Är det möjligt att avtala om att mitt ex ska betala skadestånd om han visar privata bilder av mig?

2021-05-20 i Avtal
FRÅGA |Hejsan!Jag ska skriva ett skriftligt avtal (mellan 2 privatpersoner) och undrar om jag kan skriva på avtalet att om den andra personen bryter mot detta avtalet så kommer denna personen bli betalningsskyldig på en en summa som jag själv bestämmer ? Och i så fall vad heter det och bör jag tänka på något speciellt typ ha ett vittne som bevittnar att båda skrivit på eller något annat?Lite mer fakta om avtalet det är som så att mitt ex har lite mer privata bilder på mig och han har vid ett tillfälle skickat dom till min kompis och lagt ut på Facebook detta har polisanmälts men inget hände!Nu har han gått med på att ta bort dom om han får träffa hunden vi hade tillsammans.Men litar inte alls på att han tar väck bilderna utan att han kanske har kopior på något hemligt ställe så då vill jag ha ett skriftligt avtal på detta t.ex om han delar någon av de bilderna och fortfarande har kvar bilderna så blir han betalningsskyldig till mig på summan jag då skriver i avtalet.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI mitt svar till dig kommer jag endast att utgå från de civilrättsliga möjligheterna. Det kan finnas straffrättsliga möjligheter, beroende vad det är för bilder. I ditt fall skriver du bara "privata bilder" varför jag inte kan göra någon närmre bedömning därom. Jag förstår det även som att du redan gjort en polisanmälan för att pröva det straffrättsligt, utan framgång.Svensk avtalsrätt ger en förhållandevis stor möjlighet att civilrättsligt avtala om i princip vad som helst. I teorin kan det därför avtalas om ersättning för det fall att personen sprider bilderna på dig. Det är dock inte helt oproblematiskt.Avtal, avtalsbrott och ersättningOm din motpart bryter mot ett ingånget avtal kan den bli ersättningsskyldig. Problemet blir däremot ofta att det ligger svårigheter i att bevisa vilken skada du lidit av avtalsbrottet. Det kan därmed bli svårt att visa hur mycket pengar du eventuellt har rätt till. Vägrar din motpart att betala det du begär blir du tvungen att stämma vederbörande i domstol och då föra bevisning om skadan. Det inte är inte alltid helt lätt.Ett alternativ för att komma runt kravet om att bevisa skadan är att avtala om ett vite. Ett vite är ett fast belopp avtalat i förväg; exempelvis att motparten ska betala 5000 kronor för varje gång den bryter mot avtalet. Det krävs att ni är överens om vilket belopp motparten ska betala för det fall att den bryter mot avtalet. Du bör dock ha i åtanke att ett avtalat belopp om vite kan anses oskäligt och jämkas enligt 36 § avtalslagen. Kommer ni överens om ett väldigt högt belopp kan en domstol därmed besluta om att beloppet ska sättas ned till ett lägre.Även om ni avtalar om vite kan det däremot uppkomma bevissvårigheter. Om du anser att din motpart brutit mot avtalet och du begär in ditt vite krävs det att du går till domstol om vederbörande vägrar att betala. Vid avtalat vite krävs det inte bevisning för att du lidit skada till viss summa, däremot krävs det att du kan bevisa att motparten brutit mot vad ni kommit överens om. I ert fall kan det även uppkomma bevissvårigheter om vilka bilder som ingår i avtalet. Att endast skriva "privata bilder" är sannolikt inte tydligt nog. En domstolsprövning kan ta tid och vara komplicerad. Rör tvisten mer än ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23 800 kronor) ska den part som förlorar tvisten betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader.Det avtal du efterfrågar för finns det inget speciellt "namn" för. Det krävs inte att du har ett vittne som bevittnar att ni båda skrivit under det. Däremot kan det givetvis vara bra att ha ett vittne om din motpart skulle hävda att avtalet är falskt eller dylikt.Sammanfattningsvis finns det möjlighet att avtala om i princip allt. Det är däremot inte säkert att du når framgång om din motpart bryter mot det. Det du framför allt ska vara medveten om är att om din motpart vägrar att betala måste du stämma den och det är du som har den s.k. bevisbördan. Med bevisbörda menas att du måste bevisa att det finns ett avtal och att din motpart brutit mot vad ni avtalat. Det kan vara svårbevisat och bli dyrt. Om eventuellt avtalat vite är oskäligt högt kan det dessutom innebära att det sätts ned av domstolen. Ytterligare ett problem kan vara att avtalet inte blir tydligt nog. Att endast skriva att motparten ska betala vite om det "sprids bilder" av dig är inte så tydligt. Det kommer sannolikt att krävas att det i sådana fall kan bevisas vilka bilder det rör sig om. Att avtala om att motparten ska betala ett vite enkom för att den sprider bilder av dig (vilka bilder som helst) kommer sannolikt inte heller att ses som skäligt. Min bedömning är att även om det i teorin är möjligt att avtala om (nästan) vad som helst kommer det bli svårt att genomdriva i praktiken. Om något är oklart är du välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Kan jag begära ut min samtalslista från min operatör?

