Mari-Helen Schöllin |Hejsan! I denna fråga utgår jag ifrån att det är du, som privatperson som har ingått avtalet, eftersom inget annat sägs. (Är det ett företag som ingått avtalet, kan det ha betydelse för utfallet, då privatpersoner ofta har ett vidare skydd än företag.) Grundregeln är att avtal ska hållas, vilket innebär att om bolaget har gett dig tillgång till avtalsvillkoren och du har godkänt dem så gäller avtalet i enlighet med villkoren. Men det finns en möjlighet att jämka eller helt ogiltigförklara avtalsvillkor, om de är oskäliga, med stöd av 36 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#P36S1. Jag har inte lyckats hitta något fall som liknar ditt, som avgjorts av Högsta Domstolen. Men Hovrätten har, i ett avgörande (Göta hovrätt dom 2009-10-05), kommit fram till att abonnemang som har löpt på viss tid (alltså en bestämd tid) som automatiskt förlängs om det inte sägs upp kan var oskäligt gentemot konsumenten, om det inte ligger i konsumentens intresse (vilket det kan göra vid till exempel försäkringsavtal). Huvudregeln borde dock, enligt Hovrätten, vara att automatisk förlängning inte anses ligga i konsumentens intresse. Hovrätten hänvisar bland annat till Rådets direktiv 93/13/EEG om oskäliga avtalsvillkor i konsumentavtal, som tar upp frågan. Samt till ett utkast som gjorts hösten 2008, till ett nytt direktiv (från EU) om konsumenträttigheter, där det presumeras att ett avtalsvillkor är oskäligt om villkoret innebär att avtalet automatiskt förlängs om inte konsumenten agerar, och där konsumenten lång tid i förväg måste meddela att avtalet ska sägas upp. I fallet som Hovrätten avgjorde var förlängningen på 12 månader och uppsägningen skulle ha inkommit två månader innan tiden för avtalet skulle ha gått ut, Hovrätten menade att det handlade om en ganska lång förlängning och ansåg att tvåmånadersgränsen framstod som omotiverad och att en automatisk förlängning i detta fall inte var särskilt angeläget för konsumenten. I ditt fall är uppsägningstiden, minst tre månader i förväg och det är samma förlängning av bildningstiden som i Hovrättsfallet, vilket skulle kunna anses omotiverad. Men frågan är om en automatisk förlängning av ett hyresavtal på en mobiltelefon skulle kunna anses vara särkilt angeläget för dig, som konsument. Automatisk förlängning av försäkringsavtal anses ofta vara särskilt angeläget för konsumenten, men jag har svårt att se att ett hyresavtal gällande en mobiltelefon kan vara av lika stor vikt för en konsument. Villkoret på automatisk förlängning, om inte du agerar mot det, skulle därför kunna anses vara oskäligt. Men jag vill inte garantera att så är fallet. Jag skulle vilja råda dig att prova att prata med företaget och hänvisa till 36 § Avtalslagen och Hovrättens dom och om de inte ger med sig, så skulle du kunna kontakta en jurist på området, så kanske du kan få lite mer att gå på. Hoppas att jag har gett dig lite mer kött på benen i alla fall. Med vänliga hälsningar

Anna Eriksson |Hej, det finns inga regler för hur en fullmakt måste vara skriven förutom att det givetvis måste framgå vem som är fullmaktsgivare och fullmäktigen samt vad fullmakten omfattar. Nedan följer mitt förslag på fullmakt: Härmed befullmäktigas .......... (Namnet på den som ska få fullmakt, det vill säga Du, man kan även skriva till personnummer) att för undertecknandes räkning sköta ekonomiska angelägenheter såsom försäljning av fast och lös egendom, uttagande/mottagande av penningmedel, betalning av räkningar, ingående/uppsägning av avtal, samt i övrigt företräda mig och bevaka min rätt i alla angelägenheter av ekonomisk natur. ------------------ ------------------------- Ort och datum Namnteckning Fullmaktsgivare + personnummer ........... (Fullmäktigens namn) egenhändiga namnteckning bevittnas av: ....................... Namnteckning för eventuella vittnen. Bevittning av namnteckningen är inte nödvändigt för att en giltig fullmakt ska komma till stånd, men ur bevishänseende är det alltid mer fördelaktigt att ha en bevittnad fullmakt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänliga hälsningar

