Förutsättningar för att återvinna lön i konkurs

2019-03-08 i Konkurs
FRÅGA |Jag driver och äger ett företag i aktiebolagsform. Bolaget börjar närma sig konkurs då det inte går så bra. För att rädda det som kan räddas från en konkurs beslutade jag att vidta vissa åtgärder. Bland annat sålde jag en mycket värdefull fåtölj som stått i bolagets lokaler. Fåtöljen är värd ungefär 50 000 kr och den såldes till min make för 5 000 kr den 1 januari, vilket också bokfördes. Jag beslutade mig också för att min vän, som är anställd i bolaget, skulle få en avskedspresent. Därför såg jag till att min väns lön den 25 april är 50 000 kr i stället för hennes vanliga månadslön om 25 000 kr. Den 2 februari gjordes en ansökan om att försätta bolaget i konkurs in till tingsrätten och den 2 mars försättes mitt bolag i konkurs. Konkursförvaltaren finner att bolagets tillgångar är mycket begränsade. Jag undrar nu vilka åtgärder kan konkursförvaltaren vidta i anledning av mitt ovan beskrivna agerande?Tack i förhan/ Agar
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer i en konkurs är att konkursförvaltaren ser över vilka tillgångar som finns för att betala ut medel till borgenärerna i den mån det går. Konkursförvaltaren har också möjlighet att återvinna vissa utbetalningar om denne anser att de har gått felaktigt till, såsom exempelvis en högre lön som har betalts då du hade vetskap om att bolaget var på obestånd. Detta kan även vara fallet med egendom som sålts för ett uppenbart undervärde. Förutsättningarna för återvinning finner du i 4 kap. konkurslagen, se 5 och 8 §§.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Konkurs som avslutas genom avskrivning m.m

