Är styrelsen i en ekonomisk förening solidariskt ansvariga för föreningens skulder vid en konkurs?

2019-12-22 i Konkurs
FRÅGA |Hej.Jag har drivit ett företag i form av en ekonomisk förening som vi idag har försatt i konkurs.Vi hade väldigt dålig koll och hade inte lämnat in arbetsgivardeklaration under sex månader till skatteverket och därmed inte betalat för skatt och arbetsgivaravgifter (totalt 170 000).När vi förstod detta så lämnade vi in dem omedelbart och skickade in 70 000 kr privata pengar på skattekontot.Sedan försatte vi oss i konkurs.Min fråga nu är, vad händer med de 100 000 kr som fattas?Ingår de i konkursen?Ska jag betala in även dem av privata medel?Riskerar jag (vi styrelsen) att dömas för något brott?Är vi (styrelsen) personligt ansvariga för den skulden?Vad ska jag göra? Det viktigaste för mig är att inte riskera att bli åtalad och dömd för något!
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar i tre delfrågor; om de 100 000 kr som fattas ska ingå i konkursen, om styrelsen ska betala dessa med privata medel och om styrelsen riskerar att dömas för något brott. Ska de 100 000kr som fattas ingå i konkursen?När en person, ett företag eller en förening går i konkurs regleras det i konkurslagen (KonkL). Enligt 1 § KonkL tas gäldenärens (den ekonomiska föreningen i det här fallet) tillgångar för att borgenärerna (Skatteverket) ska få betalt. Det innebär alltså att de 100 000kr som Skatteverket fortfarande har en fordran på kommer ingå i konkursen. Ska styrelsen betala dessa 100 000kr med privata medel?Om styrelsen är solidariskt betalningsskyldig med föreningen stadgas i lagen om ekonomiska föreningar. Enligt 1 kap. 9 § lagen om ekonomiska föreningar är det endast föreningens tillgångar som får tas i anspråk för föreningens skyldigheter. Det innebär alltså att styrelsen inte behöver betala föreningens skulder med privata medel. Riskerar styrelsen att dömas för något brott?Straff och vite för en ekonomisk förening regleras i 22 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Där framkommer inget i de frågor du undrar över. De 100 000kr som Skatteverket vill ha betalt bör alltså gå igenom det vanliga konkursförfarandet. Vänliga hälsningar

Vilken existensminimum finns vid personlig konkurs?

2019-11-12 i Konkurs
FRÅGA |Hej ..När man gått i personlig konkurs vilka pengar har man rätt till, för att kunna existera. Hur stor summa har man rätt till.Kan man få ett uttagskort/konto under tiden.Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilken typ av existensminimum som finns vid en personlig konkurs.Vid förvaltningen av ett konkursbo ser konkursförvaltaren över alla dina tillgångar du hade när konkursbeslutet meddelades. Allt som du äger, som kan säljas och har ett förmögenhetsvärde, kan konkursförvaltaren använda för att betala av skulderna. Detta inkluderar fastigheter, möbler och kontanta medel (3 kap. 3 § Konkurslagen). Du får som huvudregel inge förfoga över egna tillgångar under en pågående konkursUnder tiden en personlig konkurs pågår får du varken förfoga över dina tillgångar eller fritt disponera över eventuella inkomster (3 kap. 1 § Konkurslagen). Förvaltaren övervakar alla utbetalningar och ser till att endast nödvändiga utgifter täcks, exempelvis mat, hyra och hygienartiklar.Undantag till huvudregelDet finns dock ett undantag där du som går i personlig konkurs har rätt att få ut viss egendom från konkursboet som behövs för dig och din familj (beneficieegendom). Det är denna egendom som utgör vad som vanligen kallas för existensminimum (5 kap. 1 § punkt 7 Utsökningsbalken). Bland annat får pengar och banktillgodohavanden undantas från konkursboet (3 kap. 5 § Konkurslagen).Om all egendom som är möjlig att beslagta är beslagtagen och du fortfarande har skulder, får konkursförvaltaren ansöka om utmätning av din inkomst (3 kap. 4 § Konkurslagen). Utmätning av pension får dock inte göras om du är beroende av pensionen för din försörjning (5 kap. 8 § Utsökningsbalken).Existensminimum kan beloppsmässigt innebära att en ensamstående vuxen får behålla 4 923 kr från utmätning av lönen, sammanlevande makar eller sambor får behålla 8 133 kr, barn till och med 6 år får behålla 2 612 kr och barn 7 år eller äldre får behålla 3 007 kr (2019). Du kan läsa mer om beloppet du får behålla av lönenpå Kronofogdens hemsida.SammanfattningKonkursförvaltaren får endast ta egendom i anspråk som inte behövs för den skuldsattes försörjning och skäliga levnadsnivå. Du som skuldsatt får inte råda över konkursboets egendom (din egendom när konkursbeslutet meddelades).Om du tycker att ett beslut är felaktigt angående konkursboets förvaltning kan du kontakta Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över konkursförvaltaren.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Är restskatt en prioriterad fordran?

