Vad har jag för skyldigheter vid en återköpsklausul?

2020-02-29 i Avtal
FRÅGA |Hej,För drygt 3 år sedan köpte jag en häst där det i kontraktet står att vid ev. försäljning ska säljaren jag köpte av kontaktas för återköp. Men inget om vite eller liknande som ska betalas om jag väljer att sälja honom till någon annan. Det är nu dags att sälja hästen och jag vill inte sälja tillbaka honom till de jag köpte av.Vad är min skyldighet? Jag har kontaktat dom och meddelat att han ska sälja. Men kan jag sätta vilket pris jag vill?
Maya Hempel |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I de fall man skriver in en klausul i ett avtal som innebär att tidigare köpare ska ha återköpsrätt är det viktigt att alla frågor som kan uppkomma i ett senare skede utreds. I en framtida tvist är skriftliga avtal med tydliga villkor en fördel bevismässigt. Eftersom det inte verkar vara reglerat i ert avtal under vilka förutsättningar den tidigare ägaren ska få köpa tillbaka hästen och det inte heller är inskrivet någon vitesklausul om du säljer till någon annan finns det rent avtalsmässigt inga regler du måste förhålla dig till gällande hur ett eventuellt återköp ska gå till. För att undvika en tvist och konflikt skulle jag dock råda dig till att meddela tidigare ägare om att hästen ska säljas, vilket du har gjort. Däremot tolkar jag omständigheterna i ditt fall som att du kan sätta vilket pris du vill eftersom tidigare ägare inte skrivit in det i avtalet. Tidigare ägaren kan koppla in en jurist eller driva talan mot dig i domstol vid en eventuell tvist, om du till exempel säljer till någon annan. Det som sker då är att juristen eller domstolen får tolka avtalet eftersom det inte är tydligt vad som gäller. I första hand försöker man då tolka avtalet och förstå vad parternas avsikt var vid avtalets ingående. Om det inte framgår får man istället utgå från det som står i avtalet. Detta kan tolkas till nackdel för den som skrivit avtalet eftersom denna haft möjlighet att precisera reglerna inför avtalets ingående. Att rekommendera är dock att ni reder ut detta själva för att slippa de kostnader som uppstår om det blir en tvist eller om en jurist kopplas in. Jag hoppas att du fått svar på din fråga och att det löser sig för dig!Vänligen

Har agenten rätt till avgångsvederlag?

2020-02-24 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett företag som säljer kläder, har använt mig av en agent som hjälpt mig sälja under de tre senaste åren men jag har nu sagt upp henne via mail. Först godtog hon inte uppsägningen och menade att den skulle vara skriftlig (dvs. att mail inte duger) men har en månad senare gått med på att uppsägning har skett. Hon menar nu också att hon ska få avgångsvederlag. Hon har sålt till flera nya kunder men inte upprättat någon relation dvs. jag kommer inte kunna ta över kunderna. Hon har inte heller sålt för stora summor, mindre än tidigare agenter och det har gått stadigt neråt. Mina frågor är då 1. Från vilken tidpunkt uppsägningen ska anses gjord, dvs. från vilken tidpunkt uppsägningstiden ska räknas? 2. Har hon rätt till avgångsvederlag och hur mycket i sådana fall?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån omständigheterna utgår jag från att du och agenten har upprättat ett agentavtal er emellan. Jag kommer därför att utgå från handelsagenturlagen (HAL) i mitt svar. Från vilken tidpunkt ska uppsägningen anses gjord?Om avtalet inte hade ingåtts för viss tid kan du säga upp agenten när som helst, så länge du beaktar uppsägningstiden. Om hon har arbetat för dig i 3 år bör uppsägningstiden vara 3 månader, om ni inte avtalat annat, HAL 24 §. Det sägs ingenting i handelsagenturlagen om att uppsägningen ska ske skriftligen och utgår därför från att det inte finns något sådant formkrav. Jag vill därför mena att ett mejl räcker gott och väl och att uppsägningstiden därför bör börja räknas från det att agenten tog del av mejlet.Har agenten rätt till avgångsvederlag och, i sådana fall, hur mycket?Agenten har rätt till avgångsvederlag om:- hon har tillfört nya kunder till verksamheten eller väsentligen ökat handeln med den befintliga kundkretsen vilket kommer innebära en väsentlig fördel för dig, eller - avgångsvederlag är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, HAL 28 §.Avgångsvederlaget ska som högst uppgå till ett belopp motsvarande ett års ersättning och räknas ut i proportion till den omsättning som din verksamhet genererar tack vare agentens arbete gällande att tillföra nya kunder. En agent som tillfört många nya kunder kommer således att få ett större avgångsvederlag, och tvärtom.Utifrån omständigheterna i din fråga verkar det som att agenten eventuellt inte har rätt till något avgångsvederlag alls, trots att hon har lyckats tillföra nya kunder. Detta då du inte kommer att kunna gynnas av arbetet i efterhand. För att agenten ska ha rätt till avgångsvederlag ska nämligen båda dessa kriterier vara uppfyllda.SammanfattningUppsägningen via mejl bör ses som giltig, och uppsägningstiden ska därför löpa från och med det att agenten tog del av mejlet. Vidare, om det stämmer att de nya kunderna som agenten tillfört inte kommer att leda till någon vinning för dig och inget annat talar för att agenten bör ges avgångsvederlag bör hon inte ha rätt till detta.Jag hoppas att du har fått dina frågor besvarade!Vänliga hälsningar,

