Personlig konkurs

2019-05-14 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Kan en person gå i personlig konkurs om hen inte har några skulder?
Julia Kwapisz |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppet personlig konkurs innebär att en person eller ett företag inte kan betala sina skulder och inte kommer att kunna göra det under en längre tid. En konkurs innebär i princip att alla ens tillgångar tas om hand och används därefter för att betala av personens skulder.Så för att svara på din fråga; nej, man kan inte gå i personlig konkurs om man inte har några skulder! Det finns mer information på Kronofogdens hemsida om du är intresserad!Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Hur får man ut sin egendom ur en gäldenärs konkurs?

2019-04-29 i Konkurs
FRÅGA |Lämnade in min motorcykel på vinterförvaring i höstas. Bolaget som säljer och reparerar motorcyklar är nu i likvidation och jag vill få tillbaka den. Inget arbete har utförts på motorcykeln. Hur gör jag för att få ut den?mvh
Zana Mohammed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Din fråga aktualiserar främst konkurslagens regler samt allmänna sakrättsliga principer. Jag kommer i mitt svar att utgå från att likvidationen sker till följd av konkurs.Vad gäller vid konkurs?Enligt 3 kap. 3 § konkurslagen ska bland annat all egendom som tillfaller gäldenären under konkursen och kan utmätas, räknas till konkursboet. I ditt fall är bolaget gäldenär. Enligt 4 kap. 18 § utsökningsbalken ska gäldenären anses vara ägare till lös egendom som finns i dennes besittning, om det inte framgår att egendomen tillfaller någon annan. Din motorcykel var i bolagets besittning och kommer alltså att räknas till konkursboet.Hur kan du få tillbaka din motorcykel?Du har rätt att få tillbaka din motorcykel om du kan visa att du har separationsrätt till den. Detta innebär att du ska visa att du 1) har bättre rätt till egendomen än gäldenären, 2) att rätten avser identifierbar egendom och 3) att egendomen behållit sin identitet.Bedömning i ditt fall: 1) Du kan visa bättre rätt till egendomen genom att bland annat visa upp avtalet mellan dig och bolaget, som endast avser förvaring. 2) Din motorcykel är en identifierbar egendom om den kan urskiljas från bolagets egendomsmassa. Om alla motorcyklar är identiska och du inte kan peka ut din egendom, är den inte identifierbar. 3) Motorcykeln ska ha behållit sin identitet, vilket den verkar ha gjort i ditt fall då bolaget inte har utfört arbete på den. Du har alltså troligen separationsrätt till din motorcykel.SammanfattningI en konkurs räknas den egendom som gäldenären besitter ofta in i konkursboet. För att du ska kunna få ut egendom som rätteligen tillhör dig, krävs att du kan visa att du har separationsrätt till den. Då ska du kunna visa att du har bättre rätt till egendomen än gäldenären, att egendomen är identifierbar samt att den behållit sin identitet.Jag hoppas att det svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur länge kan klandertalan föras mot konkursförvaltare?

2019-04-09 i Konkurs
FRÅGA |HejOm en konkurs är avslutad, kan företrädaren ställas till ansvar då?Eller måste det ske när konkursen är öppen.
My Öhman |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag har uppfattat din fråga som att du undrar hur långt efter konkursredovisningen som en konkursförvaltare kan bli skadeståndsskyldig för skada som uppkommit i konkursboet. Har konkursförvaltaren avsiktligen eller genom oaktsamhet handlat på ett sådant sätt att skador uppkommit för konkursboet så kan konkursförvaltaren bli skadeståndsskyldig (17 kapitlet 1 § Konkurslagen). Vill du att förvaltaren ska ställas till ansvar så ska din talan göras i samband med att du klandrar förvaltarens slutredovisning (17 kapitlet 2 § Konkurslagen). En klandertalan ska föras senast 3 månader efter det att en kopia av redovisningen har kommit in till domstolen som hanterat konkursärendet (13 kapitlet 7 § 3 punkten konkurslagen). Konkursföreträdaren kan alltså "ställas till ansvar" genom en klandertalan senast 3 månader efter slutredovisningen kommit in till domstol. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ställa en ny!Med vänlig hälsning,

Vad bör jag tänka på när jag ska göra affärer med konkursverksamhet som drivs vidare av förvaltaren?

