Vilken lönegaranti har jag rätt till?

2020-03-31 i Konkurs
FRÅGA |Jag har jobbat före ett välkänt Bolaget, med fler än 100 butiker i Sverige, sedan 1 januari 2019. Den 10 januari 2020 gick bolaget i konkurs. I mitt anställningsavtal så står det "Vid uppsägning från Bolagets sida gäller en uppsägningstid om tre månader och vid uppsägning från [anställds namn] sida en uppsägningstid av tre månader". Enligt konkursförrättaren så gäller dock endast LAS vid konkurser, dvs 1 månads uppsägningstid. Jag trodde att LAS även vid konkurs endast gäller som "minsta uppsägningstid", och därmed borde jag få 3 månader "lönegaranti". Vilka regler gäller för garantilön vid konkurs, när jag har ett särskilt anställningsavtal?Bolaget vill heller inte ge mig den årliga försäljninsprovision som jag anser att jag har rätt till. jag ingick ju ett avtal om lägre månadslön för att erhålla en provision som kompensation. Det låter konstigt att jag inte skulle få del av försäljningsprovision. Vad gäller angående försäljningsprovision när det gäller lönegaranti?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken uppsägningstid och lön du har rätt till efter konkursen. De relevanta bestämmelserna finns i konkurslagen (KonkL), förmånsrättslagen (FRL), lönegarantilagen (LGL) och lagen om anställningsskydd (LAS)Vilken lön har jag rätt till från konkursboet?Efter att ett beslut om konkurs har meddelats så svarar konkursboet för konkursgäldenärens (bolagets) förpliktelser för att betala av skulderna (1 kap. 1 §och 3 kap.1–2 § KonkL). För att fordringar (skulder) ska gälla i en konkurs måste de ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelades men kan vara villkorad och behöver inte vara förfallen till betalning (5 kap. 1 § KonkL). En fordran på lön får inte göras gällande i den mån den uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt (5 kap. 2 § första stycket KonkL). Detta innebär att man beaktar vilken nytta konkursgäldenären hade av arbetsinsatsen och om lönen skulle vara tydligt oproportionerlig i förhållande till detta, så gäller istället ett skäligare belopp.Vad gäller för min timlön och provision?Staten ansvarar för fordringar på lön hos arbetsgivare som har gått i konkurs i Sverige (1 § första punkten LGL). Denna lönegaranti, som utbetalas till anställda inom konkursbolag, omfattar lönefordringar i den mån den har förmånsrätt (7 § första stycket LGL). Förmånsrätt är ett begrepp som avser vilken prioritet en fordran har vid utdelning ur konkursboet, där den som har bäst förmånsrätt får betalning först och sämst får betalning sist utav det som är kvar då (11 kap. 1 § KonkL och 1 § FRL). En arbetstagare har så kallad allmän förmånsrätt för lön intjänad före konkursen och en månad efter (12 § första stycket första och andra meningen FRL). Lönefordringen får dock inte ha intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, om de inte är sådana som bestäms enligt en särskild beräkningsgrund som då inte får ha förfallit till betalning tidigare än tre månader före konkurs (12 § första stycket tredje meningen FRL). Försäljningsprovision är en sådan fordring som bestäms genom en särskild beräkningsgrund (NJA 2007 s. 792).Vad gäller för min uppsägningslön?Uppsägningslön, alltså lönefordring för uppsägningstid, har förmånsrätt under den uppsägningstid som följer av 11 § LAS (12 § andra stycket första meningen FRL). Detta omfattas även av lönegaranti (7 a § första stycket första meningen LGL). Minsta uppsägningstid är en månad vilken även direkt omfattas av allmän förmånsrätt (11 § första stycket LAS och 12 § första stycket andra meningen FRL). Uppsägningstiden varierar efter anställningstiden. Den som exempelvis har varit anställd i 2 år har rätt till två månaders uppsägningstid och således 2 månaders garantilön (11 § andra stycket LAS). Eftersom du endast har arbetat där i drygt ett år (jan 2019 till jan 2020), gäller en månads uppsägningstid.Finns det någon absolut gräns?Förmånsrätten för lön omfattar endast 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 § socialförsäkringsbalken (12 a § FRL). Prisbasbeloppet är i skrivande stund 47 300 kr vilket innebär att taket för förmånsrätt är 473 000 kr. Lönegarantin är begränsat till 4 prisbasbelopp, alltså 189 200 kr och gäller endast 8 månader sammanlagd anställningstid (9 § första och andra stycket LGL). Det innebär i så fall att endast 8 månaders provision omfattas av lönegarantin så länge detta tillsammans med övrig lön inte överstiger 189 200 kr. Belopp över 189 200 kr utgör fordring med allmän förmånsrätt i konkursboet så länge de understiger 473 000 kr och kan eventuellt ge utdelning i konkurs.Min