Kan ett gym ändra i sina villkor i efterhand?

2019-02-27 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har ett tillsvidareavtal på ett gym. Nu vill jag säga upp det och det står på avtalet att ser är månads uppsägningstid. De svarar mig att de har ändrat villkoren och att det nu är två månader som gäller. Kan de göra så?
Natasha Fathifard |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med regleras avtalsfrågor i Avtalslagen (AvtL) och mer specifikt genom Avtalsvillkorslagen (AVLK) om avtalsparterna är en konsument och en näringsidkare (en juridisk eller fysisk person som bedriver yrkesmässig verksamhet av ekonomisk natur). Som huvudregel i svensk lag gäller att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). De flesta gym brukar ha standardvillkor för köp av medlemskort och det är mycket viktigt att man läser igenom dem.Däremot är det är inte ovanligt att gymmet förbehåller sig rätten att ändra vissa villkor i tillsvidare-avtal. Motivering till ändringen av uppsägningstiden ska tydligt framgå i avtalet och uttryckligen godkännas av dig som konsument genom att exempelvis skriver under avtalet efter att ha tagit del av just det specifika avtalsvillkoret, enligt 13 § AVLK.Ändring av avtalsvillkoren på detta sätt kräver att konsumenten underrättas om ändringen i god tid, minst en månad före det att ändringen börjar att gälla. Detta är särskilt viktigt eftersom konsumenten alltid ska ges möjligheten att säga upp avtalet utan att bli bunden av ändrade avtalsvillkor eller påverkad av extra kostnader.Men skulle det vara så att gymmet inte har något sådant förbehåll i sina villkor, så får de inte ändra det till medlemmars nackdel. Därför råder jag dig att gå igenom gymmets standardvillkor. Oavsett om förbehållet finns eller inte rekommenderar jag dig att gå till gymmet och kräva samma förutsättningar som du hade vid köpet, eftersom det utifrån vad jag förstått, verkar vara så att du varken blivit underrättad om ändringen av villkoret eller godkänt det om det nu skulle finnas ett förbehåll i avtalet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Upplysningsplikt vid köp av lös egendom

2019-02-26 i Avtal
FRÅGA |Säljarens upplysningsplikt vid köp mellan privatpersoner.Hej!Jag undrar vad man som köpare kan förvänta sig att bli upplyst om när en privatperson säljer ett objekt. Begagnade varor har ju alltid en historik, men vilken typ av information kan man som intresserad potentiell köpare förvänta sig att bli upplyst om av säljaren? Om vi tar en bil som exempel, och man frågar säljaren om den har haft några problem med bilen under sin ägo, vilken sorts information skulle man kunna anse sig förväntas att bli upplyst om? Är till exempel ett tidigare verkstadsbesök någonting man kan förvänta sig att bli informerad om, eftersom man frågar om bilens historik samt tidigare problem? Påverkas säljarens upplysningplikt till exempel av hur länge säljaren ägt bilen samt hur långt tillbaka i tiden verkstadsbesöket ligger? Om säljaren haft bilen på verkstad 3 månader tidigare, och på frågan om man haft några problem med den, svarar att bilen fungerat felfritt under ägotiden, är det okej att svara så utifrån upplysningsplikten?
Filip Braun |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Eftersom att du nämner bil som exempel, så blir det mest pedagogiskt om vi utgår från en bil då det kan skilja sig mycket beroende på vilken typ av vara som det är.Då det är lös egendom, blir köplagen tillämplig, 1 § köplagen (KöpL). Avseende upplysningsplikten, återfinns den bestämmelsen i 19 § 2 p. KöpL. Det krävs att vissa rekvisit är uppfyllda för att man ska kunna åberopa upplysningsplikten. När det kommer till frågor som du tar upp som exempelvis några tidigare problem med bilen så är det svårt att ta upp olika exempel. Men om det är som så att bilen varit på verkstad i tre månader och sedan lägger till att bilen fungerat felfritt så borde detta strida mot 19 § 2 p. KöpL. Eftersom att köparen även säger att bilen fungerat felfritt, så föreligger det ytterligare fel i varan enligt 18 § 1 st. KöpL. Den avviker således från vad säljaren har utfäst och det föreligger därmed fel enligt både 19 samt 18 § KöpL. Tidigare reguljära verkstadsbesök är något som dock inte normalt sett omfattas av upplysningsplikten, det är enbart om det har funnits väsentliga fel som har uppdagats vid verkstadsbesöken som upplysningsplikten kan bli aktuell. Utifrån omständigheterna som framkommit i frågan, kan man fastställa att det föreligger fel i varan enligt 18 § 1 st. KöpL. Hoppas du är nöjd med ditt svar och har du fler funderingar är du välkommen åter!

