Uppsägningstid utan att det avtalats?

2019-12-26 i Avtal
FRÅGA |Min flickvän har hyrt en boxplats i ett stall för sin häst. Innan hästen flyttade in ville hon få kontraktet för att läsa igenom det och skriva på. Det blev inte så, för stallägarna sköt upp det gång på gång. Hästen flyttade in, och min flickvän fortsatte att fråga om kontraktet. Hon ställde även andra frågor, för det var väldigt mycket som var otydligt med vilket ansvar och vilka arbetsuppgifter som ingick. Och hon frågade dessutom om uppsägningstiden för boxplatsen. Hon fick inte något tillfredsställande svar.Så kommer dagen då hästen ska flytta ut. Hon har fortfarande inte fått läsa igenom eller skriva på något kontrakt, men stallägarna kräver en uppsägningstid på två månader. Min flickvän blev förvånad över detta eftersom de tidigare inte sagt något, och hon inte sett skymten av något kontrakt. Hon framförde detta, och stallägarna sänkte motvilligt uppsägningstiden till en månad.Har min flickvän någon skyldighet att betala? Hästen kommer flytta ut i december, men de vill ha betalt för hela januari också. Ingen information trots att hon bett om det, inget kontrakt trots att hon frågat flera gånger.Tack!
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.Din fråga går att besvara med de allmänna principer som gäller för ingående av avtal. En viktig grundregel är att avtal gäller och ska hållas, detta oavsett om de ingåtts muntligt eller skriftligt. Det innebär att både sådant som sagts samt skrivits om villkoren för hyran av boxplatsen gäller. Jag tolkar situationen som att stallägarna varken muntligt nämnt något om att en uppsägningstid ska gälla, eller ingått ett skriftligt avtal med din flickvän om en viss uppsägningstid. Eftersom det därmed varken finns en muntlig eller skriftlig överenskommelse är din flickvän inte skyldig att betala för januari, utan endast för tiden fram till hästen enligt överenskommelse flyttar ut. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Hur återkallar jag en fullmakt?

2019-12-26 i Avtal
FRÅGA |Hur återkallar jag en fullmakt av mig utställd till en person i Norge?Har via brev meddelat att fullmakten skall retuneras till mig.Personen har ej ännu efter 1månad ej svarat mig.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter finns i avtalslagens andra kapitel (Avtl). Hur återkallas en fullmakt? Enligt 2 kap. 12 § Avtl kan en fullmakt återkallas när som helst när fullmaktsgivaren inte längre vill att den ska fortsätta gälla och kan gå till på flera sätt. Huvudregeln säger dock att om tredje man (alltså den som vill åberopa fullmakten) inte kan göra detta om den vet om att fullmakten har återkallats (2 st). Ett sätt att återkalla är alltså att meddela tredje man om att fullmakten inte längre ska gälla (13 § Avtl). En skriftlig fullmakt kan återkallas genom att fullmaktsgivaren får tillbaka fullmakten och förstör den (16 § Avtl). Om fullmaktsgivaren inte kan göra detta på grund av att fullmakten har tappats bort eller av annan anledning inte kan ges tillbaka, så kan fullmaktsgivaren istället göra en kraftlöshetsförklaring som en giltig återkallelse (17 § Avtl). Enligt paragrafens andra stycke görs en sådan kraftlöshetsförklaring genom att fullmaktsgivaren ansöker om det hos tingsrätten där den bor, och om det blir beviljat ska fullmaktsgivaren sätta in en annons i tidningen för att återkallelsen ska göras offentlig. Vad kan du göra för att återkalla din fullmakt? Du har meddelat den andra personen om att du vill återkalla men inte fått tillbaka fullmakten efter begäran om det. Du har gjort rätt i att be om att få skickad fullmakten till dig, då du hade kunnat förstöra den och med det återkallat den. Du kan också be personen att själv förstöra fullmakten. Om personen nu inte kan eller vill skicka den till dig, finns alternativet om att göra en kraftlöshetsförklaring eller ogiltighetsansökan, för om du vill garantera att fullmakten återkallas. Detta gör du hos tingsrätten närmast dig. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, annars får du gärna ställa en ny fråga till oss på Lawline. Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid uppsägning av jakträttsavtal?