Hur skriver vi ett samägaravtal?

2020-02-20 i Avtal
FRÅGA |Hur skriver vi ett samägaravtal för bil? Finns det något avtal att utgå ifrån?Med vänlig hälsning
Ebba Ekstrand |Hej och tack för att du kontaktar Lawline med din fråga.Det finns inga formkrav i svensk lag på hur avtal ska se ut, men det kan vara bra att ni är så tydliga som möjligt med vad ni vill ska gälla mellan er. Sådant som kan vara värt att reglera i avtalet är exempelvis vem som svarar för lån om ni tagit sådana för att finansiera köpet, om ni har lika rätt att nyttja bilen, eller om ni turas om att nyttja den. Det kan också vara bra om ni skriver under avtalet, för att senare kunna bevisa att ni varit överens om innehållet i avtalet. Det är vanligt att man skriver ut och skriver under två exemplar av ett avtal, så att varje part kan behålla en kopia. På Lawline säljer vi också avtalsmallar som man kan använda för att få hjälp att utforma ett avtal.Tack för att du kontaktade Lawline, behöver du mer rådgivning kan du ringa till oss på Lawline, 08-533 300 04. Vi svarar på samtal måndag-fredag 10:00-16:00.

Fullmäktigens Skadeståndsansvar

2020-02-18 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag skrev ett skriftligt avtal om fullmakt till min vän som skulle köpa en dator för mig. I fullmakten skrev jag bara vilket märke de skulle vara. Muntligt sa jag till honom att den max får kosta 6000kr. Det dröjde ett tag tills han gav den till mig, när jag tog emot den fick jag veta att han överskred beloppet med 3000kr. Problemet är, att öppetköp har gått ut och vi kan inte lämna tillbaka den. Vad kan jag göra nu? Kan jag tvinga honom att betala beloppet han överskred till mig? Finns det rättsliga påföljder?
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida din fullmäktige kan bli skadeståndsskyldig mot dig. Detta är en fråga som regleras främst av Handelsbalkens 18 kap.Vilken form av fullmakt?Det finns två formar av fullmakter vilka är självständiga och osjälvständiga fullmakter. Självständiga fullmakter är sådana som grundas på särskild urkund, skriftlig fullmakt (16§ Avtalslagen), på innehav av en viss ställning (10§ 2 st Avtalslagen). Den osjälvständiga fullmakten, ofta kallad uppdragsfullmakt baseras på fullmakt givaren ger fullmäktigen i uppdrag att rättshandla för hans räkning. Uppdraget kan ges muntligen eller skriftligen. Om brevet är tänkt att visas upp till motparten, rör det sig om självständig fullmakt (16§ Avtalslagen). När det gäller osjälvständiga fullmakter har tredje man inget att ta fasta på annat än fullmäktigens påstående. När det gäller självständiga fullmakt har huvudmannen utåt kommunicerat att fullmäktigen företräder honomVad har fullmäktig behörighet och befogenhet att göra?Vilka rättshandlingar fullmäktigen kan göra med bindande verkan för huvudmannen är fullmäktigens behörighet (t. ex behörigheten att köpa en dator). Befogenhet är vad fullmäktigen med hänsyn till huvudmannens instruktioner får avtala om (t. ex befogenheten att inte köpa för mer än 6000 kr). Har fullmäktigens ansvar mot huvudmannen?Fullmäktigen kan bli skadeståndsskyldig i förhållande till huvudmannen om fullmäktigen handlar i strid mot huvudmannen. Fullmäktigens ansvar mot huvudmannen regleras i 18 kap. Handelsbalken. Fullmäktigen måste agera i enlighet med villkoren i uppdragsavtalet. Om fullmäktigen inte agerar lojalt, bli han skyldig att ersätta huvudmannen för den