Mitt bolag har en fordran i en konkurs. Hur ser möjligheterna ut till att få betalt?

2019-03-17 i Konkurs
FRÅGA |Jag har ett djupt dilemma. Mitt bolag har levererat varor mot faktura för 20 000 kr som skulle betalas 30 dagar efter leverans. Köparen har dröjt med att betala sin skuld trots flera påtryckningar från oss. Nu har jag fått reda på att företaget gått i konkurs. Det visar sig att företagets lager i princip är tomt och att de enda tillgångarna är en högt belånad fastighet samt företagets kassa. Förutom vårat bolag så finns det ett antal andra borgenärer, bl a en bank som lånat ut en större summa pengar mot säkerhet i bolagets fastighet. Jag undrar nu hur ser våra möjligheter till att få betalt ut?
Catarina Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom det rör sig om en konkurs är reglerna i konkurslagen (1987:672) (KonkL) och förmånsrättslagen (1970:979) (FRL) aktuella. Den förstnämnda lagen reglerar bl.a. hur konkursen ska gå till och hur konkursförvaltaren ska agera, medan den sistnämnda reglerar i vilken ordning borgenärerna ska få betalt för sina skulder av konkursboet.Enligt 7 kap. 8 § 1 st. KonkL ska konkursförvaltaren ta tillvara borgenärernas rätt och bästa, samt vidta samtliga åtgärder som främjar en snabb och förmånlig avveckling av konkursboet. Efter att konkursförvaltaren kommit fram till vad konkursboet har för tillgångar, dvs. vilka tillgångar konkursboet äger (se 3 kap. 3 § KonkL) och ifall en s.k. kvittningsrätt inte kommer ifråga, ska först och främst konkurskostnader och massafordringar betalas. Konkurskostnader är bl.a. konkursförvaltarens arvode, medan massafordringar är de eventuella skulderna som konkursboet fått efter att bolaget försattes i konkurs. Detta framgår av 11 kap. 1 § och 14 kap. 2 § KonkL.Därefter regleras det i FRL i vilken ordning borgenärerna ska få betalt. I lagen framgår borgenärernas rätt till betalning i paragrafordning som huvudregel (se t.ex. 9 § FRL). Enligt 2 § FRL är en förmånsrätt till betalning vid konkurs antingen särskild eller allmän. Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt, 15 § FRL. Efter att borgenärerna som har sådana förmånsrätter fått betalt för sina fordringar, är det de oprioriterade fordringarna som har rätt till betalning. Ifall det skulle finnas några tillgångar kvar från konkursboet är det s.k. efterställda fordringar som är sist på tur.Särskild förmånsrätt är en förmånsrätt som innebär att de borgenärer som har säkerhet i viss egendom endast får utdelning från de sakerna, t.ex. från en fastighet med panträtt. Exempel på särskilda förmånsrätter är panträtt i lös egendom (4 § 1 st. 3 p. FRL), företagshypotek, alltså en panträtt i ett företags tillgångar (5 § FRL) och panträtt i fast egendom (6 § 1 st. 2 punkten FRL).Till skillnad från särskild förmånsrätt avser allmän förmånsrätt inte en specifik egendom, utan istället all egendom som ingår i konkursboet (som återstår efter att borgenärerna med särskild förmånsrätt fått betalt), 2 § FRL. Exempel på allmänna förmånsrätter är t.ex. kostnader som en borgenär betalat för att försätta bolaget i konkurs (10 § 1 st. 1 punkten FRL), revisionskostnader (10 a § FRL, som dock får företräde i vissa undantagssituationer), samt skulder till arbetstagare (12 § FRL).Efter att borgenärer med allmän förmånsrätt har fått betalt är det borgenärer med s.k. oprioriterade fordringar som har rätt till betalning ur konkursboets tillgångar. Det är skulder hos konkursboet som inte haft någon förmånsrätt, t.ex. konkursboets leverantörsskuld till er. Ifall borgenärer som har särskild förmånsrätt inte fått fullt betalt är de också med i denna kategori. Enligt 18 § FRL utgår man ifrån likhetsprincipen, vilket innebär att borgenärerna har inbördes och lika rätt till betalning. Det betyder att borgenären får betalt i förhållande till sin fordran, 1 § 1 st. FRL. Mer konkret innebär det att varje borgenär får rätt till betalning utifrån sin skuld, multiplicerat med en särskild procentsats. Procentsatsen är tillgångarna som är kvar från konkursboet för att dela ut, dividerat med de totala skuldbeloppet som är kvar att betala till de återstående borgenärerna.Möjligheten till betalning är oftast inte särskilt stor ifall det handlar om en oprioriterad fordran, vilket är aktuellt i ert fall. Det beror dels på hur mycket tillgångar konkursboet har kvar efter betalningen av särskilda och allmänna förmånsrätter, dels vilka borgenärer som har haft företräde och skuldernas storlek i förhållande till konkursboets tillgångar. Med tanke på att lagret är tomt och att det är flera borgenärer som har företräde, är chansen liten att ni får fullt betalt, om ens en liten del av den totala skulden. Tyvärr brukar det inte finnas särskilt mycket kvar, ifall konkursboets tillgångar faktiskt räcker till de oprioriterade fordringarna.Jag hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem har rätt till egendom som ingår i ett konkursbo?