2019-02-07 i Konkurs
FRÅGA |Jag försatte mitt företag (tygbutik) i konkurs den 8 november 2017. Jag blev tilldelad en advokat av tingsrätten. Han sa att han inte kunde nånting om textilier, men med gemensamma krafter skulle få företagets tillgångar sålda. Den enda skuld som företaget hade var till företagets ägare (mej) och de pengar som kom in vid försäljning skulle tillfalla mej. Jag skulle få löpande information av advokaten om allt som hände med konkursboet. Detta har inte skett, utan jag har tagit kontakt med advokaten via mail när jag vill ha reda på hur det går. Han har svarat, men som jag uppfattar det, kort och ointresserad. Vid ett tillfälle väntade jag att han skulle höra av sej, men efter sju månader gav jag upp och skickade ett mail till honom och frågade hur det gick. Precis den dagen hade han skickat in ett brev (ett av två) till tingsrätten. Det senaste mailet frågade jag om pengarna som kom in vid försäljningen (28/2-2018). Svar: det blev så lite så det gjordes en avskrivning. Vem/vad avgör vad som är för lite? Advokatens arvode blev dryga 30 000 kr, för ett möte på åtta minuter och två skickade brev. Hur mycket tid som advokaten lagt ner vet jag inte, men det verkar inte stå i proportion till hans arvode. Jag är mycket missnöjd med advokatens insats. Ställs det inga krav på en advokats insats? Vad ska jag göra för att detta inte bara ska passera? Mvh
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under vilka förutsättningar avslutas en konkurs genom avskrivning? Efter att tingsrätten beslutat om konkurs utses en konkursförvaltare som övertar rådigheten över konkursboet (1 kap. 3 § och 2 kap. 24 § konkurslagen). I det här fallet är den advokat du haft kontakt med konkursförvaltare åt ditt företag. Konkursförvaltaren ska förvalta konkursboet, dvs. den egendom som fanns i ditt företag vid konkursbeslutet, och se till att försöka betala av de skulder som företaget hade (7 kap. 8 § konkurslagen). I och med att konkursförvaltaren arbetar med att förvalta konkursboet uppkommer det givetvis kostnader. Dessa kostnader kan delas in i två kategorier: -Konkurskostnader (14 kap. 1 § konkurslagen). Konkurskostnaderna är de kostnader som konkursförvaltaren ådrar sig genom att förvalta konkursboet. Exempelvis måste konkursförvaltaren få arvode för den tid han lagt ned. -Övriga kostnader. Efter tiden för konkursbeslutet kan konkursboet ådra sig andra typer av skulder. Som exempel kan nämnas att konkursförvaltaren bedömer det som klokt att fortsätta driva verksamheten för att kunna sälja av tillgångar i syfte att underlätta avbetalningen av skulderna. I så fall måste konkursboet kanske betala hyra för att få använda en affärslokal. I 10 kap. 1 § konkurslagen anges det att tingsrätten, efter att ha hört konkursförvaltaren, ska besluta om avskrivning för det fall tillgångarna i konkursboet inte räcker till uppkomna och väntade konkurskostnader och övriga skulder som konkursboet har ådragit sig. I ditt fall har därav tingsrätten funnit att de tillgångar som fanns inte räckte för att betala de skulder som konkursboet hade. Har konkursförvaltaren agerat felaktigt genom att inte förse dig med tillräcklig information? Rent allmänt ställs det höga krav på en person som anförtros uppdraget som konkursförvaltare. I 7 kap. 1 § konkurslagen anges det att en förvaltare ska ha särskild kunskap och erfarenhet samt i övrig vara lämplig för uppdraget. I enlighet med 7 kap. 9 § konkurslagen ska en konkursförvaltare lämna upplysningar till gäldenären om hur förvaltningen utvecklar sig, på begäran av gäldenären, dvs. du. I din fråga redogör du för att konkursförvaltaren varit dålig på att kommunicera med dig. Jag skulle behöva mer information om hur er kontakt sett ut för att kunna uttala mig om konkursförvaltaren brustit i det här avseendet, men det finns helt klart en risk för det. I enlighet med 17 kap. 1 § konkurslagen kan skadeståndstalan väckas mot konkursförvaltaren. I det här fallet ser jag dock inte att en skadeståndstalan skulle vara framgångsrik. Förvisso må konkursförvaltaren ha brustit i sin plikt att kommunicera med dig, men det är svårt att med stöd av detta lyckas visa att du lidit ekonomisk skada. Hur bestäms konkursförvaltarens arvode? Beträffande frågan om konkursförvaltarens arvode fungerar det på så sätt att konkursförvaltaren först lägger fram ett förslag på hur mycket denne anser sig vara berättigad till (14 kap. 6 § konkurslagen). Tillsammans med detta förslag ska konkursförvaltaren bifoga en specificerad kostnadsräkning som visar hur många timmar han lagt ned på förvaltningen (14 kap. 6 § andra stycket konkurslagen) . Jag föreslår att du tar del av denna räkning för att se exakt hur mycket tid som förvaltaren har arbetat. Därefter ska tingsrätten besluta om den föreslagna ersättningen kan anses som skälig eller om någon annan ersättning ska utgå (14 kap. 4 § konkurslagen). I enlighet med 16 kap. 5 § konkurslagen kan du överklaga tingsrättens beslut avseende förvaltarens arvode på 30 000 kr. Tyvärr har jag svårt att se att du skulle vinna någonting på att göra det. Tingsrätten har ju, som ovan nämnts, avskrivit konkursen enligt 10 kap. 1 § konkurslagen eftersom medel saknades för att täcka de kostnader som uppkommit för konkursboet. I din fråga framkommer det att du som privatperson har en fordran på konkursboet. Min uppfattning är därför att, även om du skulle överklaga arvodesbeslut och få det ändrat till en något lägre nivå, kommer detta ändå inte göra att du som borgenär (fordringsägare) i förhållande till konkursboet få betalt för den fordran du har.Vänligen,

Vad händer med den leasade bilen om företaget som har leasat den går i konkurs?