skada som illojaliteten medfört (18:2 2 men. Handelsbalken). Vad innebär det för dig?Av det ovan anförda kan det konstateras att du har gett en skriftlig fullmakt till din vän. Fullmäktigens behörighet var att köpa en dator. Fullmäktigens befogenhet var att inte betala mer än 6000 kr. Fullmäktigen har överskridit dina instruktioner om pris vilka var inte synliga för motparten vilket leder till att du har ett bindande avtal med din motpart. Fullmäktigen är skadeståndsskyldig enligt 18:2 Handelsbalken vilket innebär att du kan vända dig till din fullmäktige och begära den att betala 3000 kr.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsningBetül Duran

god mans behörihet

2020-02-27 i Avtal
FRÅGA |Jag har blivit utsedd som god man för en dement person. När jag gick till banken för att få tillgång till konton och se till att inga andra har tillgång till kontona, så framkom det att det fanns två stycken, som har fullmakter till kontona, Jag bad banken att ta bort fullmakterna, men det vägrade banken. De hävdade att jag inte hade rätt att göra det. Kan det verkligen vara så? Har jag inte rätt att häva dem?
Betül Duran |Hej! Först och främst - tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Frågan är huruvida en bank kan vägra en god man att ta bort vissa fullmäktiges tillgång till huvudmannens bankkonto. Detta är en fråga som regleras främst av föräldrabalken. Vad får en god man göra?Rätten förordnar om god man när en person behöver hjälp med att rättshandla. Huvudmannen behöver inte skydd mot sina egna förhandlingar(11 kap. 4 § föräldrabalken). Godmansförordnandet påverkar inte huvudmannens rättshandlingsbehörighet. En person har rättshandlingsbehörighet om den är myndig (9 kap. 1§ föräldrabalken) och inte har förvaltare (11 kap. 7§ föräldrabalken). Gode man och huvudmannen rättshandlar parallellt för huvudmannens räkning. Gode mannen kan inte företa rättshandlingar utan huvudmannens samtycke. Rättshandlingar som gode mannen företar inom sin behörighet men utan samtycke från huvudmannen är inte bindande för huvudmannen, om inte det föreligger sådana omständigheter att dennes mening inte har kunnat inhämtas (11 kap 5§ andra mening föräldrabalken). Gode mannen kan bli skadeståndsskyldig mot huvudmannen om han inte hämtar samtycke. Behörighet betyder vilka rättshandlingar kan du göra med bindande verkan för huvudmannen. Vad innebär detta för dig?Av det ovan anförda kan det konstateras att eftersom din huvudman har rättshandlingsbehörighet, måste du ta dennes samtycke för att ta bort de andra fullmäktigens tillgång till huvudmannens bankkonto. Om det ligger i din behörighet att ta bort tillgången till huvudmannen bankkonto, kan du göra det utan din huvudmans samtycke, om till exempel den sjukdom (demens) som din huvudman har var en sådan omständighet som utgör hinder. Banken bör kontrollera att din huvudman har lämnat samtycke eller det föreligger en omständighet som utgör ett hinder att dennes mening inte kunde inhämtas. Om det uppkommer oenighet mellan huvudmannen och dig om samtycke föreligger eller inte, bevisbördan ligger på banken. Om inte banken bevisar att du har samtycke från huvudmannen eller det föreligger en omständighet att huvudmannens mening inte har kunnat hämtas, kan de bli skadeståndsskyldig gentemot din huvudman. Banken har rätt till det.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen.Med vänlig hälsning,