2019-12-20 i Avtal
FRÅGA |uppsägning av jaktavtal jag vill ha blanketter
Ebba Alkehag |Hej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag uppfattar det som att du vill ha hjälp med hur man kan säga upp ett jaktavtal (jakträttsavtal). Det framgår inte tydligt nog av din fråga om du ställer den utifrån att du är personen som har rätt att jaga eller om du är personen som äger marken någon annan får lov att jaga på. Jag kommer därför att svara på din fråga utifrån ett mer "generellt synsätt". Jag kommer att ta hjälp av Jaktlagen (och i den mån den hänvisar vidare även Jordabalken). Ett jakträttsavtal ska sägas upp för att det inte ska fortsätta att gälla. Avtal med avtalad tid: Om det finns ett jakträttsavtal där avtalstiden har varit minst 1 år ska avtalet sägas upp för att det ska sluta att gälla (16 § 1 st Jaktlagen). Om parterna i avtalet inte har kommit överens om något annat ska avtalet sägas upp 6 månader innan avtalets utgång. Om en uppsägning inte görs i tid kommer avtalet att förlängas med lika lång tid som det ursprungliga avtalet gällde för (16 § 2 st Jaktlagen).För att förtydliga detta ges här ett exempel: Ett jaktavtal finns mellan 1 januari 2019 fram tills 1 januari 2021. För att detta avtal ska sluta att gälla måste det sägas upp senast 1 juli 2020 (6 månader innan 1/1 2021). Om detta inte görs kommer avtalet få en ny period på 2 år, vilket gör att det nu istället kommer föreligga ett avtal som sträcker sig till 1 januari 2023 med samma regler för uppsägning.Avtal på obestämd tid: Om man istället har ett jakträttsavtal som löper på obestämd tid ska detta också sägas upp för att sluta att gälla. Man kan dock inte ställa kravet på "6 månader innan avtalstidens utgång" eftersom man i dessa fall inte har någon avslutningstid för avtalet. Vad som gäller för dessa avtal är att avtalet slutar att gälla (det sägs upp) 6 månader efter att man har sagt upp det (16 § 3 st Jaktlagen).En uppsägning ska ske skriftligt.Oavsett vilken typ av avtal det handlar om ska uppsägningen ske skriftligt. Detta följer av 16 § 4 st Jaktlagen som hänvisar vidare till 8 kapitlet 8 § Jordabalken. Det framgår inget vidare av lagen vad som menas med "skriftligen" vilket gör det lite oklart om det måste ske genom blanketter, egen skrivet dokument eller om det räcker att skicka ett mail till den andra parten och förklara att man säger upp avtalet. Vad jag råder dig att göra för att vara på den säkra sidan är att upprätta ett eget "uppsägningsdokument" där du skriver att du vill säga upp avtalet, redovisar för datum samt skriver på dokumentet. Jag råder dig också att göra kopior på dokumentet så du kan spara en upplaga. Sedan kan du antingen skicka detta dokument med posten (helst då genom prioriterad post) eller överlämna det till den andra parten i avtalet. Om du inte anser att du har fått tillräcklig hjälp genom mitt svar är det bara att skicka in en ny fråga till oss via vår gratistjänst. Känner du att det inte skulle räcka kan du alltid ringa till juristerna här på Lawline också! Med det sagt vill jag önska dig en trevlig helg och ett gott nytt år.Mvh

När kan 36 § avtalslagen användas?

2019-12-09 i Avtal
FRÅGA |Exempel på 36 paragraf om avtalslagen
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln inom svensk rätt är pacta sunt servanda - avtal ska hållas. 36 § avtalslagen (AvtL) är en generalklausul som kan tillämpas på olika typer av avtal. Bestämmelsen stadgar att avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende om villkoret är oskäligt. När man bedömer om ett avtalsvillkor är oskäligt eller ej tar man hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna när avtalet tillkom, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Ett exempel där den skulle kunna tillämpas är om en arbetsgivare i ett anställningsavtal friskriver sig från skadeståndsansvar. Det anses oskäligt såvida det inte sker i kollektivavtal, och då kan 36 § aktualiseras. Bestämmelsen kan även aktualiseras när ena avtalsparten förbehåller sig ensam beslutanderätt i en viss fråga eller om en avtalspart utsätts för diskriminerade behandling. Bestämmelsen kan även aktualiseras när det råder orimlighet i proportionen mellan kontraktsbrott och påföljd pga. kontraktsbrottet. En sådan situation skulle exempelvis kunna vara om en näringsidkare tar in skiljedomsklausuler i ett konsumentavtal (detta skulle kunna bli mycket kostsamt för konsumenten).Andra situationer då 36 § kan aktualiseras kan vara när en näringsidkare tar med villkor och förbehåller sig rätten att leverera produkten när den är klar - det kan vara oskäligt för konsumenten eftersom det inte finns någon fast tidsram alls. Stränga reklamationsregler som exempelvis att konsumenten ska reklamera skriftligen inom tre dagar bör också anses som oskäliga. Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer är du välkommen att ställa en till.Med vänliga hälsningar

Tjänst utan uppdrag?

