Bör jag tänka på något speciellt när jag begär annans företag i konkurs?

2019-11-03 i Konkurs
FRÅGA |Jag har en fordran på ett bolag enligt ett domstolsbeslut. Betalplanen som domstolen la upp är inte följd varpå jag har lämnat in det till kronofogden. Dom meddelade mig att dom bara utmäter tillgångar som finns på bankkontot. Jag har fått totalt 4 000:- av 95 000:-Jag ämnar nu sätta det i konkurs. Bolaget har förbrukat mer än halva sitt aktiekapital varpå ägaren numera är personligt ansvarig för alla skulder. Jag antar att jag själv kan ansöka om konkurs utan något ombud. Är det något speciellt jag skall tänka på
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om konkurs, och förfarandet för att begära någon i konkurs, finns i konkurslagen. En gäldenär som är på obestånd (den betalningsskyldige) ska efter egen eller en borgenärs (den betalningsberättigade) ansökan försättas i konkurs, om inte annat är föreskrivet. Med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). En ansökan om konkurs gör skriftligen hos den tingsrätt där gäldenären bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet i allmänhet. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud (2 kap. 1 § konkurslagen). Laga domstol i tvistemål är i allmänhet rätten i den ort där svaranden har sin hemvist. Då det gäller ett bolag gäller som hemvist den ort där styrelsen har sitt säte eller, om säte för styrelsen inte är bestämt eller styrelse inte finns, där förvaltningen sker (10 kap. 1 § Rättegångsbalken, RB). Vid konkursansökan av en borgenär (vilket du är) ska du vid ansökan lämna uppgifter om dig och gäldenären (namn, person- eller organisationsnummer, postadress, telefonnummer), uppgift om att gäldenären är på obestånd och ska försättas i konkurs samt den fordran och de omständigheter i övrigt på vilka du grundar yrkandet. Du ska i original eller kopia bifoga de handlingar du vill åberopa. Ansökningshandlingen och de bifogade handlingarna ska ges in i två exemplar (2 kap. 4 § konkurslagen). Om en borgenärs fordran fastställts av domstol eller av Kronofogdemyndigheten med stöd av lagen om betalningsföreläggande och handräckning ska det godtas som stöd för behörighet att begära gäldenären i konkurs (2 kap. 6 § konkurslagen). Eftersom din ansökan gäller en juridisk person (aktiebolag) ska ett registreringsbevis, ej äldre än en månad, bifogas ansökan. Ett registreringsbevis beställer du hos Bolagsverket. Du behöver även betala en ansökningsavgift till domstolen om 2.800 kronor. Värt att vara medveten om är att utgångspunkten är att konkurskostnader (arvode och kostnadsersättning till förvaltare, ersättning till staten för tillsyn över förvaltningen m.m.) ska utgå ur konkursboet framför andra skulder som boet ådragit sig (14 kap. 1-2 § konkurslagen). Om domstolen efter att ha hört förvaltaren finner att konkursboets tillgångar inte räcker till betalning av uppkomna och väntade konkurskostnader och andra skulder konkursboet ådragit sig, ska rätten besluta om avskrivning av konkursen (10 kap. 1 § konkurslagen). Om sådan avskrivning sker kan du, som borgenär som ansökt om konkurs, bli betalningsskyldig för konkurskostnader upp till tio procent av rådande prisbasbelopp (f.n. utgör 10 procent av prisbasbeloppet 4.650 kronor).Sammanfattningsvis måste du följa förfarandet enligt ovan och ansöka till rätt tingsrätt, ha med rätt uppgifter om dig och gäldenären, samt skicka in registreringsbevis för gäldenären. Du ska även bifoga den fordran du åberopar i kopia eller original. Det du framförallt bör ha i åtanke är sista stycket enligt ovan; om det inte finns några tillgångar alls och det riskerar att en avskrivning sker; då kan du blir ersättningsskyldig för konkurskostnader upp till 4.650 kronor.För det fall att du inte vill ansöka om konkurs utan ett ombud är du varmt välkommen att återkomma till mig så kan en av våra jurister hjälpa dig med förfarandet. Om så är intressant når du mig på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Kan aktieägare få tillbaka sina investeringar vid en konkurs?

