Kan man återkräva sin betalning för studentflaket om man ångrar sig?

2020-03-21 i Avtal
FRÅGA |Jag ordnar studenflak för vår klass i år men jag har svårt att få folk att betala samt att en kille nu vill hoppa av. Dock berättade jag till de med ett lätt avtal som tyder "med denna signatur binder du dig att betala din del av student flaket" han hävdar nu att han ska få sina pengar tillbaka.Vad ska jag göra?Med vänlig hälsning
Alicia Holmgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan du ställer är en i huvudsak avtalsrättslig fråga, och där är det framförallt avtalslagen som är tillämplig. I detta fallet finns det tre centrala frågor att reda ut. (1) Har ni ingått ett giltigt avtal (2) Är han som vill hoppa av studentflaket bunden av avtalet? (3) Finns det någon lagstadgad ångerrätt för honom i denna situation?Har ni ingått ett giltigt avtal?För att ett avtal ska ha ingåtts måste det ha skett ett anbud och en accept. Det har i detta fallet skett i och med att du lade fram ditt villkor (anbudet) och att han signerade (accepten). Ett avtal har således kommit till. Är han som vill hoppa av studentflaket bunden av avtalet?Inom avtalsrätten är huvudregeln en princip på latin som lyder patca sunt servanda" vilket betyder att avtal ska hållas (1 § AvtL). Det finns dock undantag från denna huvudregel och dessa undantag hittar vi i 3 kap. AvtL. Dessa undantag innefattar saker som råntvång, svikligt förledande, utnyttjande av trångmål och andra liknande grunder. Av vad som framkommer av frågan är inget av dessa undantag tillämpliga på din situation. Det finns även en möjlighet att få ett avtal ogiltigförklarat med hjälp av 36 § AvtL, men den lär inte heller vara tillämplig på din situation i och med att ni båda är privatpersoner. Således är avtalet om betalningen av studentflaket bindande. Finns det någon lagstadgad ångerrätt för honom i denna situation?I vissa fall finns det en lagstadgad ångerrätt vid köp eller avtal. Ett exempel på ett sådant fall är i kreditköpssituationer mellan näringsidkare och konsumenter (se 21 § KKrL). I denna situationen så finns det ingen lagstadgad ångerrätt, och han har inget legalt stöd till att få häva betalningen. SammanfattningSammanfattningsvis så har ett avtal ingåtts, det har en bindande verkan och det finns ingen lagstadgad ångerrätt i denna situationen. Du är således inte skyldig att betala tillbaka honom för studentflaket. Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Bör gäldenären och borgensmannen upprätta ett avtal om regressrätt?

2020-03-14 i Avtal
FRÅGA |Hej,Vi ska hyra en lägenhet i Barcelona, vilket är svårt då jag studerar och min sambo är föräldraledig. Vi har blivit godkända om någon kan stå med som borgensman på kontraktet. Antingen vänner eller familj här i Spanien, vilket vi inte har eller så kan den svenska familjen vars lägenhet vi ska ta över skriva under kontraktet med oss.Vi känner dem inte så väldigt väl och för att ens kunna fråga känner vi att det behövs ett kontrakt mellan oss som gör att de inte behöver betala något för oss. En garanti för dem att vi betalar på annat sätt eller om ett Regressavtal skulle funka här? där de kan kräva tillbaka pengarna av oss.