2019-10-29 i Konkurs
FRÅGA |Är restskatt en prioriterad fordran
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Restskatt är en oprioriterad fordran.Med vänliga hälsningar,

Gäller företagshypotek framför utmätning?

2019-10-18 i Konkurs
FRÅGA |Om jag har säkerhet i alla maskiner o inventarier i ett företag, med ett pantbrev förskuld dom har till mitt företag!Kan kronofogden utmäta dessa maskiner före mig, till andra skulder företaget har innan ev. konkurs!Om det blir konkurs eller likvidation gäller min pant då först!
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det så undrar du vem som får rätt till maskiner och inventarier i en konkurs. Jag kommer besvara din fråga enligt Lag (2008:990) om företagshypotek, Förmånsrättslagen och Utsökningsbalkens bestämmelser. Vem får utdelning i en konkurs?Jag utgår från att du har en fordran till företaget och har ställt maskiner och inventarier som säkerhet för denna fordran. Eftersom du har fått ett pantbrev så utgår jag från att det är ett företagshypotek du har säkerhet i och därmed har fått ett företagsinteckningsbrev (1 kap. 3 § FHL). Ett företagshypotek är en säkerhet ställt i företagets lösa egendom så som maskiner och inventarier (2 kap. 1 § FHL). Eftersom du har ett företagsinteckningsbrev så har du vid företagets konkurs rätt att enligt förmånsrättslagen få ut din fordran upp till det belopp som företagsinteckningsbrevet värde är (2 kap. 5 § FHL). Värdet kan komma att påverkas om företaget sålt maskiner eller har köpt nya maskiner. Med detta sagt så är det inte säkert att företagshypoteket har samma värde idag som när pantbrevet skrevs.Vid en konkurs tillsätts en konkursförvaltare som sedan ser över konkursboets tillgångar och skulder för att sedan fördela dem enligt förmånsrättslagens ordning. Vid utdelningen så finns det fordringar med säkerheter som har förmånsrätter. Företagshypotek ger en förmånsrätt som är särskild och får prioritet (5 § FRL). Kronofogden får endast utmäta den egendom som anses tillhöra företaget 4 kap. 2 § UB. Eftersom du har en säkerhet i företagshypoteket som du kan göra gällande vid konkurs framgår det att företaget inte ska anses vara ägare till den lösa egendomen och kan då inte utmätas (4 kap. 17-19 § UB). Kronofogden kommer inte kunna mäta ut den egendom som tillhör företagshypotekt eftersom du har säkerhet för din fordran. Däremot bör du se över om det finns en äldre företagsinteckning som ger företräde framför din fordran. För att ge ett exempel:Företagshypoteket har ett värde av 50 000kr. A:s företagsinteckningsbrev är ställt den 2018-01-01 till ett värde av 40 000kr. B har ett företagsinteckningsbrev som är äldre tex ställt 2016-01-01 till ett värde av 30 000 kr. Eftersom B har ett äldre företagsinteckningsbrev så kommer B få betalt först och då finns endast 20 000 kr kvar att tillgå. A får då ut 20 000 kr för sin säkerhet. SammanfattningMed utgångspunkten i vad som framgår i frågan så är det möjligt att få utdelning för din fordran. Däremot saknas flera omständigheter och en helhetsbild för att kunna göra en korrekt bedömning. Skulle du vilja ha mer rådgivning kan du vända dig till våra jurister på Lawline. Hoppas svaret varit till hjälp. Allt gott,

Måste jag betala tillbaka pengar till ett konkursbo?