2019-10-24 i Konkurs
FRÅGA |Har preferensaktier i XAB som tog över som gäldenär efter YAB, båda företag i fastighetsbranchen. YAB är i konkurs och XAB har ansökt om konkurs. Vad har jag för möjligheter att få tillbaka pengar, ca 100000 kr? Vi är många som utsatts för detta, ca 70-90 personer.Hur ska man gå tillväga? Mvh
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar att din fråga handlar om förutsättningarna att få tillbaka investerade pengar i ett aktiebolag som har ansökt om konkurs. I aktiebolaget äger du preferensaktier, därför kommer jag kort redogöra för vad det kan ha för betydelse.PreferensaktierLikhetsprincipen är en huvudregel inom aktiebolagsrätten, den innebär att alla aktier ska behandlas lika (4 kap. 1 § ABL). Undantag finns, och olika aktieslag kan föreskrivas i bolagsordningen (4 kap. 2 § ABL). Vad en preferensaktie innebär i din situation är svårt att veta, då rättigheterna knutna till en preferensaktie ska stå i XABs bolagsordning.Generellt har preferensaktier oftast företräde till utdelning, men även företräde när aktiebolaget upplöses. Dessa villkor ska framgå av bolagsordningen.Aktieägares rätt till utdelning i konkursNär ett aktiebolag går i konkurs ska konkursboets pengar först och främst täcka konkurskostnaderna (11 kap. 1 § KonL). Därefter ska konkursboets pengar fördelas till aktiebolagets borgenärer. Det är sällan ett konkursbo har tillräckligt med pengar att betala alla sina borgenärer. Därför finns en rangordning enligt förmånsrättslagen som stadgar vilka borgenärer som har företräde till pengar. Om alla borgenärer inte får betalt, kan borgenärerna aldrig vända sig till aktieägarna. Aktieägare är bara i undantagsfall personligt betalningsansvariga (1 kap. 3 § ABL).Som aktieägare är man inte en borgenär i förhållande till aktiebolaget utan ägare av en andel i aktiebolaget. Det innebär att skulder som aktiebolaget har till sina borgenärer först ska betalas innan det blir aktuellt för aktieägarna att få tillbaka sina investerade pengar. Om konkursboet visar ett överskott efter det att borgenärerna har fått betalt blir det aktuellt att se vilka rättigheter preferensaktieägare har i fördelningen av överskottet. Detta ska framgå av XABs bolagsordning huruvida preferensaktier ger förtur vid likvidation. SammanfattningJag rekommenderar att du kollar i XABs bolagsordning för att se vilka rättigheter du har som preferensaktieägare. Dessutom vill jag göra dig uppmärksam på att det är borgenärerna som har företräde till konkursboets tillgångar. Aktieinvesteringar är förknippade med risker, särskilt i situationer som den här. Jag hoppas att du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Med vänliga hälsningar,

Jag har levererat varor till ett företag som gått i konkurs - Vad har jag för rättigheter?