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär ett borgensåtagande?Inledningsvis tänkte jag klargöra vad ett borgensåtagande innebär. En borgensman åtar sig att betala en skuld i det fall den som är skyldig någon pengar, även kallat gäldenär, inte kan betala till den som hen är skyldig pengar, även kallat borgenär. Det finns två olika typer av borgensåtaganden:- enkel borgen, som innebär att borgensmannen behöver gå in och betala först när gäldenären inte kan betala.- proprieborgen, som innebär att borgenären när som helst kan välja att kräva antingen gäldenären eller borgensmannen på pengarna.Oavsett vilken typ av borgensåtagande som än aktualiseras är det ett stort åtagande, i och med att borgensmannen försätter sig i en riskfylld ekonomisk situation.Behöver ni skriva ett regressavtal?Borgen är i Sverige lagstadgat i en gammal lag, handelsbalken, och där står ingenting om regressrätt. Att borgensmannen faktiskt har regressrätt följer dock av sedvänja. Då det inte finns någon lag som explicit skyddar borgensmannens regressrätt i den här situationen tycker jag trots allt att det kan vara en god idé att upprätta ett avtal er emellan där ni fastslår borgensmannens regressrätt. Då hyresavtalet kommer att skrivas i en spansk kontext kommer dock spanska lagar och regler att gälla. Det är möjligt att det finns ett lagstadgat skydd för regressrätt för borgensmän i Spanien – men ett avtal kan hur som helst inte skada.Sammanfattning Sammanfattningsvis kan ni självklart fråga familjen som tidigare hyrde lägenheten om de har möjlighet att ställa upp som borgensmän. Som nämnt är det dock ett stort åtagande, speciellt om ni inte känner varandra väl. Därför vill jag först och främst understryka att det inte är självklart att de är villiga att ställa upp över huvud taget. Om familjen mot all förmodan skulle gå med på att bli borgensmän kommer de automatiskt att ha regressrätt, då det följer av borgensåtagandet som sådant. Jag tycker trots detta att det är en god idé att upprätta ett avtal er emellan för att båda parter ska kunna känna sig trygga och för att ni ska kunna reglera på vilka villkor eventuell återbetalning ska ske.Jag hoppas att du har fått din fråga besvarad!Vänliga hälsningar,

Upprätta avtal för företag

2020-03-08 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har lite svårt att veta vem jag ska vända mig till. Det är så att jag och min vän har kommit på en bra produkt som skulle spara ett internationellt företag massor med pengar. I nuläget arbetar vi som anställda inom företaget. Det vi vill är att introducera idén för dom och erbjuda ett kompanjonskap där dom för en viss summa får bli medägare. Plus låta oss två använda deras företagsnamn på vår produkt. Men vi har ingen aning alls om hur man formar så stora och täckande avtal och affärsförslag. Ännu mindre mot en stor internationell konsern. Vad är det för avtal vi behöver ? Kan ni hjälpa oss att skriva sådana avtal? Vad skulle det kosta att få hjälp med att utforma ett sådant avtal? Kan ni även hjälpa oss med att sätta ihop kompanjon avtal? Och ett företags sammarbets offert?Vänliga hälsningar
Kathleen Ramos |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Min rekommendation till dig är att du hör av dig till vår avtalsrobot. Du kan antingen titta direkt på hemsidan för att se om det finns något avtal som passar in i det du beskriver, annars kan du höra av dig antingen via telefon eller mail för att få mer utförliga svar på dina frågor. Telefon: 08-533 300 04Öppettider: måndag–fredag kl. 10.00–16.00.För frågor rörande avtal använd:avtalet@lawline.seHoppas du fick svar på din fråga!

En juridisk byrå har efter en förskottsfakturering inte svarat på varken mail eller telefon under tre veckors tid, vad gör jag?

2020-03-02 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har anställt en mycket oseriös juristbyrå som medverkat i bla SVT plus. Jag anlitade dessa för att företräda mig i min arbetsrättsliga tvist. Efter ett möte på 1,5 h kom en faktura om 55.000 kr som skulle betalas innan något mer kunde göras i ärendet. Firman hävdar att de arbetat upp denna kostnad på två dagar men att inga fler fakturor kommer skickas. Om den inte betaldes skickades den till inkasso. Kände mig tvingad att betala och nu tre veckor senare svarar firman inte på varken mail eller telefon. Vad kan jag göra? Jag hade nog med problem innan denna firma kom och gjorde situationen värre... Tack på förhand!