Vad händer med leasad egendom vid konkurs? Dolt avbetalningsköp?

2020-10-25 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Jag har ett aktiebolag där vi har leasat inredning från Marginalen Bank.Jag står i personlig borgen för beloppet. Vid en eventuell konkurs, vad händer då?Eftersom inredningen är leasad så återgår den till Marginalen om jag förstår det rätt, men kommer de utöver att återta inredningen också att kräva mig på hela beloppet?Eller säljs den och jag krävs på mellanskillnad?Tacksam för svar!
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer med den leasade egendomen vid en eventuell konkurs?Huvudregeln är att leasegivaren har separationsrätt till egendomen vid en eventuell konkurs (3 kap. 3 § konkurslagen). Med separationsrätt menas att leasegivaren har rätt till att återfå egendomen eftersom denne har en bevarad äganderätt i egendomen. Det förutsätter dock att specialitetsprincipen är uppfylld. Specialitetsprincipen innebär att den leasade egendomen måste ha en bevarad objektsidentitet. Separationsrätt kan endast göras gällande till specifik, identifierbar egendom som finns i bibehåll hos leasetagaren då kravet görs gällande. Egendomen måste vara densamma som den var från början. Marginalen Bank har därför som huvudregel rätt att återfå egendomen vid en eventuell konkurs.Vid leasing hyr ("leasar") endast företaget egendom under en period för en fast månadskostnad i stället för att köpa egendomen. Leasing innebär inte att du ska betala av egendomen. Det är därför tillräckligt att leasegivaren återfår egendomen vid en eventuell konkurs (förutsatt att denne har separationsrätt). Du är inte skyldig att betala "återstående del av beloppet" eller "hela beloppet" när egendomen har återlämnats. Dessa formuleringar tyder snarare på att det är fråga om ett dolt avbetalningsköp (se mer om detta nedan).Separationsrätten kan dock bortfalla för leasegivaren i vissa situationer. Om den leasade egendomen har infogats i fast egendom och därmed utgör fastighetstillbehör eller byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt (2 kap. 4 § jordabalken). Eftersom du har leasat "inredning" kan det därför bli avgörande om egendomen utgör byggnadstillbehör eller om egendomen fortfarande är bevarad sin identitet och därmed är lös egendom. Byggnadstillbehör är fast inredning eller annat som byggnaden har blivit försedd med (2 kap. 2 § jordabalken). Inredningen ska alltså ha infogats i byggnaden. Det ska vara sådan inredning som installerats och fungerar tillsammans med byggnaden. Inredningen ska med andra ord ha ett funktionssamband och ett fysiskt samband med byggnaden. Dessutom ska inredningen vara ägnad till stadigvarande bruk. Exempel på byggnadstillbehör är kylskåp, markiser, fläktmaskin, diskmaskin och värmeskåp. Om inredningen som du leasat utgör byggnadstillbehör har inte leasegivaren separationsrätt.Separationsrätt kan inte heller göras gällande till ett föremål som utgör tillbehör till ett huvudföremål (även om det är enkelt och billigt att frigöra föremålet). Till exempel kan inte leasade däck återtas om de sitter på en bil. Dessutom har inte leasegivaren separationsrätt om leasegivaren tillåter leasetagaren att förfoga över leasingobjektet och förfoganderätten utnyttjats genom att till exempel egendomen bearbetas eller infogas i annan egendom eller säljs vidare.Om separationsrätten bortfaller har leasegivaren en oprioriterad fordran i konkursen, det vill säga en fordran som inte har någon säkerhetsrätt eller förmånsrätt (18 § förmånsrättslagen). Eftersom du har gått i personlig borgen (proprieborgen) kan leasegivaren dock kräva dig på det fordringsbelopp som avtalats (10 kap. 9 § handelsbalken). Vilket belopp som gäller när egendomen inte kan återlämnas borde framgå av leasingavtalet.