2019-10-11 i Konkurs
FRÅGA |Om ett bolag går i kk och de har varor som jag har levererat och fakturerat men inte fått betalt för, kan jag hämta tillbaka mina varor. Ligger äganderätten kvar hos mig tills de har betalat?
Hanna Lindqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det korta svaret på din fråga är - Nej, du kan inte hämta tillbaka dina varor, och äganderätten ligger inte hos dig trots att bolaget inte har betalat för varorna. För att ge dig ett mer ingående svar behandlas nedan grundläggande regler och principer som ska tillämpas när ett företag går i konkurs. Jag hoppas att svaret kan skapa förståelse för hur det fungerar när ett företag försätts i konkurs, och hur du som har ett anspråk nu får lov, och kan, agera. Regelsystemet är komplext och mycket omfattande, och för att kunna ge dig ett helt säkert svar på frågan krävs egentligen lite mer information. Konkurslagen, förmånsrättslagen och utsökningsbalken är centrala lagar i detta rättsområde som kallas för kredit- och exekutionsrätt. I svaret nedan kommer jag att utgå ifrån vad du nämner i frågan, som jag uppfattar såhär:- Du har levererat varor till företaget som de förvarar hos sig. - Det var ett kreditköp eftersom företaget skulle betala för varorna i efterhand, via fakturan. - Du har inte fått betalt. Du undrar nu om du kan hämta tillbaka varorna, eftersom de är obetalda. Du vill också veta om du har äganderätt till varorna. En konkursförvaltare reder ut företagets skulder och tillgångarNär ett företag försätts i konkurs utses en konkursförvaltare, som tar över driften av företaget och dess angelägenheter. Det betyder att företaget inte längre har någon rådighet över tillgångarna, då företaget övergår till att bli ett konkursbo, som nu styrs helt av konkursförvaltaren.Konkursförvaltarens uppgift är bland annat att reda ut och ta hand om konkursboets egendom. Med reda ut, menar jag att konkursförvaltaren ska fastställa vad det finns för tillgångar och skulder. Detta är en första anledning till att du inte får lov att hämta ut varorna - konkursförvaltaren bestämmer nu över företaget och vad som ska hända med dess egendom. Konkursförvaltaren är skyldig att ta tillvara på alla befintliga borgenärers rätt, och kan därför inte lämna ut någon egendom förrän boet är utrett. Begreppet borgenär används för att beteckna den som har en fordran på någon, alltså någon som bolaget står i skuld till. Den som är betalningsskyldig, eller står i skuld till någon, kallas för gäldenär.Egendom som tillhör annan kan separeras ur konkursenI utredningen kan det framgå att viss egendom som finns i konkursboet inte har tillhört företaget. Exempelvis kan det vara något som företaget hyrt, som därför tillhör någon annan. Det kan också vara något som företaget köpt på avbetalning, som sålts med villkor om återtagande och förbud för vidareförsäljning eller liknande. Avgörande är ofta om köparen på så sätt har haft rätt att förfoga över objektet eller ej. Sådan egendom som tillhör annan kan separeras ur konkursen. Ett sådant objekt får inte säljas av konkursboet, och det ska lämnas tillbaka som det är. Viss avräkning kan i vissa fall ske som ska tillgodogöras konkursboet. När anses äganderätten övergå från köpare till säljare? I svensk rätt är traditionsprincipen en viktig utgångspunkt då man vill avgöra vem som har bäst rätt till ett objekt. När köpobjektet är en "vanlig" vara (en lös sak) talar man om att en besittningsövergång av objektet ska ske, från säljaren till köparen. När köparen anses ha fått besittning av objektet varierar beroende på vad det rör sig om för objekt och transaktion, men förenklat sett kan du tänka att det rör sig om att köparen har varan hos sig i sin direkta kontroll. Då anses objektet ha gått över från säljaren till köparen, som nu kan hävda sin äganderätt. Att varan är såld på kredit, och alltså ska betalas i efterhand, har då mindre betydelse i detta sammanhanget. Varor som sålts på kredit, som befinner sig hos köparen som går i konkurs, kan därför vanligtvis inte separeras ur konkursen. Varorna ansågs då tillhöra företaget vid konkursbeslutet, och ska således ingå i konkursboet. Att varorna ingår i konkursboet innebär att du inte har rätt att få ut dem. Du har dock fortfarande rätt att kräva betalning. Ett krav på betalning kan också kallas för en fordran. Utdelning i konkursen Den egendom som tillhörde företaget får konkursboet sälja av för att få in medel till konkursboet. Konkursförvaltarens utredning leder slutligen till en utdelning av egendomen, eller medel som flutit in av försäljning, till de borgenärer som finns. Konkursförvaltaren ska här följa en viss prioritetsordning som huvudsakligen följer av förmånsrättslagen. Man kan säga att de borgenärer som har fått säkerhet för sin fordran, exempelvis i pantbrev eller företagsinteckning, får företrädesrätt i konkursen. Andra borgenärer med förmånsrätt är konkursförvaltaren själv som ska få betalt för uppdraget, om det finns ett krav från bolagets revisor samt anställdas löner. Nämnda är endast exempel på vem som får prioritet. De borgenärer som inte har någon säkerhet för sin fordran, och inte har någon förmånsrätt, kallas för oprioriterade borgenärer/fordringsägare. Dessa får vanligtvis utdelning sist av alla i konkursen, och riskerar därför att inte få något alls om företaget hade stora skulder. Leverantörer är typiskt sett oprioriterade borgenärer. Utifrån de förutsättningar du har givit i din fråga är det sannolikt att ditt krav på betalning utgör en sådan oprioriterad fordring. Du bör nu kontakta konkursboet För att framställa ditt anspråk på betalning ska du kontakta konkursförvaltaren. Givetvis kan du i första hand göra anspråk på varorna, om du tror att du har möjlighet att separera dem ur konkursen. Genom Kronofogdemyndigheten kan du få reda på vem som är konkursförvaltare. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och vill önska dig ett lycka till!Med vänlig hälsning,