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, Låt mig först och främst beklaga det inträffade. Det du beskriver låter mycket illa och jag förstår till fullo att du är frustrerad. Jag noterade vidare att du skickade in detta till oss så tidigt som den 15/2 varför jag även vill passa på att be om ursäkt för dröjsmålet. Det är många som hör av sig till oss och vår kostnadsfria juridiska rådgivning är omåttligt populär, vilket du säkert förstår. Som jag ser det föreligger det egentligen två stycken separata spörsmål. Dels har vi den arbetsrättsliga tvisten som jag förmodar att du önskar få löst relativt skyndsamt. Sedan har vi ett förmodat begångna avtalsbrott vilken den ifrågavarande juristbyrån eventuellt har gjort sig skyldig till genom att inte längre prestera i enlighet med gällande uppdragsavtal. Men eftersom du inte närmare återger omständigheterna avseende det arbetsrättsliga ärendet utgår jag ifrån att fokus här istället ligger på vilka krav och åtgärder som kan och bör vidtas mot den aktuella byrån. AllmäntI fråga om tillämplig lagstiftning kan följande anföras. Jag tolkar din fråga som att du har rättshandlat i egenskap av konsument (privatperson) varför man lätt kan tro att konsumenttjänstlagens bestämmelser är applicerbara på den uppkomna situationen. Även om vissa analogier i förekommande fall kan göras är i grunden den nyss nämnda lagstiftningen inte tillämplig på den här typen av tjänster varför ledning istället främst måste sökas inom den allmänna avtalsrätten. Utgångspunkten blir således lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (i folkmun ofta bara benämnd avtalslagen, AvtL). Avtalslagens regelverk behöver således ganska ingående studeras i det här sammanhanget och här gör sig den så kallade löftesprincipen gällande. Rättslig bundenhet för parterna (du och din nya uppdragsgivare) inom den allmänna avtalsrätten, vilken alltså blir styrande i ditt fall, uppstår när anbud (det ursprungliga avtalsförslaget ifrån juristbyrån) och accept (ditt svar när du tackade ja) överensstämmer och är bekräftad av båda parter (1 § AvtL).Fakturabeloppets skälighetIbland gäller en så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala) men i stort råder avtalsfrihet i Sverige. Med det sagt kan det konstateras att något sorts avtalsinnehåll med tillhörande klausuler och övriga villkor behöver tolkas och fastställas. Jag utgår ifrån att det ingångna avtalet finns upprättat i skrift. Men eftersom jag inte har tillgång till detta har jag svårt att bedöma huruvida juristbyrån i fråga ägde rätt att förskottsfakturera dig ett belopp om 55 tkr med ett löfte om att ingen ytterligare debitering skulle ske. Jag har lite svårt att tyda om beloppet och upplägget i övrigt är tvistigt eller om det är så att du faktiskt samtycker till det nu sagda. Det lutar dock åt att du i vart fall inte verkar vara helt tillfreds givet det tvång du beskriver att du kände enligt ovan jämte "hotet" om påtryckningar från ett eventuellt inkassoföretag. För att knyta an till din fråga: Vad kan du göra?När en avtalspart inte fullgör sina skyldigheter enligt avtalet föreligger ett avtalsbrott (även kallat kontraktsbrott). Ett sådant brott är inte ett brott i straffrättslig mening och kan därmed inte leda till straff, men däremot till en rad civilrättsliga sanktioner som exempelvis krav på fullgörelse, prisavdrag, hävning (där prestationerna ska gå åter) och skadestånd. Jag ser följande två alternativa tillvägagångssätt. 1. I det inledande skedet brukar upprättandet av ett formellt kravbrev vara den första åtgärden. Alltså att rikta ett krav direkt mot juristbyrån och yrka (begära) att prestationerna ska gå åter (hävning, vilket berättigar dig till återbetalning av erlagt belopp). Genom kravbrevet kan du även föreslå en tid för ett möte och/eller en förhandling i vilken ni förhoppningsvis kan göra upp i godo och träffa ett så kallat förlikningsavtal. Det synes dock vara lönlöst i ditt fall eftersom du redan vid flera tillfällen har försökt att kontakta byrån.2. Nästa steg blir att rikta ett skadeståndskrav mot byrån genom att lämna in en stämningsansökan till en tingsrätt.Ytterligare rådgivning och juridisk assistansOm du behöver hjälp med upprättande av kravbrev, ett författande av en stämningsansökan eller om du skulle vilja att någon företräder dig inför och vid en kommande tingsrättsförhandling är du varmt välkommen att kontakta mig. Vi kan även bistå dig under en eventuell förlikningsförhandling med den juristbyrå som du har anlitat. Vi kan likaledes ta över och hjälpa dig i den arbetsrättsliga tvisten om så önskas. Vi har god vana av den typen av ärenden och kan bistå dig med ytterligare rådgivning, rättsutredningar och givetvis också agera ombud för din räkning inför och under den stundande arbetsrättsliga processen.Jag nås enklast på jacob.bjornberg@lawline.se och jag kan i så fall slussa dig vidare och etablera kontakt med någon av våra eminenta jurister på Lawline.Vänligen,

Coronavirus och force majeure

2020-03-14 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag driver en sportresebyrå och säljer fotbollspaket (hotell och matchbiljett, inte flyg) till Liverpools matcher. Nu kommer matcherna att spelas bakom stängda dörrar pga coronaviruset. Vilka skyldigheter har jag gentemot kund? Räcker det om jag återbetalar matchbiljetten i och med att UD inte avråder från att resa till UK? Här är mina resevillkor: (länken visas ej här). Det väsentliga står under stycket "Biljetter" och "Force majeure". Syftet med kundens resa är såklart att se matchen vilket nu inte går. Matchen ställs alltså inte in utan spelas utan publik. Tacksam för svar! Det går även jättebra att ringa mig.Tack på förhand!