bedömningSå länge din lön inte är uppenbart oskälig så kan den göras gällande i konkursen och omfattas då av lönegarantin och ska betalas av staten. Din försäljningsprovision har förmånsrätt så länge den inte förföll till betalning tidigare än tre månader före ansökan om konkurs, men endast 8 månader av denna ska betalas ut genom den statliga lönegarantin upp till 189 200 kr (inklusive timlön). Eftersom det är LAS som gäller i konkurs har du dock endast rätt till en månads uppsägningslön genom den statliga lönegarantin. De övriga två månaderna i som anges i ditt anställningsavtal är utan förmånsrätt och du får utdelning för dessa fordringar endast om det finns några pengar kvar i konkursboet efter att alla andra har fått sina skulder täckta. Troligtvis blir det inget eller mycket lite.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Vad gäller när byggfirman har gjort fel och sedan gått i konkurs?

2020-02-29 i Konkurs
FRÅGA |Bygg företaget begärde sig i konkurs och lämnade mig med ett läckande och felkonstruerat tak. Måste nu göra om allt till samma kostnad som jag redan betalt firman. Vad kan jag göra när konkursförvaltaren säger att det troligen inte finns något värde i företaget. Kostnaden för att åtgärda felen är ca 150000.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det har rört sig om någon form av fel vid ett uppdrag om att bygga tak och att du som uppdragsgivare är konsument och att byggfirman har gått i konkurs. De relevanta bestämmelserna finns i konsumenttjänstlagen (KTjL), konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Vilken rätt har jag mot byggfirman?Om takkonstruktionen avviker från byggstandarder eller vad ni kan anses ha avtalat, så anses tjänsten normalt sett vara felaktig (4 och 9 § KTjL). Om detta felet inte beror på konsumenten så kan denne begära att felet avhjälps, prisavdrag eller häva uppdraget (16 § KTjL). För att göra gällande dessa åtgärder krävs det att firman underrättas om felet inom skälig tid, där 2 månader alltid anses vara skälig tid, annars går rätten att åberopa felet förlorad (17 § första stycketoch 18 § KTjL). Eftersom firman har gått i konkurs verkar avhjälpning, att de fixar taket, inte vara aktuellt. Istället vore det aktuellt att begära prisavdrag. Det innebär i princip att firman ska återbetala vad det kostar att få felet åtgärdat (22 § KTjL). Sammanfattningsvis kan man säga att du har en obligationsrättslig fordran (en förpliktelse) på firman för vad det kostar att åtgärda felet, i ditt fall ca 150 000 kr.Vad händer nu när firman har gått i konkurs?Eftersom firman har gått i konkurs, övergår din obligationsrättsliga fordran till att vara en konkursfordran (5 kap. 1 § KonkL). Det innebär att det nu är konkursboet som svarar för att betala vad firman är skyldig dig. Problemet är att eftersom firman har gått i konkurs, så finns det säkert en hel del andra skulder hos den. De som har fordringar, sk. borgenärer, på firman har som utgångspunkt lika rätt till betalning i förhållande till sin fordran (18 § FRL). Detta innebär att utbetalningarna sker i proportion till konkursboets tillgångar och den enskilde borgenärens fordran.Exempel: om konkursboet har tillgångar uppgående 30 000 kr och skulder på 90 000 kr, får borgenären som har en fordran på 60 000 kr ut två tredjedelar (20 000) medan övriga borgenärer på samma sätt delar på övriga 10 000 kr.Vissa borgenärer har kanske företräde (förmånsrätt), vilket i så fall innebär att de får betalt för hela sin fordran (eller så långt det räcker) före övriga borgenärer med sämre rätt (11 kap. 1 § KonkLoch 1 § FRL). En fordran på prisavdrag är tyvärr inte en sådan fordran som har förmånsrätt (3a–13b § FRL). De borgenärer som är utan förmånsrätt har inbördes lika rätt, som sagts ovan, men får betalt sist. Före borgenärer med förmånsrätt kan få betalning ska dock konkurskostnader och skulder som konkursboet har skapat betalas, exempelvis konkursförvaltarens arvode (11 kap. 1 § KonkL). Detta innebär att det ofta inte finns så mycket kvar till de borgenärerna utan förmånsrätt.Sammanfattningsvis.Du har en fordran på byggfirman som motsvarar vad det kostar att åtgärda felet, men eftersom firman har gått i konkurs så är chanserna små att det blir någon större utdelning. Det är tyvärr inte så mycket man kan göra och av den anledningen rekommenderas det att man väntar med att betala tills man har kontrollerat skicket. Då finns det en rätt att vägra betala om ett fel skulle upptäckas (16 och 19 § KTjL).Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Är styrelsen i en ekonomisk förening solidariskt ansvariga för föreningens skulder vid en konkurs?