Vad händer med tillgångarna om ett bolag försätts i konkurs?

2019-10-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Om ett AB hamnar i konkurs vad händer med alla tillgångar i bolaget?Tack på förhand!
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tillämplig lagDå din fråga rör vad som händer med tillgångarna i en konkurs kikar vi närmare på konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Vanligtvis säljs tillgångarna av för att täcka bolagets skulderNär ett bolag försätts i konkurs är det vanligtvis på grund av att bolaget har större skulder än tillgångar.Fordringsägarna, det vill säga de personer eller andra bolag som det bolag som har gått i konkurs har skulder till, är givetvis intresserade av att få tillbaka så mycket de kan av sina anspråk i konkursen.Om en person eller ett bolag exempelvis har hyrt ut en tillgång genom leasing, så är det vanligt att personen eller bolagen återfår denna tillgång mot avräkning. I de allra flesta fall tas dock tillgångarna i anspråk genom att de säljs av konkursförvaltaren, varpå de medel som försäljningen av tillgångarna inbringar delas ut på fordringsägarna.Det är konkursförvaltarens uppdrag att tillgodose fordringsägarnas önskemål så långt som möjligt, enligt en särskild prioriteringsordning.När prioriteringsordningen sedan bestäms kollar man på vilka personer och bolag som har särskild förmånsrätt, vilka som har allmän förmånsrätt och slutligen vilka oprioriterade fordringsägare som finns. Prioriteringsordningen återfinns i förmånsrättslagen.Konkursförvaltarens anspråk kommer alltid först i ledetFör att konkursförvaltaren ska vilja ta på sig uppdraget har man bestämt att konkursförvaltaren alltid kommer först i ledet (14 kap. 1 § KonkL).Personer och bolag med särskild förmånsrätt kommer på andra plats i ledetDe med särskild förmånsrätt har rätt att få sina anspråk täckta efter konkursförvaltaren, men före de med allmän förmånsrätt och oprioriterade fordringsägare. Det är vanligt att exempelvis banker och försäkringsbolag innehar en sådan rätt (15 § FRL).Personer och bolag med allmän förmånsrätt kommer på tredje plats i ledetEfter att de med särskild förmånsrätt (förhoppningsvis) fått sina anspråk täckta, så går man vidare till de med allmän förmånsrätt, förutsatt att det finns några medel kvar att dela ut i konkursen. Det är vanligt att exempelvis revisorer och de anställda har en sådan rätt (15 § FRL).Personer och bolag som är oprioriterade fordringsägare kommer sist i ledetOm inte pengarna har tagit slut i något av de tidigare leden, vilket de vanligtvis brukar ha gjort vid det här steget, så är det dags att tillgodose de oprioriterade fordringsägarnas anspråk i konkursen. Oprioriterade fordringsägare är de som saknar säkerhet och som inte finns uppräknade i förmånsrättslagen. Aktieägare är exempel på sådana oprioriterade fordringsägare som vanligtvis inte får betalt (18 § FRL).Personalen brukar sägas upp snarast möjligtDet vanliga förfarandet vid en konkurs är också att personalen sägs upp så fort som möjligt, eftersom bolaget ska avvecklas under tidspress och inte vill drabbas av större uppsägningskostnader än nödvändigt.Några avslutande ordJag hoppas att du fick svar på din fråga, och önskar dig en god start på veckan!Med vänliga hälsningar

Är restskatt en prioriterad fordran?