Är det fråga om ett dolt avbetalningsköp?Du skriver att du gått i personlig borgen för beloppet och du undrar också om hela beloppet kan utkrävas av dig eller om bilen säljs och du därefter krävs på mellanskillnaden. Det låter som att det möjligen inte är fråga om ett leasingavtal, utan ett dolt avbetalningsköp. Har ett avtal som innebär nyttjande av en vara för vederlag betecknats som till exempel "uthyrning" eller "leasing" så är det ändå ett avbetalningsköp om avsikten med avtalet är att den som "hyr" egendomen ska bli ägare (1 § tredje stycket lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om syftet är att du ska bli ägare av inredningen någon gång är det i stället ett avbetalningsköp. För att säljaren ska kunna återta inredningen vid en eventuell konkurs måste avtalet innehålla ett återtagandeförbehåll. Precis som vid leasing kan inte ett återtagandeförbehåll göras gällande i en konkurs om egendomen utgör byggnadstillbehör (2 kap. 4 § jordabalken). Specialitetsprincipen måste därför vara uppfylld även vid avbetalningsköp.En avräkning sker om säljaren gör gällande sitt återtagandeförbehåll. Du återfår då den andel som du har betalat av det fulla priset med hänsyn till det nya marknadspriset (9 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.). Om inredningen till exempel kostade 100 000 kr, och du har betalat 50 % av det fulla priset, så har du rätt att få tillbaka 50 % av det priset som inredningen är värd vid återtagandet. Om pengarna inte täcker skulden vid en försäljning får säljaren endast kräva köparen på mellanskillnaden (restskulden) (10 § lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl.).Om säljaren inte kan göra gällande sitt återtagandeförbehåll på grund av att specialitetsprincipen inte är uppfylld får säljaren en oprioriterad fordran i konkursen (18 § förmånsrättslagen). Säljaren kan dock fortfarande kräva betalt på återstående fordringsbelopp eftersom du gått i borgen (10 kap. 9 § handelsbalken).Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Äganderätten till en sak som har sålts vidare innan full betalning har gjorts och då konkurs har beslutats

2020-10-05 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Jag jobbade på ett företag (A) som köpte in en skylt inkl. montage från ett företag (B). Den såldes sedan vidare till ett företag (C) där den är idag. Företag A betalade inte fakturan till företag B och gick sedan kort tid efter i konkurs. Företag B hävdar nu att de har äganderätt till skylten och kan således plocka ner den direkt om inte betalning görs av mig, eller ser till att ägarna till företag B betalar. (Jag var dock endast anställd då, har startat eget idag). Vad gäller här då företag C har betalat och gjort rätt för sig, och har skylten stående hos sig?Vet att det på fakturan kan stå att företaget har äganderätt innan full betalning gjorts, men står inte på fakturan från företag B. Vad gäller då det är tre parter inblandade och även en konkurs? med vänlig hälsning
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är företag A som har gått i konkurs. Därutöver utgår jag även att företag A och B inte har kommit överens på något annat sätt att B faktiskt skulle behålla äganderätten fram till dess att full betalning har gjorts, eftersom du framför att det inte står på den faktura som B skickade till A att B ska behålla äganderätten. Företag B har inte äganderätten till skyltenFör att företag B ska anses ha äganderätten till skylten så måste de kunna identifiera den specifika skylt som de anser att de har äganderätten till. Detta är troligtvis inte ett problem för företag B. Skylten såldes på faktura till A och därmed är det ett avbetalningsköp. Därmed krävs det även att B och A har avtalat om att B ska fortsätta ha äganderätten till skylten trots att företag A hade köpt den och fått den monterad. B ska därför inte anses ha äganderätten till skylten, eftersom du framför att det inte framgår på fakturan att B hade skrivit ut att de ville behålla äganderätten till skylten, samt för att du inte framför andra omständigheter som tyder på att B och A avtalade om detta när de ingick avtalet. Trots att B inte har äganderätten till skylten så har de fortfarande rätt att få betalt för skylten som de sålde till A. B kan därmed kräva betalning från A:s konkursbo. Troligtvis så lär de dock inte få betalt för denna skuld då det oftast inte finns pengar kvar i konkursboet till leverantörerna då det förenklat kan sägas att det är de som sist får utdelning i konkursen. Företag B kan därutöver inte plocka ner