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline, INLEDNINGJag kommer i mitt svar att utgå från att du som näringsidkare driver en nätbaserad rörelse i vilken du paketerar och säljer produkterna i enlighet med din beskrivning ovan. Jag tolkar med andra ord din fråga som att försäljningen inte sker i fysisk butik utan uteslutande genom sportresebyråns hemsida. Frågan tydliggör dock inte riktigt vem som utgör din huvudsakliga kundkrets men min gissning är att det främst är konsumenter. Alltså fysiska personer som i huvudsak handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Vem som är kund får nämligen viss betydelse för delar av bedömningen enligt nedan och för vilken lagstiftning som blir aktuell att tillämpa. Följande lagar menar jag behöver beaktas vid besvarandet av ditt ärende varför dessa kommer att behandlas i spridda delar i min fortsatta framställning.Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).Lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (konsumentavtalsvillkorslagen, AVLK).Paketreselagen (PaketrL). Behandlas mest som en service i korta drag mot slutet eftersom du själv hänvisar till paketresor i ingressen till dina resevillkor.UTREDNINGSom jag förstår det bygger din verksamhet på att bokningar görs genom det forum som erbjuds på sportresebyråns hemsida genom att kunden där på något sätt accepterar dina uppställda resevillkor innan köpet genomförs. Resevillkoren är att betrakta som avtalsvillkor i rättslig mening och kan därför liknas vid ett anbud (erbjudande) från din sida om att ingå avtal om köp av fotbollspaketen med resevillkoren som bas för det faktiska (och på förhand fastställda) avtalsinnehållet. Exakt hur köpen går till är för mig ovisst, men i samband med att kunden bekräftar köpet (avger accept med avtalslagens terminologi) på hemsidan sluts ett rättsligt bindande avtal på grundval av resevillkoren mellan din sportresebyrå och kunden i fråga (1 § AvtL).För att knyta an till din första fråga – Vilka skyldigheter har jag?Du (din sportresebyrå) är naturligtvis skyldig att följa det avtal vars innehåll du själv och ensidigt på förhand har dikterat. Det gäller naturligtvis även dina kunder efter en genomförd bokning (accept). Men märk väl att den så kallade oklarhetsregeln är styrande på det här området, vilken kommer till uttryck i 10 § AVLK. Den innebär att avtalsvillkor som framstår som oklara och inte har varit föremål för en individuell förhandling (vilket är fallet i just dina avtal) blir vid en eventuell tvist tolkade till förmån för konsumenten. Oklarhetsregeln annorlunda uttryckt: Om du som näringsidkare har författat ett avtalsvillkor med en eventuell oklar innebörd ansvarar du själv för detta. Givetvis kan inte oklarhetsregeln åberopas av en part hur lättvindigt som helst i alla avtalsrättsliga sammanhang, men på just konsumentområdet gäller ofta motsatsen. Även oskäliga avtalsvillkor som du har bestämt på förhand och trots att dessa har godkänts av din kund kan i efterhand komma att jämkas om dessa skulle strida mot god sed eller resultera i en betydande obalans till nackdel för kunden (11 § AVLK). Motsvarande reglering finns för villkor i avtal ingångna mellan två näringsidkare i lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare (AVLN).Det hittills sagda kanske inte har någon omedelbar relevans för dina frågor men får trots detta en ganska viktig indirekt betydelse för utredningen. Hur dina resevillkor ska tolkas blir i mångt och mycket helt avgörande för bedömningen av ditt ärende.Ett första resonemang och en återkoppling till de inledande delarnaDen bifogade länken till sportresebyråns resevillkor (denna syns varken här eller i din fråga av anonymitetsskäl till förmån för dig) möjliggjorde för mig att själv studera de aktuella villkoren. De relevanta avsnitten, alltså de två som du själv hänvisar till, kommer jag jämte vissa andra stycken att kommentera nedan.Biljettklausulen i sportresebyråns resevillkor stadgar i första meningen att byrån inte ansvarar för när något evenemang blir flyttat eller inställt. Av ordalydelsen framstår detta nästan som en friskrivning från alla ersättningsanspråk från kunderna till följd av en eventuell ändring i matchschemat. Men i andra meningen medges kunden sedan en rätt att få summan för biljetten återbetald vid inställt evenemang. Kunden ges i princip här en ovillkorad rätt att få tillbaka sina pengar vid inställda matcher och du verkar följaktligen redan vara beredd