2021-05-16 i Avtal
FRÅGA |Har jag rätt att begära ut min egen samtalslista från min operatör?
Josefine Bågholt |Hej, och tack för att du har valt att vända dig till oss på Lawline med din fråga!När det gäller om du får lov att ta ut dina samtalslistor eller inte så är det inget som står i lagen. Däremot så har ett avtal ingåtts mellan dig och din operatör när du skaffade abonnemanget, det är dessa villkor i avtalet som avgör om du får lov att begära ut samtalslistor eller inte. Det är dock väldigt vanligt att mobiloperatörer låter sina användare se sina telefonlistor och listor över sms, exempel finns på både Telias hemsida och Tres hemsida. De säger där att man kan se det antingen på fakturor eller på "mina sidor" när man är inloggad på deras hemsidor. Det som gäller ifall du skulle ha ett abonnemang som är kopplad till någon myndighet, om du exempelvis arbetar på en myndighet och du vill komma åt din arbetstelefons samtalslistor så gäller offentlighetsprincipen. Detta innebär att allt som lagras på myndighet går att begära ut, och på denna grund har du alltså möjlighet att komma åt dina samtalslistor. Slutsats:Den som har rätt att begära ut samtalslistor är alltså den som äger abonnemanget och har ingått avtalet med operatören. Eftersom du säger att det är din egna samtalslista antar jag också att det är du som står på abonnemanget, därför bör du ha rätt till att få ut din samtalslista. Mitt tips till dig är att ringa din operatör och hör med dem eller logga in på din operatörs hemsida för att titta om de kanske ligger där på ditt konto. Jag hoppas nu att allt löser sig för dig och att du får din samtalslista Har du fler frågor och funderingar så får du inte tveka på att höra av dig till oss på Lawline igen. Allt gott!

Vem kan aktivera en framtidsfullmakt när det finns flera fullmaktshavare?