skylten hos företag C, eftersom B inte äger skylten. Utan de har endast rätt att få betalt för skylten från företag A. Du kan inte heller krävas på betalning eftersom du endast var anställd på företag A. Företag B kan inte heller kräva företag C på betalning eftersom det inte finns något avtalsförhållande mellan de två parterna. Företag C har äganderätten till skyltenFöretag A hade rätt att sälja skylten till företag C, eftersom företag B inte hade förbehållit sig äganderätten till skylten förrän full betalning hade gjorts. Därmed har företag C äganderätten till skylten. Eftersom företag C har skylten hos sig är de även skyddade mot att skylten ska ingå i A:s konkursbo. Därutöver finns det vissa regler om återvinning i konkurslagen 4 kap. Reglerna hade kunnat innebära att skylten skulle ingå i A:s konkursbo trots att C har köpt skylten, har den i sin besittning och anses ha äganderätten till skylten. Eftersom företag C har köpt skylten så har dock företag A fått betalning för skylten och då du inte framför några andra omständigheter så kan det antas att C betalade ett marknadsmässigt pris, därmed ska inte skylten ingå i A:s konkursbo.SammanfattningFöretag C har äganderätten till skylten och skylten ska inte ingå i A:s konkursbo. Företag B kan därmed inte ta ner skylten, men B har rätt till att få betalt för skylten som de har sålt till A. B har därmed en skuld mot A som ska betalas av i A:s konkurs. Med vänlig hälsning,

Godtrosförvärv och konkurs

2020-10-03 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Vårt företag funderar på att köpa en beg maskin från ett annat företag. Hur noga måste jag undersöka att maskinen inte är leasad? Om maskinen är leasad säljer ju säljaren en vara som han inte själv äger. Vad händer om vi köper maskinen med faktura och allt verkar korrekt genomfört och säljande företaget sedan går i konkurs och det sedan visar det sig att leasingbolaget inte hittar sin maskin hos konkurboet som de vill återta?
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Obehörigt förfogande och godtrosförvärvOm företaget innehar maskinen genom leasing har det företaget, som du själv påpekat, inte rätt att förfoga över maskinen genom att t.ex. sälja den vidare. Om företaget trots det skulle sälja maskinen vidare är det tal om en obehörigt förfogande. Frågan om ni i det scenariot kan göra ett förvärv av maskinen, skyddat från finansbolagets anspråk på maskinen, regleras i godtrosförvärvlagen. Där anges att (1) om säljaren hade varan i sin besittning, (2) besittningen av varan har övergått på köparen (3) och köparen var i god tro, ett giltigt godtrosförvärv har gjorts (godtrosförvärvslagen 2 §). Köparen måste vara i god tro vid både köpet och när besittningen av varan övergår på köparen (besittning betyder innehav).GodtrosbedömningenI godtrosförvärvslagen 2 § andra stycke anges vissa riktlinjer för godtrosbedömningen. Utan någon direkt kontext är dock bestämmelsen ganska intetsägande eftersom det i mångt och mycket handlar om en normativ bedömning av vad människor i allmänhet borde förstå om sin avtalsparts behörighet. Av betydelse är därför hur bedömningen brukar göras i praxis. Rent generellt kan man säga att varor som säljs till underpris, eller varor som brukar köpas för kredit och är förenade med ett återtagandeförbehåll från kreditgivaren påkallar en mer ingående undersökningsplikt om säljarens behörighet. Vid köp av fordon brukar det även krävas att köparen undersöker säljarens egna köpehandlingar och kollar i bilregistret. Det är inte en orimligt betungande undersökningsplikt eftersom det är mycket enkelt att slå i bilregistret.Eftersom det är tal om en maskin, vilken du befarar kan vara utleasad från ett finansbolag, antar jag att den är ganska dyr. Om företaget har köpt och äger maskinen borde det kunna uppvisa någon form av dokumentation som styrker detta. Kan företaget inte göra det finns det anledning att vara på sin vakt. En sådan undersökningsplikt är inte orimligt betungande. Däremot ska du som köpare inte behöva kontakta varje tänkbart finansbolag för att försäkra dig om att maskinen inte är leasad.SammanfattningOm du köper maskinen, är i god tro