Får jag sälja min musik trots avtal med förlag?

2019-02-25 i Avtal
FRÅGA |Hej! Om jag är signad på ett musik förlag, får jag fortfarande sälja mina låtar till andra?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det går tyvärr inte att besvara din fråga exakt utifrån hur den är ställd. Om du är signad med ett musikförlag finns det ett avtal mellan dig och förlaget. I avtalet bör framgå vilka rättigheter och skyldigheter som finns för er parter. Det är troligt att det är avtalat att förlaget har en ensamrätt till din musik. Min rekommendation är att du i första hand kontrollerar vad som är avtalat mellan er. Ett alternativ är att du helt enkelt frågar förlaget du är bunden till via ditt avtal.Vänligen,

Ändring av avtalsvillkor efter avtalets ingående

2019-02-19 i Avtal
FRÅGA |Hej, min hund har börjat på dagis för 2 månader sen och vi skrev på ett kontrakt någon vecka senare, nu kommer hunddagiset chef och mailar ut om detta, så får man väll inte göra? Det är ju att bryta ett kontrakt! Man kan ju inte komma efter och säga att man vill ha mer pengar när man har skrivit på ett kontrakt. Vill man ändra ett kontrakt måste hon väll sätta sig ner med oss och förhandla? "Hej!Vi står inför stora förändringar på hunddagiset, NN har valt att avsluta sin tid på hunddagiset, hon slutade redan i fredags den 15/2. Jag kommer i fortsättningen att driva företaget själv. NN och NN kommer fortsätta jobba som vanligt och det är jag tacksam för, dessutom kommer vi att anställa en ung kille som heter NN som har praktiserat hos oss sedan december. NN har oerhört bra kontakt med hundarna och hjälper framförallt till med rastningarna.För att hålla samma standard som tidigare så måste jag tyvärr ändra kontraktet gällande dom betalningsfria veckorna. Det kommer inte längre gå att dra av 4 veckor från och med 2019. Istället för att höja månadskostnaden så måste jag alltså ta bort dom betalningsfria veckorna, så att man betalar full månadsavgift alla 12 månader. Som vanligt kommer vi trots det att ha semesterstängt v. 28-30. Har ni frågor/synpunkter är det bara att höra av er.Med vänlig hälsning Namn"
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga. Rättslig regleringFrågor kring avtal finns i avtalslagen (AvtL), som är en övergripande och generell lag. Mer specifika regler finns i avtalsvillkorslagen (AVLK) som är tillämplig om avtalet är mellan en näringsidkare och en konsument. Jag utgår från att du har ingått avtalet med hunddagiset i egenskap av konsument. Därför är AVLK tillämplig i ditt fall. Allmänna bestämmelserEnligt allmänna avtalsrättsliga principer ska avtal hållas. Denna princip kallas pacta sunt servanda. Detta innebär att parter som skriver under ett avtal förbinder sig till det som har överenskommits i avtalet. Av denna princip följer att avtalet som huvudregel inte ensidigt kan ändras. Exempelvis får näringsidkaren, som huvudregel, inte höja priset på tjänsten utan att komma överens om prishöjningen med konsumenten under en förhandling. Att näringsidkaren inte ensidigt får höja priset på en tjänst framgår också ur 13 § AVLK. Där stadgas att ett avtalsvillkor som innebär att konsumenten ska betala mer för en vara, tjänst eller annan nyttighet än det som i avtalet anges vara priset för nyttigheten är utan verkan mot konsumenten om denne inte uttryckligen har godkänt villkoret. Detta innebär att du inte behöver acceptera prishöjningen om ni inte i ert avtal har skrivit att näringsidkaren ensidigt får höja priset på tjänsten genom att ta bort de betalningsfria veckorna. Om du inte accepterar prishöjningen är risken dock stor att näringsidkaren säger upp avtalet. Om avtalet tillåter prishöjningarOm ni i avtalet har reglerat att prishöjningar får ske måste konsumenten underrättas i god tid om förändringen. Detta för att konsumenten ska kunna säga upp avtalet och därmed inte behöva påverkas av prishöjningen. Det framgår inte ur din fråga när dessa betalningsfria veckor äger rum så jag kan inte svara på om underrättelsen har skett i tid. Sammanfattning och slutsatsSammanfattningsvis är det alltså inte tillåtet att hunddagiset ändrar priset om det inte står i ert avtal att de betalningsfria veckorna kan tas bort. Detta på grund av den viktiga avtalsrättsliga principen att avtal ska hållas. Jag rekommenderar dig att i första hand höra av dig till hunddagiset (så som de har uppmanat dig att göra i mailet) och fråga om det finns någon möjlighet att förhandla om priset. Om ni inte kan komma överens kan du alltid säga upp avtalet och därmed inte drabbas av prishöjningen. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Avtalsingående, fastställelse av avtalets innehåll och avtalsbrott