2019-03-08 i Konkurs
FRÅGA |Vad kallas juridiska termer eller begrep om en person eller företagare levererar varor till en butik men butiken går i konkurs och den person vill hämta sina varor men hen får inte det.Tack
Michaela Iosifidou |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta vilket juridiskt begrepp som används när någon levererat varor till en butik som efter leveransen går i konkurs, och leverantören sedan vill ha tillbaka sina varor.Separationsrätt kan aktualiseras när någon som innehar viss egendom går i konkurs, och någon annan gör anspråk på att få ut ifrågavarande egendom från konkursboets tillgångar. Vid en konkurs kan under vissa förutsättningar någon annan än konkursboet ha rätt till den egendom som ingår i konkursboet.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Varför finns utsökningsbalkens bevisregler? Hur ser bevisreglerna ut vid konkurs? Vad är reglernas syfte och funktion?

2019-03-07 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Varför finns utsökningsbalkens bevisregler? Hur ser bevisreglerna ut vid konkurs? Vad är reglernas syfte och funktion? Tack!
Christoffer Dahl |Hej och tack för din fråga!Vid utmätning gäller utsökningsbalken (UB)Som du nämner finns det bevisregler i utsökningsbalken. Dessa hittar vi i 4 kap 17-19 §§ UB.Till att börja med är utmätningsförfarande ett exekutivt förfarande för att driva in penningskulder när en person inte kan eller vill betala. För att detta ska fungera har lagstiftaren stadgat dessa regler för att utsökningsförfarandet ska bli så effektivt som möjligt.4 kap 17 § UB anger att endast egendom som tillhör den skuldsatte får tagas i anspråk, vilket är tämligen logiskt. Men för att undvika skentransaktioner (se nedan) har lagstiftaren kastat om bevisbördan när den skuldsatte har egendom tillsammans med någon annan. En skentransaktion är alltså ett hävdande om att äganderätten till egendomen övergått till någon annan för att undgå utmätning. Ett exempel är om ett sambopar låtsas att tavlan som den ena sambon äger numer tillhör den andre sambon – för att försöka undgå utmätning.För att undkomma detta gäller antingen 4 kap 18 eller 19 §§ UB beroende på situationen.4 kap 18 § UB stadgar att all egendom som den skuldsatte har i sin besittning, alltså tillgång till, ska anses tillhöra honom/henne, om det inte bevisas att egendomen tillhör någon annan. 4 kap 19 § UB tar istället sikte på om den skuldsatte sammanbor med en make eller sambo, i dessa fall anses egendomen som den skuldsattes, oavsett vem som faktiskt äger den. I dessa fall blir det alltså sambon, som egentligen äger tavlan, som även måste bevisa detta, annars kommer tavlan anses tillhöra den skuldsatte och därmed tagas i anspråk. Det finns ytterligare en regel i 4 kap 19 § andra stycket som anger att om den skuldesatte har egendom tillsammans med någon som inte är dennes sambo eller make, gäller huvudregeln, alltså att egendom endast får utmätas om det framgår att denne tillhör den skuldsatte.Dessa regler är lite komplicerade men deras syften är att säkerhetsställa effektiva utmätningar – så de som har fordringar ska få sina pengar.KonkursI konkurs gäller konkurslagen (KonkL). I konkurs tas all den skuldsattes egendom i anspråk, se 3 kap 3 § KonkL. Här finns inga omkastade bevisregler utan här är det istället konkursförvaltaren som måste bevisa att egendomen tillhör den skuldsatte.Hoppas att detta var svaret på din fråga!