2021-05-13 i Avtal
FRÅGA |Min far har skrivit en framtidsfullmakt på mej och min bror, jag undrar om vi båda måste närvara på banken när fullmakten ska aktiveras eller kan jag själv aktivera fullmakten?
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Lagen om framtidsfullmakter reglerar vad som gäller angående när fullmakten börjar gälla, jag kommer därför utgå från denna lag när jag svarar på din fråga. Först kommer jag gå igenom mer detaljerat vad som gäller men en sammanfattning kommer även finnas med i slutet av texten.När börjar en framtidsfullmakt gälla?En framtidsfullmakt ska gälla när fullmaktsgivaren (det vill säga din far) inte längre har förmåga att ha hand om sina angelägenheter som fullmakten avser. Detta kan ske på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande varaktigt förhållande (1 § lag om framtidsfullmakter).Som utgångspunkt är det fullmaktshavare (du och din bror) som avgör när framtidsfullmakten ska börja gälla. Om framtidsfullmakten särskilt anger att domstol ska avgöra när fullmakten ska börja gälla alternativt att fullmaktshavare inte vill avgöra detta själv, kan tingsrätten bestämma om den ska börja gälla eller inte (9 § och 11 § lag om framtidsfullmakter).Vad gäller om det finns två framtidsfullmaktshavare?Förutsatt att det inte anges i framtidsfullmakten att domstol ska avgöra när fullmakten blir gällande, så gäller att fullmaktshavare avgör när den ska börja gälla (9 § andra stycket lag om framtidsfullmakter). Fullmaktsgivaren bör ha angett i framtidsfullmakten huruvida du och din bror har behörighet att företräda er far var för sig, tillsammans eller subsidiärt (i första och andra hand) (prop. 2016/17:30 s 36). Jag finner dock inget direkt lagstöd för vad som gäller om det inte har angivits något angående behörighet mellan dig och din bror. Enligt förarbeten till lagen anges dock att:"Om fullmaktsgivaren så önskar, bör han eller hon kunna ange i framtidsfullmakten att flera fullmaktshavare endast ska få utöva uppdraget tillsammans, exempelvis beträffande vissa särskilt angivna frågor. Det får dock förutsättas att detta sker endast undantagsvis eftersom det riskerar att leda till att framtidsfullmakten förlorar sin verkan om en av flera utpekade faller ifrån. Dessutom måste risken för konfliktsituationer tas i beaktande av fullmaktsgivaren." (prop. 2016/17:30 s 36).Detta tolkar jag som att utgångspunkten å ena sidan är att flera fullmaktshavare har behörighet att företräde fullmaktsgivaren var för sig, eftersom det ska förutsättas endast undantagsvis att flera fullmaktsgivare endast tillsammans ska utöva uppdraget. Å andra sidan att fullmaktshavarnas inbördes förhållande ska beaktas av fullmaktsgivaren, eftersom konfliktsituationer måste beaktas. Jag kan dock inte finna något direkt stöd för att detta måste anges i fullmakten utöver att lagen anger att en framtidskullmakt ska ange "vilka övriga villkor som gäller" (5 § lag om framtidsfullmakter).Notera dock att lagen är relativt ny, det finns väldigt lite rättspraxis på området samt att det är ytterst upp till rätten att avgöra vad som gäller. Det är mycket möjligt att annan tolkning kan göras och därigenom flera fullmaktshavares inbördes förhållande är ett formkrav för att fullmakten ska vara giltig men jag tolkar förarbeten "om fullmaktsgivaren så önskar, bör han ange i framtidsfullmakten…" att detta inte är obligatoriskt (prop. 2016/17:30 s 36).SammanfattningOm inget särskilt har angivits i framtidsfullmakten gäller att fullmaktshavare avgör när framtidsfullmakten ska börja gälla. Det bör framgå av framtidsfullmakten vad som gäller om du och din bror kan aktivera fullmakten själv, tillsammans eller subsidiärt. Varken lagen eller förarbeten anger dock direkt att detta måste anges för att fullmakten ska vara giltigt. Så för det fall att inbördes förhållande inte har angivits är min tolkning att du och din bror kan aktivera fullmakten var för sig själva. Notera dock att detta enbart är min tolkning utifrån lagens förarbeten och det är ytterst upp till rätten att avgöra denna fråga.Jag hoppas du fått svar på din fråga trots att svaret är något oklart. Om du vill ha ett mer säkert svar på din fråga är min rekommendation att du bokar tid med någon av våra kunniga jurister.Vänligen,

Mall för överlåtelse av hus på ofri grund

2021-05-03 i Avtal
FRÅGA |Har fått många bra svar av er helt gratis här på nätet! Verkligen god reklam för er på Lawline! Nu undrar jag om ni har en mall för överlåtelse av hus på ofri grund som man kunde använda?
Erika Björnfors |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad kul att du uppskattar Lawline och rådgivarnas arbete med att svara på frågor! Mall för överlåtelse av hus på ofri grundAngående din fråga så har du möjlighet att få hjälp av Lawlines juristbyrå med att upprätta ett överlåtelseavtal till ett fast pris, se här. Eftersom hus på ofri grund är lös egendom så hamnar du inom kategorin "Köpeavtal eller gåvobrev som ej är fastighet eller bostadsrätt". Det fasta priset blir därmed 1 995 kr. Det finns alltså tyvärr ingen möjlighet att få tillgång till en mall för överlåtelse av hus på ofri grund gratis hos oss på Lawline, utan du får istället hjälp av våra jurister med att upprätta överlåtelseavtalet.Avtalets form Jag kan dock poängtera att eftersom det rör sig om överlåtelse av lös egendom så finns det inga specifika formkrav för att det ska uppstå ett bindande avtal. Det krävs alltså inte en specifik form på avtalet och muntliga överlåtelseavtal är också bindande, även om jag skulle råda dig att upprätta ett skriftligt överlåtelseavtal då det är lättare att bevisa i efterhand om det uppstår konflikter.I överlåtelseavtalet hade det exempelvis varit klokt att tydligt skriva ut vem som är köpare och vem som är säljare, samt kontaktuppgift till er båda. Sedan bör det även tydligt framgå vad som är köpeobjektet, dvs. huset på ofri grund. Priset bör även framgå samt även när själva överlåtelsen ska ske. Sedan bör ni båda även skriva under överlåtelseavtalet och även datera överlåtelseavtalet.Men detta är endast exempel på vad som ni bör skriva med i överlåtelseavtalet och Lawlines juristbyrå kan ge dig mycket mer hjälp med att upprätta överlåtelseavtalet. I det fasta priset ingår även upp till 15 minuters fri konsultation så att du kan ställa fler frågor direkt till en jurist.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny till oss på Lawline!Med vänlig hälsning,

Har styrelsen i en bostadsrättsförening kompetens att besluta om parkeringsplatser?