2019-03-21 i Konkurs
FRÅGA |Ett företag vill handla från mig som gått i konkurs och som nu under en tid drivs vidare av en konkursförvaltaren. Konkursförvaltaren vill köpa varor från mig med betalning mot efter leverans. Jag tycker dock att det känns olustigt att göra affärer med ett bolag som gått i konkurs. Vad bör jag tänka på innan jag eventuellt tackar nej till affären?
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Kortfattat svar: När du gör affärer med en verksamhet som gått i konkurs får dina fordringar en väldigt hög prioritet (dvs en plats långt upp på listan av fordringar som ska ha betalt först) - till och med högre än den prioritet som tillkommer konkursborgenärerna som har säkerhetsrätter kopplade till sina fordringar. Det finns alltså en trygghet i att göra affärer med verksamheter som gått i konkurs men fortsätter att drivas.Lite längre svar med motivering:När ett bolag försätts i konkurs så upphör den juridiska personen att existera. En konkursförvaltare utses för att se till att de tillgångar som finns kvar i konkursboet fördelas på rätt sätt och att de borgenärer som har fordringar på konkursboet får ut så mycket värde som möjligt ur processen (man försöker alltså minska värdedestruktionen). Att tillgångarna ska fördelas på "rätt sätt" innebär att konkursförvaltaren måste prioritera de fordringar som har bäst rätt, exempelvis genom panträttigheter eller andra säkerheter kopplade till lånen. Inte sällan innebär detta att de flesta borgenärer (dvs de borgenärer som inte har säkerhet för sina fordringar) inte får ut någonting alls i en konkurs. Stora kreditgivare, exempelvis banker eller finansieringsbolag, kräver som regel säkerhet för möjligheten att ta lån och de brukar därför också hamna högt upp i prioriteringsordningen.Under den här tiden driver också konkursförvaltaren in eventuella fordringar som bolaget hade innan konkursutbrottet och "återvinner" oriktiga utbetalningar från bolaget som skett kort tid innan konkursutbrottet. Om konkursförvaltaren bedömer att det kommer vara fördelaktigt för konkursboet så kan denne också välja att fortsätta driva verksamheten, och därigenom generera ett högre värde för konkursboets borgenärer. Det är förstås inte varje gång en sådan möjlighet finns. Det verkar dock som att konkursförvaltaren i ditt fall verkar ha bedömt att det finns en chans att generera intäkter genom att fortsätta bedriva verksamheten. Därför är följande bra att tänka på för dig.De fordringar som en konkursförvaltare ådrar konkursboet genom att driva det vidare kallas "massafordringar". Dessa fordringar ska som regel ha betalt innan konkursfordringarna, dvs även innan de fordringar som är förenade med säkerhet i konkursen. De får alltså en väldigt hög prioritet och utbetalas i princip direkt efter konkursförvaltarens arvode. Man har bestämt att detta ska vara fallet för att skapa incitament för andra verksamheter att våga göra affärer med konkursbolag som förvaltaren bedömer har goda chanser att vara lönsamma. Detta är ett led i ambitionen att minska värdedestruktionen.Om konkursförvaltarens bedömning inte stämmer och verksamheten går sämre än vad man trodde, kan förvaltaren istället bli personligt betalningsskyldig, eftersom denne då minskat den faktiska förmögenhetsmassan hos konkursboet. Detta är dock ovanligt.Jag hoppas att du finner svaret användbart!Om du har några ytterligare funderingar kan du alltid lägga fram dem i kommentarsfältet nedan eller ställa en ny fråga.

Turordningsregler, vad gäller?

2019-05-04 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Vi är 98 pesonner som kräver in 85 miljoner . Finns en kvarstad. Finns ca36 miljoner i bankmedel säkrade. O en del tillgångar till kanske 45 miljoner. Min fråga är gällande verkställighet o turordning. Hur fungerar turordningen? Tacksam för svsr
Jesper Kröger |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag har i mitt svar antagit att det rör sig om en konkurs vid besvarandet av denna fråga. Om detta inte stämmer kommer inte mitt svar att göra det. Jag vet för lite kring vilka fordringar som är inblandade i konkursen och kommer ge ett allmänt svar. Turordningen hittar du i förmånsrättslagen. Lagen är delad på så vis att den skiljer mellan särskilda förmånsrätter som kommer först i turordningen (panträtt i fastighet, sjöpanträtt och andra speciella panträtter), och allmänna förmånsrätter (t.ex lön). Fordringar som inte är förenade med någon specifik egendom eller förfarande har rätt till det som är kvar efter alla andra förmånsrätter har blivit betalda, förmånsrättslag 18§. I vardagligt språk kan man säga att "vanliga" fordringsägare kommer näst sist efter fordringar som uppkommer pga brott och straff, förmånsrättslag 19§. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vad händer då ett dödsbo försätts i konkurs?