Anna Eriksson |Hej, När en fullmaktsgivare avlider fortsätter fullmakten att gälla, det blir då dödsboet som inträder som huvudman. Dock kan fullmakten vid särskilda skäl anses har förfallit i och med fullmaktsgivarens död, som exempel kan man ta situationen att fullmakten gäller ett förvärv av en bostad till den nu avlidne. I en sådan situation är det inte längre rimligt att fullmakten gäller då den avlidne av naturliga skäl inte behöver en bostad. Detta framgår av 21§ Avtalslagen, https://lagen.nu/1915:218#P21S1. Av 20:1§ Ärvdabalken (ÄB), https://lagen.nu/1958:637#K20P1S1, framgår att en bouppteckning ska upprättas inom tre månader och däri ska anges egendomsförhållandet vid dödsfallets inträffande enligt 20:4§ ÄB, https://lagen.nu/1958:637#K20P4S1. Först efter att bouppteckningen registrerats hos Skatteverket blir dödsbodelägarna behöriga att företräda dödsboet gentemot tredje man. Så utan fullmakt hade Du inte kunnat genomföra en försäljning av bostadsrätten förrän bouppteckningen registrerats, samtliga dödsbodelägares samtycke skulle då krävas för att avyttra bostadsrätten, vilket i och för sig inte skulle bli ett problem i just ditt fallet med hänsyn till att du är enda dödsbodelägaren. Men då Du har fullmakt att sälja bostadsrätten och det inte tycks finnas någon anledning att den skulle förfalla med anledning av din moders eventuella bortgång så kan Du fortsätta med försäljningen av bostadsrätten vid en eventuell bortgång. Köpeskillingen tillfaller då dödsboet. Jag hoppas att Du har fått svar på Dina frågor! Med vänliga hälsningar

Emelie Gärde |Hej! Du skriver att ni har ett kontrakt och jag utgår då ifrån att ni har upprättat detta skriftligt, att det är undertecknat av er båda samt att ni i detta har särskilt angett att månadshyran som du har betalat i förskott skall återbetalas när du flyttar. Om det är på detta vis så gör sig personen som vägrar att fullfölja er överenskommelse sig skyldig till avtalsbrott. Avtalsrätten bygger på den grundläggande tanken att löften skall hållas (pacta sunt servanda). Detta kan du gott påpeka för personen i fråga och kräva att han fullgör det som han har åtagit sig. Om han/hon inte ger med sig så kan du påtala att du har möjlighet att föra talan om avtalsbrott i domstol. Detta torde vara ett starkt påtryckningsmedel för att han skall utge de utlovade pengarna till dig då de flesta människor vill undvika en långdragen rättegång. Du har rätt till den förbetalda månadshyran och kan som jag nämnt välja att driva en rättsprocess mot personen som vägrar att fullfölja ert avtal. Motparten skall som utgångspunkt vid avtalsbrott försättas i samma ekonomiska läge som om avtalslöftet hade uppfyllts. Detta brukar man kalla för det positiva kontraktsintresset. Jag föreslår dock att du försöker, om det är möjligt, att undvika en sådan process då det är både tidskrävande och kostsamt. Försök att i första hand komma överens med din hyresvärd. Det skriftliga avtalet som ni har ingått kan du med fördel använda som bevis vid en eventuell rättsprocess då detta starkt tyder på att det rättsliga förhållandet du åberopar faktiskt föreligger. Detta kan även vara bra att nämna för honom/henne då det kanske får denne på andra tankar. Du får gärna återkomma med fler frågor om du vill. Ett annat tips är även att du vänder dig till Hyresnämnden som är en särskild instans för hyresfrågor. Länk till hyresnämnden: http://www.hyresnamnden.se/ Lycka till! Med vänliga hälsningar

Angelica Hage |Om du inte har betalat för att få hänga in jackan i garderoben och garderoben var obevakad så har du inte rätt till ersättning (inget avtal har ingåtts angånde inlämnandet i garderoben mellan dig och restaurangen och därför kan restaurangen inte göras ansvariga för stölden). Har du däremot betalat för tjänsten, dvs. inlämnandet i garderoben, så är restaurangen ansvarig för dina kläder även om de satt upp en lapp där de friskriver sig från ansvar. Med Vänliga Hälsningar

