Vad är en tredjemanspant och vad händer om det finns en sådan vid en konkurs?

2019-09-15 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Har en fråga angående tredjemanspant, vilket är det sakrättsliga momentet? Hur står sig tredjemanspant mot företagshypotek och panträtt vid eventuell konkurs?
Alicia Yngstrand |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är tredjemanspant?Det som sker vid tredjemanspant är att låntagaren (som kallas för en gäldenär), pantsätter egendom som egentligen inte tillhör denne. Tänk exempelvis att en make/ maka pantsätter villan som ägs av dem båda eller enbart av den andra maken, som säkerhet för ett lån. Vanligtvis så vet även långivaren att egendomen som pantsätts inte ägs av gäldenären. Vad är det sakrättsliga momentet?Eftersom detta är en typ av pant, så följer att man kan välja vad man pantsätter. Vad man väljer beror på hur stort lån man vill ta.Det sakrättsliga momentet skiljer sig åt för olika typer av egendom. Några vanliga exempel är:1. Värdefulla föremål, tänk en antik klocka som exempel – här krävs det sakrättsliga momentet tradition 2. Ett hus pantsätter man genom att utfärda pantbrev – här krävs också tradition, men av pantbreven3. Bostadsrätt – här krävs denuntiation till föreningenVilken förmån ger tredjemanspant vid konkurs?För att veta hur tredjemanspant står sig i förhållande till andra säkerheter vid konkurs, så ska man titta i Förmånsrättslagen (FRL).FRL pratar inte direkt om tredjemanspant, vilket innebär att man måste tolka hur det kommer fångas upp av lagen. I ett mål från Högsta Domstolen (Mål-nr. Ö 4325–14), så förklarar de att "När en tredje man har ställt pant rör det sig om ett slags borgen på så sätt, att borgenären för den säkrade fordringen kan göra sig betald hos den tredje mannen, dock endast ur panten." se s. 7 punkt 12.Detta talar emot att man ska tolka det som att tredjemanspant omfattas av bestämmelsen om olika panträtter i FRL 4 §. Vad händer då vid en konkurs om det finns en tredjemanspant?Det finns en person som har tagit ett lån – detta är gäldenären.Det finns en person som har beviljat ett lån mot ställande av säkerhet – detta är borgenären.Det finns en person som har låtit sin egendom pantsättas som säkerhet – detta är den tredje mannen.Fordringen som ligger till grund för säkerhetsrätten, omfattas av ett konkursförfarande. Det som kan bli aktuellt är att borgenären vid förfallodagen vänder sig till den tredje mannen och begär att få betalt ur panten. Tredje mannen gör detta och i samma stund så övertar han fordringen mot gäldenären och även den eventuella förmånsrätten för fordringen (jämför FRL 3 §). Sedan så vet jag ju inte vilken förmånsrätt det kan handla om eftersom det som sagt går att pantsätta "lite vad som helst" om man får uttrycka sig lite generellt. Men poängen med detta är alltså att det är tredje man (som ju faktiskt har tillåtit att sin egendom pantsätts för en annans skuld), som får stå det hårdare kastet vid en konkurs.Summa summarum Beroende på vilken panträtt man har att göra med, så följer det av lagen (FRL), vilken förmån panten ger vid en konkurs. FRL är uppställd så att de mest förmånliga säkerhetsrätterna kommer först – alltså säkerhetsrätterna i 4 § delas ut innan de i 6 §. Jag kan kort konstatera att just företagshypotek som du nämnde kommer i FRL 5 §. Men problemet med företagshypotek är att man inte pantsätter en specifik maskin eller fastighet, istället får man en pant i exempelvis "lagertillgångar". I företag så går tillgångarna upp och ner och det kan ju vara så att man vid tidpunkten för konkurs inte ens har något lager kvar…Jag hoppas att detta har hjälpt dig, skicka gärna in fler frågor om det skulle vara något du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Min konkursförvaltare har sålt till underpris, vad kan jag göra?