2019-02-27 i Avtal
FRÅGA |Hej,Jag undrar hur det blir när min snart exfru har flyttat ut, om räkningar. Vi bodde varannan vecka i huset i 4 månader tills hon flyttade ut. Under tiden betalde vi hälften av husräkningarna el/lån/sopor vatten osv. Sista månaden struntade hon i att betala, och elen som kommer en månad efter. Tekniskt sett så borde hon betala hälften av den även att hon har flyttat ut?
Linda La |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline.Det finns ingen särskild lag som reglerar din situation, utan det är allmänna avtalsrättsliga principer och avtalslagen som är tillämpliga.Frågan om din f.d. hustru ska betala hälften av räkningarna beror på om ni har ett avtal mellan er. Ett avtal förutsätter att två parter har samstämmiga viljeförklaringar. Det ska med andra ord föreligga en överenskommelse.Enligt huvudregeln är ett avtal bindande för parterna oavsett vilket sätt avtalet har ingåtts på – det kan vara skriftligt, muntligt eller t.o.m. konkludent. Med det senare avses tysta avtal som ingås utan någon uttrycklig viljeförklaring från någon av parterna. Då agerar parterna som om det förelåg ett avtal och blir bundna genom att den ena eller båda parten börjar fullgöra sin förpliktelse enligt avtalet.I ditt fall har du och din f.d. hustru betalat hälften av räkningarna vardera i fyra månader, vilket talar för att ni hade ett tyst avtal. Vilka räkningar och hur länge ni ska dela på räkningarna beror på vad ni avsåg vid avtalsingåendet. Du berättar att hon betalade för hälften av alla räkningar för den tid hon bodde i bostaden, men att en av räkningarna inte inkom förrän månaden efter det att hon flyttade ur bostaden. Det verkar som att ni avsåg att dela på alla räkningar för den tiden ni båda bodde i bostaden, vilket inbegriper den räkningen som inkom senare. Som du säger bör hon betala för denna.Jag rekommenderar att du tar kontakt med din f.d. hustru och försöker göra upp situationen. I annat fall kan hon göra sig skyldig till avtalsbrott, vilket medför rätt till fullgörelse och skadestånd.Med vänlig hälsning,