om företagets behörighet att sälja den och även får maskinen i din besittning har du gjort ett giltigt godtrosförvärv. Isåfall har finansbolaget som leasat maskinen till företaget rätt att få tillbaka maskinen endast om det betalar dig för den (godtrosförvärvslagen 5 §). Isåfall måste finansbolaget framställa sitt anspråk inom sex månader från den dagen finansbolaget fick reda på ditt godtrosförvärv.Vad händer om företaget går i konkurs?Låt oss anta att du har gjort ett giltigt godtrosförvärv. Alternativt kan vi tänka oss att företaget faktiskt ägde maskinen och därför hade rätt att sälja den. Oavsett vilket av dessa två scenarion som är vid handen får, vid en efterföljande konkurs, köpet samma i verkningar. Om du har fått maskinen i din besittning är du skyddad mot konkursboet – du har s.k. separationsrätt till maskinen. Den ska med andra ord inte ingå i konkursen. Under vissa särskilda förutsättningar kan du dock tvingas lämna tillbaka maskinen till konkursboet. Det är fallet om ditt köp inte vunnit skydd mot återvinning. Det kan bli aktuellt om du t.ex. köpt maskinen till underpris eller i maskopi med säljaren försökt undandra konkursboet dess tillgångar (konkurslagen 4 kap 5 §). Avslutningsvis vill jag även tillägga att om du köper och betalar för maskinen, men inte tar med dig den från företagets lokaler och företaget därefter går i konkurs, kommer maskinen att ingå i konkursen. I det fallet har du endast ett oprioriterat fordringsanspråk på konkursboet, om att få tillbaka köpeskillingen, som du sannolikt inte kommer få någonting för. Viktigt är därför att du ser till att få maskinen levererad i samband med köpet.Hoppas du fick svar på din fråga.

Kan makes egendom ingå i konkursbo efter enskild firma?

2020-08-18 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en enskild firma och är idag Sambo. Vi ska nu gifta oss och vill försäkra oss att huset som min partner äger till hundra procent, inte kan komma att beslagtas vid en eventuell konkurs då jag har en enskild firma med cafe- verksamhet. Vi vill alltså vara säkra på att huset då inte räknas med i konkursboet, om konkurs mot förmodan i framtiden skulle drabba företaget dvs den enskilda firman som jag äger.
Erik Karlsson |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad ska ingå i ett konkursbo?Huvudregeln för vilken egendom som ingår i ett konkursbo är relativt enkel. All egendom som tillhörde gäldenären när konkursbeslutet meddelades ska ingå i konkursboet (3 kap 3 § konkurslagen). Skulle din firma meddela konkurs skulle således all egendom som tillhör firman ingå i konkursboet. Eftersom du har en enskild firma är du personligt ansvarig för verksamheten och all egendom som tillhör dig skulle även ingå. Egendom du inte äger ska inte ingå i konkursboet. Om din sambo är ensam ägare till huset ska huset således lämnas utanför firmans eventuella konkurs.Vad händer när ni gifter er? Äganderätten i sig förändras inte vid ingående av äktenskap. Var make råder över sin egendom och svara för sina skulder (1 kap 3 § äktenskapsbalken). Alltså med inte äktenskapet att makens hus skulle komma att ingå i konkursboet efter din firma. OBS: äganderätt är inte att blanda ihop med giftorätt (jfr 1 kap 3 § och 7 kap 1 § äktenskapsbalken). Giftorätt är endast aktuellt vid bodelning (10 kap 1 § äktenskapsbalken).Sammanfattning Egendom som tillhör gäldenären när konkurs meddelas ska ingå i konkursboet. Om det är din framtida make som ensam äger huset ska huset inte ingå i konkursboet. Att ni gifter er påverkar inte den äganderätten. Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att ställa fler!

Försäljning av samägd egendom till underpris strax innan konkurs

2020-10-12 i Konkurs
FRÅGA |En person jag känner har gått i personlig konkurs , strax innan sålde han allt han ägde till en vän ,till underpris ,för att bevara husbil till senare . Tillsaken hör att det var hans syster via en advokat som satte han i konkurs ,då han undanhållit hennes del av arv , och som nu resulterade att hon har krav på honom . Dom kom från tingsrätten i Maj 2020 ,om konkurs. Kan advokat grevinna hus ,bil etc ,eftersom det täcker hennes del av arv ?