2019-08-26 i Konkurs
FRÅGA |Jag begärde mitt AB i konkurs 2018-10-31 då jag såg att det inte skulle löna sig på sikt, i bolaget fanns mark, samt fastigheter som blivit värderade till 5500000kr, konkursförvaltaren sålde rubbet för 2200000kr, detta innebar att jag själv åkte dit på ett borgensåtagande på 300000kr till banken då dom ej fick in tillräckligt för att täcka skulderna, dom totala lånen uppgick till 4300000kr, jag anser att förvaltaren sålt till underpris, vad kan jag göra?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En konkursförvaltares uppgifter och ansvar finnes i 7 kap. 1 § Konkurslagen (KonkL). Konkursförvaltaren ska avveckla konkursboet så snabbt som möjligt och tillfredsställa borgenärerna, således främja en snabb konkurs för gäldenärens rätt. Konkursförvaltaren har ett särskilt borgenärsintresse och ska ge dem så mycket pengar som möjligt, enligt 7 kap. 8 § KonkL. Sammanfattningsvis betyder det att en konkursförvaltare har ett samhällsintresse att beakta i sitt arbete och således har konkursförvaltaren ett skadeståndsansvar enligt 17 kap. 1 § KonkL. Skadeståndsansvaret innebär att konkursförvaltaren kan bli skadeståndsskyldig till en konkursborgenär eller gäldenär för de skador som denne vid fullgörande av sitt uppdrag uppsåtligen (med flit) eller av oaktsamhet orsakar konkursboet. Skadeståndet kan sedan jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens beskaffenhet, skadans storlek och omständigheterna i övrigt. I ditt fall innebär detta att du kan yrka för att din konkursförvaltare har orsakat skador i ditt konkursbo, med grunden för att denne har sålt till underpris med hänsyn till boets värde. Det du dock bör reflektera över är som tidigare nämnt konkursförvaltarens huvudsakliga uppgift, det vill säga avveckla konkursboet så fort som möjligt genom att driva in fordringar. Detta innebär således att en konkursförvaltare inte kan tvinga en köpare att betala, utan istället erbjuda en förhandling för att driva in fordringen så fort som möjligt och således påverkas inte köparen av konkursen. Detta innebär att ett en fordring kan drivas in genom att konkursförvaltaren exempelvis erbjuder köparen att "betalar du idag behöver du endast betala halva priset" , för att driva in fordringar så fort som möjligt, enligt 7 kap. 1 § KonkL. Utifrån informationen i din fråga är det mycket möjligt att din konkursförvaltare har handlat efter att driva in fordringar så snabbt som möjligt, för att främja en snabb konkurs för din rätt och således kan denne anses ha uppfyllt sin plikt att främja ett samhällsintresse. Vidare innebär detta att det krävs mer information, än informationen i din fråga, för att utreda dina chanser för ett eventuellt skadestånd från konkursförvaltaren och således råder jag dig till att kontakta någon av våra jurister här på Lawline, för att utreda dina chanser vidare. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Vilket skydd medför bodelning vid konkurs?

