutionstitel, (3 kap. 1 § UB), och ett exempel på en vanlig sådan är ett betalningsföreläggande. Kortfattat innebär det helt enkelt att kronofogden utreder och fastställer att man har en skuld som man är skyldig att betala.För att man ska kunna utmäta krävs att;- egendomen tillhör den skuldsatta (4 kap. 17-19 §§ UB),- att egendomen kan säljas (4 kap. 3 § UB),- att egendomen har ett ekonomiskt värde (4 kap. 3 § UB),- tillgångar som hör samman inte får skiljas åt enligt ett s.k. splittringsförbud (4 kap. 6 § UB),- Gäldenären måste få behålla det som krävs för att kunna försörja sig och sin familj(5 kap. 1-4 §§ UB).Huvudregeln för att fast egendom, som t.ex. ett fritidshus, för att den ska kunna utmätas av kronofogden är att den tillhör gäldenären (4 kap. 24 § UB). Det bör dock nämnas att kronofogden brukar försöka undvika att utmäta bostäder.Om sommarstugan är en gåva måste din bekant kunna visa upp att det är en gåva genom ett sk gåvobrev, där det ska framgå att gåvan (sommarstugan) också har ett överlåtelseförbud. Dvs att din vän inte får sälja, byta eller ge bort gåvan. Om din vän kan visa upp ett sådant gåvobrev kan kronofogden inte tvinga din vän att sälja sommarstugan för utmätning, oavsett hur skuldsatt din vän än är (5 kap. 5 § UB).Vad man kan göra om man tycker att en utmätning är felDå jag inte några detaljer eller omständigheter kring din bekants situation kan jag inte uttala mig om huruvida det är korrekt eller inte av kronofogden att begära utmätning av din bekants stuga. Men det man kan göra om man tycker att kronofogden har gjort ett felaktigt beslut är att begära rättelse hos kronofogden (4 kap. 33-34 §§ UB).Skulle det vara så att kronofogden inte rättar beslutet, eller om man direkt vill att domstol ska pröva det så kan man överklaga det genom att skriva till tingsrätten (18 kap. 1 § UB). Själva skrivelsen skickas dock till kronofogden, och information om var ni ska posta överklagan hittar ni i beslutet om utmätningen. Det går också bra att mejla överklagan till kronofogden, ifall det känns enklare. Oavsett hur ni går till väga med att skicka in överklagan kommer den sedan att vidarebefordras från kronofogden, till tingsrätten.Det är också viktigt att skicka in överklagandet inom tre veckor, från det att din bekant fick ta del av utmätningsbeslutet (18 kap. 7 § UB).Hoppas du har fått svar på din fråga, och lycka till!Vänliga hälsningar,

Fråga om utmätning

2020-09-21 i Utmätning
FRÅGA |Hej min bror bor i mitt hus o har kronofogdsskulder! Får då kronofogden komma o göra utmätning utan att meddela mig om det samt ta grejer dom ej vet vem som äger! Grejen e den att dom kommit o utmätt samt beslagtagit saker som han ej står som ägare på typ en snö slunga samt en bil som han ej är ägare av bilen är vår granne som äger fast den står på min tomt vilket jag godkänt att den får göra
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendomUtmätning av lös egendom får endast ske av egendom som tillhör eller på grund av presumtionsregler anses tillhöra gäldenären (din bror). I princip ska sökanden styrka gäldenärens äganderätt men alltför stora krav kan inte ställas på utredningen i utsökningsmål. Lös egendom som gäldenären har i sin besittning presumeras tillhöra gäldenären (4 kap. 18 § första stycket utsökningsbalken).Detsamma gäller egendom som makar och vissa andra samboende har i sin gemensamma besittning (4 kap. 19 § första stycket utsökningsbalken). I andra fall krävs stöd för att gäldenären är ägare (4 kap. 17 § utsökningsbalken) och (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken). Vid gemensam besittning mellan syskon krävs att det styrks att egendomen tillhör gäldenären. Om det inte kan visas att egendomen tillhör gäldenären kan den utmätas enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Besittningspresumtionen bryts om tredje man som gör anspråk på egendomen visar att den tillhör honom. Lyckas han inte med detta men visar skäl för sitt påstående kan egendomen utmätas med föreläggande för tredje mannen att väcka talan i saken (4 kap. 20 § utsökningsbalken).Utmätning av lös egendom vid gemensam besittning enligt (4 kap. 19 § andra stycket utsökningsbalken) får endast ske om det framgår att egendomen eller andel i denna tillhör gäldenären. För det fall att det inte med hänsyn till omständigheterna kan uteslutas att egendomen tillhör någon som tillsammans med gäldenären besitter egendomen innebär det i princip att gäldenärens rätt till egendomen ska styrkas för att utmätning ska få ske. Om gäldenärens rätt till egendomen inte kan styrkas och utmätning därför ej kan ske finns möjligheten att i stället utmäta egendomen enligt (4 kap. 22 § utsökningsbalken) med förbehåll för tredje mans rätt. Det krävs då att det föreligger sannolika skäl att egendomen tillhör gäldenären.Vid ställningstagandet till vad som ska krävas för att sannolika skäl ska föreligga bör beaktas de särskilda svårigheter som ofta föreligger när det gäller att i en utmätningssituation utreda vem av flera sambesittare som kan antas vara ägare till lös egendom. Hänsyn bör tas till att rättsskyddet för den som tillsammans med gäldenären besitter egendomen tillgodoses genom att utmätning utan förbehåll för dennes rätt får ske endast om det kan styrkas att egendomen tillhör gäldenären. Råder oklarhet bör utmätning med förbehåll för sambesittarens rätt få ske om det är troligare att egendomen tillhör gäldenären än att den tillhör sambesittaren. Hävande av utmätning och annan rättelseOm det genom rättegång eller på annat sätt blir utrett att egendomen tillhör tredje man ska utmätningen hävas förutsatt att inte tredje mannen efter föreläggande har förlorat sin rätt mot sökanden. Har egendomen sålts föreligger endast rätten till influtna medel (4 kap. 33 § utsökningsbalken). Vidare gäller att om kronofogdemyndigheten av annat skäl än vad stadgas ovan att viss egendom inte skulle ha utmätts (bilen och snöslungan), ska rättelse ske. Sådan rättelse får dock inte vidtas senare än två veckor från beslutet (4 kap. 34 § utsökningsbalken).ÖverklagandeKronofogdemyndighetens beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom eller henne emot. Sökanden eller svaranden får klaga även över att beslut gör intrång i tredje mans rätt (18 kap. 2 § första stycket utsökningsbalken). Ett överklagande ska ges in till kronofogdemyndigheten. Ett överklagande som inte kommit in i rätt tid ska avvisas av kronofogdemyndigheten (18 kap. 9 § första och andra stycket utsökningsbalken).Hoppas du fick svar på din fråga!