2019-12-26 i Avtal
FRÅGA |Du är arborist och fått en privatkund. Kunden vill ha två träd fällda bakom sitt garage. Kunden och du kommer överens om ett fast pris för fällningen av de två träden. Vid arbetets utförande uppstår en överhängande risk att det tredje trädet, som nu står närmast garaget kommer att falla över garaget. Du försöker nå kunden men efter ett par samtal utan svar, bedömer du att trädet omedelbart skall tas bort för att rädda garaget.Kunden är tacksam för din rådighet, men finner det inte ok att du lagt på kostnaden för det tredje trädet på fakturan. Ni hade fast pris!
Sean Persson |Hej och tack för din fråga!Det du beskriver är en situation som heter "Negotiorum Gestio" även kallat tjänst utan uppdrag. Den innebär att i vissa fall kan en person utföra en tjänst utan att det varit avtalat och även ta betalt för detta, som i ditt fall. För att "huvudmannen/dominus" ska vara skyldig att betala "gestorn" finns det dock några krav. Huvudmannen ska ha varit förhindrad att handla. Att hans åsikt inte har kunnats efterfrågasSamt att gestorns handlande har skyddat huvudmannen från särskilda förluster eller kostnaderSammanfattningsvis betyder det att om det fanns en överhängande risk för skada på huvudmannens egendom, och att denne inte svarade så skulle det finnas grund för negotiorum gestio. Observera dock att det då typ krävs att trädet kommer falla inom en väldigt kort tidsperiod, innan du har hunnit få kontakt med huvudmannen.Detta rättsläge är inte glasklart och jag kan inte utifrån uppgifterna bedöma detta, det är upp till en domstol om du skulle vilja ta upp det i rätten. Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Avtalsbrott vid ändrade öppettider?

2019-12-21 i Avtal
FRÅGA |I have a dispute with Huddinge Kommun where a number of persons have prepaid annual membership cards for 6 to l2 month periods in the expectation that hours of admission would remain basically the same for entry to Huddinge Hallen as in the past. The bureaucrats in the Municipality are so used to gettingtheir own way that they decided without any advance notice, or apology to reduce the last time of admission on Fridays from 21.00 to 16.00 ( 5 hours,) and on Saturdays and Sundays by 1 hour each (2 hours) Total reduction of 7 hours on the days when most regular customers like to go and have a sauna, do a bit of swimming etc. T me this amounts to breach of conract, and am determined to challenge this. They quote their"deiegattonsordning"A9.t o9.4 stating this gives them the right to do this. But I cannot see this from the text below. Merely what action can be taken by different positions and level in the organisation.1 OppeftideiA 9 1 Tillfällig stängning till 2 timmar ENHETSCHEFA 9.2 Tillfällig stängning eller ändrade öppettider upp till 2 dygn VERKSAMHETSCHEFA 9.3 Tillfällig stängningeller ändrade öppettider över 2 dygn och högst 3 månader FÖRVALTSDIREKTÖR A 9.4 Permanent ändrade öppet tider FÖRVALTNINGS DIR i samråd med nämdens ordförande
Evelina Lövgren |Hello,Thank you for your question. A fundamental principle of contract law is that agreements must be kept. Standard contracts are often used when there is an agreement concluded between a trader/company and a large number of private persons. The standard contract, also called "general terms and conditions", applies to everyone who agrees to the contract, and will determine the access to gym, pool, sauna, etc. What Huddingehallen can decide regarding opening hours is therefore dependent on what follows from the general terms and conditions. Huddingehallen does not have the opportunity to change the opening hours if the general terms and conditions explicitly mention that they should be open during specific hours. However, the terms you present in your question, states that Huddingehallen has the possibility to limit their opening hours for a certain period of time (see especially A 9.3). This is not affected by the fact that the terms also include whom inside of the company can decide these changes. Furthermore, the information on Huddingehallen's website also states that these opening hours are intended to be valid during Christmas and New Year's holidays. The changes regarding opening hours therefore seems to have been taken place within the framework of what the general terms and conditions prescribe, to which both users of the membership and the provider of this are bound. This means that the members must respect these changes taking place during the holiday season. Hope you got the answer to your question. Otherwise you are welcome to contact me at evelina.lovgren@lawline.se for further guidance.Best regards,

Får min BRF förbjuda mig att ladda min elbil i p-stolpen på parkeringsplatsen?