2019-12-14 i Konkurs
FRÅGA |Hej Jag har jobbat åt en snickare firma i 5år och löpande fakturerat dom som under entreprenad. Sen gick snickaren i konkurs. Jag fick betalt för mina fakturor veckan innan för dom jobb jag har utfört men nu kräver konkurs förvaltaren tillbaka pengar för dom 2 sista fakturorna. Måste jag betala tillbaka dom? Jag har ju utfört mitt jobb.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en konkursförvaltare har rätt att kräva tillbaka pengar som firman betalade innan den gick konkurs. Jag tolkar det även som att det inte rör sig om löneutbetalningar. De relevanta reglerna för frågan finns i 4 kap. konkurslagen (KL).Om det var en betalning av en skuld i förtid eller av ett stort beloppKonkursförvaltaren har en viss rätt att kräva tillbaka pengar från en betalning för en skuld om som skett senast 3 månader innan konkursen, enligt närmre angivna förutsättningar (4 kap. 10 § första stycket KL). Det anses enligt denna regel vara en skuld om firman var skyldig dig pengar för ett tidigare utfört arbete. I detta fall skulle du vara tvungen att betala tillbaka pengarna om firmans betalning till dig var icke-ordinär och gjordes i förtid eller med ett betydande belopp (4 kap. 10 § första stycket KLoch NJA 2008 s. 1208). Med betalning i förtid menas innan förfallotiden som angavs på fakturan, om inte annan förfallotid har avtalats senare. Med betydande belopp är riktmärket 10 procent av firmans tillgångar när de betalade dig (NJA 2008 s. 1208). Icke-ordinära betalningar avser betalningar firman gjorde för att de visste att de skulle gå i konkurs. En betalning är dock ordinär om den inte hade något med den kommande konkursen att göra. Relevant i detta fall är om firmans betalningar till dig har skett löpande efter varandra på ett visst sätt och om desamma kan sägas om de två sista betalningarna. I sådana fall borde betalningen ses som ordinär. Det är dock konkursförvaltaren som ska visa att betalningen har skett i förtid eller med betydandebelopp, och dessutom att den inte var ordinär, för att denne ska ha rätt att få tillbaka pengarna enligt denna bestämmelse. Om du visste om att firman skulle gå i konkursKonkursförvaltaren kan även kräva tillbaka pengarna, enligt närmre angivna förutsättningar, om det skulle vara så att betalningen gjordes så att du på ett otillbörligt sätt gynnades framför andra som firman stod i skuld till (4 kap. 5 § första stycket KL). Vad som gör att en betalning anses som otillbörlig är inte helt klar men det ska vara en omständighet som gör så att hela betalningen förtjänar att ses som otillbörlig. Kravet på otillbörlighet tar sikte på en omständighet som tyder på "ful-spel" mot andra som firman skulle stå i skuld till. Om betalningen var av ett betydande belopp, som innan, kan den antas vara otillbörligt. För att konkursförvaltaren ska ha rätt till pengarna krävs även att firman var insolvent (dvs i princip inte hade några pengar kvar) vid eller blev insolvent vid betalningen (4 kap. 5 § första stycket KL). Slutligen krävs det, för att du ska vara tvungen att betala tillbaka pengarna, att du antingen kände till eller borde ha känt till dels firmans insolvens, dels den omständighet som gjorde betalningen otillbörlig (4 kap. 5 § första stycket KL). Som tidigare är det konkursförvaltaren som ska kunna visa att alla dessa krav uppfylls, och det brukar i regel vara svårt att visa att någon annan har eller borde ha känt till firmans ekonomiska förhållanden samt den otillbörliga omständigheten.SammanfattningSkulle det vara så att det var en betalning i förtid och firman inte brukade betala i förtid så finns det en risk att du måste betala tillbaka pengarna.Rörde det sig om ett stort belopp som var 10 procent av firmans tillgångar vid betalningen, måste du betala tillbaka pengarna om det inte var en ordinär betalning.Om du hade en inblick i eller kännedom om firmans ekonomi och en omständighet som skulle göra betalningen till dig otillbörlig, finns en risk att du måste betala tillbaka pengarna.Om du betalar tillbaka pengarna har du rätt att ta del av de pengar som finns kvar i konkursboet efter vissa prioriterade betalningar. Du får då pengar i proportion till dina fakturor, andra som firman står i skuld till och pengarna som finns kvar i konkursboet (1 § förmånsrättslag).Mitt råd till dig är att kontakta konkursförvaltaren och fråga denne på vilken grund som du skulle vara tvungen att betala tillbaka pengarna.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Bör jag tänka på något speciellt när jag begär annans företag i konkurs?