Erika Björnfors |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du vill veta om huset och bilen etc. kan dras in i konkursen även om din bekante har sålt detta till sin vän och om systern kan få ta del av dessa tillgångar om de ingår i konkursen. Jag tolkar det som att huset och bilen ärvdes gemensamt av de två syskonen och att syskonen därmed äger denna egendom gemensamt, eftersom du skriver att huset och bilen täcker systerns del av arvet. Den person som har gått i konkurs, i detta fall din bekanta, kallas för konkursgäldenär. Bestämmelser om konkurser finns i konkurslagen (KonkL). Bestämmelser om samägande finns i lag om samäganderätt (SamägL).Huset och bilen som samägdes ska ingå i konkursgäldenärens konkursDet endast är den egendom som tillhör konkursgäldenären som ska ingå i dennes konkursbo (KonkL 3 kap. 3 §). Därmed hade det kunnat vara möjligt att tänka att den egendom som din bekante sålde till sin vän inte ska ingå i konkursen. Däremot har din bekante sålt viss egendom som han samägde med sin syster och din bekante har därmed inte fullständig rätt att sälja huset bilen eftersom det påverkar systerns rätt. Vännen är inte skyddad mot att huset och bilen dras in i konkursgäldenärens konkurs. Detta eftersom du inte framför att vännen har lämnat ett meddelande till systern om att huset och bilen har sålts till vännen, eller att din bekante har överlämnat bilen och huset till sin vän.Trots att vännen har köpt huset och bilen så ska denna egendom ingå i konkursen. Vännen får istället ett krav i konkursen på att återfå den summa som vännen har betalat för att få huset och bilen. Huset och bilen anses vara en del av konkursgäldenärens egendom och därmed ska det ingå i konkursen.Övrig egendom som konkursgäldenären sålde ska ingå i konkursgäldenärens konkursEftersom du framför att din bekante har sålt allt han ägde till vännen så kan det antas att din bekante även sålde egendom som han inte samägde med sin syster. Det kan därmed tänkas att denna egendom inte ska ingå i konkursen eftersom vännen har köpt egendomen som din bekante faktiskt äger själv. Denna egendom ska däremot återvinnas (KonkL 4 kap. 5 §). Detta innebär att denna egendom ska tas tillbaka till konkursboet.Din bekantes tillgångar har minskat, eftersom han inte har fått lika mycket betalt som han hade kunnat eftersom egendomen såldes till underpris. Därutöver skriver du även att din bekante sålde egendomen till underpris för att han ville bevara egendomen till senare, vilket anses vara ett otillbörligt agerande. Genom att din bekante sattes i konkurs strax efter att han hade sålt egendomen till sin vän, så kan det därutöver antas att din bekante inte längre hade möjlighet att betala för sina skulder under en längre tid. Det bör även antas att vännen som köpte egendomen av din bekante var medveten om att din bekante inte hade möjlighet att betala sina skulder under en längre tid, eftersom det faktiskt var hans vän och därmed bör vara insatt i hans situation. Därmed bör den egendom som din bekante har sålt till sin vän återvinnas (KonkL 4 kap. 5 §). I det fall vännen har lämnat ett meddelande till systern om köpet av bilen och huset, eller att bilen och huset har överlämnats, så ska ändå återvinnas som den övriga egendomen som har sålts till vännen. Detta innebär alltså att dessa tillgångar ska räknas med i din bekantes konkursbo och vännen har rätt att få tillbaka de pengar som denne betalade för att få egendomen (KonkL 4 kap. 14 §). Systerns rätt i konkursboetUnder en konkurs tar konkursboet hand om konkursgäldenärens tillgångar och har till uppgift att sälja dessa så att konkursgäldenärens skulder kan betalas av (KonkL 1 kap. 1 §). Konkursgäldenären har bland annat tillgångar i form av samäganderätt i huset och bilen, och konkursboet har därmed rätt att sälja av andelen i huset och bilen. Den andra delen ägs av systern, och systern äger därmed hälften av huset och bilen (SamägL 1 §). Det hade kunnat tänkas att systern kan förhindra att konkursboet får ta del av huset och bilen eftersom hon äger hälften av dessa tillgångar och att det krävs samtycke för att göra något med denna egendom, exempelvis att sälja broderns andel till en annan person (SamägL 2 §).Konkursboet har dock rätt till tvångsförsäljning av huset och bilen om systern inte går med på att andelen som konkursboet förvaltar över säljs till någon annan eller till systern själv (SamägL 6 §). Detta innebär hela huset och bilen säljs och att hälften av de pengar som inkommer på grund av försäljningen ska tillfalla konkursboet. Den andra hälften ska tillfalla systern eftersom hon ägde hälften av huset och bilen. SammanfattningHuset och bilen som din bekante sålde till sin vän ska ingå i din bekantes konkursbo. Detsamma gäller den övriga egendom som din bekante inte samägde tillsammans med sin syster. Konkursboet kan få rätt till en tvångsförsäljning av huset och bilen som samägs tillsammans med systern, om systern exempelvis inte går med på att broderns andel i bilen och huset säljs till någon annan eller att hon själv inte köper andelen. I det fall tvångsförsäljning blir aktuellt så kommer hälften att försäljningssumman gå till konkursboet och hälften till systern, eftersom hon ägde halva andelen.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Konsignationsavtal och konkurs hos motpart - Vad gäller?

