Förmånsrätt i konkurs

2020-06-30 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Vi är ett antal personer som hyrt var sin hylla på en loppis för att sälja saker. Nu har detta företag gått i konkurs. Vi är då några som har pengar innestående. Enligt konkursförvaltaren finns inga pengar att hämta, men det är ju VÅRA pengar. Vi tycker då att detta är stöld och funderar på att göra en polisanmälan. Hur än man tänker så är det VÅRA PENGAR som försvunnit och använts till att betala deras skulder. Vi har inte gett något tillstånd till detta. Företaget hade bara ett konto som användes till allt. Borde man då inte haft ett konto där VÅRA pengar gick in. Man hade även barn anställda och har då löneskulder till dem. Vilken prio har det att betala deras löner framför att betala ut VÅRA PENGAR? I ett större perspektiv är ju detta döden för alla som driver sådana ställen. Finns ju ingen som vill hyra hyllor på loppis om man vet detta.Har ni några råd hur man driver detta vidare?Med vänlig hälsning
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom företaget inte kan fullfölja sin förpliktelse har ni rätt att återfå erlagt belopp och således har ni varsin fordran mot företaget, så långt är allt riktigt. Förmånsrättslagen (här) dikterar i vilken ordning borgenärer (alltså den som innehar en skuld mot någon) ska få betalt vid utmätning eller konkurs. Era fordringar är inte beskaffade på sådant sätt att ni har varken särskilt eller allmän förmånsrätt. Era fordringar är enligt 18 § förmånsrättslagen oprioriterade, och har lika inbördes rätt, tyvärr. Detta innebär att ni är sist i kedjan och har lika rätt till kvarvarande pengar i proportion till fordringens belopp. Om konkursförvaltaren säger att det inte finns pengar så innebär detta att de som har förmånsrätt fått allt belopp som fanns i bolaget. Det finns tyvärr ingenting man kan göra åt detta. Det är risken med att ingå avtal med aktiebolag, eftersom det inte finns personlig ansvarighet för bolagets skulder (vanligtvis). Lönerna kommer gå före enligt 12 § förmånsrättslagen. Att ta saken till rätten hade nog inte varit värt det, då lagen talar sitt tydliga språk. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Kan min makes företags konkurs påverka mig?

2020-05-27 i Konkurs
FRÅGA |Min makes företag kommer förmodligen att gå i konkurs. Hur påverkar skulderna han eventuellt får med sig mig? Kan jag bli drabbad och få skulder personligen i och med att vi är gifta?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline!Huvudregeln är att varje make svarar för sina egna skulder (1 kap. 3 § ÄktB). Det innebär att du inte har någon skyldighet att stå för din makes lån eller skulder, och kommer aldrig tvingas betala dessa.Vad gäller själva konkursen beror det lite på vad det är för företag som sätts i konkurs. Huvudregeln är dock att endast den egendom som din man äger ingår i konkursen, se 3 kap. 3 § konkurslagen (1987:672).Om företaget är ett ABÄr det ett er makes företag ett aktiebolag stadgas det i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (ABL) att aktieägarna inte har något personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Det innebär att ett aktiebolaget kan sättas i konkurs utan att aktieägarna påverkas personligen. Denna huvudregel har dock ett undantag i 25 kap. 19 § ABL som stadgar att om aktieägarna inte likviderar bolaget och fortsätter bolagets verksamhet kan ägarna bli privat betalningsansvariga. Detta påverkar alltså endast de som äger aktier i bolaget.Om företaget inte är ett ABSkulle din makes företag vara något annat än ett AB, där han har ett personligt betalningsansvar vid en eventuell konkurs faller han tillbaka på huvudregeln i 3 kap. 3 § konkurslagen, dvs att endast hans egendom ingår i konkursboet. Äger ni egendom gemensamt kan de bli föremål för försäljning enligt 8 kap. konkurslagen. Det kan därför vara bra att spara kvitton och liknande för att underlätta bevisningen.Med vänliga hälsningar,

Hur blir det med semestern vid konkurs och lönegaranti?