att fullgöra dina skyldigheter enligt bestämmelsen. Den här delen vållar därför inga större problem. Att matcherna de facto inte ställs in utan endast spelas inför tomma läktare menar jag är att likställa med ett inställt evenemang i konsumenthänseende. Och trots den första meningens svävande utformning bedömer jag att biljettklausulen framstår som relativt tydlig men också mycket fördelaktig för kunden varför denna borde ligga helt i linje med AVLK. Force majeure-klausulen i resevillkoren är däremot ganska generell till sin karaktär, vilket i och för sig är brukligt eftersom denna syftar till att täcka flertalet situationer utan att vara uttömmande. I denna ges vidare både sportresebyrån och kunden rätt att frånträda avtalet vid vissa i klausulen uppräknade oförutsedda händelser som väsentligt påverkar resans genomförande eller förhållandena vid den tidpunkt då resans ska genomföras. Generella skrivelser har dock den nackdelen att dessa stundtals kan bli relativt svårtolkade. Om coronaviruset kan kvalificeras som force majeure menar jag torde bero på det exakta orsakssambandet mellan viruset och dina problem att prestera i enlighet med avtalet. Samtidigt kan det givetvis argumenteras för att en pandemi (i skrivande stund tror jag att WHO, Världshälsoorganisationen, har börjat klassificera Coronaviruset som just en pandemi) med största sannolikhet är att likställa med en extra ordinär händelse. Coronaviruset skulle i ett sådant fall omfattas av ett force majeure-förhållande varför din force majeure-klausul nu skulle bli tillämplig. Att du i sista meningen anger att en avrådan av Utrikesdepartementet från resor till det aktuella resmålet ska anses som en sådan händelse saknar bäring på den faktiska helhetsbedömningen av huruvida dina kunder kan frånträda avtalet på grund av coronaviruset (folk tillhör alltjämt olika riskgrupper och är därmed olika mottagliga för viruset). Den sista meningen kan givetvis tjäna som vägledning men kan inte ensamt tillmätas avgörande betydelse för bedömningen om det föreligger force majeure.Slutligen vill jag bara understryka att införandet av en force majeure-klausul i ett avtal inte på något sätt är ett krav för att en part ska äga rätt att åberopa force majeure eftersom detta är en så kallad allmän avtalsrättslig princip. Ett förtydligande genom ett uppställt avtalsvillkor är dock aldrig fel och klargör ofta lite mer exakt vad parterna faktiskt har avtalat om avseende extra ordinära händelser. Men en bedömning görs ändå alltid i det enskilda fallet. Din andra fråga – Räcker det med att jag återbetalar matchbiljetten i och med att UD inte avråder från att resa till UK? Givet hur dina resevillkor är konstruerade är min uppfattning att potentiella kunder får ett avtalsinnehåll som inte torde strida mot avtalsvillkorslagarna (AVLK och AVLN). Flertalet av din sportresebyrås bestämmelser tycks också vara klara och inte i någon del resultera i en betydande obalans till nackdel för kunden. Det är således dessa som får anses gälla här och kunderna i fråga får vidare anses ha godkänt villkoren i enlighet med avtalslagens anbud- och acceptmodell (1 § AvtL, se även ovan).Eftersom Utrikesdepartementet (UD) i dagsläget inte har utfärdat någon avrådan från resor till Storbritannien talar det för att du endast skulle vara skyldig att ersätta matchbiljetterna enligt de nuvarande resevillkoren. Vid studiet av dina villkor noterade jag också att det fanns ett avsnitt som reglerade avbeställningsrätten. Avbeställningsskyddsklausulen föreskriver där tydligt att kostnaden för avbeställningsskydd inte återbetalas vid avbokning men att full återbetalning i övrigt medges oavsett orsak så länge avbokning sker senast 48 timmar före avresa. Under förutsättning att något avbeställningsskydd inte tecknats av kunden vid tidpunkten för köpet skulle det enligt min mening vara tillräckligt att endast återbetala matchbiljetten givet hur avtalsvillkoren (resevillkoren) ser ut. Notera dock att situationen kan bli den rakt motsatta om personen i fråga tillhör någon av Folkhälsomyndighetens (FHM) listade riskgrupper. Här skulle alltså force majeure kunna gälla med rätt till full återbetalning till kunden genom dennes frånträdande (hävning) av avtalet. Men i ett sådant läge bör du ha rätt att kräva ett läkarintyg som villkor för återbetalning av såväl hotell som matchbiljett. Det förutsätter vidare att kunden kan visa att viruset finns på resmålet och att det därför är att betrakta