2019-11-03 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en fordran på ett bolag enligt ett domstolsbeslut. Betalplanen som domstolen la upp är inte följd varpå jag har lämnat in det till kronofogden. Dom meddelade mig att dom bara utmäter tillgångar som finns på bankkontot. Jag har fått totalt 4 000:- av 95 000:-Jag ämnar nu sätta det i konkurs. Bolaget har förbrukat mer än halva sitt aktiekapital varpå ägaren numera är personligt ansvarig för alla skulder. Jag antar att jag själv kan ansöka om konkurs utan något ombud. Är det något speciellt jag skall tänka på
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om konkurs, och förfarandet för att begära någon i konkurs, finns i konkurslagen. En gäldenär som är på obestånd (den betalningsskyldige) ska efter egen eller en borgenärs (den betalningsberättigade) ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). En ansökan om konkurs gör skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Laga domstol i tvistemål är i allmänhet rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Då det gäller ett bolag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid konkursansökan av en borgenär (vilket du är) ska du vid ansökan lämna uppgifter om dig och gäldenären (namn, person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer), uppgift om att gäldenären är på obestånd och ska försättas i konkurs samt den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka du grundar yrkandet. Du ska i original eller kopia bifoga de handlingar du vill åberopa. Ansökningshandlingen och de bifogade handlingarna ska ges in i två exemplar (2 kap. 4 § konkurslagen). Om en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska det godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs (2 kap. 6 § konkurslagen). Eftersom din ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag) ska ett registreringsbevis, ej äldre än en månad, bifogas ansökan. Ett registreringsbevis beställer du hos Bolagsverket. Du behöver även betala en ansökningsavgift till domstolen om 2.800 kronor. Värt att vara medveten om är att utgångspunkten är att konkurskostnader (arvode och kostnadsersättning till förvaltare, ersättning till staten för tillsyn över förvaltningen m.m.) ska utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet ådragit sig (14 kap. 1-2 § konkurslagen). Om domstolen efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder konkursboet ådragit sig, ska rätten besluta om avskrivning av konkursen (10 kap. 1 § konkurslagen). Om sådan avskrivning sker kan du, som borgenär som ansökt om konkurs, bli betalningsskyldig för konkurskostnader upp till tio procent av rådande prisbasbelopp (f.n. utgör 10 procent av prisbasbeloppet 4.650 kronor).Sammanfattningsvis måste du följa förfarandet enligt ovan och ansöka till rätt tingsrätt, ha med rätt uppgifter om dig och gäldenären, samt skicka in registreringsbevis för gäldenären. Du ska även bifoga den fordran du åberopar i kopia eller original. Det du framförallt bör ha i åtanke är sista stycket enligt ovan; om det inte finns några tillgångar alls och det riskerar att en avskrivning sker; då kan du blir ersättningsskyldig för konkurskostnader upp till 4.650 kronor.För det fall att du inte vill ansöka om konkurs utan ett ombud är du varmt välkommen att återkomma till mig så kan en av våra jurister hjälpa dig med förfarandet. Om så är intressant når du mig på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Kan aktieägare få tillbaka sina investeringar vid en konkurs?