2019-12-22 i Konkurs
FRÅGA |Hej.Jag har drivit ett företag i form av en ekonomisk förening som vi idag har försatt i konkurs.Vi hade väldigt dålig koll och hade inte lämnat in arbetsgivardeklaration under sex månader till skatteverket och därmed inte betalat för skatt och arbetsgivaravgifter (totalt 170 000).När vi förstod detta så lämnade vi in dem omedelbart och skickade in 70 000 kr privata pengar på skattekontot.Sedan försatte vi oss i konkurs.Min fråga nu är, vad händer med de 100 000 kr som fattas?Ingår de i konkursen?Ska jag betala in även dem av privata medel?Riskerar jag (vi styrelsen) att dömas för något brott?Är vi (styrelsen) personligt ansvariga för den skulden?Vad ska jag göra? Det viktigaste för mig är att inte riskera att bli åtalad och dömd för något!
Hanna Stenberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer dela upp mitt svar i tre delfrågor; om de 100 000 kr som fattas ska ingå i konkursen, om styrelsen ska betala dessa med privata medel och om styrelsen riskerar att dömas för något brott. Ska de 100 000kr som fattas ingå i konkursen?När en person, ett företag eller en förening går i konkurs regleras det i konkurslagen (KonkL). Enligt 1 § KonkL tas gäldenärens (den ekonomiska föreningen i det här fallet) tillgångar för att borgenärerna (Skatteverket) ska få betalt. Det innebär alltså att de 100 000kr som Skatteverket fortfarande har en fordran på kommer ingå i konkursen. Ska styrelsen betala dessa 100 000kr med privata medel?Om styrelsen är solidariskt betalningsskyldig med föreningen stadgas i lagen om ekonomiska föreningar. Enligt 1 kap. 9 § lagen om ekonomiska föreningar är det endast föreningens tillgångar som får tas i anspråk för föreningens skyldigheter. Det innebär alltså att styrelsen inte behöver betala föreningens skulder med privata medel. Riskerar styrelsen att dömas för något brott?Straff och vite för en ekonomisk förening regleras i 22 kap. lagen om ekonomiska föreningar. Där framkommer inget i de frågor du undrar över. De 100 000kr som Skatteverket vill ha betalt bör alltså gå igenom det vanliga konkursförfarandet. Vänliga hälsningar

Vilken existensminimum finns vid personlig konkurs?