2019-10-29 i Konkurs
FRÅGA |Är restskatt en prioriterad fordran
Eric Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Restskatt är en oprioriterad fordran.Med vänliga hälsningar,

Gäller företagshypotek framför utmätning?

2019-10-18 i Konkurs
FRÅGA |Om jag har säkerhet i alla maskiner o inventarier i ett företag, med ett pantbrev förskuld dom har till mitt företag!Kan kronofogden utmäta dessa maskiner före mig, till andra skulder företaget har innan ev. konkurs!Om det blir konkurs eller likvidation gäller min pant då först!
Tilde Skånvik |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det så undrar du vem som får rätt till maskiner och inventarier i en konkurs. Jag kommer besvara din fråga enligt Lag (2008:990) om företagshypotek, Förmånsrättslagen och Utsökningsbalkens bestämmelser. Vem får utdelning i en konkurs?Jag utgår från att du har en fordran till företaget och har ställt maskiner och inventarier som säkerhet för denna fordran. Eftersom du har fått ett pantbrev så utgår jag från att det är ett företagshypotek du har säkerhet i och därmed har fått ett företagsinteckningsbrev (1 kap. 3 § FHL). Ett företagshypotek är en säkerhet ställt i företagets lösa egendom så som maskiner och inventarier (2 kap. 1 § FHL). Eftersom du har ett företagsinteckningsbrev så har du vid företagets konkurs rätt att enligt förmånsrättslagen få ut din fordran upp till det belopp som företagsinteckningsbrevet värde är (2 kap. 5 § FHL). Värdet kan komma att påverkas om företaget sålt maskiner eller har köpt nya maskiner. Med detta sagt så är det inte säkert att företagshypoteket har samma värde idag som när pantbrevet skrevs.Vid en konkurs tillsätts en konkursförvaltare som sedan ser över konkursboets tillgångar och skulder för att sedan fördela dem enligt förmånsrättslagens ordning. Vid utdelningen så finns det fordringar med säkerheter som har förmånsrätter. Företagshypotek ger en förmånsrätt som är särskild och får prioritet (5 § FRL). Kronofogden får endast utmäta den egendom som anses tillhöra företaget 4 kap. 2 § UB. Eftersom du har en säkerhet i företagshypoteket som du kan göra gällande vid konkurs framgår det att företaget inte ska anses vara ägare till den lösa egendomen och kan då inte utmätas (4 kap. 17-19 § UB). Kronofogden kommer inte kunna mäta ut den egendom som tillhör företagshypotekt eftersom du har säkerhet för din fordran. Däremot bör du se över om det finns en äldre företagsinteckning som ger företräde framför din fordran. För att ge ett exempel:Företagshypoteket har ett värde av 50 000kr. A:s företagsinteckningsbrev är ställt den 2018-01-01 till ett värde av 40 000kr. B har ett företagsinteckningsbrev som är äldre tex ställt 2016-01-01 till ett värde av 30 000 kr. Eftersom B har ett äldre företagsinteckningsbrev så kommer B få betalt först och då finns endast 20 000 kr kvar att tillgå. A får då ut 20 000 kr för sin säkerhet. SammanfattningMed utgångspunkten i vad som framgår i frågan så är det möjligt att få utdelning för din fordran. Däremot saknas flera omständigheter och en helhetsbild för att kunna göra en korrekt bedömning. Skulle du vilja ha mer rådgivning kan du vända dig till våra jurister på Lawline. Hoppas svaret varit till hjälp. Allt gott,

Vad ska man tänka på vid deposition?