2019-07-31 i Konkurs
FRÅGA |Om min man går i personlig konkurs då företag bedrivs på obestånd. Vi gjorde bodelning under äktenskap och skrev mig som ensam ägare på huset.. Detta är nu ca 2 år sedan. Vad händer nu om han går i personlig konkurs, kan dom komma att kräva att huset skall säljas fast jag står som ensam ägare.. Tack
Erik Bengtsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Bodelning kan utgöra ett skydd mot att huset dras in i konkursen. Det är emellertid ett skydd med vissa begränsningar då det både i äktenskapsbalken och konkurslagen finns regler som kan medföra att huset, trots bodelningen, kan komma att ingå i en framtida konkurs.Frågan besvaras med regler som finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och konkurslagen (KonkL).ÄktenskapsbalkenOm en make genom bodelning avstår från giftorättsgods, och detta leder till skada för dennes borgenärer, anvisar lagen en regel om bristtäckningsansvar i 13 kap. 1 § ÄktB. Regeln innebär att borgenärerna kan vända sig mot den andra maken och kräva vederbörande på det värde som den skuldsatta makens förmögenhet har minskat med genom bodelningen. Betalningsansvaret blir aktuellt för sådana skulder som har uppkommit innan bodelningen och endast under förutsättning att den skuldsatte maken inte kan betala sina egna skulder.I ditt fall innebär detta följande, du kan bli betalningsskyldig för din makes skulder (som uppkom innan bodelningen) som:- har uppkommit före bodelning, under förutsättning att - din make inte kan betala sina egna skulderBetalningsansvaret kommer då att uppgå till det värde som din makes egendom har minskat med genom bodelningen.KonkurslagenOm bodelning har skett inom tre år före konkursen kan konkursförvaltaren yrka på återvinning av den egendom som överförts genom bodelningen. Detta innebär helt enkelt att bodelningsavtalet förklaras ogiltigt och bodelningen därmed återgår. Det är möjligt att undvika en återvinning av bodelningen, om det går att föra bevisning som visar att, din make har haft egendom till ett värde som motsvarade skulderna efter bodelningen. Detta följer av 4 kap. 7 § KonkL.SammanfattningsvisSom reglerna ser ut idag finns det, trots bodelningen, risk att huset dras in i en eventuell konkurs.Hoppas du fick svar på din fråga!

Vem är högst prioriterad i en konkurs - bank eller borgenär?

2019-07-13 i Konkurs
FRÅGA |Hej.Vad händer om ett aktiebolag går i konkurs. Vem ska ha resterande pengar först? Jag som borgenär eller banken?
Emma Liberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar i vilken ordning man som borgenär får betalt i en konkurs. Regler om konkurser hittas i konkurslagen och regler om förmånsrätter hittas i förmånsrättslagen.När ett aktiebolag går i konkurs ska alla tillgångar säljas och skulderna ska betalas av i den mån det går. Vem som får betalt först beror på vilka typer av fordringar och/eller säkerheter man har. De fordringar som har särskild förmånsrätt kommer att vara högst prioriterade, sen kommer de fordringar med allmän förmånsrätt och sist de oprioriterade fordringarna.1. Särskild förmånsrätt. Vanligaste typen av förmånsrätt är panträtt på fast eller lös egendom. Andra särskilda förmånsrätter som kan nämnas är företagshypotek och aktiepant. Det innebär att om banken till exempel har tagit bolagets fastighet som säkerhet för sina lån så kommer banken att vara högt prioriterad. Om du som borgenär har någon typ av pant så kommer den fordfan att vara prioriterad.2. Allmän förmånsrätt. Det kan till exempel vara de anställdas lön. 3. Oprioriterade fordringar. Det är i princip alla fordringar som inte har särskild- eller allmän förmånsrätt. I den kategorin brukar till exempel leverantörers fakturor hamna. Det är sällan man får något betalt om man har en oprioriterad fordran. Om både du som borgenär och banken har oprioriterade fordringar ska ni dela på pengarna som finns kvar efter att de med särskild förmånsrätt och allmän förmånsrätt fått ut sina pengar.Jag har för lite information för att kunna ge svar på om du som borgenär eller banken kommer att få ut sina pengar först. Det som kan sägas är att om båda har oprioriterade fordringar så får ni dela på pengarna. Har någon av er en särskild förmånsrätt så kommer den parten att få betalt först.Hoppas du fått svar på din fråga!

Hur lång tid tar ett konkursförfarande?