2019-11-12 i Konkurs
FRÅGA |Hej ..När man gått i personlig konkurs vilka pengar har man rätt till, för att kunna existera. Hur stor summa har man rätt till.Kan man få ett uttagskort/konto under tiden.Med vänlig hälsning,
Alexandra Madsen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar vilken typ av existensminimum som finns vid en personlig konkurs.Vid förvaltningen av ett konkursbo ser konkursförvaltaren över alla dina tillgångar du hade när konkursbeslutet meddelades. Allt som du äger, som kan säljas och har ett förmögenhetsvärde, kan konkursförvaltaren använda för att betala av skulderna. Detta inkluderar fastigheter, möbler och kontanta medel (3 kap. 3 § Konkurslagen). Du får som huvudregel inge förfoga över egna tillgångar under en pågående konkursUnder tiden en personlig konkurs pågår får du varken förfoga över dina tillgångar eller fritt disponera över eventuella inkomster (3 kap. 1 § Konkurslagen). Förvaltaren övervakar alla utbetalningar och ser till att endast nödvändiga utgifter täcks, exempelvis mat, hyra och hygienartiklar.Undantag till huvudregelDet finns dock ett undantag där du som går i personlig konkurs har rätt att få ut viss egendom från konkursboet som behövs för dig och din familj (beneficieegendom). Det är denna egendom som utgör vad som vanligen kallas för existensminimum (5 kap. 1 § punkt 7 Utsökningsbalken). Bland annat får pengar och banktillgodohavanden undantas från konkursboet (3 kap. 5 § Konkurslagen).Om all egendom som är möjlig att beslagta är beslagtagen och du fortfarande har skulder, får konkursförvaltaren ansöka om utmätning av din inkomst (3 kap. 4 § Konkurslagen). Utmätning av pension får dock inte göras om du är beroende av pensionen för din försörjning (5 kap. 8 § Utsökningsbalken).Existensminimum kan beloppsmässigt innebära att en ensamstående vuxen får behålla 4 923 kr från utmätning av lönen, sammanlevande makar eller sambor får behålla 8 133 kr, barn till och med 6 år får behålla 2 612 kr och barn 7 år eller äldre får behålla 3 007 kr (2019). Du kan läsa mer om beloppet du får behålla av lönenpå Kronofogdens hemsida.SammanfattningKonkursförvaltaren får endast ta egendom i anspråk som inte behövs för den skuldsattes försörjning och skäliga levnadsnivå. Du som skuldsatt får inte råda över konkursboets egendom (din egendom när konkursbeslutet meddelades).Om du tycker att ett beslut är felaktigt angående konkursboets förvaltning kan du kontakta Kronofogdemyndigheten som har tillsyn över konkursförvaltaren.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Återvinning av betalning av tillfällig skuld i konkurs

2020-03-09 i Konkurs
FRÅGA |Hej - mitt bolag gick i konkurs den 1/11 2019. Dessförinnan och i ett försök att förbättra kassaflödet ansökte vi i September hos banken om att höja checkkrediten med 300.000Kr. Detta beviljades men utbetalningen dröjde något. I syfte att ej äventyra kassaflödet och andra betalningar så gav jag den 4 Oktober ett kortfristigt lån på 60.000Kr med uttryckligt och skriftligt avtal att återbetalas senast 7/10 då checkkrediten skulle vara inne på kontot. Checkkrediten kom in 5/10 och pengarna betalades tillbaka 6/10. Nu hävdar konkursförvaltaren att dessa 60.000Kr är återvinningsbara då tillbakabetalningen avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och avsåg en skuld till närstående. Jag menar att om jag vetat detta inte skulle gjort inbetalningen och hela situationen förmodligen ändå kunnat hanteras då det rörde sig om 2 dagars frist. Hur kan min inbetalning/utbetalning av exakt samma belopp på 2 dagar ha avsevärt försämrat bolagets ekonomi. Mitt syfte var att hjälpa företaget. Konkursen var vid detta tillfälle inte ett faktum och vi kämpade med näbbar och klor för att klara verksamheten. Nu undrar jag om jag rimligen kan/bör bestrida detta krav?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).Utredning Enligt 4 kap. 10 § KL kan en betalning av en skuld återvinnas om den skett senare än tre månader (för närstående två år) före fristdagen och avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och. Med fristdagen avses enligt 4 kap. 2 § KL dagen då konkursansökan inkom till tingsrätten. Enligt praxis ska begreppet "avsevärt" som riktmärke ska förstås som minst 10 % av gäldenärens bruttotillgångar vid betalningstillfället. Undantagna från ovan nämnda regel är fall som ändå kan anses ordinära. Enligt praxis avser detta fall då man efter en helhetsbedömning kan konstatera att betalningen varit att betrakta som ordinär, exempelvis betalningar som skett enligt en sedan länge fastslagen amorteringsplan. Enligt förarbetena krävs avslutningsvis att betalningen ska ha varit till nackdel för borgenärskollektivet.Enligt min uppfattning framstår det som rimligt att konkursförvaltaren begärt