|Hej! En huvudprincip inom avtalsrätten är att ingångna avtal ska hållas. Det avtal med de villkor som ni ingick via mejl ska alltså hållas om inget annat avtalas. Flyttfirman verkar däremot inte haft för avsikt att utföra sin del av avtalet. Detta utgör i sig ett avtalsbrott och hade berättigat dig till avtalsbrottspåföljder, t ex skadestånd för den ekonomiska skada som du kommit att lida till följd därav (som merkostnader för att anlita en annan flyttfirma samma dag). *Gäller de nya villkoren?* Jag tolkar informationen i frågan som att du skrev under flyttfirmans anbud till avtal om ändrade villkor i ert redan ingångna avtal. En utgångspunkt blir därför att det nya avtalet ska gälla. 31 § avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P31S1 ) underkänner dock avtal där någon utnyttjar annans trångmål för att betinga sig förmåner som står i uppenbart missförhållande till sin egen motprestation. Lagrummet kan, i teorin, bli tillämplig på ert nya avtal. Avgörande är för det första _hur mycket du behövde få flytten genomförd den aktuella dagen_ (om du alls var i trångmål) och för det andra _om de nya avtalsvillkoren, till följd av ditt trångmål, gav flyttfirman rätt till ersättning i uppenbart missförhållande till sin egen prestation._ Genom kravet på _uppenbart_ missförhållande mellan prestationerna tror jag tyvärr att det kan bli svårt att få det nya avtalet ogiltigförklarat med stöd av 31 § avtalslagen. 36 § avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P36S1 ) ger en möjlighet att jämka avtalsvillkor som är oskäliga med hänsyn till bl a omständigheterna vid avtalets tillkomst. Vid prövningen ska, enligt lagrummets 2 st, särskilt hänsyn tas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Enligt motiven till 36 § avtalslagen ska lagrummet tillämpas restriktivt. Det är därför osäkert om en jämkning av något av avtalsvillkoren är möjligt med stöd i 36 § avtalslagen. Frågan är alltså om det är oskäligt att betala 1250 kr/timme för den aktuella flytten. *Antal debiterade timmar* En sista möjlighet att få ner priset är, som du antyder, att minska antalet debiterade timmar. Vem som har bevisbördan för olika påståenden är oreglerade i lag. Vad som gäller i just ditt fall har jag tyvärr inte lyckats ta reda på men _i ett avgörande från Högsta domstolen,_ som refereras i NJA 2001 s 177, _lades bevisbördan för att avtal slutits om ett pris eller beräkningsgrunderna för priset (t ex antal timmar) på den som påstår det._ Avgörandet gäller avtal om köp och arbetsbeting som direkt eller analogis omfattas av 1990 års köplag men principen kan komma att tillämpas i även ditt fall. Slutsatsen blir alltså att du _har_ skrivit på ett bindande avtal som ändrar ert tidigare avtal, att de villkor som följder därav troligtvis kommer att gälla samt att vid en tvist kommer du och flyttfirman ha bevisbördan för era respektive påståenden om hur lång tid flytten tog att genomföra. Med vänlig hälsning

Martin Fridh |Hej, När du bad din exmake att inhandla en kyl till dig uppstod ett fullmaktsförhållande som regleras i avtalslagen (1915:218). I och med ditt meddelande är din exmake bemyndigad att företa rättshandlingar i ditt namn gentemot tredje man. Eftersom fullmaktsavtalet gäller internt mellan dig och din exmake samt att säljaren inte är medveten om fullmaktsförhållandet så rör det sig om en så kallad uppdragsfullmakt vilken beskrivs i 2 kap 18 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#P18S1 För uppdragsfullmakter gäller den speciella ordningen att din exmakes behörighet (att handla kyl) samt befogenhet (för mellan 4000-5000) sammanfaller och om någon av dessa överskrids är du ej trots säljarens goda tro om din exmakes behörighet/befogenhet inte bunden av rättshandlingen enligt 2 kap 11 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#P11S2 Du som huvudman i fullmaktsförhållande är alltså ej bunden av köpet, däremot kan din exmake enligt 25 § avtalslagen bli skyldig att ersätta säljaren för eventuell skada han lider av att köpet inte kan göras gällande emot dig. Smidigaste lösningen är möjligen att göra upp köpet mellan dig och din exmake, där du med lagen på din sida och din exmakes eventuella ersättningsskyldighet mot säljaren kan kräva honom på de överskridande 1500 kronorna. Med vänliga hälsningar

Carl-Henrik Brännberg |Hej, Det stämmer att reklam inte får vara missvisande, och reklamen du nämner skulle kunna falla inom förbudet mot vilseledande marknadsföring i 8§ Marknadsföringslagen (se https://lagen.nu/2008:486#P8S1). Genom en anmälan till Konsumentombudsmannen, som sedan för en process om saken i Marknadsdomstolen, kan reklamen förbjudas. Skulle det röra sig om en väldigt stor och omfattande kampanj som varit avsiktligt vilseledande kan avsändaren även tillföras en så kallad "marknadsstörningsavgift" (dvs en form av böter), men om det ska yrkas eller ej avgör konsumentombudsmannen. Dock är det viktigt att hålla isär det som man kan kalla de *_marknadsrättsliga_* reglerna/påföljderna (som nyss beskrivits och som kort sagt handlar om hur ett företag agerar på marknaden) från de *_avtalsrättsliga_* (dvs vad som gäller mellan företaget och dig som konsument). Avtalsrättsligt anses nämligen varken TV-reklam, annonser, prislappar på varor eller liknande som bindande anbud för avsändaren, utan endast som en så kallad "uppfordran att avge anbud". Således kan du tyvärr inte kräva någon kompensation för att Media Markt inte ville ingå något avtal med dig på de utannonserade villkoren. Det enda du kan göra är som sagt att anmäla reklamen som otillbörlig, till konsumentombudsmannen, och sedan välja en annan återförsäljare nästa gång. Vänliga Hälsningar