2019-04-13 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Om ett dödsbo har mer skulder än tillgångar måste dödsboet försättas i konkurs? Eller kan man genomföra utbetalningar till fordringsägarna enligt samma principer som vid en konkurs?Vi kommer inom några veckor att skicka bouppteckningen till Skattemyndigheten för godkännande, men undrar så klart vad som händer efter det.Finns bara en dödsboägare.
Melinda Roos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om konkurs finns i Konkurslagen (KL). Jag kommer även att beröra bestämmelser i förmånsrättslagen (FRL).Det stämmer att om dödsboet har med skulder än tillgångar så kan dödsbodelägaren ansöka om att dödsboet ska gå i konkurs (2 kap. 3 § 2 st KL). Till ansökshandlingen ska en bestyrkt kopia av bouppteckningen efter den avlidne bifogas. Om bouppteckningen registrerats ska bevis om det även skickas med. Har en bouppteckning inte förrättats ska uppgifter om varje delägares namn och postadress också lämnas.Ansökningen görs hos tingsrätt (2 kap. 1 § KL). Vilken tingsrätt som är behörig är där den avlidne hade sin hemvist.I svensk rätt ärver man inte skulder, det innebär att om dödsbodelägaren väljer att försätta dödsboet i konkurs, drabbar inte det denne ekonomiskt. Det som dock behöver betalas av dödsbodelägaren är ansökningsavgiften till tingsrätten. Gällande konkurser finns principer som reglerar i vilken ordning skulder ska betalas, alltså vilka fordringar som ska prioriteras framför andra. Begravnings- och bouppteckningskostnader har en "allmän förmånsrätt" som betyder att de ska betalas före andra skulder. Denna förmånsrätt gäller även för skulder med säkerhet. Bostadslån med fastigheten som säkerhet har ytterligare företräde framför bouppteckningskostnaderna, eftersom denna har "särskild förmånsrätt" (3a§ - 7§ FRL).Tillgångarna som finns i dödsboet fördelas alltså efter fordringarnas prioritet. Först betalas skulder med särskild förmånsrätt, sedan allmän förmånsrätt. Resterande tillgångar går till övriga skulder.Hoppas du fick svar på din fråga!

Separationsrätt

2019-03-21 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Hur erhåller en fullmaktsgivare separationsrätt till egendom som har förvärvats av fullmäktig i fullmaktgivarens namn. Räcker det, i och med att fullmaktsgivaren direkt blir ägare till egendomen genom avtalet mellan fullmäktigen och tredje man, att egendomen går att utpeka enligt specialitetsprincipen, eller ställs andra krav? Riskeras separationsrätten om fullmaktsgivarens medel innan avtalet med tredje man sammanblandas med fullmäktigens medel? Går separationsrätten, om införskaffad egendom utgör generiskt bestämd egendom, förlorad om egendomen sammanblandas med fullmäktigens? Hur skiljer sig möjligheterna för huvudmannen att erhålla separationsrätt vid inköpskommission mot möjligheterna att göra den samma vid köp genom fullmäktig?Tack på förhand.
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten för separationsrätt är att anspråket är individualiserat, d.v.s. att anspråket avser ett visst speciellt föremål och att detta går att identifiera hos innehavaren. Med andra ord ska specialitetsprincipen vara uppfylld. Egendomen ska alltså uppfylla krav på specialitet och det ska vara möjligt att peka ut föremålet. Om anspråket avser individuellt bestämd egendom som går att peka ut är specialitetsprincipen uppfylld och fullmaktsgivaren har alltså separationsrätt i egendomen som är hos fullmäktigen och som fullmäktigen förvärvat från tredje man för fullmaktsgivarens räkning. Det är alltså helt riktigt att det som huvudregel räcker med att specialitetsprincipen är uppfylld, d.v.s. att fullmaktsgivarens egendom går att identifiera hos fullmäktigen.Om fullmaktsgivarens pengar sammanblandas med fullmäktigens pengar så riskeras mycket riktigt att separationsrätten går förlorad. Huvudregeln är i detta läge nämligen att fullmaktsgivarens fungibla egendom (som t.ex. pengar) måste hållas avskild från fullmäktigens egendom av samma slag. Om det sker en sammanblandning går separationsrätten förlorad. Det finns dock ett undantag från huvudregeln om egendomen är mottagen med redovisningsskyldighet, vilket kan konstateras att den är i det här fallet, och då fullmäktigen är insolvent. I sådana fall föreligger separationsrätt trots sammanblandning med fullmäktigens egendom om medlen avskilts utan dröjsmål, medlen finns omedelbart tillgängliga för att avskiljas och fullmäktigen inte är i dröjsmål med avskiljandet eller om avskiljande visserligen sker med dröjsmål men då fullmäktigen är solvent. Hur lång tid som krävs för att dröjsmål ska anses föreligga är inte helt klart, men Högsta domstolen har i tidigare fall i fråga om privatpersoner ansett att tre dagar inte utgjorde dröjsmål. Även vad gäller näringsidkare är det svårt att svara på hur lång tid som ska anses vara dröjsmål men för näringsidkare är det tidsmässiga kravet för avskiljande strängare. Högsta domstolen har ansett att en dag inte utgjorde dröjsmål i fråga om näringsidkare. Separationsrätt kan dock föreligga även vid dröjsmål med avskiljandet. Dröjsmål medges om sammanblandning skett av praktiska skäl, fullmaktsgivarens egendom har ingått i en tydligt särskiljbar egendomsmassa och sammanblandning har skett endast med en viss del av fullmäktigens egendom. Så, det är mycket riktigt att separationsrätten riskeras att gå förlorad om sammanblandning sker. Separationsrätten kan dock i undantagsfall bestå även vid sammanblandning. Att den förvärvade egendomen utgör generiskt bestämd egendom och sammanblandas med fullmäktigens egendom innebär inte nödvändigtvis att separationsrätten får förlorad, eftersom specialitetsprincipen fortfarande kan vara uppfylld. Om fullmäktigen givits fullmakt att på uppdrag av och för fullmaktsgivarens räkning t.ex. förvärva en blå bil är ju specialitetsprincipen uppfylld och anspråket individualiserat om den blå bilen sammanblandas med fullmäktigens röda bilar. Om sammanblandningen däremot medför att specialitetsprincipen inte längre är uppfylld går separationsrätten som huvudregel förlorad. Om anspråket avser fungibel egendom gäller dock alltjämt samma undantag om egendom som mottagits med redovisningsskyldighet som nämnts ovan.Om det istället är frågan om inköpskommission har fullmaktsgivaren, som i sådant fall kallas kommittenten separationsrätt i kommissionärens konkurs under förutsättning att specialitetsprincipen är uppfylld, alldeles oavsett vilken typ av egendom anspråket avser. Närmare bestämt har kommittenten vid kommissionsförhållanden separationsrätt i kommissionärens konkurs avseende både individuellt bestämd egendom, generiskt bestämd egendom och fungibel egendom (t.ex. pengar) som avskilts.Hoppas att du fick svar på din fråga.