Köpa tillbaka hund och utmätning av hund

2020-02-22 i Avtal
FRÅGA |Jag vet en ägodel som ska utmätas som jag vill ha. Jag har sålt en hund och ägaren har skulder som ej betalas. Det enda av värde är hundarna. Ägaren vill ej lämna tillbaka eller sälja tillbaka. Hur gör jag för att kunna göra anspråk på den?
Ida Hellsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Mitt första tips till dig är att undersöka om ni i köpeavtalet har avtalat om din rätt att köpa tillbaka hunden i händelse av exempelvis utmätning. Om det inte står något i avtalet som gör du har rätt att få köpa tillbaka hunden, krävs det att ni både kommer överens om att du får köpa tillbaka hunden. Grunden till detta är den avtalsrättsliga principen att avtal ska hållas. Det finns dock ett alternativ att få tillbaka hunden. Detta är om köpeavtalet kan ogiltigförklaras av någon anledning. Det framgår dock inte av dina uppgifter att detta skulle vara aktuellt. Jag nämner lite snabbt om detta ändå. Ogiltighetsgrunderna hittar du i 28-31 §§ i Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, även kallat Avtalslagen. Lagen hittar du https://lagen.nu/1915:218 . Kort kan sägas att ogiltighetsgrunderna är du vid avtalets ingående ingick avtalet p.g.a råntvång, tvång, att du blivit svikligen förledd och ocker (att någon använt sig av ditt trångmål, oförstånd lättsinne eller beroendeställning). Jag vill också understryka att Kronofogden har skrivit i sin handbok Utmätning att sällskapsdjur, såsom hundar, utgör s.k beneficium och att Kronofogden därför inte ska utmäta sällskapsdjur om de inte representerar ett större värde. Det är således inte säkert att hunden kommer att utmätas, trots att detta är den enda egendom av värde som personen har. Jag hoppas att du fick klarhet i det hela och jag önskar dig ett stort lycka till! Med vänlig hälsning,

Är det tillåtet att höja priset i efterhand?

2020-02-19 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag tecknade ett gymkort igår och priset blev 199 kr/mån. Jag skrev på avtal med detta pris och ska gälla per månad i 12 månader. Fick ett mail idag att det justerats till 249 kr/mån då något blivit fel. Vad har jag rätt till?
Ebba Thor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom avtalsrätten finns det flera lagar. I ditt fall blir lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (avtalsvillkorslagen) samt avtalslagen aktuella.Innebörden av ett ingått avtal:Generellt inom avtalsrätten så gäller principen pacta sunt servanda, vilket innebär att avtal ska hållas. När du tecknat medlemskap till ett visst pris under en bindningstid är det ert avtalade pris som ska gälla. Företaget kan därmed inte kräva att du ska betala ett högre pris än vad ni avtalat om under den tiden. I avtalsvillkorslagens 13 § står det att ett avtalsvillkor som innebär att konsumenten ska betala mer än det som i avtalet angetts vara priset är utan verkan mot konsumenten, om denne inte uttryckligen godkänt villkoret. För att bestämmelsen ska bli tillämplig så krävs det att priset på 199 kr finns angivet i det avtal du tecknade med gymmet.Vid felskrivning i avtal:I avtalslagens 32 § finns det dock ett skydd vid felskrivningar i avtal. Lagrummet innebär att ett avtal kan bli utan verkan om det skett ett förklaringsmisstag, till exempel om fel pris angetts i avtalet. För att avtalet ska bli ogiltigt så måste motparten vid ingåendet förstått eller misstänkt att priset varit felaktigt. Om motparten däremot var i god tro vid ingåendet så ska avtalet gälla trots felskrivningen.Sammanfattning:Då du ingått ett avtal där priset var 199 kr per månad är huvudregeln att det är detta pris som ska gälla under bindningstiden. Om företaget kan visa på att det var en felskrivning, samt att du bordet förstått eller misstänkt detta så kan avtalet bli utan verkan. Finns priset angivet i ert avtal har företaget heller inget rätt att höja det utan att du godkänner höjningen.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Möjligt att kräva in pengar för anmälningsavgift till sittning? Betydelse av formuleringen "Anmälan är bindande"