2019-08-27 i Konkurs
FRÅGA |jag har 500,000 kr skullder och själv ansökt för personligt konkurs ,hur lång tid tar detta.
Michaela Iosifidou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga aktualiserar reglerna i konkurslagen. Den som är skyldig pengar kallas för gäldenär och den som inte fått betalt för borgenär. Såväl gäldenären som borgenären kan ansöka om att någon ska försättas i konkurs. En konkurs innebär att i princip alla gäldenärens tillgångar tas om hand och används för att betala av gäldenärens skulder. Det är tingsrätten som fattar beslut om konkurs och utser även en konkursförvaltare. Konkursförvaltaren tar hand om och säljer gäldenärens egendom. Pengarna används i första hand till att betala konkursförvaltaren och därefter delas de ut till borgenärerna i en viss bestämd ordning.Eftersom en konkurs kräver en viss process och att händelserna sker i en viss ordning är det svårt att svara på hur lång tid det kommer ta. Du kan prata med den konkursförvaltare som tingsrätten utsett åt dig och förhoppningsvis kan denna ge dig ett ungefärligt tidsspann.Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan en återkalla en konkursansökan?

2019-08-01 i Konkurs
FRÅGA |hej,kan man återkalla en personligt konkurs ansökan?om ja,vad det innebär?och vad ska man göra.
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!För att besvara din fråga: ja, en konkursansökan kan återkallas, så länge ett beslut om konkurs inte har meddelats (2 kap. 22 § KonkL). Problemet är att det räcker med att en konkursansökan har kommit in till tingsrätten för att ett konkursbeslut ska kunna bli till. Du behöver alltså kontakta tingsrätten så snart som möjligt och fråga hur det ligger till med din konkursansökan och eventuellt försöka återkalla det. /Vänligen,

Får ett företag som är försatt i konkurs fortsätta att sälja varor?

2019-07-19 i Konkurs
FRÅGA |Får ett företag fortsätta sälja varor när en konkurs inletts?
Isabelle Sewelén |Hej, och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Förlorad rådighet vid konkurs - förvaltare träder inNär ett företag försätts i konkurs kallas företaget för konkursgäldenär. Vid en konkurs övergår företagets tillgångar till ett konkursbo (1 kap. 1 § konkurslagen). Konkursboet består av en eller flera konkursförvaltare (hädanefter förvaltare) som då sköter avvecklingen av företaget (1 kap. 3 § första stycket konkurslagen).Vid en en konkurs förlorar konkursgäldenären rådigheten över företagets tillgångar (3 kap. 1 § konkurslagen). Att förlora rådigheten innebär att man inte längre får bestämma över de tillgångar som finns i företaget och därmed inte med bindande verkan kan ingå avtal på företagets vägnar. I stället övergår rådigheten över företagets tillgångar till konkursboet som företräds av en förvaltare.Fordringar i konkursbo - vilken egendom ska betala fordringarna? Det är som huvudregel endast de fordringar som fanns dagen vid konkursansökan som borgenärerna kan göra gällande, inte skulder som uppkommit efter det att företaget försattes i konkurs (5 kap. 1 § konkurslagen).I konkursboet ingår all egendom som finns hos konkursgäldenären och som kan utmätas för betalning till fordringsägarna (3 kap. 3 § konkurslagen). Konkursgäldenären antas vara ägare till all lös egendom som finns i dennes besittning, om det inte framgår att egendom tillhör någon annan (4 kap. 18 § utsökningsbalken (UB).Konkursförvaltarens uppgiftFörvaltarens uppgift är att ta hand om konkursgäldenärens egendom och ta hänsyn till samtliga borgenärers fordringar och gemensamma rätt till betalning och därmed minimera skadan av konkursen (7 kap. 8 § konkurslagen).Förvaltaren ska vidta alla åtgärder som skapar en snabb och bra avveckling av konkursboet (8 kap. 1 § konkurslagen).Förvaltaren ska även vara lämplig för uppdraget och ha de egenskaper samt erfarenheter som uppdraget kräver (7 kap. 1 § konkurslagen).Det är förvaltaren som bestämmer hur konkursboet ska bedrivas vidare och avvecklas och avgör om ett företag ska fortsätta sälja varor eller inte för att driva in pengar till borgenärernas fordringar mot konkursboet. Däremot brukar man försöka sälja hela eller delar av verksamheten som kan antas driva in pengar till borgenärernas fordringar mot konkursboet (3 kap. 3 § konkurslagen). Vidare får förvaltaren under vissa givna förutsättningar, rätt att själv driva vidare företaget för konkursboets räkning under en viss period (8 kap. 2 § konkurslagen). Då brukar förvaltaren vanligen bedriva verksamheten som den var tidigare, i syfte för att driva in pengar för betalning av borgenärernas fordringar.En förvaltare kan dock bli ansvarig för skada som den har tillfogat konkursboet genom uppsåt eller oaktsamhet vid utförandet av sitt uppdrag (17 kap. 1 § konkurslagen)."Får ett företag fortsätta sälja varor när en konkurs inletts?"Vid konkurs får sammanfattningsvis konkursgäldenären inte längre fatta beslut om hur företagets tillgångar ska användas för att driva in pengar för att betala borgenärernas fordringar, eller ingå avtal som binder företaget. Således får inte ett företag fortsätta sälja varor om företaget har försatts i konkurs och man har tillsatt en konkursförvaltare. En konkursförvaltare kan däremot bestämma att konkursboet ska fortsätta sälja varor, men inte konkursgäldenären. Hoppas du kände att du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Aktiebolag i konkurs - hur stor chans att långivaren får tillbaka sina pengar?