Personlig konkurs

2019-01-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jag undrar vad som händer vid en personlig konkurs?
Lisa Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med frågan. Regler om konkurs & utmätning finner man bland annat i konkurslagen och utsökningsbalken. Både företag och personer kan gå i konkurs. Personlig konkurs kallas det när privatpersoner går i konkurs. Med personlig konkurs menas att personens tillgångar tas i beslag av en konkursförvaltare. Förvaltaren verkar sedan för att egendom ska kunna säljas och fördelas mellan fordringsägarna/borgenärerna som personen står i skuld till i en speciell ordning enligt förmånsrättslagen. Det är tingsrätten som beslutar om att sätta privatpersonen i konkurs på begäran av en borgenär eller av personen själv. För att besvara din fråga om vad som sker vid en personlig konkurs, när tingsrätten fastställt den, så utses först en förvaltare. Förvaltaren kommer att göra en genomgång av personens tillgångar och skulder. Allt det som kan omvandlas till kontanter säljs för att kunna betala skulderna, till exempel bilar & elektronik. Dock får tillgångar som behövs för ett drägligt liv inte beslagtas, såsom kylskåp, sängar och annat nödvändigt i hemmet. Vidare blir man begränsad på det sättet att man inte fritt får förfoga över de tillgångar man har samt eventuella framtida inkomster. Om man skulle få in pengar så ska dessa gå till att betala av skulderna och inte till diverse nöjen. Man får endast göra de utbetalningar som är nödvändiga för att hushållet ska fungera, exempelvis att betala hyra, el och köpa mat som är grundläggande. Även inträder ett näringsförbud, man får alltså inte vara aktiv i näringsverksamhet och företräda ett företag eller inneha en enskild firma. Att vara anställd är såklart okej. Även får man en skyldighet enligt lag att medverka och ge konkursförvaltaren den information och de upplysningar denne begär och behöver. Det beror på varje persons situation men om det återstår skulder efter att samtliga säljbara tillgångar avverkats så kvarstår skulderna tills man betalat. Ibland har man möjlighet att skriva ned skulderna eller förhandla om avbetalningsplaner om borgenärerna är villiga. Med vänlig hälsning

Hur ser möjligheterna ut att få betalt av en konkursgäldenär med få och pansrättsbelastade tillgångar?