säljarens risker vid köparens konkurs

2019-03-19 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Det är mycket talan om att en köpare ska ha sakrättsligt skydd mot säljarens borgenärer men jag undrar lite hur det är när det är tvärtom? Säg att en säljare säljer större egendom och sedan visar det sig att köparens ekonomi inte stämmer helt och hållet. Om denna senare skulle hamna i konkurs eller bli betalningsskyldig till någon annan, kan säljaren krävas tillbaka på de pengar han fått för köpet? Hur kan säljaren dubbelkolla att pengarna som köparen kommer med är "ok"?
Jakob Westling |Hej!Tack för att du valde Lawline med din fråga! Jag tolkar det som att du undrar över säljarens sakrättsliga skydd vid överlåtelse av lös egendom.Du undrar specifikt över om säljaren står någon risk ifall han säljer en egendom till en köpare som sedan går i konkurs.Det är en ganska öppen fråga som kan besvaras på olika sätt.En förutsättning är att köparen fått egendomen i sin besittning, d.v.s tagit egendomen hem till sig. Det betyder att köparen har erhållit sakskydd över egendomen och säljaren kan inte längre ta tillbaka den vid konkurs. Vid dessa tillfällen är det viktigt att säljaren fått betalt för köpet, då hans fordran mot köparen är lågprioriterad och antagligen inte kommer betalas. En annat synsätt är om konkursförvaltaren vid köparens konkurs kan kräva tillbaka pengarna från säljaren. För att besvara det måste vi gå till Konkurslagens fjärde kapitel (KL).Generellt föreskriver reglerna att återvinning av transaktionen ska gå tillbaka om en annan borgenär har fått sin räkning betald före någon med bättre prioritet eller om personen i konkurs försökt undandra pengar från borgenärerna. I situationen du beskriver så sker ett marknadsmässigt köp, D.v.s egendomen som säljs ska vara lika mycket värt som vad som betalades. I dessa lägen så undandrar man inte borgenärernas fordringar då man inte försämrat sin ekonomi med köpet. En kan således konstatera att det viktigaste en säljare kan göra är att se till att ta betalt på plats för att undvika problem vid en köparens konkurs Hoppas det besvarade din fråga!