2020-04-26 i Konkurs
FRÅGA |Hej!Min sambo blivet uppsagd pga arbetsbrist och får lönegaranti.(4mån).men måste jobba åt konkursförvaltaren under hela perioden då hon får lönegaranti.(sälja ut resten av varorna).Verkar inte vara några problem med semesterpengar och annan ersättning .Fråga nr 1.Det är ju sommar och semestertider mm.vi har planerat semester sen tidigare.(Kan hon ta ut semesterdagar enl. lagen?)då hon jobbar åt konkursförvaltaren.Varför får konkursförvaltaren använda lönegaranti ?Är inte den till för den som blir uppsagd.Tycker det är märkligt att konkursförvaltaren inte tar kostnader då den betraktas som arbetsgivare.Fråga nr 2.Om nu arbetstagaren(sambon) jobbar åt konkursboet....Varför förskjuts inte lönegaranti att den börjar efter att arbetet är klart hos konkursförvaltaren?Ska bli spännade om ni kan utveckla så mycket att det går att förstå vad som gäller.Tack på förhand!
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningBestämmelser om lönegaranti finns i lönegarantilagen. Enligt nämnda lag svarar staten för betalning av arbetstagares fordran hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs eller är föremål för företagskonstruktion (1 § lönegarantilagen). Som synes svarar staten för lönen om företaget försatts i konkurs (vilket har skett). Lönegarantin innebär att arbetstagaren kan få ersättning för den lön eller liknande som arbetsgivaren är skyldig. Lönegarantin innebär också att man kan få ut sin uppsägningslön under uppsägningstiden. Om lönen ersätts av lönegarantin är arbetstagaren skyldig att arbeta om det finns arbete att utföra.Exempel på kostnader som ersätts av den statliga lönegarantin är:- lön för den tid arbetstagaren arbetat innan konkursansökan lämnades in till tingsrätten (vanligt högst tre månader), samt lön för tiden mellan konkursansökan och uppsägning från konkursförvaltaren - Semesterlön för innestående och föregående semesterår. Vanligtvis mellan den 1 april och den 31 mars - Uppsägningslön och semesterersättning för uppsägningstiden enligt Lagen om anställningsskydd (LAS)Om konkursförvaltaren driver verksamheten vidare måste man arbeta så länge som förvaltaren bestämmer. Om man arbetar mer än en månad ska konkursboet betala lönen. Om förvaltaren inte driver verksamheten vidare under konkursen blir man arbetsbefriad under uppsägningstiden. Den statliga lönegarantin är till för arbetstagaren men beslut om den tas av konkursförvaltaren. I din sambos fall kommer således antagligen en del att betalas med hjälp av lönegarantin och en del av konkursboet. Tyvärr kan jag inte ge någon närmre ledning av hur det beslutats i det enskilda fallet för din sambo.Som redogjort för enligt ovan kan den statliga lönegarantin ersätta semesterlön för innestående och föregående semesterår. Huruvida din sambo kan få ut semestern genom att vara ledig istället för att få ut den i pengar är något hon kan komma överens med konkursförvaltaren om. Finns det möjlighet till det finns det inget hinder mot ledighet. Det kan dock även vara att det anses finnas särskilda skäl (konkursen) till att neka ledighet varvid hon får utbetalt det med stöd av lönegarantin. Min rekommendation är att din sambo för en dialog med konkursförvaltaren i ärendet.Om något är oklart eller ni behöver vidare hjälp av en av våra jurister i ärendet är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Återvinning av betalning av tillfällig skuld i konkurs