2019-12-12 i Avtal
FRÅGA |Laddning av elbil på p-platsHej, jag bor i en BRF och införskaffade för snart 2 år sedan en laddhybrid-bil.Jag har sedan inköpet laddat den i p-stolpen på min carportplats och det har inte funnits några synpunkter på det - varken att det skulle vara tillåtet eller inte tillåtet.(Det har så vitt jag vet inte funnits några formuleringar öht vad som är tillåtet rörande p-platserna, varken i stadgar eller andra dokument.)Nu kom ett allmänt brev från föreningen till samtliga medlemmar där man anger att laddning i p-stolpe inte är tillåtet och man hänvisar till p-platser med laddstolpe men utan tak.Jag har varit i kontakt med föreningen och de kan erbjuda en sådan p-plats utan tak men det skulle för min del innebära en väsentlig nedgradering, dels för att jag stått i kö till carport i flera år och nu pga ändrade regler skulle tvingas till en sämre lösning.Fråga: Vilka juridiska rättigheter har jag i det här läget när det är förändrade villkor som inte funnits dels när jag tecknade carport-platsen men inte heller när jag skaffade bilen? Jag tolkar det i grunden som ensidigt ändrade avtalsvillkor. Kan jag t ex ställa krav att om jag byter ner så tecknar vi ett avtal där jag får automatisk förtur till carport-plats när dessa väl är uppgraderade till laddplatser?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningFör att kunna besvara din fråga behövs det i princip att avtalet för parkeringsplatsen granskas och eventuellt tolkas. Mitt svar kommer därför att bli någorlunda generellt och endast utifrån det du skrivit i frågan.Att det i avtalet inte finns angivet att man får, eller inte får, ladda en elbil innebär inte per automatik att ni ingått ett avtal om att så får ske. Om det i avtalet hade stått att det i anslutning till parkeringsplatsen finns en p-stolpe vari hyresgästen har möjlighet att ladda elbil vore det avtalat. Finns det inte uttryckligen avtalat innebär det därför inte heller någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. Eventuellt att det kan argumenteras för att det förekommit ett tyst samtycke genom att du fått ladda bilen utan att någon opponerat sig. Det är dock enligt min mening väldigt långsökt att argumentera för ett tyst samtycke i fallet. P-stolpar på parkeringsplatser används i regel till att t.ex. ansluta motorvärmare och liknande, sannolikt har inte syftet när stolparna monterades varit att hyresgäster ska ladda elbilar.Då ni, enligt ovan, inte avtalat om att du ska ha möjlighet att ladda din elbil har det inte skett någon ensidig ändring av avtalsvillkoren. För att exemplifiera det tydligare; om vi antar att en hyresgäst hyr en parkeringsplats med tillhörande p-stolpe och sedan kopplar in något som drar mycket ström eller belastar uttagen mer än vad syftet varit – då kan hyresvärden utfärda regler om vad användningssyftet för p-stolpen är. Så länge det inte uttryckligen avtalats om annat. Då det enligt den bedömning jag gör inte skett en ensidig ändring av avtalsvillkoren har du inte heller någon rättighet att ställa krav om att du automatiskt ska få förtur till carport-plats när de väl är uppgraderade till laddplatser. Givetvis står det dig fritt att avtala med hyresvärden om sådan förtur, om ni kan komma överens om det. Däremot är inte hyresvärden skyldig att ingå sådant avtal med dig. Ytterligare ett alternativ är att kontrollera med hyresvärden om du själv, mot att du står för kostnaden, får lov att uppgradera med en laddstolpe på din parkeringsplats.Avslutningsvis rekommenderar jag att du kontrollerar vad som står i ditt hyresavtal med hyresvärden. Finns det angivet att du får lov att använda p-stolpen till att ladda din elbil går det att argumentera för en ensidig ändring av avtalsvillkoren. Om det inte står så har det i praktiken inte skett någon ändring av villkoren.För det fall att något är oklart eller du behöver ytterligare hjälp av en av våra jurister är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Portad från en butik

2019-12-09 i Avtal
FRÅGA |Hej! Efter att missat att betala ett stycke tandkräm, tandkräm som mitt barn i höll i vagnen då vi passerade kassorna, blev jag portad från butiken. Det är första gången detta händer. Jag är alltså inte längre välkommen in i butiken. Har butiken rätt att göra så?
Jonathan Lundström |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Går det att ''portas'' från en butik?Vad butiker i allmänhet försöker åstadkomma när de genomför en så kallad ''portning'' är att du genom att besöka butiken gör dig skyldig till olaga intrång. Vad butiken förmodligen inte vet är att du inte kan göra dig skyldig till olaga intrång under butikens öppettider eftersom det då räknas som en allmän plats. Detta klargjordes i ett rättsfall från Högsta domstolen som går att läsa här. Själva ''portningen'' får således ingen verkan.Ett köp är ett avtal.När du köper något i en butik ingår du ett avtal med butiken. Eftersom vi i Sverige har något som kallas för avtalsfrihet, rätten att bestämma vem man vill ingå avtal med, kan butiken välja att inte sälja till dig. Med det sagt begränsas avtalsfriheten av att den inte får vara diskriminerande. Reglerna om vilka typer av diskriminering detta omfattar återfinns i 1 kapitlet 4 § diskrimineringslagen.SlutsatsFör att summera kan du alltså inte portas från butiken, men eftersom det råder avtalsfrihet kan butiken neka dig att handla saker i butiken. Mitt råd till dig är att diskutera saken med butikschefen och se om ni kan få till någon form av lösning.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,