2019-10-24 i Konkurs
FRÅGA |Har preferensaktier i XAB som tog över som gäldenär efter YAB, båda företag i fastighetsbranchen. YAB är i konkurs och XAB har ansökt om konkurs. Vad har jag för möjligheter att få tillbaka pengar, ca 100000 kr? Vi är många som utsatts för detta, ca 70-90 personer.Hur ska man gå tillväga? Mvh
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din fråga handlar om förutsättningarna att få tillbaka investerade pengar i ett aktiebolag som har ansökt om konkurs. I aktiebolaget äger du preferensaktier, därför kommer jag kort redogöra för vad det kan ha för betydelse.PreferensaktierLikhetsprincipen är en huvudregel inom aktiebolagsrätten, den innebär att alla aktier ska behandlas lika (4 kap. 1 § ABL). Undantag finns, och olika aktieslag kan föreskrivas i bolagsordningen (4 kap. 2 § ABL). Vad en preferensaktie innebär i din situation är svårt att veta, då rättigheterna knutna till en preferensaktie ska stå i XABs bolagsordning.Generellt har preferensaktier oftast företräde till utdelning, men även företräde när aktiebolaget upplöses. Dessa villkor ska framgå av bolagsordningen.Aktieägares rätt till utdelning i konkursNär ett aktiebolag går i konkurs ska konkursboets pengar först och främst täcka konkurskostnaderna (11 kap. 1 § KonL). Därefter ska konkursboets pengar fördelas till aktiebolagets borgenärer. Det är sällan ett konkursbo har tillräckligt med pengar att betala alla sina borgenärer. Därför finns en rangordning enligt förmånsrättslagen som stadgar vilka borgenärer som har företräde till pengar. Om alla borgenärer inte får betalt, kan borgenärerna aldrig vända sig till aktieägarna. Aktieägare är bara i undantagsfall personligt betalningsansvariga (1 kap. 3 § ABL).Som aktieägare är man inte en borgenär i förhållande till aktiebolaget utan ägare av en andel i aktiebolaget. Det innebär att skulder som aktiebolaget har till sina borgenärer först ska betalas innan det blir aktuellt för aktieägarna att få tillbaka sina investerade pengar. Om konkursboet visar ett överskott efter det att borgenärerna har fått betalt blir det aktuellt att se vilka rättigheter preferensaktieägare har i fördelningen av överskottet. Detta ska framgå av XABs bolagsordning huruvida preferensaktier ger förtur vid likvidation. SammanfattningJag rekommenderar att du kollar i XABs bolagsordning för att se vilka rättigheter du har som preferensaktieägare. Dessutom vill jag göra dig uppmärksam på att det är borgenärerna som har företräde till konkursboets tillgångar. Aktieinvesteringar är förknippade med risker, särskilt i situationer som den här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Med vänliga hälsningar,

Jag har levererat varor till ett företag som gått i konkurs - Vad har jag för rättigheter?

