Vad händer om en leverantör går i konkurs med mina saker i lager?
Jag undrar vem det är som har rätt (äganderätt?) till ett verktyg som finns i lokalen hos leverantören men det är beställaren som betalt fakturorna? Vad skulle hända om företaget (beställaren) går i konkurs, har företaget rätt att inkludera verktygen till konkursboet?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline.
Som en första utgångspunkt för att kunna svara på din fråga är det viktigt att skilja mellan, som det kallas, obligationsrätt och sakrätt. Det är nämligen inte äganderätten i första hand, utan det sakrättsliga skyddet, som är avgörande för svaret på din fråga. Låt mig förklara i det följande.
Obligationsrätten - förhållandet till leverantören
Obligationsrätten reglerar i ditt fall förhållandet mellan beställaren och leverantören, och kretsar kring frågorna (1) vem som har en förpliktelse och (2) vem som har rätt till en förpliktelse. När man köper någonting från en leverantör uppstår det till exempel en förpliktelse för leverantören att utge produkten, samtidigt som det uppstår en förpliktelse för beställaren att betala för produkten. Om leverantören inte uppfyller sin förpliktelse (exempelvis på grund av konkurstillstånd) blir han sannolikt skadeståndskyldig gentemot beställaren, och dessutom återbetalningsskyldig för eventuell erlagd betalning. Detsamma gäller för beställaren; om denne inte betalar för varan, behöver leverantören inte skicka den.
Sakrätten - förhållandet till leverantörens fordingsägare
Även om man har rätt till en produkt på obligationsrättslig grund (d.v.s. rätt till en prestation av leverantören) kan det vara så att någon annan av leveratnörens fordingsägare har bättre rätt till den, till exempel på grund av en förmånsrätt. Dessa problem blir aktuella främst vid konkurs och utmätning. För att vara fredad från sådana främmande fordingsägare måste man uppnå ett så kallat "sakrättsligt skydd" vid sitt förvärv. Att vara sakrättsligt skyddad innebär alltså att man har bäst rätt till den ifrågavarande produkten på grund av sitt förvärv, och detta gentemot leverantörens övriga fordringsägare.
Sakrättsligt skydd kräver ett sakrättsmoment
För att uppnå sakrättsligt skydd mot leverantörens övriga borgenärer måste någonting särksilt ske, nämligen ett sakrättsmoment. Vad som behöver ske varierar beroende på vad för produkt det handlar om. Det kan till exempel vara att produkten måste märkas, överlämnas eller registreras.
Traditionsprincipen är huvudregel
Huvudregeln vid köp av lösa saker är att man måste få saken överlämnad (traderad) för att sakrättsligt skydd ska uppstå (se rättsfallen NJA 1925 s. 30 & NJA 1997 s. 660). Detta kallas för traditionsprincipen. Produkten behöver dock inte nå beställaren för att en tradition ska anses ha skett, utan det sker enligt domstolspraxis vid en tidpunkt som leverantören förlorar rådigheten över produkten (NJA 2007 s. 413). Detta innebär att om man beställt och betalt för en produkt och leverantören underlåter att skicka iväg produkten innan han försätts i konkurs, kommer beställaren bara att ha en oprioriterad fordran mot leverantören motsvarande produktens värde. Sådana fordringar blir sällan betalda då det ofta finns andra fordringsägare med så kallad förmånsrätt (rätt att få betalt innan övriga fordingsägare).
Avtal räcker vid konsumentköp
När det kommer till konsumentköp finns det dock två undantag från traditionsprincipen till förmån för konsumenter. Det första undantaget gäller vid köp av bestämda varor (som till exempel bilar med unika registreringsnummer). Om en konsument köper en bil av en näringsidkare uppstår det sakrättsligt skydd för konsumenten direkt i och med köpetavtalet. Bilen behöver alltså inte bli föremål för någon tradition/rådighetsavskärande innan konsumenten får bäst rätt till den framför eventuella andra fordringsägare. Det andra undantaget gäller vid köp av obestämda varor (som till exempel en tröja från en tröjbutik med 500 likadana tröjor i lager). Vid sådana köp räcker det med att varan avskiljs eller märks på ett sätt så att det framgår att varan är avsedd för beställaren (8 kap. 7 § konsumentköplagen).
Sammanfattning
Om man köper verktyg av en leverantör som hinner gå i konkurs medan verktygen fortfarande finns i leverantörens lager, måste ett sakrättsmoment ha ägt rum för att man ska ha exklusiv rätt till verktygen. Om detta inte skett kommer verktygen att ingå i konkursen, och beställaren bara ha en oprioriterad fordran mot konkursboet (sådana är förenade med en stor risk att inte få betalt). Enligt huvudregeln måste sakrättsmoment bestå i att verktygen skickas iväg av leverantören så att han förlorar rådigheten över dem (traditionsprincipen). Om beställaren är konsument är det dock tillräckligt att verktygen avskiljs eller märks med beställarens uppgifter för att sakrättsligt skydd ska uppstå.
Jag hoppas att du har fått klarhet i vad som gäller.
Med vänlig hälsning,