2020-03-09 i Konkurs
FRÅGA |Hej - mitt bolag gick i konkurs den 1/11 2019. Dessförinnan och i ett försök att förbättra kassaflödet ansökte vi i September hos banken om att höja checkkrediten med 300.000Kr. Detta beviljades men utbetalningen dröjde något. I syfte att ej äventyra kassaflödet och andra betalningar så gav jag den 4 Oktober ett kortfristigt lån på 60.000Kr med uttryckligt och skriftligt avtal att återbetalas senast 7/10 då checkkrediten skulle vara inne på kontot. Checkkrediten kom in 5/10 och pengarna betalades tillbaka 6/10. Nu hävdar konkursförvaltaren att dessa 60.000Kr är återvinningsbara då tillbakabetalningen avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och avsåg en skuld till närstående. Jag menar att om jag vetat detta inte skulle gjort inbetalningen och hela situationen förmodligen ändå kunnat hanteras då det rörde sig om 2 dagars frist. Hur kan min inbetalning/utbetalning av exakt samma belopp på 2 dagar ha avsevärt försämrat bolagets ekonomi. Mitt syfte var att hjälpa företaget. Konkursen var vid detta tillfälle inte ett faktum och vi kämpade med näbbar och klor för att klara verksamheten. Nu undrar jag om jag rimligen kan/bör bestrida detta krav?
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen konkurslagen (KL).Utredning Enligt 4 kap. 10 § KL kan en betalning av en skuld återvinnas om den skett senare än tre månader (för närstående två år) före fristdagen och avsevärt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning och. Med fristdagen avses enligt 4 kap. 2 § KL dagen då konkursansökan inkom till tingsrätten. Enligt praxis ska begreppet "avsevärt" som riktmärke ska förstås som minst 10 % av gäldenärens bruttotillgångar vid betalningstillfället. Undantagna från ovan nämnda regel är fall som ändå kan anses ordinära. Enligt praxis avser detta fall då man efter en helhetsbedömning kan konstatera att betalningen varit att betrakta som ordinär, exempelvis betalningar som skett enligt en sedan länge fastslagen amorteringsplan. Enligt förarbetena krävs avslutningsvis att betalningen ska ha varit till nackdel för borgenärskollektivet.Enligt min uppfattning framstår det som rimligt att konkursförvaltaren begärt återvinning i ditt fall förutsatt att den aktuella summan utgjorde ungefär 10 % eller mer av ditt bolags bruttotillgångar vid betalningstillfället. Detta eftersom den aktuella bestämmelsen inte tar hänsyn till omständigheter kring skuldens uppkomst eller syftet med lånet utan fokuserar på den betydelse som återbetalningen hade på gäldenärens ekonomi. När du gav ett lån till ditt bolag i form av kontanta medel fick du ingen form av företrädesrätt i en eventuell konkurs av diverse sakrättsliga anledningar. Man skulle kunna beskriva det som att pengarna du lånade till ditt bolag blandades upp med bolagets övriga medel och att du inträdde i borgenärskollektivet med samma ställning som andra borgenärer. När ditt bolag senare betalade sin skuld anses du därför juridiskt ha gynnats på bekostnad av andra borgenärer som, systematiskt, hade lika starkt anspråk på pengarna som du men som nu (eventuellt) inte kan få sina fordringar betalda i konkursen. För att borgenärerna ska behandlas lika finns därför möjligheten till återvinning i fall som detta.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att ta reda på hur stor del av bolagets bruttotillgångar på betalningsdagen som betalningen av din fordran utgjorde. Om andelen är klart mindre än 10 % kan detta möjligen vara grund för att bestrida återvinningskravet. Annars bedömer jag dessvärre att det är osannolikt att du kan nå framgång med ett bestridande.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp!Med vänlig hälsning

Kan jag sätta mitt företag i konkurs vid tvist om fordran?

2020-06-01 i Konkurs
FRÅGA |Hej,Mitt företag sysslar med internationella transport men är inte längre aktivt. Nu har jag fått ett skadereklamation på en transportskada som mitt försäkringsbolag avvisar. Kan mitt företag bli ersättningsskyldig om kunden driver en rättslig process? Jag tänker avveckla företaget och vill inte ha någon utdragen historia mellan försäkringsbolagen. Kan det i detta läget vara en lösning att försätta företaget i konkurs? Det finns inga skulder - endast denna tvist på 115.000:-.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar din fråga driver du ett företag som sysslar med internationella transporter, dock inte längre aktivt. Du har nu fått en skadereklamation på en transportskada. Ditt försäkringsbolag avvisar det och vill inte betala ut ersättning. Din undran är därför om ditt företag kan bli ersättningsskyldigt om kunden driver en rättslig process. Du undrar även om det kan vara en lösning att sätta företaget i konkurs.Utifrån hur du beskriver det finns det i nuläget en fordran på ditt företag om 115.000 kronor från en kund. Om företaget anser att skulden inte är riktig kan det bestrida skulden och motparten får i sådana fall vända sig till domstol. Om motparten når framgång i domstol kan företaget förpliktigas att betala skulden och även motpartens rättegångskostnader.Ett företag som är på obestånd kan på egen eller borgenärs ansökan försättas i konkurs. Med obestånd (insolvens) avses att gäldenären (företaget i detta fall) inte rätteligen kan betala sina skulder och att oförmågan inte är endast tillfällig (1 kap. 2 § konkurslagen). Ansökan om konkurs görs skriftligen hos tingsrätten (2 kap. 1 § konkurslagen).I ditt fall kan du försätta företaget i konkurs för det fall att det är på obestånd. Så kan exempelvis fallet vara om företaget inte kan betala fordran om 115.000 kronor och att oförmågan inte är endast tillfällig (om företaget t.ex. har uteliggande fordringar och snart får in pengar är oförmågan endast tillfällig). Som jag förstår det i ditt fall sker det inte längre någon aktivitet i företaget varför betalningsoförmågan inte är endast tillfällig.Om företaget begärs i konkurs utses en konkursförvaltare (1 kap. 3 § konkurslagen). Konkursförvaltarens uppgift är att granska företagets tillgångar för att i möjligaste mån betala de skulder som är utestående till bolagets fordringsägare. Vid konkurs i ett aktiebolag är utgångspunkten att det inte föreligger något personligt betalningsansvar, under förutsättning att aktiebolaget skötts i enlighet med aktiebolagslagen m.m. Då du beställt telefonuppföljning kommer jag att ringa dig i ärendet på onsdag, den 3 juni, klockan 9.45. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Om den föreslagna tiden inte är lämplig är du varmt välkommen att dessförinnan återkomma till mig per e-post, så bokar vi in en annan tid. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Blir jag av med mina fordringsägare om jag begär mig själv i konkurs?