2021-05-17 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en bostadsrätt i en BRF inom HSB. Jag blev tilldelad en riktigt bra parkeringsplats för två år sedan som i princip ligger utanför dörren. Den är något bredare än andra platser så passar väldigt bra till oss, vi har en ganska bred bil och en son som klättrar in och ut o.s.v. För ett tag sen blev jag kontaktad av en annan medlem i föreningen som undrade om vi kunde tänka oss att byta plats med honom för hans fru har svårigheter att ta sig in och ut ur deras bil. Jag beklagade det men kände ändå att jag inte ville byta plats för vår plats passar oss väldigt bra och styrelsen måste ju kunna ordna speciella handikapp-platser. Nu kommer det röstas på nästa styrelsemöte att den bredare parkeringsplatsen skall göras om till handikapp-plats och vi kommer förmodligen helt enkelt att bli tilldelade en annan sämre plats. Min fråga är, får dom tvinga bort oss från parkeringsplatsen på detta sättet? Vi har ju blivit tilldelade platsen och hyr den från HSB. Tack för svar!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDen lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga är bostadsrättslagen (BRL) och lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar. Den fortsatta framställningen kommer därför att bli något generell till sin karaktär.Kompetensfördelningen mellan föreningsstämman och styrelsen, vad gäller?Sedvanliga spörsmål och frågor för stämman att ta ställning till är fastställande av resultat- och balansräkning, hur eventuella överskjutande medel enligt den fastställda balansräkningen ska disponeras samt beviljande av ansvarsfrihet för styrelsen (6 kap. 10 § 1-3 p. EFL). Utgångspunkten i bostadsrättslagen är att beslut om väsentliga förändringar i fastigheten inte får fattas av styrelsen om inte stadgarna föreskriver annat (9 kap. 15 § BRL). En liknande reglering finns i föreningslagen av vilken framgår att ärenden som ska hänskjutas till årsstämman även kan finnas upptagna i föreningens stadgar (6 kap. 10 § 4 p. EFL). I övrigt ges ingen ytterligare vägledning i lagstiftningen. Begreppet väsentliga förändringar är inte heller klart definierat och hur detta ska tolkas kan ibland bereda vissa svårigheter för föreningens andelsägare (medlemmar). Men givet ovanstående finns goda skäl att mycket noggrant studera stadgarna. Det är i mångt och mycket föreningen (med andra ord ni själva tillsammans med övriga medlemmar genom ett stämmobeslut) som dikterar villkoren och den kompetensfördelning som ska gälla mellan styrelsen och stämman. Men om det skulle visa sig att stadgarna inte klargör rättsläget på ett tillfredsställande sätt ska bedömningen göras i förhållande till ingreppets art och den inplanerade åtgärdens omfattning. Generellt kan sägas att beslut om vissa mindre ombyggnationer samt rena reparations- och underhållsåtgärder bör ligga inom styrelsens behörighet. Enligt min mening torde därför frågan om parkeringsplatser inte omfattas av begreppet väsentliga förändringar varför ett stämmobeslut framstår som obehövligt, vilket därmed ger styrelsen rätt att behandla frågan. Notera dock att årsstämman fungerar som en sorts demokratisk församling som har att avgöra viktiga föreningsangelägenheter och kan i stor utsträckning godtyckligt agera så länge stämmans beslut inte står i strid med tvingande lagstiftning. Men oavsett vilket är min uppfattning så här långt att styrelsen i din bostadsrättsförening har kompetens att fatta beslut i den här typen av ärenden. Men huruvida styrelsen sedan äger rätt att säga upp dig från din nuvarande parkeringsplats behöver utredas närmare (se nedan).Hur lyder den rättsliga etiketten på ett avtal om en parkeringsplats och vad gäller i fråga om uppsägning av en sådan?Om ingenting uttryckligen har föreskrivits i stadgarna ankommer det på styrelsen i varje bostadsrättsförening att utarbeta egna regler och rutiner för uthyrning av parkeringsplatser. Ett tydligt regelverk bör därför aviseras i föreningen och under sådana omständigheter gäller också den föreningsrättsliga likhetsprincipen, vilken innebär att samtliga andelsägare ska behandlas lika. Notera även att principen leder till att olika fall ska behandlas olika. Genom styrelsens försorg kan bostadsrättsföreningen sedan upplåta parkeringsytor till medlemmarna via slutna nyttjanderättsavtal, vilka i juridisk-teknisk antingen blir lägenhetsarrenden eller lokalhyror. En parkeringsplats utomhus betraktas nämligen som ett lägenhetsarrende medan hyra av en garageplats likställs med en sedvanlig lokalhyra. Frågan inte helt oviktig eftersom delvis olika regler gäller för de olika slagen (se 8 kap. respektive 12 kap. jordabalken). Men baserat på den information som framgår av din ärendebeskrivning utgår jag ifrån att det handlar om en utomhus belägen parkeringsplats.Huruvida det föreligger något faktiskt (skriftligt) slutet nyttjanderättsavtal är dock för mig ovisst, men i juridisk-teknisk mening blir upplåtelsen som sagt ändå att betrakta som ett lägenhetsarrende (8 kap. 1 § JB). Till skillnad från vad som gäller vid andra arrendeformer finns nämligen inga formkrav för lägenhetsarrenden, vilket betyder att dessa kan ingås helt formlöst (exempelvis muntligt). Med lägenhetsarrende menas jord som upplåts med syften som inte innefattar att bedriva jordbruk, uppföra bostadshus eller uppföra/begagna byggnad för förvärvsverksamhet. Ett lägenhetsarrende kan vidare ingås på bestämd tid eller tillsvidare och tiden för vilken arrendeavtalet har ingåtts är avgörande för hur och när ett lägenhetsarrende kan sägas upp. Jag misstänker dock att mycket har lämnats oreglerat varför utgångspunkten får bli att det rör sig om ett tillsvidareupplägg.Inledningsvis ska sägas att du som nyttjanderättshavare inte har något besittningsskydd vid avtal om lägenhetsarrende, vilket i sin tur innebär att om ingenting annat har överenskommits (och innehållet i ett eventuellt muntligt/konkludent ingånget avtal inte går att fastställa) kan en uppsägning av ett lägenhetsarrende egentligen ske helt utan angivande av sakliga skäl. En avtalad uppsägningstid gäller naturligtvis, men om en sådan skulle saknas i arrendeavtalet kan det sägas upp till fardagen varje år, det vill säga den 14 mars, dock under förutsättning att meddelande härom lämnas senast sex månader i förväg (8 kap. 4 § JB). Det korta svaret på din fråga lyder därför att styrelsen har beslutskompetens i det här fallet och att den i princip godtyckligt (och ensidigt), dock med iakttagande av ovan nämnda tidsfrister, kan säga upp lägenhetsarrendet (parkeringsplatsen). Men detta förutsätter som sagt att ingenting annat framgår av det aktuella avtalet.Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering av ärendet bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på torsdag den 20/5 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Kan användandet av annans bankdosa täckas av framtidsfullmakt?