2019-01-28 i Konkurs
FRÅGA |Vad händer med den leasade bil om företaget som har leasat den går i konkurs?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågan du ställt är vad händer med den leasade bilen om företaget som har leasat den går i konkurs. Därmed berörs sak- och konkursrätten för att besvara din fråga. Vad innebär konkurs?Konkurs är ett slags tvångsförfarande som beslutas för en fysisk eller juridisk person och innebär att gäldenären (hen som försätts i konkurs på grund av skulder) inte längre får råda över sina tillgångar (1 kap. 2 § konkurslagen (KL)). Meningen med konkursens är att avveckling sker av gäldenärens tillgångar för att borgenärers (de som gäldenären har skulder till) intressen ska tillgodoses. Kravet för konkurs är att gäldenären måste vara på obestånd, dvs. att gäldenären faktiskt inte rätteligen kan betala sina skulder i takt med att de förfaller och denna oförmåga är inte tillfällig (1 kap 2 § 2 st. KL). Den som ska se till att gäldenären är på just obestånd är konkursförvaltaren - annars kommer domstolen inte sätta gäldenären i konkurs. I detta fall utgår jag från att domstolen redan försatt företaget i konkurs och konkursbeslutet gäller i sådant fall omedelbart (16 kap. 4 § KL).Rangordning av fordringar i konkursDe krav och fordringar som aktualiseras i en konkurs kan rangordnas i olika grupper, ur ett sakrättsligt perspektiv. Borgenärerna i konkursen kommer att ingå i någon grupp som hänger samman med en viss turordning. I den första gruppen stadgas bland annat separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till egendom i gäldenärens besittning. Separationsrätten utgörs av sådana krav där borgenären menar sig ha en rätt att undanta viss egendom från konkursen. Detta på grund av att borgenären har en sakrättsligt skyddad rätt till denna egendom som går före övriga borgenärers krav. I ditt fall innebär separationsrätten alltså rätt att återfå viss egendom - den leasade (bilen) från konkursboet. Leasegivaren (hen som leasat bilen) har visserligen inte besittning över bilen, men hen har fortfarande kvar äganderätten till den.OBS: Separationsrätt till bilen förutsätter vissa juridiska krav. Leasegivaren ska (i) ha bättre rätt till bilen (ii) som är individualiserad - egendomen går att identifiera och (iii) bilen ska vara bibehållen - densamma som från början. Kraven innebär i korthet att leasegivaren ska ha äganderätt till bilen, leasegivaren ska kunna peka ut den genom registreringsnummer och bilen ska vara i behåll hos företaget. Sammanfattning Leasegivaren kan i praktiken rakt av åka till företaget och kräva att få sin bil tillbaka, då anspråket angår en specifik bil som hen kan peka ut genom dess registreringsummer. Leasegivaren kan alltså kontakta konkursförvaltaren och kräva att få sin bil tillbaka. Konkursboet har ingen rätt att inkludera bilen bland gäldenärens övriga egendom, eftersom att leasegivaren har separationsrätt till den. Därmed har leasegivaren goda förutsättningar att få bilen tillbaka./Vänligen,

Vad är turordningsregler vid konkurs?