2019-10-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Jag vill förvara min motorcykel hos en MC-förvaring. Vad skulle hända och detta företag säljs, går i KK eller av någon annan anledning upphör? Kan jag förlora min MC? Något som är viktigt att tänka på?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag kommer nedanför redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till. Tillämplig lagEftersom din fråga berör den sakrättsliga aspekten vid konkurs så är konkurslagen tillämplig (1 kap. 1 § konkurslagen). Även utsökningsbalken och aktiebolagslagen kommer att beröras (1 kap. 1 § utsökningsbalken och 1 kap. 1 § aktiebolagslagen). Deposition – vad händer om depositarien går i konkurs? När man förvarar sin egendom hos någon annan så kallas det för deposition. Du som förvarar din egendom kallas deponent, och den som förvarar godset kallas för depositarie. Om depositarien skulle gå i konkurs så har du fortfarande kvar din äganderätt till motorcykeln, och förutsatt att den så kallade specialitetsprincipen, dvs att du kan särskilja din egendom (vilket du bör kunna eftersom det handlar om en motorcykel och jag utgår ifrån att du har papper och bevis som styrker ditt ägande), är uppfylld så har du separationsrätt (3 kap. 3 § konkurslagen). Detta innebär att motorcykeln inte ska ingå i konkursen och att du har rätt att återfå den. Detsamma gäller om depositarien skulle bli föremål för utmätning, eftersom det då framgår att det är du som är ägare till motorcykeln och det endast är depositariens egen egendom som kan utmätas (4 kap. 17 – 18 § utsökningsbalken). Vad händer om företaget likvideras eller säljs? Att företaget på annat vis upphör skulle i sådant fall innebära att det likvideras. När ett aktiebolag likvideras så ska endast bolagets egen egendom omsättas till pengar (25 kap. 35 § aktiebolagslagen). Alltså har du inte heller av den anledningen något att oroa dig över. Om företaget skulle säljas så förblir din äganderätt till motorcykeln oförändrad. Allt det ovanstående gäller alltså oavsett om företaget säljs eller blir kvar i nuvarande ägares hand. Sammanfattning Förutsatt att du kan urskilja din motorcykel, och vid behov, styrka din äganderätt så har du inget att oroa dig över. Mitt råd till dig är därför att hålla koll på registreringsbeviset. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Varför räknas inte min semesterersättning in i lönegarantin?

2019-09-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Jag arbetar i en butik som nyss gått i konkurs. Pratade med handels innan jag tog ut mig gamla semester, från år 3-5, som sa att jag kunde det. Nu fick jag lön och enligt konkursförvaltaren får jag inte lön för den semester jag tagit ut då bara förra årets och årets semester räknas in i lönegarantin. Låter otryckt. Ingen vits att spara semestern om man riskerar att bli utan. Jag tog semester i aug och företaget gick i konkurs 24 sep.
Anna Holmström |Hej! Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! När ett företag går i konkurs omhändertas tillgångarna av ett konkursbo som företräds av en konkursförvaltare. Det innebär att företaget förlorar rådigheten över sina tillgångar till konkursförvaltaren, vars uppgift är att tillvarata borgenärernas intressen och främja en förmånlig och snabb avveckling av konkursboet (se 7 kap. 8 § konkurslagen (1987:672) (KKL)). Arbetstagare är genom sina lönefordringar borgenärer i en konkurs och kan få betalt först när konkursen avslutas genom utdelning. Borgenärerna får enligt förmånsrättslagen betalt i en viss prioritetsordning, där arbetstagarnas lönefordringar är förenade med allmän förmånsrätt (se 12 § förmånsrättslagen (1970:979) (FRL)). Den allmänna förmånsrätten för lönefordringar är tidsbegränsad och omfattar bara semesterersättning som intjänats föregående år (dvs. förra årets och årets semester). Semesterersättning som intjänats en längre tid tillbaka har därför ingen allmän förmånsrätt och utgör en oprioriterad fordran i boet, vilket innebär att de ligger längst ner på prioriteringslistan i utdelningen. Även om lönefordringarna har allmän förmånsrätt är det vanligt att pengarna inte räcker till att betala dessa, då fordringar med särskild förmånsrätt får betalt först. Därför finns den statliga lönegarantin, som innebär att staten går in och betalar arbetstagarens fordringar på lön (se lönegarantilagen (1992:497) (LGL)). Enligt huvudregeln måste arbetstagares lönefordringar vara förenade med allmän förmånsrätt enligt 12 § FRL (se ovan) för att lönegaranti ska lämnas (se 7 § LGL). Det innebär att endast förra årets och årets semester räknas in i lönegarantin. Kortfattat innebär detta att semesterersättning som intjänats en längre tid tillbaka än föregående år inte kan bli ersatta genom lönegaranti, då dessa fordringar saknar allmän förmånsrätt. Jag hoppas att du fick svar på din fråga!