Bestämmelsen om max 24 månaders bindningstid

2019-02-26 i Avtal
FRÅGA |När började lagen om max 24 mån. bindningstid att gälla?
Angelica Karlsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar frågan som att den rör bindningstid för abonnemang med elektroniska kommunikationstjänster såsom Internet, telenät, mobiltelefoni och kabel-TV. Exempelvis ett mobilabonnemang.Sådana abonnemang får aldrig ha en längre inledande bindningstid än 24 månader, förutsatt att det rör sig om ett abonnemang mellan en konsument och näringsidkare (konsumentabonnemang). Detta framgår av 5 kap. 5 a § lagen om elektronisk kommunikation. Notera att även eventuell betalningsfri period ska medräknas i dessa 24 månaders bindningstid (se bl.a. ARN 2016-08890)Bestämmelsen tillkom i samband med implementeringen av artikel 30.5 i EU-direktivet om samhällsomfattande tjänster. Den började gälla den 1 juli 2011.Hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna om du har fler frågor!Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för bindande avtal och när får man ändra sig?

2019-02-25 i Avtal
FRÅGA |Hej! Min fråga gäller en avtalad försäljning av studieböcker. Jag och personen i fråga hade avtalat om försäljning av tre böcker för priset av 700kr. Överenskommelsen gjordes på gatan, och vi kom också överens om när överlämning och betalning skulle ske. När väl dagen kom frågade personen om hon bara kunde få köpa 2 av böckerna detta då kursen hon skulle använda denna oönskade boken snart skulle ta slut. Jag svarade att hon kunde få de 2 andra böckerna två för 500kr. Hon valde då att dra sig ur. Förutom det faktum att jag inte fick de någon av böckerna sålda så innebar det alltså att jag antagligen inte ska skulle få den oönskade boken såld alls denna termin. Vad gäller enligt här enligt avtalslagen? Finns det något bra sätt att driva småtvister som dessa? Till saken hör att de inte verkar stå ord mot ord här, hennes invändningar verkar var att muntligt avtal inte skulle gälla, samt att hon ansåg sig har rätten att ändra sig.
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Mitt svar kommer i huvudsak att bestå av två delar. Den första rör det rent teoretiska, nämligen frågan om vad lagen säger om en situation som den du beskriver. Den andra handlar om på vilka sätt teorin kan få genomslag rent praktiskt i en sån här situation.När blir man bunden av ett avtal?Huvudregeln enligt svensk avtalsrätt är att avtal kan ingås på vilket sätt som helst. Avtal kan ingås skriftligt, muntligt eller till och med i tysthet genom att två parter agerar utifrån en underförstådd överenskommelse. Endast i vissa undantagsfall finns det speciella formkrav för att avtalsbundenhet, exempelvis måste köp av fastigheter vara skriftliga och efter en lagändring för inte allt för länge sen gäller att avtal via telefonförsäljning måste bekräftas skriftligen. Ett vanligt köp mellan två privatpersoner omfattas dock inte av några specialregler och därför finns det ingenting som säger att ett muntligt avtal inte skulle vara giltigt.För att ett avtal ska anses ingånget mellan två parter så gäller att dessa parter ska ha gett uttryck för samstämmiga viljeförklaringar. Man brukar prata om att den ena parten kommer med ett anbud. Om då den andra parten meddelar att anbudet accepteras så har ett avtal uppstått. Det väsentliga är att bägge parter har gett uttryck för en vilja att ett rättsförhållande av viss innebörd ska uppstå mellan parterna.I ditt scenario har köpeobjektet, priset, och datumet för överlämnande diskuterats. Utan att själv ha hört överläggningarna kan jag inte med full säkerhet avgöra huruvida era diskussioner kan ha lett till avtalsbundenhet. Men om det är som du säger att ni var överens så ska detta som utgångspunkt räcka för att ett bindande avtal ska anses ha uppstått.Har ett bindande avtal ingåtts så får detta inte frånträdas hur som helst. Den grundläggande principen om avtals giltighet är att den som ingår ett avtal inte hur som helst kan ändra sig, det kallas för pacta sunt servanda. Man har i princip bara rätt att frångå ett avtal om man har gjort ett förbehåll om detta innan man ingick avtalet. Utan ett sådant förbehåll så kan hon inte ändra sig utan att begå avtalsbrott och hon ska alltså enligt avtalet köpa dina böcker för 700 kr.Hur blir det rent praktiskt?Även om du har rätt i sak kan det bli svårt att rent faktiskt få rätt. Det yttersta medlet för att få någon att fullgöra sin del av ett avtal är att stämma in den personen inför domstol. Innan dess är det brukligt att åtminstone en kortare period försöka utöva påtryckningar genom att hota med att inleda en domstolsprocess om motparten inte lever upp till avtalet. Problemet i den här typen av situationer är att det kan vara svårt att motivera en domstolsprocess när man i praktiken bråkar om ett par hundra kronor. Det finns dock ingenting som i praktiken skulle stoppa en från att inleda en tvist i en domstol om ett sånt belopp.När det handlar om tvister i den här storleksordningen kan det alltså vara svårt att ge det teoretiska fullt genomslag i praktiken. Även om ett bindande avtal egentligen har uppstått så kan ett avtalsbrott ofta gå ostraffat just för att det vore för omständigt att driva en process om kravet. Vill man ändå göra det finns dock möjligheten. En stämningsansökan hos tingsrätten kostar 900 kr, vilket man kan få ersatt av sin motpart om man vinner målet. Innan man lämnar in en sådan bör man dock försäkra sig om att man inte kan lösa saken med sin motpart på frivillig basis.Med vänliga hälsningar