2019-03-11 i Konkurs
FRÅGA |Jag har ett djupt dilemma. Mitt bolag har levererat varor mot faktura för 20 000 kr som skulle betalas 30 dagar efter leverans. Köparen har dröjt med att betala sin skuld trots flera påtryckningar från oss. Nu har jag fått reda på att företaget gått i konkurs. Det visar sig att företagets lager i princip är tomt och att de enda tillgångarna är en högt belånad fastighet samt företagets kassa. Förutom vårat bolag så finns det ett antal andra borgenärer, bl a en bank som lånat ut en större summa pengar mot säkerhet i bolagets fastighet. Jag undrar nu hur ser våra möjligheter till att få betalt ut?
Johannes Norrman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mina utgångspunkterDu undrar hur dina möjligheter att få betalt av köparen (hädanefter konkursgäldenären) för de varor ditt bolag levererat. Jag kommer att utgå ifrån att ditt bolag inte gjort något återtagandeförbehåll, eller genom något annat särskilt arrangemang tryggat sin rätt till betalning. Jag kommer alltså att utgå ifrån att ditt bolag inte har någon särskild förmånsrätt.Notera även att jag aldrig kan göra en helt säker bedömning utan att veta de exakta förmögenhetsförhållandena i konkursen. Vad jag säger nedan, bör du följaktligen betrakta som kvalificerade gissningar.Vid en konkurs har samtliga borgenärer utan s.k förmånsrätt lika rätt Grundläggande regler om borgenärers (fordringsägares) rätt till betalning vid en konkurs, finns i förmånsrättslagen (hädanefter FRL). Enligt 18 § FRL har borgenärer, vars fordran ej är förenad med en s.k förmånsrätt, lika rätt.För icke-juristen är naturligtvis detta helt kryptiskt, så vad betyder det? Jo, det här innebär, att om din fordran (betalningskrav) på konkursgäldenären inte är förenad med en förmånsrätt - som kan vara t.ex panträtt - så har du samma rätt att få betalt som övriga borgenärer som inte har förmånsrätt. Vid fördelningen av konkursgäldenärens medel, kommer samtliga dessa borgenärer att få en viss procentandel av sin fordran betald; till exempel kanske alla borgenärer utan förmånsrätt 10% av skulden betald (i ditt fall 2000 kronor).Dina chanser att få hela fordran betald framstår tyvärr som mycket småDen vars skuld är förenad med förmånsrätt, har rätt till betalning före andra borgenärer. I det här fallet, så finns enligt din egen utsaga en fastighet, som till står del är belånad (d.v.s banken har panträtt i den). Enligt 6 § FRL så följer förmånsrätt med panträtt i fast egendom. Det här innebär att fastighetens värde i första hand kommer att gå åt för att tillgodose bankens fordringar. Detta innebär tyvärr med stor sannolikhet att i princip hela fastighetens värde kommer att slukas av bankens krav. Kvar efteråt finns företagets kassa (samt möjligtvis det lilla överskott som fastighetsförsäljningen genererar). Att denna summa skulle förslå till att täcka såväl dina som alla andra borgenärers fordringar, framstår som synnerligen osannolikt.Med andra ord så bedömer jag att din möjligheter att få full betalning för de levererade varorna som mycket små. Möjligen kan du få några mindre del av fordran täckt, men olyckligtvis måste du nog förlika dig med tanken på att du inte kommer att få betalt. SammanfattningDu har levererat varor och därigenom förvärvat en fordran på 20000 gentemot en gäldenär, som nu gått i konkurs. Gäldenären har få tillgångar - och de tillgångar som finns är till stor del förenade med förmånsrätt för en annan borgenär, d.v.s banken. Detta innebär att fastighetens värde i första hand kommer att slukas av banken. Först efter att fastighetens värde gått åt till att täcka bankens fordran, får övriga borgenärer betalt. Jag kan inte uttala mig med säkerhet utan att veta de exakta förmögenhetsförhållandena, men gissningsvis så kommer det vid den tidpunkten inte att finnas särskilt mycket pengar kvar. Eftersom du har lika rätt som de andra borgenärer vars fordringar ej är förenade med förmånsrätt, kommer du att ha rätt att få en procentdel av er fordran betald, som fastställs med ledning av hur stora tillgångar som finns kvar. Exempelvis kanske konkursgäldenärens tillgångar räcker för att "alla" borgenärer sak få 3% av sina fordringar betalda, i ditt fall 600 kronor. Det sagda innebär tyvärr att ditt bolags chanser att få hela eller ens största delen av fordran betald, framstår som mycket små. Jag beklagar detta.Ifall du har fler funderingar, eller om jag har missförstått något i din fråga, är du välkommen att ställa fler frågor i stil med den du ställt ovan.Lyckönskningar och hälsningar,

Förutsättningar för att återvinna lön i konkurs

2019-03-08 i Konkurs
FRÅGA |Jag driver och äger ett företag i aktiebolagsform. Bolaget börjar närma sig konkurs då det inte går så bra. För att rädda det som kan räddas från en konkurs beslutade jag att vidta vissa åtgärder. Bland annat sålde jag en mycket värdefull fåtölj som stått i bolagets lokaler. Fåtöljen är värd ungefär 50 000 kr och den såldes till min make för 5 000 kr den 1 januari, vilket också bokfördes. Jag beslutade mig också för att min vän, som är anställd i bolaget, skulle få en avskedspresent. Därför såg jag till att min väns lön den 25 april är 50 000 kr i stället för hennes vanliga månadslön om 25 000 kr. Den 2 februari gjordes en ansökan om att försätta bolaget i konkurs in till tingsrätten och den 2 mars försättes mitt bolag i konkurs. Konkursförvaltaren finner att bolagets tillgångar är mycket begränsade. Jag undrar nu vilka åtgärder kan konkursförvaltaren vidta i anledning av mitt ovan beskrivna agerande?Tack i förhan/ Agar
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som händer i en konkurs är att konkursförvaltaren ser över vilka tillgångar som finns för att betala ut medel till borgenärerna i den mån det går. Konkursförvaltaren har också möjlighet att återvinna vissa utbetalningar om denne anser att de har gått felaktigt till, såsom exempelvis en högre lön som har betalts då du hade vetskap om att bolaget var på obestånd. Detta kan även vara fallet med egendom som sålts för ett uppenbart undervärde. Förutsättningarna för återvinning finner du i 4 kap. konkurslagen, se 5 och 8 §§.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Konkurs som avslutas genom avskrivning m.m