2021-05-14 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag och min bror har en framtidsfullmakt för vår far som vi avser låta träda i kraft.Kan ni råda oss hurvida användandet av hans bankdosa täcks av framtidsfullmakten.mvh
Madeleine Runesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt lagen om framtidsfullmakter får en framtidsfullmakt omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter, såsom att exempelvis ingå avtal eller hantera ärenden gentemot en bank. Det ska framgå av fullmakten vilka angelägenheter denne omfattar (2 § och 5 § lag om framtidsfullmakter).Jag kan tyvärr inte hitta något direkt lagstöd eller annan rättskälla som grund i att bankdosa inte skulle kunna omfattas av en framtidsfullmakt. En bankdosa är dock att likna med en personlig värdehandling såsom ett körkort eller pass. De flesta bankföretagen brukar därför skriva in i sina avtal att bankdosa inte får användas av någon annan än personen själv. Jag kan inte hitta ett säkert svar på din fråga men mest troligt är att framtidsfullmakten inte ger er behörighet att använda er fars bankdosa. Framtidsfullmakten kan dock ge er möjlighet att företräda er far gentemot banken på andra sätt, exempelvis genom att ingå avtal för er fars räkning.Jag hoppas mitt svar var till någon hjälp trots att det var något oklart. Om du behöver mer hjälp eller har fler frågor kan du alltid höra av dig till oss igen!Vänligen,