2019-06-23 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Vad händer när ett akteibolag ev går i konkurs och en person har lånat ut en större summa med pengar till företaget. Företaget äger även bostad mm. Finns det möjlighet och hur stor att långivaren får tillbaka sina pengar?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I vilken ordning som fordringsägare (borgenärer) får betalt från en gäldenär som gått i konkurs regleras i förmånsrättslagen. Fordringsägare är en person eller ett företag som står bakom ett lån. En fordringsägare kan således vara en långivare som har lånat ut pengar till ett aktiebolag. Gäldenären är den part som står i skuld till borgenären. När ett företag har gått i konkurs finns ofta flera olika borgenärer som har lånat ut pengar. I dessa fall är det inte säkert att alla borgenärer kan få ut sin egendom av konkursboet. Förmånsrättslagen reglerar därför vilken turordning som gäller för borgenärerna, dvs. fördelningen av egendomen mellan borgenärer i ett konkursbo.Förmånsrätter finns som massafordran, särskilda förmånsrätter, allmänna förmånsrätter och oprioriterade fordringar. Läs om förmånsrätt här och förmånsrättsordningen här. Särskilda förmånsrätter är sådana som är gäller för viss egendom, exempelvis fordringar som är förenade med panträtt till lös eller fast egendom. Allmän förmånsrätt är inte förknippad med någon särskild egendom men utgör prioriterad fordran enligt förmånsrättslagen (läs här). Av din fråga så förefaller personen ha lånat ut pengar till aktiebolaget. Det kan därmed tänkas vara en oprioriterad fordran (läs här).Särskild förmånsrätt har företräde framför allmän förmånsrätt (15 § förmånsrättslagen). Den turordning som gäller för särskilda förmånsrätter räknas upp i lagen (3 a – 9 § förmånsrättslagen). Efter dessa fordringar kommer de allmänna förmånsrätterna, vilka räknas upp i 10 – 19 § förmånsrättslagen. Om det vid konkursen finns pengar kvar i konkursboet efter att fordringsägare med särskild och allmän förmånsrätt fått betalt så får de oprioriterade fordringsägarna dela på de pengar som finns kvar (upp till fordringarnas belopp). Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt (18 § förmånsrättslagen). Sammanfattningsvis är svaret på din fråga att långivarens chans att få tillbaka sina pengar beror på det konkurssatta aktiebolagets skulder och tillgångar. Av din fråga verkar aktiebolaget ha vissa tillgångar. Du nämnder t.ex. att de äger bostad m.m. Det finns dock en risk att personen inte får tillbaka sina pengar om dennes fordran är en oprioriterad fordran i konkursboet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!