återvinning i ditt fall förutsatt att den aktuella summan utgjorde ungefär 10 % eller mer av ditt bolags bruttotillgångar vid betalningstillfället. Detta eftersom den aktuella bestämmelsen inte tar hänsyn till omständigheter kring skuldens uppkomst eller syftet med lånet utan fokuserar på den betydelse som återbetalningen hade på gäldenärens ekonomi. När du gav ett lån till ditt bolag i form av kontanta medel fick du ingen form av företrädesrätt i en eventuell konkurs av diverse sakrättsliga anledningar. Man skulle kunna beskriva det som att pengarna du lånade till ditt bolag blandades upp med bolagets övriga medel och att du inträdde i borgenärskollektivet med samma ställning som andra borgenärer. När ditt bolag senare betalade sin skuld anses du därför juridiskt ha gynnats på bekostnad av andra borgenärer som, systematiskt, hade lika starkt anspråk på pengarna som du men som nu (eventuellt) inte kan få sina fordringar betalda i konkursen. För att borgenärerna ska behandlas lika finns därför möjligheten till återvinning i fall som detta.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att ta reda på hur stor del av bolagets bruttotillgångar på betalningsdagen som betalningen av din fordran utgjorde. Om andelen är klart mindre än 10 % kan detta möjligen vara grund för att bestrida återvinningskravet. Annars bedömer jag dessvärre att det är osannolikt att du kan nå framgång med ett bestridande.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

När ska konkurslagen och utsökningsbalken tillämpas?

2020-02-01 i Konkurs
FRÅGA |jag har förstått att konkurs och utmätning och att det inte är samma sak och även sett svar från er som förklarar skillnaden. Dock har jag svårt att förstå när konkurslagen kan tillämpas och även när UB tillämpas. Jag får fram svaret ''Vid konkurs bör man tillämpa reglerna i konkurslagen och vid utmätning reglerna i utsökningsbalken''. Vilket känns ganska tydligt, Men medan jag svarat på frågor och läser exempel på internet och olika lösningar, tycks jag hitta exempel på när man tillämpar UB även vid en konkurs. Till exempel har jag sett hänvisning till 4:19 UB om sambos när det även har handlar om konkurs och inte endast utmätning. Eller som när jag googlade på hur man gör när viss egendom är uthyrd, då tillämpades 4:18 UB, även när det gällde konkurs. Jag blir förvirrad för ovan står det att konkurslagen gäller vid konkurs men samtidigt tillämpas UB i flera exempel där det sker en konkurs. Jag behöver förtydligande om detta så jag vet vilken lag jag kan tillämpa och när?Tack på förhand!
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämplig lag Eftersom din fråga berör konkurs och utmätning så är konkurslagen (härefter förkortad som KonkL) och utsökningsbalken (härefter förkortad UB) tillämpliga. När tillämpas respektive lag? I UB:s portalparagraf stadgas att lagen är tillämplig i fråga om verkställighet av dom eller annan exekutionstitel, som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse, samt i fråga om verkställighet av beslut om kvarstad eller annan liknande säkerhetsåtgärd (1 kap. 1 § UB). Kort sagt är lagen alltså tillämplig vid utmätning. Konkurslagen gäller däremot vid konkurs (1 kap. 1 § KonkL). För att förstå skillnaden lite bättre kan det vara bra att veta den grundläggande skillnaden mellan de olika förfarandena. För att kunna försättas i konkurs ska man vara på obestånd, det vill säga ska personen i fråga inte kunna betala sina förfallna skulder och denna oförmåga ska inte endast vara tillfällig (1 kap. 2 § KonkL). Då tas all egendom omhand i konkursförfarandet för att sedan säljas och så långt som möjligt täcka alla borgenärers (fordringsägares) anspråk. För utmätning är syftet istället att täcka en viss skuld genom att ta i anspråk ett specifikt föremål som sedan säljs. Vad har 4 kap. 18 och 19 § UB för koppling till konkurs? Bestämmelserna ger uttryck för viktiga sakrättsliga aspekter, det vill säga att det enbart är den egendom som personen, som är föremål för konkurs eller utmätning, äger som ska ingå. Att det endast är dennes egendom som ska ingå i en konkurs framgår även av 3 kap. 3 § KonkL. Detta förtydligas i utsökningsbalken vilket är praktiskt i och med att det många gånger kan vara svårt att avgöra vem som äger vilken egendom, särskilt om man varaktigt sammanbor med en annan person. Sammanfattning Kort sagt ska utsökningsbalken tillämpas vid utmätning och konkurslagen vid konkurs. Utsökningsbalkens bestämmelser om förhållandet till tredje man vid utmätning av lös egendom i 4 kap. kan dock verka vägledande även vid konkurs. Hoppas att du fick svar på din fråga! Annars får du gärna lämna en kommentar så ska jag försöka förtydliga vad jag menar. Med vänlig hälsning,

Måste jag betala tillbaka pengar till ett konkursbo?