Kan jag åka och hämta en bil jag har köpt även fast jag inte får kontakt med säljaren?

2019-02-19 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag har en fundering. Jag åkte och köpte en bil för någon månad sen. Jag och han var överens om att jag skulle få ta med bilen hem och att han skulle skicka ägarpappret till mig via posten. Vi skrev ett kvitto på att jag betalat för bilen och han skrev under! Kunde dock inte ta med bilen hem då bromsarna hade kärvat. Nu får jag inte tag i honom varken när ja ringer eller sms:ar. Hur blir det nu? Kan jag hämta bilen? För att han kan ju inte anmäla den stulen då han har fått betalt och han skrev dessutom under kvittot. Han sa att han skulle komma med bilen några dagar senare vilket han inte gjorde. Känner mig väldigt lurad men samtidigt kränkt. Min flickvän kan även intyga på att vi skrev på ett kvitto.Ps. Jag har varit i kontakt med polis men dem kan tydligen inte göra någonting.
Liv Nyström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte om du köpt din bil av en privatperson eller av en bilförsäljare som alltså bedriver näringsverksamhet med bilförsäljning. Mitt svar kommer därför utgå från att du har köpt bilen av en privatperson. Om så inte skulle vara fallet är du varmt välkommen att kommentera frågan nedan eller skicka in en ny fråga där du specificerar om säljaren är privatperson eller näringsidkare (det vill säga ett företag). Din fråga gäller köp av bil, vilket räknas som lös egendom. Vid köp av lös egendom mellan privatpersoner är köplagen (KöpL) tillämplig, om inget annat avtalats (3 § KöpL). Mitt svar kommer därför i huvudsak utgå från den lagstiftningen. Kan jag hämta bilen jag har köpt?Inledningsvis kan nämnas att det finns en avtalsrättslig princip som innebär att avtal ska hållas. Vidare gäller muntliga avtal vad gäller köp av lös egendom, i samma utsträckning som skriftliga avtal.Om inte du och säljaren har kommit överens om att säljaren ska transportera bilen hem till dig så är det ett hämtningsköp. Då ska bilen hållas tillgänglig för avhämtning där säljaren har sitt affärsställe eller hemvist. Om du visste vid köpet att bilen finns på annan plats, ska bilen hållas tillgänglig för avhämtning på den platsen. Bilen anses avlämnad när köparen har tagit hand om den (6 § KöpL). Av din fråga framgår dock att ni muntligt avtalade att säljaren skulle leverera bilen till dig. Det rör sig därför om ett transportköp. Vid transportköp ska varan transporteras till köparen och då sker avlämnandet när varan överlämnas till köparen (7 § KöpL). Om ni inte avtalat om tid för när bilen ska avlämnas, ska bilen avlämnas inom skälig tid från köpet (9 § KöpL). Eftersom ni kom överens om att säljaren skulle komma efter "några dagar" kan en månad inte anses vara skälig tid. En säljare har enbart rätt att hålla inne varan tills det att betalning sker, om inte annat har avtalats (10 § KöpL). Säljaren är alltså i dröjsmål med att lämna bilen till dig. Huruvida du kan hämta bilen eller inte beror på vad ni har avtalat. Som jag förstår det så var er gemensamma avsikt att du skulle tagit med dig bilen vid betalningen men att ni sedan kom överens om att säljaren skulle leverera bilen. Ni har alltså kommit överens om att säljaren skulle lämna bilen till dig, varför jag avråder dig från att hämta bilen. Istället råder jag dig att framställa krav om fullgörelse av köpet. Vad händer om jag inte kan hämta bilen?Avlämnas inte varan eller om den avlämnas för sent, och