2020-10-04 i Konkurs
FRÅGA |Vi är ett litet företag (AB) som har arbetat med ett konsignationslager hos en grossit. Vi har haft ett konsignationsavtal, vilket har fungerat och vi har kunnat tagia ut våra varor från grossisten.Vid konkursen var vår fordran 79 800 kr för sålda varor, varor som tagits ut från konsignationslagret under juli/augusti. Vad kan vi kräva från konkursförvaltaren, hur bedöms vår fordran?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,UTREDNINGJag tolkar ditt ärende enligt följande. Du företräder ett bolag som har ett konsignationsavtal träffat med en grossist. Den senare har nu blivit föremål för ett konkursförfarande och vid tidpunkten för tingsrättens konkursbeslut uppgick bolagets fordran på grossisten till 79 800 kr. Denna härrör från diverse sålda varor som numera också har lämnat det ifrågavarande lagret hos grossisten. Du undrar därför dels vad ni kan yrka för ersättning och dels hur bolagets fordran kommer att stå sig framgent. Och den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.Konkurslagen (KonkL).Förmånsrättslagen (FRL).Konkursen och er fordran på grossistföretaget, vad gäller?Det korta svaret på din första fråga lyder: Ni kan (och ska) egentligen kräva konkursboet på hela den aktuella fordringen. Huruvida konkursgäldenären (grossisten) sedan har möjlighet att reglera skulden är dock naturligtvis avhängig storleken på den totala tillgångsmassan. I samband med gäldenärens (den skuldsattes) konkurs ska dennes kvarvarande tillgångar omvandlas till likvida medel och sedan fördelas mellan borgenärerna (fordringsägarna, som icke ska förväxlas med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant). I egenskap av borgenär har det bolag som du företräder förmodligen genom sitt krav på betalning för sålda varor rätt till utdelning i konkursen. Det föreligger emellertid ett antal i lag föreskrivna prioriteringsregler jämte viss ytterligare reglering om vilka kostnader i en konkurs som ska betalas innan borgenärerna överhuvudtaget kan få betalt. Först ska de så kallade konkurskostnaderna täckas och ett typexempel på en sådan kostnad är konkursförvaltarens arvode (14 kap. 1 § 1 p. KonkL). Därefter ska massaskulderna betalas med vilket menas de kostnader som har uppstått i konkursboet efter beslutet om gäldenärens försättande i konkurs (14 kap. 2 § 1 st. KonkL). Om det därefter skulle återstå några pengar kan hänsyn tas borgenärskollektivets intressen, vilka enligt huvudregeln egentligen äger lika inbördes rätt till betalning (1 § FRL). Men i praktiken förhåller det sig på ett delvis annorlunda sätt där fordringar med förmånsrätt kommer att prioriteras (2 och 15 §§ FRL). Först får borgenärer som har fordringar med särskild förmånsrätt betalt, vilka brukar utgöra olika säkerheter i fast och lös egendom, och sedan lämnas företräde åt fordringar med allmän förmånsrätt, typiskt sett löneanspråk. Sedan sker utdelning för att kunna reglera de så kallade oprioriterade fordringarna, exempelvis leverantörsskulder och sedvanliga penninglån (18 § FRL), och slutligen de efterställda fordringarna, statens krav på bland annat utestående bötes- och vitesbelopp (19 § FRL). Min bedömning är således att ni har en oprioriterad fordran.Icke sålda varor tillhöriga er som eventuellt fortfarande finns på konsignationslagret, vad gäller?Det ska här avslutningsvis tilläggas att grundregeln är att endast gäldenärens tillgångar kan tas i anspråk för att täcka dennes skulder, vilket i klartext innebär att egendom som tillhör annan, men som gäldenären har i sin besittning, inte kan omfattas av en förestående konkurs (3 kap. 3 § KonkL). Sådan egendom ska istället undantas konkursbomassan och ägaren sägs därmed ha separationsrätt till egendomen i fråga. Märk väl att en konkursförvaltare