2020-02-17 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi är en förening på ett universitet som anordnar olika typer av event för studenter. Vi har nu ett sittning på gång som kostar 300kr/person. I vår anmälan står det att anmälan är bindande men vi har inte skrivit något mer om det. Vad händer om en anmäld person inte vill betala? Har vi någon juridisk rätt att kräva in pengarna?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida det är möjligt för din förening att driva in priset för en sittning från personer som anmält sig med villkoret att "anmälan är bindande". Det framgår inte av din fråga att föreningen i fråga skulle ägna sig åt någon slags näringsverksamhet, jag kommer därför inte resonera utifrån distansavtalslagen och de regler om ångerrätt som finns där. Vad säger lagen? Avtal ska hållas När två parter kommer överens om att den ena parten ska arrangera en sittning och att den andra parten ska betala 300 kr för att komma dit har ett avtal slutits dem emellan. Generella bestämmelser om avtal finns i avtalslagen (AvtL). Utgångspunkten när avtal sluts är att alla parter ska uppfylla det som de åtagit sig enligt avtalet. I detta fall ska föreningen alltså tillhandahålla en sittning och de som anmäler sig ska betala de 300 kr som följer av avtalet. I avtalslagen finns ett antal regler som kan få till följd att ett ingånget avtal eller delar av det blir ogiltigt. Till exempel kan ett oskäligt avtal (eller avtalsvillkor) jämkas enligt 36 § AvtL. Det finns dock inget i din fråga som tyder på att det skulle röra sig om något oskäligt villkor, bestämmelsen tillämpas dessutom restriktivt i praktiken. Vi bör alltså kunna räkna med att avtalet är giltigt och innebär förpliktelser som ska uppfyllas för båda parter. Förfarandet om föreningen inte får betalt Nu när vi konstaterat att det antagligen rör sig om ett giltigt avtalsvillkor kan vi gå vidare till hur föreningen kan få betalt om de som anmält sig vägrar betala. Till att börja med kan det bli aktuellt att ansöka om betalningsföreläggande enligt 3:1 8 p utsökningsbalken (UB) hos kronofogden. Kronofogden kommer skicka föreläggandet till de som är skyldiga föreningen pengar och dessa kan då godta skulden eller välja att bestrida densamma. Om personen bestrider kravet blir nästa steg att ta ärendet till domstol. Godtar personen betalningsföreläggandet kommer kronofogden börja driva in skulden. Värt att ha i åtanke är att det tillkommer vissa avgifter när man ansöker om betalningsföreläggande, avgifterna kan komma att överstiga det belopp som personerna är skyldiga er. Huvudregeln är att avgifterna ska betalas av den som får föreläggandet skickat till sig, men kan kronofogden inte driva in avgiften därifrån kommer fakturan att skickas till den som ansökt om föreläggandet som i sin tur själv får försöka driva in kostnaden för avgifterna från den som är i skuld. Om ärendet går vidare till domstol för att betalningsföreläggandet bestrids skulle det röra sig om ett så kallat förenklat tvistemål enligt 1:3 d rättegångsbalken (RB). Kostnaden att driva en sådan process kommer dock med största sannolikhet överstiga skuldens belopp om 300 kr, varför det antagligen inte skulle löna sig att ta ärendet till domstol. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det av allt att döma rör sig om ett giltigt avtal som för med sig förpliktelser för båda parter. Om de som anmält sig inte betalar kan ni hos kronofogden ansöka om betalningsföreläggande. Bestrids föreläggandet återstår att ta ärendet vidare till domstol, vilket dock kan kosta mer än det smakar. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,