det inte beror på köparen eller något förhållande på hans sida, får köparen kräva fullgörelse eller häva köpet samt kräva skadestånd (22 § KöpL). Köparen får hålla fast vid köpet och kräva fullgörelse. Säljaren är dock inte skyldig att fullgöra köpet, om det föreligger ett hinder som han inte kan övervinna eller om fullgörelse skulle förutsätta uppoffringar som inte är rimliga med hänsyn till köparens intresse av att säljaren fullgör köpet. Om hindret att leverera upphör inom en rimlig tid, får köparen dock kräva att säljaren fullgör köpet. Dock förlorar köparen rätten att kräva fullgörelse om han väntar orimligt länge med att framställa kravet (23 § KöpL). Av din fråga framgår att du har varit i kontakt med säljaren varför du inte kan ha förlorat rätten att kräva fullgörelse. Säljaren har inte heller gett något besked om att det skulle finnas något oövervinnligt hinder att leverera bilen t.ex. att den har blivit stulen eller förstörd. Utöver fullgörelse skulle du kunna kräva skadestånd. Köparen har rätt till ersättning för den skada han lider genom säljarens dröjsmål, om inte säljaren visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför hans kontroll som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet och vars följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (27 § KöpL). Du kan alltså kräva skadestånd om du lidit skada genom att t.ex. ha blivit tvungen att hyra bil medan du väntar på den du köpt. För att kräva fullgörelse och eventuellt skadestånd måste du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten på den ort som säljaren bor. Läs mer om hur du går tillväga här. Kan jag få hjälp med att få bilen?Om säljaren fortsatt inte skulle lämna över bilen efter en dom, kan du använda domen som en exekutionstitel (3 kap. 1 § utsökningsbalken). Med det menas att du kan vända dig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med handräckning. Alltså att Kronofogden hjälper dig att hämta bilen. Sammanfattning Då det verkar som att ni har avtalat att säljaren skulle lämna bilen hos dig råder jag dig att meddela säljaren att du kommer vända dig till domstol för att fullgöra köpet. Kanske kommer säljaren då inse allvaret och leverera bilen. Om inte, får du skicka in en stämningsansökan till tingsrätten på orten där säljaren bor. Av din fråga framgår inte om det finns något skriftligt köpeavtal utan enbart att det finns ett påskrivet kvitto. Av kvittot framgår ju dock inte när bilen ska levereras. Om säljaren nekar till att ni kommit överens om att bilen skulle levereras efter "några dagar" står alltså era versioner ord mot ord. Dock ska ju säljaren avlämna varan inom skälig tid. Vad som är skälig tid beror på vad det är för vara. Som jag förstod det av din fråga, skulle säljaren först leverera bilen efter att den hade fått bromsarna reparerade, varför du som köpare måste acceptera lite längre leveranstid. Det är svårt för mig att med säkerhet säga hur lång tid som är skälig tid just i ditt fall. Jag råder dig dock att spara ner sms-konversationer och samtalslistor att använda som bevis på att du har försökt kontakta säljaren. Att din sambo har varit med när kvittot skrevs under har dock ett begränsat bevisvärde eftersom ni är närstående.Glöm inte att du och säljaren måste registrera ägarbytet hos Transportstyrelsen. Här finner du även lite tips från Konsumentverket vad gäller köp av bil av privatperson. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Vänliga hälsningar,