2019-02-07 i Konkurs
FRÅGA |Jag försatte mitt företag (tygbutik) i konkurs den 8 november 2017. Jag blev tilldelad en advokat av tingsrätten. Han sa att han inte kunde nånting om textilier, men med gemensamma krafter skulle få företagets tillgångar sålda. Den enda skuld som företaget hade var till företagets ägare (mej) och de pengar som kom in vid försäljning skulle tillfalla mej. Jag skulle få löpande information av advokaten om allt som hände med konkursboet. Detta har inte skett, utan jag har tagit kontakt med advokaten via mail när jag vill ha reda på hur det går. Han har svarat, men som jag uppfattar det, kort och ointresserad. Vid ett tillfälle väntade jag att han skulle höra av sej, men efter sju månader gav jag upp och skickade ett mail till honom och frågade hur det gick. Precis den dagen hade han skickat in ett brev (ett av två) till tingsrätten. Det senaste mailet frågade jag om pengarna som kom in vid försäljningen (28/2-2018). Svar: det blev så lite så det gjordes en avskrivning. Vem/vad avgör vad som är för lite? Advokatens arvode blev dryga 30 000 kr, för ett möte på åtta minuter och två skickade brev. Hur mycket tid som advokaten lagt ner vet jag inte, men det verkar inte stå i proportion till hans arvode. Jag är mycket missnöjd med advokatens insats. Ställs det inga krav på en advokats insats? Vad ska jag göra för att detta inte bara ska passera? Mvh
Oscar Stenmark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under vilka förutsättningar avslutas en konkurs genom avskrivning? Efter att tingsrätten beslutat om konkurs utses en konkursförvaltare som övertar rådigheten över konkursboet (1 kap. 3 § och 2 kap. 24 § konkurslagen). I det här fallet är den advokat du haft kontakt med konkursförvaltare åt ditt företag. Konkursförvaltaren ska förvalta konkursboet, dvs. den egendom som fanns i ditt företag vid konkursbeslutet, och se till att försöka betala av de skulder som företaget hade (7 kap. 8 § konkurslagen). I och med att konkursförvaltaren arbetar med att förvalta konkursboet uppkommer det givetvis kostnader. Dessa kostnader kan delas in i två kategorier: -Konkurskostnader (14 kap. 1 § konkurslagen). Konkurskostnaderna är de kostnader som konkursförvaltaren ådrar sig genom att förvalta konkursboet. Exempelvis måste konkursförvaltaren få arvode för den tid han lagt ned. -Övriga kostnader. Efter tiden för konkursbeslutet kan konkursboet ådra sig andra typer av skulder. Som exempel kan nämnas att konkursförvaltaren bedömer det som klokt att fortsätta driva verksamheten för att kunna sälja av tillgångar i syfte att underlätta avbetalningen av skulderna. I så fall måste konkursboet kanske betala hyra för att få använda en affärslokal. I 10 kap. 1 § konkurslagen anges det att tingsrätten, efter att ha hört konkursförvaltaren, ska besluta om avskrivning för det fall tillgångarna i konkursboet inte räcker till uppkomna och väntade konkurskostnader och övriga skulder som konkursboet har ådragit sig. I ditt fall har därav tingsrätten funnit att de tillgångar som fanns inte räckte för att betala de skulder som konkursboet hade. Har konkursförvaltaren agerat felaktigt genom att inte förse dig med tillräcklig information? Rent allmänt ställs det höga krav på en person som anförtros uppdraget som konkursförvaltare. I 7 kap. 1 § konkurslagen anges det att en förvaltare ska ha särskild kunskap och erfarenhet samt i övrig vara lämplig för uppdraget. I enlighet med 7 kap. 9 § konkurslagen ska en konkursförvaltare lämna upplysningar till gäldenären om hur förvaltningen utvecklar sig, på begäran av gäldenären, dvs. du. I din fråga redogör du för att konkursförvaltaren varit dålig på att kommunicera med dig. Jag skulle behöva mer information om hur er kontakt sett ut för att kunna uttala mig om konkursförvaltaren brustit i det här avseendet, men det finns helt klart en risk för det. I enlighet med 17 kap. 1 § konkurslagen kan skadeståndstalan väckas mot konkursförvaltaren. I det här fallet ser jag dock inte att en skadeståndstalan skulle vara framgångsrik. Förvisso må konkursförvaltaren ha brustit i sin plikt att kommunicera med dig, men det är svårt att med stöd av detta lyckas visa att du lidit ekonomisk skada. Hur bestäms konkursförvaltarens arvode? Beträffande frågan om konkursförvaltarens arvode fungerar det på så sätt att konkursförvaltaren först lägger fram ett förslag på hur mycket denne anser sig vara berättigad till (14 kap. 6 § konkurslagen). Tillsammans med detta förslag ska konkursförvaltaren bifoga en specificerad kostnadsräkning som visar hur många timmar han lagt ned på förvaltningen (14 kap. 6 § andra stycket konkurslagen) . Jag föreslår att du tar del av denna räkning för att se exakt hur mycket tid som förvaltaren har arbetat. Därefter ska tingsrätten besluta om den föreslagna ersättningen kan anses som skälig eller om någon annan ersättning ska utgå (14 kap. 4 § konkurslagen). I enlighet med 16 kap. 5 § konkurslagen kan du överklaga tingsrättens beslut avseende förvaltarens arvode på 30 000 kr. Tyvärr har jag svårt att se att du skulle vinna någonting på att göra det. Tingsrätten har ju, som ovan nämnts, avskrivit konkursen enligt 10 kap. 1 § konkurslagen eftersom medel saknades för att täcka de kostnader som uppkommit för konkursboet. I din fråga framkommer det att du som privatperson har en fordran på konkursboet. Min uppfattning är därför att, även om du skulle överklaga arvodesbeslut och få det ändrat till en något lägre nivå, kommer detta ändå inte göra att du som borgenär (fordringsägare) i förhållande till konkursboet få betalt för den fordran du har.Vänligen,