2019-01-05 i Konkurs
FRÅGA |I vilken ordning kommer fordringsägare vid en konkurs? Hyresvärd osv.
Binh Tran |Hejsan! Begreppet fordringsägareFordringsägare är ett brett begrepp. Men jag antar här att du menar fordringsägare som endast har ett skuldebrev eller liknande utan en speciell anknytning till en viss egendom eller sak. Exempelvis kan man vara fordringsägare på så vis att man har panträtt i fastigheten eller panträtt i annan egendom. Man kan även vara lönetagare som ger en bättre ställning i vid konkurs. Turordningen Turordningen hittar du i förmånsrättslagen. Lagen är delad på så vis att den skiljer mellan särskilda förmånsrätter som kommer först i turordningen (panträtt i fastighet, sjöpanträtt och andra speciella panträtter), och allmänna förmånsrätter (t.ex lön). Fordringar som inte är förenade med någon specifik egendom eller förfarande har rätt till det som är kvar efter alla andra förmånsrätter har blivit betalda, förmånsrättslag 18§. I vardagligt språk kan man säga att "vanliga" fordringsägare kommer näst sist efter fordringar som uppkommer pga brott och straff, förmånsrättslag 19§. Hyresvärd Om du är hyresvärd har du en retentionsrätt enligt förmånsrättslag, 4§ 3p. Det betyder att du har rätt att hålla inne lös egendom som finns i hyreslägenheten för säkerhet för din fordran. Du får däremot inte sälja egendomen förrän konkursen är avklarad. Du har retentionsrätt för maximalt 12 månader innan konkursen, månaderna efter konkursen tills dess konkursboet har sagt upp avtalet. Om du t.ex har 3 månaders obetalda hyror innan konkursen har du en säkerhet genom retentionsrätt (hålla kvar egendom) för de 3 månadshyrorna och de månaderna som kommer till dess avtalet är uppsagd (läs vidare här). Slutliga kommentarerVid konkurser på företag så kan sägas att vanliga fordringsägare oftast inte får någon utdelning alls eller, om de får utdelning, endast får en bråkdel av det som fordran uppgick till. Lagen är omfattande och Lawline är knappast rätt forum att redogöra för hela lagens turordning och vilka omständigheter som behöver vara uppfyllda för olika situationer. Eftersom jag inte har specifika omständigheter att gå på kan jag endast göra en kort redogörelse och hänvisa till lagen eller våra jurister om du behöver mer hjälp. Med vänliga hälsningar.

Varför finns utsökningsbalkens bevisregler? Hur ser bevisreglerna ut vid konkurs? Vad är reglernas syfte och funktion?

2019-03-07 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Varför finns utsökningsbalkens bevisregler? Hur ser bevisreglerna ut vid konkurs? Vad är reglernas syfte och funktion? Tack!
Christoffer Dahl |Hej och tack för din fråga!Vid utmätning gäller utsökningsbalken (UB)Som du nämner finns det bevisregler i utsökningsbalken. Dessa hittar vi i 4 kap 17-19 §§ UB.Till att börja med är utmätningsförfarande ett exekutivt förfarande för att driva in penningskulder när en person inte kan eller vill betala. För att detta ska fungera har lagstiftaren stadgat dessa regler för att utsökningsförfarandet ska bli så effektivt som möjligt.4 kap 17 § UB anger att endast egendom som tillhör den skuldsatte får tagas i anspråk, vilket är tämligen logiskt. Men för att undvika skentransaktioner (se nedan) har lagstiftaren kastat om bevisbördan när den skuldsatte har egendom tillsammans med någon annan. En skentransaktion är alltså ett hävdande om att äganderätten till egendomen övergått till någon annan för att undgå utmätning. Ett exempel är om ett sambopar låtsas att tavlan som den ena sambon äger numer tillhör den andre sambon – för att försöka undgå utmätning.För att undkomma detta gäller antingen 4 kap 18 eller 19 §§ UB beroende på situationen.4 kap 18 § UB stadgar att all egendom som den skuldsatte har i sin besittning, alltså tillgång till, ska anses tillhöra honom/henne, om det inte bevisas att egendomen tillhör någon annan. 4 kap 19 § UB tar istället sikte på om den skuldsatte sammanbor med en make eller sambo, i dessa fall anses egendomen som den skuldsattes, oavsett vem som faktiskt äger den. I dessa fall blir det alltså sambon, som egentligen äger tavlan, som även måste bevisa detta, annars kommer tavlan anses tillhöra den skuldsatte och därmed tagas i anspråk. Det finns ytterligare en regel i 4 kap 19 § andra stycket som anger att om den skuldesatte har egendom tillsammans med någon som inte är dennes sambo eller make, gäller huvudregeln, alltså att egendom endast får utmätas om det framgår att denne tillhör den skuldsatte.Dessa regler är lite komplicerade men deras syften är att säkerhetsställa effektiva utmätningar – så de som har fordringar ska få sina pengar.KonkursI konkurs gäller konkurslagen (KonkL). I konkurs tas all den skuldsattes egendom i anspråk, se 3 kap 3 § KonkL. Här finns inga omkastade bevisregler utan här är det istället konkursförvaltaren som måste bevisa att egendomen tillhör den skuldsatte.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Personlig konkurs