som genom en förvaltningsåtgärd menligt förfogar över separationsegendom kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till ägaren, vilket är ett faktum som har kommit till uttryck i rättspraxis, se bland annat Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1996 s. 700. I enlighet med den så kallade specialitetsprincipen förutsätter dock separationsrätt att kravet är riktat mot en specifikt identifierbar egendom och att denna är bibehållen (alltså densamma som från början varför någon sammanblandning i princip inte får ha ägt rum). Detta betyder således att om bolaget som du företräder eventuellt har andra icke avyttrade varor på det ifrågavarande konsignationslagret kan dessa fortfarande vara möjliga att undandra er motparts pågående konkurs. Notis: HD styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av nästan all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.Avslutande ord och ytterligare rådgivningSammantaget kan följande anföras. Min uppfattning är att ni kommer att betraktas som en oprioriterad fordringsägare och chansen att kunna få utdelning i en konkurs på grundval av en oprioriterad fordran brukar dessvärre sällan leda till något mer lyckosamt utfall. Men det förtjänas återigen att förtydliga att det nu sagda helt och hållet beror på hur stor tillgångssidan är hos konkursgäldenären varför jag av förklarliga skäl inte kan säga någonting med säkerhet. Skulle det vidare finna ytterligare varor tillhöriga bolaget på grossistens lager går dessa enligt den ovan redovisade specialitetsprincipen eventuellt fortfarande att rädda.Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vilka åtgärder kan vidtas för att förhindra konkurs?

2020-09-04 i Konkurs
FRÅGA |Hej. Jag driver en bilfirma och behöver råd. Jag har 2 lån på personligt borgen. Ena är på 600.000kr och andra är 250.000kr. Jag klarar inte av att betala lånen och kanske måste även gå konkurs. Men varför jag inte kan gå konkurs är att jag inte vill ta denna smällen på mig då jag har mycket att förlora. Vad kan man göra? Vad finns det o göra.Ena lånet är på capcito 250.000kr och andra är på OPR företagslån.
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att bli av med ett borgensåtagande kan vara svårt. Det är dock möjligt att bli fri från sitt borgensåtagande om du som låntagare har möjlighet att erbjuda en ny borgensman (det vill säga någon annan som kan gå i borgen), eller annan säkerhet som långivaren kan tänka sig acceptera.Jag rekommenderar dig att ansöka om företagsrekonstruktion om du vill förhindra en konkurs. En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan efter beslut av domstol få till stånd ett beslut om företagsrekonstruktion, vilket är ett särskilt förfarande för att rekonstruera verksamheten för att förhindra konkurs (1 kap. 1 § lag om företagsrekonstruktion). Om du får ett beslut om företagsrekonstruktion kommer en rekonstruktör att utses, som ska undersöka möjligheterna att fortsätta bedriva verksamheten. Rekonstruktören kommer också att undersöka om det finns förutsättningar för dig att träffa en ekonomisk uppgörelse med dina borgenärer (långivarna), så kallat ackord (1 kap. 2 § lag om företagsrekonstruktion). Ett ackord kan innebära att du inte behöver betala en viss del av dina skulder för att undvika konkurs.För att ansöka om företagsrekonstruktion vänder du dig till den tingsrätt där du bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Laga domstol för bolag är i den ort där styrelsen har sitt säte, eller om en styrelse inte finns där förvaltningen sker (10 kap. 1 § rättegångsbalken). Ansökan ska vara skriftlig och undertecknad av dig som sökande eller av ditt eventuella ombud (2 kap. 1 § 1 st. lag om företagsrekonstruktion).Ansökan ska dessutom innehålla en kortfattad