som ett riskområde. De inställda matcherna talar dock för att så skulle vara fallet.Paketreselagen då? Jo, min bedömning är att den verksamhet som du idag bedriver genom din sportresebyrå likaledes omfattas av paketreselagen (PaketrL). I vart fall när dina kunder är konsumenter och när resorna varar längre än 24 timmar (1 kap. 1 § PaketrL). Kundens rätt att frånträda (häva) avtalet under de nu sagda förutsättningarna aktualiseras när arrangören (din sportresebyrå) innan resan har påbörjats förklarar för den aktuella kunden att resan inte kommer att fullföljas helt enligt avtalet (3 kap. 5 § 1 st. PaketrL). Det nyss anförda bygger dock på att du väsentligen ändrat något av fotbollspaketens huvudsakliga egenskaper (3 kap. 5 § 2 st. PaketrL) för att kunden ska kunna häva och återkräva full betalning. Det kan man argumentera för att du (ofrivilligt) har gjort. I lagtexten anges som exempel just besök, utflykter och andra tjänster som ingår i paketresan (2 kap. 1 § 1 st. 2e p. PaketrL). Att dina kunders uteblivna besök som åskådare vid de inplanerade matcherna därmed omfattas står för mig klart. Men min uppfattning är att vad du "väsentligen ändrat" förmodligen måste ha skett avsiktligen eller i vart fall orsakats genom din (byråns) vårdslöshet (oaktsamhet). Att den temporära förändringen av dina fotbollspaket inte ryms inom 3 kap. i paketreselagen förefaller därför troligt av det enkla skälet att förändringen är ett direkt resultat av någonting som inte har orsakats utav dig. Det innebär att vi i så fall är tillbaka i den force majeure-bedömning som jag redogjorde för ovan. Slutligen i fråga om andra typer av ersättningskrav från dina kunder kopplade till resorna är det enligt min mening inte särskilt sannolikt att de skulle nå framgång med dessa med tanke på hur skadeståndsbestämmelsen i paketreselagen är utformad (4 kap. 9 § PaketrL).SAMMANFATTNING OCH RÅDDu bär ansvar för att din sportresebyrås på förhand fastställda resevillkor är klara och skäliga i konsumentförhållanden. Du som näringsidkare står risken för eventuella tolkningsproblem enligt den så kallade oklarhetsregeln. Min bedömning är dock att du här lever upp till den avtalsvillkorslagstiftning som finns. Min tolkning av ordalydelserna under avsnitten i dina resevillkor som avser avbeställning och biljetter talar för att du endast är skyldig att återbetala matchbiljetterna eftersom resorna till dags dato fortfarande verkar genomförbara enligt UD.För att kunderna ska kunna åberopa force majeure och därmed äga rätt att frånträda avtalet i sin helhet med full återbetalning som slutgiltigt resultat är min rättsliga bedömning att personerna i fråga behöver tillhöra någon av dagens riskgrupper enligt FHM. Men det endast under förutsättning att UD fortfarande inte avråder från resor till Storbritannien eller att landet själv inför inreseförbud. Annars så torde hela ditt kundkollektiv omfattas av det ursäktliga frånträdandet (force majeure). Men en bedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Den medicinska kunskapen om Coronaviruset är fortfarande i sin begynnelse (otillräcklig såvitt jag förstår) och läget kan snabbt förändras.Sådana här extra ordinära händelser renderar ofta i svårbedömda situationer på det civilrättsliga planet beträffande olika typer av affärsuppgörelser. Jag förstår att sportresebyråns egna avtalsrelationer med de hotell som byrån samarbetar med kan utgöra hinder för avbokning och därmed leda till betydande förluster om du själv skulle tvingas att återbetala redan sålda fotbollspaket. Samtidigt är ditt bolags goda renommé och de långsiktiga kundrelationerna vitala för den fortsatta driften varför de här kostnaderna långsiktigt kanske kan vara motiverade att ta. Alltså full återbetalning oaktat vad jag har kommit fram till i den tidigare framställningen ovan.Förslagsvis hänvisar du bara i annat fall vänligt dina kunder till statliga Allmänna reklamationsnämnden (ARN) i vilken de kan få eventuella tvister mellan er prövade kostnadsfritt. ARN:s beslut är inte rättsligt bindande men de flesta seriösa näringsidkare i Sverige brukar följa nämndens beslut, vilket du kan avisera att även sportresebyrån kommer att göra i tider som dessa.Vid ytterligare frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag enklast på jacob.bjornberg@lawline.se. Avslutningsvis är förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme.Vänligen,

Får en personlig tränare mottaga stora betalningar från sin klient?