2019-12-14 i Konkurs
FRÅGA |Hej Jag har jobbat åt en snickare firma i 5år och löpande fakturerat dom som under entreprenad. Sen gick snickaren i konkurs. Jag fick betalt för mina fakturor veckan innan för dom jobb jag har utfört men nu kräver konkurs förvaltaren tillbaka pengar för dom 2 sista fakturorna. Måste jag betala tillbaka dom? Jag har ju utfört mitt jobb.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om en konkursförvaltare har rätt att kräva tillbaka pengar som firman betalade innan den gick konkurs. Jag tolkar det även som att det inte rör sig om löneutbetalningar. De relevanta reglerna för frågan finns i 4 kap. konkurslagen (KL).Om det var en betalning av en skuld i förtid eller av ett stort beloppKonkursförvaltaren har en viss rätt att kräva tillbaka pengar från en betalning för en skuld om som skett senast 3 månader innan konkursen, enligt närmre angivna förutsättningar (4 kap. 10 § första stycket KL). Det anses enligt denna regel vara en skuld om firman var skyldig dig pengar för ett tidigare utfört arbete. I detta fall skulle du vara tvungen att betala tillbaka pengarna om firmans betalning till dig var icke-ordinär och gjordes i förtid eller med ett betydande belopp (4 kap. 10 § första stycket KLoch NJA 2008 s. 1208). Med betalning i förtid menas innan förfallotiden som angavs på fakturan, om inte annan förfallotid har avtalats senare. Med betydande belopp är riktmärket 10 procent av firmans tillgångar när de betalade dig (NJA 2008 s. 1208). Icke-ordinära betalningar avser betalningar firman gjorde för att de visste att de skulle gå i konkurs. En betalning är dock ordinär om den inte hade något med den kommande konkursen att göra. Relevant i detta fall är om firmans betalningar till dig har skett löpande efter varandra på ett visst sätt och om desamma kan sägas om de två sista betalningarna. I sådana fall borde betalningen ses som ordinär. Det är dock konkursförvaltaren som ska visa att betalningen har skett i förtid eller med betydandebelopp, och dessutom att den inte var ordinär, för att denne ska ha rätt att få tillbaka pengarna enligt denna bestämmelse. Om du visste om att firman skulle gå i konkursKonkursförvaltaren kan även kräva tillbaka pengarna, enligt närmre angivna förutsättningar, om det skulle vara så att betalningen gjordes så att du på ett otillbörligt sätt gynnades framför andra som firman stod i skuld till (4 kap. 5 § första stycket KL). Vad som gör att en betalning anses som otillbörlig är inte helt klar men det ska vara en omständighet som gör så att hela betalningen förtjänar att ses som otillbörlig. Kravet på otillbörlighet tar sikte på en omständighet som tyder på "ful-spel" mot andra som firman skulle stå i skuld till. Om betalningen var av ett betydande belopp, som innan, kan den antas vara otillbörligt. För att konkursförvaltaren ska ha rätt till pengarna krävs även att firman var insolvent (dvs i princip inte hade några pengar kvar) vid eller blev insolvent vid betalningen (4 kap. 5 § första stycket KL). Slutligen krävs det, för att du ska vara tvungen att betala tillbaka pengarna, att du antingen kände till eller borde ha känt till dels firmans insolvens, dels den omständighet som gjorde betalningen otillbörlig (4 kap. 5 § första stycket KL). Som tidigare är det konkursförvaltaren som ska kunna visa att alla dessa krav uppfylls, och det brukar i regel vara svårt att visa att någon annan har eller borde ha känt till firmans ekonomiska förhållanden samt den otillbörliga omständigheten.SammanfattningSkulle det vara så att det var en betalning i förtid och firman inte brukade betala i förtid så finns det en risk att du måste betala tillbaka pengarna.Rörde det sig om ett stort belopp som var 10 procent av firmans tillgångar vid betalningen, måste du betala tillbaka pengarna om det inte var en ordinär betalning.Om du hade en inblick i eller kännedom om firmans ekonomi och en omständighet som skulle göra betalningen till dig otillbörlig, finns en risk att du måste betala tillbaka pengarna.Om du betalar tillbaka pengarna har du rätt att ta del av de pengar som finns kvar i konkursboet efter vissa prioriterade betalningar. Du får då pengar i proportion till dina fakturor, andra som firman står i skuld till och pengarna som finns kvar i konkursboet (1 § förmånsrättslag).Mitt råd till dig är att kontakta konkursförvaltaren och fråga denne på vilken grund som du skulle vara tvungen att betala tillbaka pengarna.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Bör jag tänka på något speciellt när jag begär annans företag i konkurs?