Kan KFM utmäta bostadsrätt om man gett bort hälften?

2020-09-13 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Min fråga lyder jag gav bort halva min del på lägenheten till min mamma i ett gåvobrev. Jag gjorde inga andra noteringar!Men det visar sig att vi båda står på banklånet? Idag har jagöver 500 000 iskulder till kronofogden. Har dem rätt o ta lägenheten i utmätning fast jag gav bort min del till henne för mer än 6 månader sen? Jag har en sambo o en dotter på 4 år. Alla svar uppskattas!
Adam Winqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom du gett bort halva lägenheten utgår jag från att det är en bostadsrätt och att denna är ställd som säkerhet för banklånet du talar om. Jag utgår även från att du fortfarande äger hälften. Även om du gett bort en del av bostadsrätten utgör den fortfarande säkerhet för banken eftersom lånet togs innan du gav gåvan. Banken kan därmed ta bostadsrätten ifall du inte betalar lånet. Detta lär ske genom att kronofogden utmäter den. Vidare vill jag uppmärksamma dig på att det finns en risk att gåvan kommer "gå åter". Med tanke på att du har över 500 000 kr i skulder är det inte orimligt att anta att du är på obestånd, dvs att du inte kan betala dina skulder och att denna oförmåga inte bara är tillfällig (KonkL 1:2 2st). Dina borgenärer (dvs de du är skyldiga pengar) kan därmed ansöka om att du ska försättas i konkurs (KonkL 1:2 1st). Försätts du i konkurs förlorar du rätten att själv bestämma över din egendom och reglerna om återvinning blir tillämpliga (KonkL 3:1 och 4:1). Din mor är en sådan person som klassas som närstående enligt konkurslagen (KonkL 4:3 1st). Det innebär att ifall du gett henne bostadsrätten i gåva inom tre år innan konkursbeslutet så kommer den förmodligen gå åter. Undantaget är ifall du kan visa att du efter gåvan hade kvar egendom som uppenbart motsvarade dina skulder (KonkL 4:6 1st). Förmodligen kommer alltså bostadsrätten utmätas för att betala dina skulder, specifikt banklånet. Notera att detta inte ändras även om din sambo äger en del av lägenheten. Den utgör fortfarande säkerhet för banklånet och kan därmed utmätas för att betala det lånet. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Du är självklart välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.

Kan egendom tillhörande en inneboende utmätas?

2020-09-11 i Utmätning
FRÅGA |Hej! Om jag är inneboende hos någon som har fått betalningsföreläggande och kronofogden sökt personen för utmätning, kan det finnas risk att kronofogden kan ta mitt egendom också? Finns det något sätt som jag kan bevisa vad som tillhör mig? Jag har en del värdesaker som jag inte kan placera på andra ställen. Är jag skyldig att släppa in dem när/om de knackar på? Den jag bor hos reser en del och är sällan hemma.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I mitt svar utgår jag från att du endast är inneboende hos någon, det vill säga att ni inte är gifta eller lever under äktenskapsliknande förhållanden.Kan Kronofogdemyndigheten utmäta din egendom?Huvudregeln är att lös egendom får utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (den betalningsskyldige) (4 kap. 17 § UB).När gäldenären och, i detta fallet en inneboende, har lös egendom i sin gemensamma besittning och varaktigt sammanbor med varandra kan egendomen endast utmätas om det framgår att egendomen tillhör gäldenären (4 kap. 19 § andra stycket UB). Det är därför upp till fordringsägarna att bevisa att viss egendom tillhör gäldenären. Om det inte är möjligt kan egendomen inte utmätas. Du ska därför inte behöva lägga fram bevis för att din egendom inte tillhör gäldenären.Är du skyldig att släppa in förrättningsman?Huvudregeln är att Kronofogdemyndigheten har rätt att genomsöka hus, rum eller förvaringsställe om det behövs för att utmätningen ska kunna genomföras (2 kap. 17 § första stycket UB). De har också rätt till att öppna lås eller på annat sätt få tillträde till utrymmen som är låsta. Kronofogdemyndigheten får dock inte bereda sig tillträde till bostad i innehavarens frånvaro om de inte har meddelat i förväg (t.ex. via post) när de ska komma. Det ska också antas att gäldenären håller sig undan eller att det finns andra särskilda skäl (2 kap. 17 § andra stycket UB).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,