Vad händer med den leasade bilen om företaget som har leasat den går i konkurs?

2019-01-28 i Konkurs
FRÅGA |Vad händer med den leasade bil om företaget som har leasat den går i konkurs?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Frågan du ställt är vad händer med den leasade bilen om företaget som har leasat den går i konkurs. Därmed berörs sak- och konkursrätten för att besvara din fråga. Vad innebär konkurs?Konkurs är ett slags tvångsförfarande som beslutas för en fysisk eller juridisk person och innebär att gäldenären (hen som försätts i konkurs på grund av skulder) inte längre får råda över sina tillgångar (1 kap. 2 § konkurslagen (KL)). Meningen med konkursens är att avveckling sker av gäldenärens tillgångar för att borgenärers (de som gäldenären har skulder till) intressen ska tillgodoses. Kravet för konkurs är att gäldenären måste vara på obestånd, dvs. att gäldenären faktiskt inte rätteligen kan betala sina skulder i takt med att de förfaller och denna oförmåga är inte tillfällig (1 kap 2 § 2 st. KL). Den som ska se till att gäldenären är på just obestånd är konkursförvaltaren - annars kommer domstolen inte sätta gäldenären i konkurs. I detta fall utgår jag från att domstolen redan försatt företaget i konkurs och konkursbeslutet gäller i sådant fall omedelbart (16 kap. 4 § KL).Rangordning av fordringar i konkursDe krav och fordringar som aktualiseras i en konkurs kan rangordnas i olika grupper, ur ett sakrättsligt perspektiv. Borgenärerna i konkursen kommer att ingå i någon grupp som hänger samman med en viss turordning. I den första gruppen stadgas bland annat separationsrätt på grund av bibehållen äganderätt till egendom i gäldenärens besittning. Separationsrätten utgörs av sådana krav där borgenären menar sig ha en rätt att undanta viss egendom från konkursen. Detta på grund av att borgenären har en sakrättsligt skyddad rätt till denna egendom som går före övriga borgenärers krav. I ditt fall innebär separationsrätten alltså rätt att återfå viss egendom - den leasade (bilen) från konkursboet. Leasegivaren (hen som leasat bilen) har visserligen inte besittning över bilen, men hen har fortfarande kvar äganderätten till den.OBS: Separationsrätt till bilen förutsätter vissa juridiska krav. Leasegivaren ska (i) ha bättre rätt till bilen (ii) som är individualiserad - egendomen går att identifiera och (iii) bilen ska vara bibehållen - densamma som från början. Kraven innebär i korthet att leasegivaren ska ha äganderätt till bilen, leasegivaren ska kunna peka ut den genom registreringsnummer och bilen ska vara i behåll hos företaget. Sammanfattning Leasegivaren kan i praktiken rakt av åka till företaget och kräva att få sin bil tillbaka, då anspråket angår en specifik bil som hen kan peka ut genom dess registreringsummer. Leasegivaren kan alltså kontakta konkursförvaltaren och kräva att få sin bil tillbaka. Konkursboet har ingen rätt att inkludera bilen bland gäldenärens övriga egendom, eftersom att leasegivaren har separationsrätt till den. Därmed har leasegivaren goda förutsättningar att få bilen tillbaka./Vänligen,