2019-01-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer vid en personlig konkurs?
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med frågan. Regler om konkurs & utmätning finner man bland annat i konkurslagen och utsökningsbalken. Både företag och personer kan gå i konkurs. Personlig konkurs kallas det när privatpersoner går i konkurs. Med personlig konkurs menas att personens tillgångar tas i beslag av en konkursförvaltare. Förvaltaren verkar sedan för att egendom ska kunna säljas och fördelas mellan fordringsägarna/borgenärerna som personen står i skuld till i en speciell ordning enligt förmånsrättslagen. Det är tingsrätten som beslutar om att sätta privatpersonen i konkurs på begäran av en borgenär eller av personen själv. För att besvara din fråga om vad som sker vid en personlig konkurs, när tingsrätten fastställt den, så utses först en förvaltare. Förvaltaren kommer att göra en genomgång av personens tillgångar och skulder. Allt det som kan omvandlas till kontanter säljs för att kunna betala skulderna, till exempel bilar & elektronik. Dock får tillgångar som behövs för ett drägligt liv inte beslagtas, såsom kylskåp, sängar och annat nödvändigt i hemmet. Vidare blir man begränsad på det sättet att man inte fritt får förfoga över de tillgångar man har samt eventuella framtida inkomster. Om man skulle få in pengar så ska dessa gå till att betala av skulderna och inte till diverse nöjen. Man får endast göra de utbetalningar som är nödvändiga för att hushållet ska fungera, exempelvis att betala hyra, el och köpa mat som är grundläggande. Även inträder ett näringsförbud, man får alltså inte vara aktiv i näringsverksamhet och företräda ett företag eller inneha en enskild firma. Att vara anställd är såklart okej. Även får man en skyldighet enligt lag att medverka och ge konkursförvaltaren den information och de upplysningar denne begär och behöver. Det beror på varje persons situation men om det återstår skulder efter att samtliga säljbara tillgångar avverkats så kvarstår skulderna tills man betalat. Ibland har man möjlighet att skriva ned skulderna eller förhandla om avbetalningsplaner om borgenärerna är villiga. Med vänlig hälsning

Konkurs och företagsrekonstruktion

2019-01-10 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Så om jag förstår rätt så MÅSTE jag vara på obestånd om jag ska söka konkurs? Är det det enda kriteriet för att en konkursansökan ska beviljas? Eller finns det fler? Är det skillnad på kriterierna om jag som gäldenär skulle söka eller någon av mina borgenärer? Finns det alternativa åtgärder till en konkursansökan som du kan rekommendera?
Christoffer Tolf |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 1 kap 2 § konkurslagen kan en gäldenär som är på obestånd försättas i konkurs efter egen eller en borgenärs ansökan. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att denna oförmåga inte endast är tillfällig. Ansökan skickas in till tingsrätten som därefter tar beslut i frågan om gäldenären ska försättas i konkurs enligt 2 kap 1 § konkurslagen. Insolvenskravet är ett krav och gäller oavsett om ansökan görs av såväl gäldenären själv som borgenären.I det fall en konkursansökan görs av gäldenären, det vill säga företaget själv, ska beslutet om ansökan fattas av bolagets styrelse eller bolagsstämman enligt 8 kap 4 § aktiebolagslagen. I övrigt är det inga större skillnader avseende om du som gäldenär eller dina borgenärer ansöker om konkursen.Utöver konkurs finns det ett antal alternativ hur man kan gå tillväga vid eventuella betalningssvårigheter. Ansökan om företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har ekonomiska problem, men som på sikt tros ha en möjlighet att överleva. Både företaget själv eller borgenären kan ansöka om rekonstruktion i domstol. Företagsrekonstruktion innebär att företagets skulder fryses och inte får betalas under tiden rekonstruktionen pågår. Vidare kan inte borgenärer utmäta sina fordringar via Kronofogdemyndigheten eller försätta bolaget i konkurs. Syftet med förfarandet är att ditt företag ska komma på fötter igen. Sammanfattningsvis kan man säga att du bör ansöka om konkurs om du har stora svårigheter med att betala skulder till borgenärer och dessa svårigheter inte är övergående. Om du däremot tror att det finns möjligheter för ditt företag att komma på fötter igen kan du ansöka om företagsrekonstruktion. För att gå vidare med ditt ärende rekommenderar jag dig att kontakta oss på info@lawline.se. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor.Med vänlig hälsning,