2019-10-11 i Konkurs
FRÅGA |Om ett bolag går i kk och de har varor som jag har levererat och fakturerat men inte fått betalt för, kan jag hämta tillbaka mina varor. Ligger äganderätten kvar hos mig tills de har betalat?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är - Nej, du kan inte hämta tillbaka dina varor, och äganderätten ligger inte hos dig trots att bolaget inte har betalat för varorna. För att ge dig ett mer ingående svar behandlas nedan grundläggande regler och principer som ska tillämpas när ett företag går i konkurs. Jag hoppas att svaret kan skapa förståelse för hur det fungerar när ett företag försätts i konkurs, och hur du som har ett anspråk nu får lov, och kan, agera. Regelsystemet är komplext och mycket omfattande, och för att kunna ge dig ett helt säkert svar på frågan krävs egentligen lite mer information. Konkurslagen, förmånsrättslagen och utsökningsbalken är centrala lagar i detta rättsområde som kallas för kredit- och exekutionsrätt. I svaret nedan kommer jag att utgå ifrån vad du nämner i frågan, som jag uppfattar såhär:- Du har levererat varor till företaget som de förvarar hos sig. - Det var ett kreditköp eftersom företaget skulle betala för varorna i efterhand, via fakturan. - Du har inte fått betalt. Du undrar nu om du kan hämta tillbaka varorna, eftersom de är obetalda. Du vill också veta om du har äganderätt till varorna. En konkursförvaltare reder ut företagets skulder och tillgångarNär ett företag försätts i konkurs utses en konkursförvaltare, som tar över driften av företaget och dess angelägenheter. Det betyder att företaget inte längre har någon rådighet över tillgångarna, då företaget övergår till att bli ett konkursbo, som nu styrs helt av konkursförvaltaren.Konkursförvaltarens uppgift är bland annat att reda ut och ta hand om konkursboets egendom. Med reda ut, menar jag att konkursförvaltaren ska fastställa vad det finns för tillgångar och skulder. Detta är en första anledning till att du inte får lov att hämta ut varorna - konkursförvaltaren bestämmer nu över företaget och vad som ska hända med dess egendom. Konkursförvaltaren är skyldig att ta tillvara på alla befintliga borgenärers rätt, och kan därför inte lämna ut någon egendom förrän boet är utrett. Begreppet borgenär används för att beteckna den som har en fordran på någon, alltså någon som bolaget står i skuld till. Den som är betalningsskyldig, eller står i skuld till någon, kallas för gäldenär.Egendom som tillhör annan kan separeras ur konkursenI utredningen kan det framgå att viss egendom som finns i konkursboet inte har tillhört företaget. Exempelvis kan det vara något som företaget hyrt, som därför tillhör någon annan. Det kan också vara något som företaget köpt på avbetalning, som sålts med villkor om återtagande och förbud för vidareförsäljning eller liknande. Avgörande är ofta om köparen på så sätt har haft rätt att förfoga över objektet eller ej. Sådan egendom som tillhör annan kan separeras ur konkursen. Ett sådant objekt får inte säljas av konkursboet, och det ska lämnas tillbaka som det är. Viss avräkning kan i vissa fall ske som ska tillgodogöras konkursboet. När anses äganderätten övergå från köpare till säljare? I svensk rätt är traditionsprincipen en viktig utgångspunkt då man vill avgöra vem som har bäst rätt till ett objekt. När köpobjektet är en "vanlig" vara (en lös sak) talar man om att en besittningsövergång av objektet ska ske, från säljaren till köparen. När köparen anses ha fått besittning av objektet varierar beroende på vad det rör sig om för objekt och transaktion, men förenklat sett kan du tänka att det rör sig om att köparen har varan hos sig i sin direkta kontroll. Då anses objektet ha gått över från säljaren till köparen, som nu kan hävda sin äganderätt. Att varan är såld på kredit, och alltså ska betalas i efterhand, har då mindre betydelse i detta sammanhanget. Varor som sålts på kredit, som befinner sig hos köparen som går i konkurs, kan därför vanligtvis inte separeras ur konkursen. Varorna ansågs då tillhöra företaget vid konkursbeslutet, och ska således ingå i konkursboet. Att varorna ingår i konkursboet innebär att du inte har rätt att få ut dem. Du har dock fortfarande rätt att kräva betalning. Ett krav på betalning kan också kallas för en fordran. Utdelning i konkursen Den egendom som tillhörde företaget får konkursboet sälja av för att få in medel till konkursboet. Konkursförvaltarens utredning leder slutligen till en utdelning av egendomen, eller medel som flutit in av försäljning, till de borgenärer som finns. Konkursförvaltaren ska här följa en viss prioritetsordning som huvudsakligen följer av förmånsrättslagen. Man kan säga att de borgenärer som har fått säkerhet för sin fordran, exempelvis i pantbrev eller företagsinteckning, får företrädesrätt i konkursen. Andra borgenärer med förmånsrätt är konkursförvaltaren själv som ska få betalt för uppdraget, om det finns ett krav från bolagets revisor samt anställdas löner. Nämnda är endast exempel på vem som får prioritet. De borgenärer som inte har någon säkerhet för sin fordran, och inte har någon förmånsrätt, kallas för oprioriterade borgenärer/fordringsägare. Dessa får vanligtvis utdelning sist av alla i konkursen, och riskerar därför att inte få något alls om företaget hade stora skulder. Leverantörer är typiskt sett oprioriterade borgenärer. Utifrån de förutsättningar du har givit i din fråga är det sannolikt att ditt krav på betalning utgör en sådan oprioriterad fordring. Du bör nu kontakta konkursboet För att framställa ditt anspråk på betalning ska du kontakta konkursförvaltaren. Givetvis kan du i första hand göra anspråk på varorna, om du tror att du har möjlighet att separera dem ur konkursen. Genom Kronofogdemyndigheten kan du få reda på vem som är konkursförvaltare. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och vill önska dig ett lycka till!Med vänlig hälsning,