redogörelse för din ekonomi och orsakerna till betalningssvårigheterna och en borgenärsförteckning. Därutöver ska en redogörelse för hur du avser att verksamheten skall bedrivas i fortsättningen och en uppgörelse nås med borgenärerna anges. Vidare ska ett förslag till rekonstruktör anges samt behövliga uppgifter om dennes lämplighet för uppdraget (2 kap. 3 § lag om företagsrekonstruktion).Du kan boka en tid här med en av våra jurister om du behöver hjälp med ansökan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Separationsrätt om man inte får betalt vid konkursutbrott

2020-07-18 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Vill börja med att tacka er för en väldigt bra och informativ sida. Jag ska sälja min bil och har en fundering kring om jag lämnar över bilen till bilhandlare som muntligt lovar att betalningen kommer att göras samma dag till mig men att dem inte kan lämna över en kvittens på plats. Vi skriver ett köpeavtal där pris, regnr, dagens datum, etc. förekommer och båda parterna skriver under. I det här fallet handlar det om att jag lämnar bilen en viss dag och pengarna ska sedan föras över till min bank inom 1-2 arbetsdagar. Min fundering är hur skulle det bli om bilhandlaren i det här fallet går i konkurs efter att jag har lämnat över bilen men innan pengarna har förts över till mig? Tack på förhand! Vänliga hälsningar
Oscar Rudén |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på lawline!Jag förstår din fråga som sådant att du undrar hur situationen blir om du inte fått betalat för din bil, som du lämnat hos bilbolaget, om bilbolaget skulle gå i konkurs. Jag vill påpeka att om betalning ska ske inom 1–2 dagar och betalning faktiskt sker, så blir bilen konkursboets egendom. Då finns inget rättsligt problem. Men jag kommer därför gå igenom situationen om du inte får betalt innan bilbolaget gått i konkurs och om du inte heller får betalt alls!Vid konkurser finns det en princip som heter Specialitetsprincipen. Detta är en princip som är omskriven i juridisk litteratur, fastställd i olika lagar så som 23 § kommissionslagen och som kan läsas e contrario (motsatsvis) utifrån 1 kap 1 § och 3 kap 3 § konkurslagen (KL). Där säger 1:1 KL att all gäldenärens egendom ska tas i beslag i konkursboet för att kunna betala av alla skulder, likväl 3:3 KL säger att all egendom som tillhör gäldenären ska ingå i konkursboet. Detta innebär då att all egendom som INTE tillhör gäldenären ska tas bort från konkursboet. Denna princip innebär att om man överlämnar egendom, som man själv fått besittning över, hos någon annan och denna person har gått i konkurs så kan man separera sig egendom från konkursgäldenärens egendomsmassa. Man måste uppfylla kraven på individualiserad egendom och att egendomen går att identifiera hos konkursgäldenären enligt specialitetsprincipen för att uppnå separationsrätt. Vill du vara ännu mer säkrare på att du kan få återta bilen ifall du inte får någon betalning, så kan du skriva med ett återtagandeförbehåll i avtalet. Återtagandeförbehåll eller äganderättsförbehåll innebär att man skriver in i ett avtal att förvärvaren är inte ägaren av egendomen eller har rätt att förfoga över denna innan den fullgjort sin prestation enligt avtal, se 54 § Köplagen. Om förvärvaren inte fullföljer avtalet och fullgör sin prestation så innebär detta att egendomen tas tillbaka av ägaren/överlåtarenVad innebär detta för dig? Om du inte har fått betalt och kan styrka att du inte har fått betalt för bilen, vilket innebär att du fortfarande äger bilen, samt att du kan identifiera bilen, så ska du ha rätt att få tillbaka bilen. Vill du vara extra säker på att få tillbaka bilen om du inte får betalt, skriv in ett återtagandeförbehåll i avtalet. Hoppas detta svar var till hjälp!