2020-03-12 i Avtal
FRÅGA |är det lagligt att ta emot stor summa pengar av sin klient om man är PT ?
Jonathan Lengyel |Hej, tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!AvtalsfrihetI Sverige gäller som huvudregel avtalsfrihet, vilket innebär bland annat frihet att välja vem man vill ingå avtal med, vem man inte vill ingå avtal med och rätten för avtalsparter att själva bestämma över avtalsinnehållet. Avtalsfriheten är däremot inte absolut utan begränsas i vissa fall av så kallade tvingande regler som inte får avtalas bort. Detta gäller i exempelvis konsumentförhållanden där det finns tvingande regler till förmån för konsumenter i konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.Är konsumenttjänstlagen tillämplig i ditt fall?Jag utgår ifrån att du arbetar som personlig tränare och att du gör det i form av näringsidkare. När det gäller just PT-tjänster så är inte konsumenttjänstlagen direkt tillämplig, även fast vissa bestämmelser däri kan bli tillämpliga, till exempel att PT-tjänsten ska vara säker och inte medföra risker för klientens hälsa och säkerhet.Är du tillåten att mottaga en stor summa pengar av din klient?I relationen med din klient gäller avtalsfriheten som jag nämnt ovan vilket innebär att du och din klient själva får välja vad erat avtal ska innehålla. Om det är så att ni kommit överens om ett avtal av vilket det framgår att du ska mottaga en stor summa pengar för de tjänster du utför som PT, så är det tillåtet. Här vill jag tillägga att det är viktigt med ett skriftligt avtal, där pris och andra villkor framgår tydligt, så att ni vet vad ni har kommit överens om och även kan bevisa det.En viktig bestämmelse att ha i åtanke är 36 § avtalslagen. Den innebär kortfattat att ett avtal, eller en bestämmelse i avtalet, kan jämkas eller helt lämnas utan avseende om det är oskäligt, till exempel om priset för PT-tjänsten är satt extremt orimligt högt. Vid prövningen om ett avtal är oskäligt kan hänsyn tas till att en underlägsen part i avtalet är konsument, vilket din klient kan anses vara i det här fallet. Det är inte helt solklart när och under vilka omständigheter den här paragrafen kan bli tillämplig, utan en bedömning får göras från fall till fall utifrån alla omständigheter, och eftersom det inte framgår så mycket information om avtalet mellan dig och din klient i frågan så kan jag inte göra den bedömningen. Jag vill poängtera att den här paragrafen används restriktivt, det vill säga att den inte görs gällande särskilt ofta utan endast under speciella omständigheter.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag kräva att få köpa en vara till utsatt pris, även om priset varit felaktigt?

2020-03-02 i Avtal
FRÅGA |Jag beställde en lampa från en webbutik och fyllde i att jag betalar mot faktura. Jag fick kort därefter en orderbekräftelse där butiken inte reserverar sig från eventuella fel i prisangivelser. De reserverar sig dock för detta i sina köpvillkor som redovisas på hemsidan. Senare samma dag makulerade butiken ordern utan förklaring. Jag gick in på hemsidan och såg att de justerat priset kraftigt. Fick sedan bekräftat att de makulerat min order på grund av fel pris. Varan som jag köpt är en lampa och när jag köpte den kostade den 11 000. De har nu justerat priset till 21 000. Priset ligger också omkring 17 000-20 000 i andra webbutiker. Kan jag kräva att få köpa lampan till priset jag först fick bekräftat?