2020-05-03 i Konkurs
FRÅGA |Hej 2 frågor om. Bolag Om jag begär mig själv i konkurs blir jag då av med alla fordringsägare en gång för alla ??Får jag medverka i ett bolag när jag gått i konkurs Eller det får jag ej ? Mvh
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Blir du av med fordringsägarna om du begär dig själv i konkurs?Inledningsvis kan sägas att domstolen bara kommer att godkänna en konkursansökan om du är insolvent, det vill säga att du inte kan betala dina skulder och att denna oförmåga inte enbart är tillfällig, konkurslagen 1 kap 2 §.Syftet med en konkurs är att dina fordringsägare i så stor mån det är möjligt ska få betalt för de fordringar som de har på dig, konkurslagen 1 kap 1 §. Om konkurs meddelas får du inte längre råda över din egendom, istället kommer en konkursförvaltare att få ta hand om egendomen, konkurslagen 3 kap 1 §. Konkursförvaltaren omhändertar egendomen för att så småningom upprätta ett förslag för hur utdelning av din egendom till fordringsägarna ska gå till, konkurslagen 11 kap 1 §.Sammanfattningsvis blir du alltså av med fordringsägarna i bemärkelsen att när de har fått eller inte fått betalt (beroende på hur många de är, hur stora skulder de har och vilken prioritet de har) kan de efter att konkursförfarandet är avslutat inte kräva dig på mer pengar. Fordringarna på dig försvinner nämligen i samband med att konkursutdelningen avslutas. En konkurs kan dock vara en långdragen och svår process och jag vill mena att det inte är ett bra alternativ för att "bli av med fordringsägare". Det kan istället vara att föredra ett frivilligt ackord eller en företagsrekonstruktion om det är så att betalningssvårigheterna enbart är tillfälliga. Du kan läsa mer om dessa alternativ här.Får du driva företag m.m. om du försatts i konkurs?Under själva konkursförfarandet får du inte bedriva näringsverksamhet, konkurslagen 6 kap 1 §. Utöver det är näringsförbud, som det kallas när en inte får driva företag m.m., inte en standardiserad konsekvens av konkurs. Du kan däremot drabbas av näringsförbud om du agerar på ett olämpligt sätt som påverkar dina fordringsägare eller åsidosätter skyldigheter du har i samband med konkursförfarandet, näringsförbudslagen 5 §. Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade!Vänliga hälsningar,

Vilken lönegaranti har jag rätt till?