2019-11-03 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en fordran på ett bolag enligt ett domstolsbeslut. Betalplanen som domstolen la upp är inte följd varpå jag har lämnat in det till kronofogden. Dom meddelade mig att dom bara utmäter tillgångar som finns på bankkontot. Jag har fått totalt 4 000:- av 95 000:-Jag ämnar nu sätta det i konkurs. Bolaget har förbrukat mer än halva sitt aktiekapital varpå ägaren numera är personligt ansvarig för alla skulder. Jag antar att jag själv kan ansöka om konkurs utan något ombud. Är det något speciellt jag skall tänka på
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om konkurs, och förfarandet för att begära någon i konkurs, finns i konkurslagen. En gäldenär som är på obestånd (den betalningsskyldige) ska efter egen eller en borgenärs (den betalningsberättigade) ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). En ansökan om konkurs gör skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Laga domstol i tvistemål är i allmänhet rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Då det gäller ett bolag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid konkursansökan av en borgenär (vilket du är) ska du vid ansökan lämna uppgifter om dig och gäldenären (namn, person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer), uppgift om att gäldenären är på obestånd och ska försättas i konkurs samt den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka du grundar yrkandet. Du ska i original eller kopia bifoga de handlingar du vill åberopa. Ansökningshandlingen och de bifogade handlingarna ska ges in i två exemplar (2 kap. 4 § konkurslagen). Om en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska det godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs (2 kap. 6 § konkurslagen). Eftersom din ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag) ska ett registreringsbevis, ej äldre än en månad, bifogas ansökan. Ett registreringsbevis beställer du hos Bolagsverket. Du behöver även betala en ansökningsavgift till domstolen om 2.800 kronor. Värt att vara medveten om är att utgångspunkten är att konkurskostnader (arvode och kostnadsersättning till förvaltare, ersättning till staten för tillsyn över förvaltningen m.m.) ska utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet ådragit sig (14 kap. 1-2 § konkurslagen). Om domstolen efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder konkursboet ådragit sig, ska rätten besluta om avskrivning av konkursen (10 kap. 1 § konkurslagen). Om sådan avskrivning sker kan du, som borgenär som ansökt om konkurs, bli betalningsskyldig för konkurskostnader upp till tio procent av rådande prisbasbelopp (f.n. utgör 10 procent av prisbasbeloppet 4.650 kronor).Sammanfattningsvis måste du följa förfarandet enligt ovan och ansöka till rätt tingsrätt, ha med rätt uppgifter om dig och gäldenären, samt skicka in registreringsbevis för gäldenären. Du ska även bifoga den fordran du åberopar i kopia eller original. Det du framförallt bör ha i åtanke är sista stycket enligt ovan; om det inte finns några tillgångar alls och det riskerar att en avskrivning sker; då kan du blir ersättningsskyldig för konkurskostnader upp till 4.650 kronor.För det fall att du inte vill ansöka om konkurs utan ett ombud är du varmt välkommen att återkomma till mig så kan en av våra jurister hjälpa dig med förfarandet. Om så är intressant når du mig på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,