Mattias Törnström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att du har rätt att kräva att få köpa varan till utsatt pris, men…Det ovannämnda gäller endast för det fall du inte måste eller åtminstone borde ha insett att priset var felaktigt.Du uppger själv att priset i andra webbutiker är cirka 17 000 – 20 000 kr, medan du beställde lampan för 11 000 kr, vilket är ett cirka 35 % lägre pris, om vi jämför med det lägsta jämförelsepriset och cirka 45 % lägre om vi jämför med det högsta. Du uppger inte heller att det skulle varit tal om exempelvis en rea. I dessa fall brukar gränsen för vad som är uppenbart gå vid cirka 10 %, och i det aktuella fallet har vi vida passerat denna gräns.Min bedömning är därför att du måste eller åtminstone borde ha insett att priset var felaktigt. Du har därför inte rätt att kräva att få köpa lampan till utsatt pris.Mitt rådOvan har jag redogjort för min bedömning. Om du inte är överens med butiken om att priset varit uppenbart felaktigt och anser min bedömning felaktig råder jag dig att vända dig till exempelvis Allmänna reklamationsnämnden (ARN) för att få frågan prövad.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och att du snart hittar en lampa, även om det inte skulle bli denna!Med vänliga hälsningar

Är ett avtal som har slutits på sms om köp av lös egendom bindande?

2020-03-01 i Avtal
FRÅGA |Hej.Vi har en kund vi hjälper med bokslut och deklaration. Hon är konstnär och har nu sms:at med en kund och hon har meddelat kunden att han får köpa detta för ett visst belopp. En annan person har nu dykt upp som vill ge nästan det dubbla för konstverket och hon undrar nu om hon på något sätt kan dra sig ur med den kunden hon smsa:t med? Men detta gäller väl som ett avtal på ett eller annat sätt väl?
Julia-Saga Nilsson Herhold |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer nedan redogöra för vad som gäller rättsligt och därefter kort sammanfatta vad jag kommer fram till.Tillämpliga lagarDå jag utgår ifrån att konstnären är en näringsidkare och köparen en privatperson så är konsumentköplagen, härefter förkortad KköpL, tillämplig (1 § KköpL). Beträffande avtals giltighet kommer avtalslagen att tillämpas. Även handelsbalken och lagen om godtrosförvärv av lösöre (härefter förkortad GFL) kommer beröras. Giltigt avtal? Precis som du skriver så finns det inga formkrav för att ett avtal gällande köp av lös egendom ska vara giltigt. Detta innebär i praktiken att ett muntligt avtal får lika stora rättsverkningar som ett skriftligt, även om det ur bevishänseende givetvis alltid är bra med skriftlig dokumentation. I detta fall finns skriftlig dokumentation, och i och med att konstnären bekräftat att kunden får köpa objektet för ett visst belopp så säger man att ett anbud-accept (avtal) föreligger (1 § avtalslagen). Skulle konstnären inte leverera tavlan på grund av att denne har sålt den till någon annan så hamnar hon i dröjsmål och köpet kan hävas samt säljaren krävas på skadestånd (9-10 § KköpL). Dubbelöverlåtelse – tvesalaDubbelöverlåtelse av lös egendom regleras i en ålderdomlig bestämmelse som kort och gott betyder att den som först slutit ett bindande avtal med säljaren har rätt till objektet (1 kap. 5 § handelsbalken). Detta gör att, även om hon skulle sälja tavlan till den andra köparen, så skulle den första ha rätt till den. Det finns dock ett undantag till huvudregeln; nämligen att en köpare som fått ett objekt i sin besittning, och var i god tro om att säljaren fick sälja objektet, har rätt att behålla objektet (2 § GFL). En köpare som får behålla ett objekt på detta sätt har gjort ett så kallat godtrosförvärv.Om den andra köparen har gjort ett godtrosförvärv så föreligger ett rättsligt fel som ger den första köparen rätt att häva köpet och kräva skadestånd (21 a och 22 a § KköpL). Sammanfattning Avtalet är bindande och om säljaren bryter mot detta så kan den köpare som först slöt avtalet med henne kräva skadestånd. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,