Förutsättningar och hinder för att begära någon i konkurs

2019-01-03 i Konkurs
FRÅGA |Hej, hoppas ni kan svara på dettaVad är mina möjligheter att få igenom följande konkursansökningar:- Mot Bolaget "A" som dock har ställt en båt som säkerhet till mitt bolag som överstrider min fordran.- Skickade även en betalningsanmaning med hot om konkurs till ÄGAREN av bolaget A, denne svarar att hen inte befinner sig på obestånd och inte heller är näringsidkare varvid min konkursansökan inte kommer beviljas, säger han till mig...- Mot bolaget "B" skickade jag också en konkursansökan eftersom denne inte betalar min fordran. Bolaget B har som säkerhet låtit ägaren gå i borgen för sin skuld till mig. Skulle detta vara ett hinder för konkurs?Tack
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!När kan någon försättas i konkurs?Förutsättningarna för att någon ska hamna i konkurs regleras i konkurslagen. Enligt konkurslagen ska en fysisk eller juridisk person sättas i konkurs om denne är på obestånd och personen eller en borgenär (fordringsägare) ansöker om konkurs hos tingsrätten (1 kap. 2 §). Definition av obestånd är att personen inte kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är tillfällig.Om personen själv ansöker om konkurs brukar det räcka med att personen uppger att denna inte längre kan betala sina skulder (2 kap. 7 §). Om ansökan inkommer från en borgenär gäller dock ett högt beviskrav för att ansökan ska bifallas. Typiskt sett måste en borgenär visa på mycket tydliga och omfattande betalningssvårigheter hos den som man avser att försätta i konkurs. Enstaka dröjsmål eller vägran att betala räcker inte. Enligt lagen finns det två fall när obestånd kan presumeras. Det rör sig dels om när en utmätning hos personen har misslyckats med att hitta tillräckligt med egendom för att täcka den skuld utmätningen rör och dels om personen har förklarat sig ställa in sina betalningar (2 kap. 8 och 9 §)Andra hinderFörutom att borgenären alltså måste nå över högt ställda beviskrav finns det dessutom i vissa fall hinder där en borgenär aldrig har rätt att försätta en person i konkurs. Ett hinder är att om personen har ställt betryggande säkerhet till borgenären för de fordringar borgenären har så kan en konkursansökan inte beviljas (2 kap. 10 § 1 p). På grund av detta skulle du inte kunna försätta bolag A i konkurs eftersom bolag A har ställt en båt som säkerhet.Om någon annan än den betalningsskyldige har ställt en säkerhet för fordran kan även detta utgöra ett hinder, om konkursansökan strider mot villkoren för säkerhetens ställande. Att någon har gott i borgen för en skuld anses utgöra en ställd säkerhet (10 § andra stycket). Även mot bolag B skulle det på grund av detta bli svårt att få igenom en konkursansökan.Med vänliga hälsningar