Avtal om ränta på lån

2021-05-11 i Avtal
FRÅGA |HejFör man låna ut pengar till en person som blivit hotad?Mannen som är hotad säger att han har en skuld på 1 000 kronor. Vi skriver snabbt ner ett avtal om lån med en ränta på 5% per dag (1 825% per år) Efter en vecka vill mannen betala tillbaka de 1 000 kronorna men vägrar att betala den höga räntan. Vem kommer att få rätt?
Anna Manders |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga som att du undrar om mannen som du har lånat ut pengar till är skyldig att betala ränta, till följd av att ni slutit ett avtal där ränta ingår i lånevillkoren.Din fråga regleras i avtalslagen (AvtL)Anbud och accept krävs för att ett avtal ska vara giltigt?Huvudregeln är att ett avtal ingås och blir bindande för parterna genom anbud och accept (AvtL 1 § första stycket). Anbud och accept innebär i praktiken att parterna lämnar varsin viljeförklaring. När viljeförklaringarna överensstämmer med varandra har ett avtal ingåtts. Huvudregeln är att det inte finns några särskilda formkrav som måste vara uppfyllda för att ett avtal ska vara juridiskt giltigt (AvtL 1 § tredje stycket). Ett avtal är på grund av detta giltigt oavsett om det är muntligt eller skriftligt. Ett avtal ska tolkas utifrån den gemensamma partsavsikten?Utgångspunkten när ett avtal ska tolkas är att fastställa den gemensamma partsavsikten som parterna försökt förklara genom lydelsen i ett avtal. Den gemensamma partsavsikten är det som parterna har haft för avsikt att sluta avtal om. Om det är omöjligt att avgöra någon gemensam partsavsikt kan olika tolkningsmetoder användas. Utgångspunkten är att tolka avtalet efter sin ordalydelse.Vad innebär detta för dig?Ränta ska betalas om det är avtalat mellan dig och mannen i ett skriftligt eller muntligt avtal att ränta ska betalas på lånet så är. Det som är överenskommet i ett juridiskt giltigt avtal gäller för parterna i avtalet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att inkomma med fler frågor till Lawline om du har ytterligare funderingar.Med vänliga hälsningar,

Avtala bort giltiga betalningsmetoder?

2021-05-02 i Avtal
FRÅGA |Hej enligt Riksbanken så är kontanter giltiga betalningsmedel. Enligt fler frågor här så kan den giltiga betalningsmetoden avtalas bort. Var finns det lagligt stöd för att de kan avtala bort denna betalningsmetod? Det känns lite flummigt att ett företag bara kan sätta upp en handskriven lapp på dörren. När man på en hemsida måste man nämna villkor för köpet.
Nora Friberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du skriver är sedlar och mynt lagliga betalningsmedel vilket framkommer av 5 kap 1§ 2 st Lag om Sveriges Riksbank. Var och en är som huvudregel skyldig att motta dessa som betalning. Denna paragraf är dock dispositiv, vilket innebär att man kan avtala bort vissa delar.I civilrättsliga förhållanden, exempelvis mellan konsumenter och näringsidkare, råder det avtalsfrihet vilket gör att man exempelvis kan avtala om vilka betalningsmedel som är godkända och inte godkända utifrån huvudregeln. Om som i ditt exempel, ett företag sätter upp en lapp att ex kontanter inte är ett godkänt betalningsmedel i butiken, anses det som att du accepterar det genom att gå in och vilja handla där. Du accepterar avtalet/förutsättningarna genom att gå in i butiken. Du kan därför inte kräva att få betala med kontanter där, till följd av avtalsfriheten.SammanfattningTill följd av att 5 kap 1§ Lag om Sveriges Riksbank är dispositiv, råder avtalsfrihet och därför kan giltiga betalningsmetoder avtalas bort. Det måste framkomma innan avtalet vilka förutsättningar som gäller, ex att kontanta medel inte är okej. Genom att exempelvis gå in i en butik godkänner du deras förutsättningar. Skulle det vara så att inga förutsättningar framkom innan avtalet ingicks, kan man kräva att få betala med kontanter då det om inget annat avtals är huvudregeln. Vänligen,