2020-03-31 i Konkurs
FRÅGA |Jag har jobbat före ett välkänt Bolaget, med fler än 100 butiker i Sverige, sedan 1 januari 2019. Den 10 januari 2020 gick bolaget i konkurs. I mitt anställningsavtal så står det "Vid uppsägning från Bolagets sida gäller en uppsägningstid om tre månader och vid uppsägning från [anställds namn] sida en uppsägningstid av tre månader". Enligt konkursförrättaren så gäller dock endast LAS vid konkurser, dvs 1 månads uppsägningstid. Jag trodde att LAS även vid konkurs endast gäller som "minsta uppsägningstid", och därmed borde jag få 3 månader "lönegaranti". Vilka regler gäller för garantilön vid konkurs, när jag har ett särskilt anställningsavtal?Bolaget vill heller inte ge mig den årliga försäljninsprovision som jag anser att jag har rätt till. jag ingick ju ett avtal om lägre månadslön för att erhålla en provision som kompensation. Det låter konstigt att jag inte skulle få del av försäljningsprovision. Vad gäller angående försäljningsprovision när det gäller lönegaranti?
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar vilken uppsägningstid och lön du har rätt till efter konkursen. De relevanta bestämmelserna finns i konkurslagen (KonkL), förmånsrättslagen (FRL), lönegarantilagen (LGL) och lagen om anställningsskydd (LAS)Vilken lön har jag rätt till från konkursboet?Efter att ett beslut om konkurs har meddelats så svarar konkursboet för konkursgäldenärens (bolagets) förpliktelser för att betala av skulderna (1 kap. 1 §och 3 kap.1–2 § KonkL). För att fordringar (skulder) ska gälla i en konkurs måste de ha uppkommit innan konkursbeslutet meddelades men kan vara villkorad och behöver inte vara förfallen till betalning (5 kap. 1 § KonkL). En fordran på lön får inte göras gällande i den mån den uppenbart överstiger vad som kan anses skäligt med hänsyn till arbetsinsats, verksamhetens lönsamhet och omständigheterna i övrigt (5 kap. 2 § första stycket KonkL). Detta innebär att man beaktar vilken nytta konkursgäldenären hade av arbetsinsatsen och om lönen skulle vara tydligt oproportionerlig i förhållande till detta, så gäller istället ett skäligare belopp.Vad gäller för min timlön och provision?Staten ansvarar för fordringar på lön hos arbetsgivare som har gått i konkurs i Sverige (1 § första punkten LGL). Denna lönegaranti, som utbetalas till anställda inom konkursbolag, omfattar lönefordringar i den mån den har förmånsrätt (7 § första stycket LGL). Förmånsrätt är ett begrepp som avser vilken prioritet en fordran har vid utdelning ur konkursboet, där den som har bäst förmånsrätt får betalning först och sämst får betalning sist utav det som är kvar då (11 kap. 1 § KonkL och 1 § FRL). En arbetstagare har så kallad allmän förmånsrätt för lön intjänad före konkursen och en månad efter (12 § första stycket första och andra meningen FRL). Lönefordringen får dock inte ha intjänats tidigare än tre månader före konkursansökningen, om de inte är sådana som bestäms enligt en särskild beräkningsgrund som då inte får ha förfallit till betalning tidigare än tre månader före konkurs (12 § första stycket tredje meningen FRL). Försäljningsprovision är en sådan fordring som bestäms genom en särskild beräkningsgrund (NJA 2007 s. 792).Vad gäller för min uppsägningslön?Uppsägningslön, alltså lönefordring för uppsägningstid, har förmånsrätt under den uppsägningstid som följer av 11 § LAS (12 § andra stycket första meningen FRL). Detta omfattas även av lönegaranti (7 a § första stycket första meningen LGL). Minsta uppsägningstid är en månad vilken även direkt omfattas av allmän förmånsrätt (11 § första stycket LAS och 12 § första stycket andra meningen FRL). Uppsägningstiden varierar efter anställningstiden. Den som exempelvis har varit anställd i 2 år har rätt till två månaders uppsägningstid och således 2 månaders garantilön (11 § andra stycket LAS). Eftersom du endast har arbetat där i drygt ett år (jan 2019 till jan 2020), gäller en månads uppsägningstid.Finns det någon absolut gräns?Förmånsrätten för lön omfattar endast 10 gånger det gällande prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 § socialförsäkringsbalken (12 a § FRL). Prisbasbeloppet är i skrivande stund 47 300 kr vilket innebär att taket för förmånsrätt är 473 000 kr. Lönegarantin är begränsat till 4 prisbasbelopp, alltså 189 200 kr och gäller endast 8 månader sammanlagd anställningstid (9 § första och andra stycket LGL). Det innebär i så fall att endast 8 månaders provision omfattas av lönegarantin så länge detta tillsammans med övrig lön inte överstiger 189 200 kr. Belopp över 189 200 kr utgör fordring med allmän förmånsrätt i konkursboet så länge de understiger 473 000 kr och kan eventuellt ge utdelning i konkurs.Min bedömningSå länge din lön inte är uppenbart oskälig så kan den göras gällande i konkursen och omfattas då av lönegarantin och ska betalas av staten. Din försäljningsprovision har förmånsrätt så länge den inte förföll till betalning tidigare än tre månader före ansökan om konkurs, men endast 8 månader av denna ska betalas ut genom den statliga lönegarantin upp till 189 200 kr (inklusive timlön). Eftersom det är LAS som gäller i konkurs har du dock endast rätt till en månads uppsägningslön genom den statliga lönegarantin. De övriga två månaderna i som anges i ditt anställningsavtal är utan förmånsrätt och du får utdelning för dessa fordringar endast om det finns några pengar kvar i konkursboet efter att alla andra har fått sina skulder täckta. Troligtvis blir det inget eller mycket lite.Jag hoppas att detta svar hjälper dig!

Vad gäller när byggfirman har gjort fel och sedan gått i konkurs?

2020-02-29 i Konkurs
FRÅGA |Bygg företaget begärde sig i konkurs och lämnade mig med ett läckande och felkonstruerat tak. Måste nu göra om allt till samma kostnad som jag redan betalt firman. Vad kan jag göra när konkursförvaltaren säger att det troligen inte finns något värde i företaget. Kostnaden för att åtgärda felen är ca 150000.
Samuel Gilljam |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att det har rört sig om någon form av fel vid ett uppdrag om att bygga tak och att du som uppdragsgivare är konsument och att byggfirman har gått i konkurs. De relevanta bestämmelserna finns i konsumenttjänstlagen (KTjL), konkurslagen (KonkL) och förmånsrättslagen (FRL).Vilken rätt har jag mot byggfirman?Om takkonstruktionen avviker från byggstandarder eller vad ni kan anses ha avtalat, så anses tjänsten normalt sett vara felaktig (4 och 9 § KTjL). Om detta felet inte beror på konsumenten så kan denne begära att felet avhjälps, prisavdrag eller häva uppdraget (16 § KTjL). För att göra gällande dessa åtgärder krävs det att firman underrättas om felet inom skälig tid, där 2 månader alltid anses vara skälig tid, annars går rätten att åberopa felet förlorad (17 § första stycketoch 18 § KTjL). Eftersom firman har gått i konkurs verkar avhjälpning, att de fixar taket, inte vara aktuellt. Istället vore det aktuellt att begära prisavdrag. Det innebär i princip att firman ska återbetala vad det kostar att få felet åtgärdat (22 § KTjL). Sammanfattningsvis kan man säga att du har en obligationsrättslig fordran (en förpliktelse) på firman för vad det kostar att åtgärda felet, i ditt fall ca 150 000 kr.Vad händer nu när firman har gått i konkurs?Eftersom firman har gått i konkurs, övergår din obligationsrättsliga fordran till att vara en konkursfordran (5 kap. 1 § KonkL). Det innebär att det nu är konkursboet som svarar för att betala vad firman är skyldig dig. Problemet är att eftersom firman har gått i konkurs, så finns det säkert en hel del andra skulder hos den. De som har fordringar, sk. borgenärer, på firman har som utgångspunkt lika rätt till betalning i förhållande till sin fordran (18 § FRL). Detta innebär att utbetalningarna sker i proportion till konkursboets tillgångar och den enskilde borgenärens fordran.Exempel: om konkursboet har tillgångar uppgående 30 000 kr och skulder på 90 000 kr, får borgenären som har en fordran på 60 000 kr ut två tredjedelar (20 000) medan övriga borgenärer på samma sätt delar på övriga 10 000 kr.Vissa borgenärer har kanske företräde (förmånsrätt), vilket i så fall innebär att de får betalt för hela sin fordran (eller så långt det räcker) före övriga borgenärer med sämre rätt (11 kap. 1 § KonkLoch 1 § FRL). En fordran på prisavdrag är tyvärr inte en sådan fordran som har förmånsrätt (3a–13b § FRL). De borgenärer som är utan förmånsrätt har inbördes lika rätt, som sagts ovan, men får betalt sist. Före borgenärer med förmånsrätt kan få betalning ska dock konkurskostnader och skulder som konkursboet har skapat betalas, exempelvis konkursförvaltarens arvode (11 kap. 1 § KonkL). Detta innebär att det ofta inte finns så mycket kvar till de borgenärerna utan förmånsrätt.Sammanfattningsvis.Du har en fordran på byggfirman som motsvarar vad det kostar att åtgärda felet, men eftersom firman har gått i konkurs så är chanserna små att det blir någon större utdelning. Det är tyvärr inte så mycket man kan göra och av den anledningen rekommenderas det att man väntar med att betala tills man har kontrollerat skicket. Då finns det en rätt att vägra betala om ett fel skulle upptäckas (16 och 19 § KTjL).Jag hoppas att detta svar hjälper dig!