Vilket pris är det som gäller i en avtalsrelation mellan näringsidkare?

2019-12-08 i Avtal
FRÅGA |Hej,I ett avtal mellan två aktiebolag har avtalats om pris för en tjänst. Ingen information om priset är inklusive eller exklusive moms finns med. Tjänsteutförande företag har fakturerat exklusive moms och tjänsteköpande företag har nyttjat och betalat för tjänsterna i ca 2 år. Nu menar det tjänsteköpande bolaget att priset man avtalat om skall gälla men inklusive moms. Vad gäller?
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga regleras inte genom någon särskild regel men däremot kan vissa tolkningsmetoder för avtal vara tillämplig. Initialt kan nämnas att man i dessa sammanhangen kan ta hänsyn till vad som får anses utgöra sedvänja inom branschen, vad som framkommit under förhandlingarna och omständigheterna i övrigt. Det finns några principer man kan åberopa så som att den som skriver en oklarhet i ett avtal bär risken med denna. Det vill säga att om motparten trott att priset är exklusive moms har motparten (den som skrev villkoret) bevisbörda för vad det är som gäller och hur detta bort framgå för köparen. Situationen får helt enkelt lösas genom argumentation och allmänna rättsprinciper om avtalstolkning. Utifrån det du skriver kan jag inte dra någon konkret slutsats men iom den långa period som företaget har fakturerat exklusive moms och köparen har inrättat sig efter det faktum bör det anses vara så att priset mellan parterna bör vara exklusive moms. Om däremot säljaren vill omförhandla priset är de fria att göra så så länge det inte föreligger någon bindningstid eller annat förhinder i deras nuvarande avtal. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Offert är bindande

2019-11-29 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi har borrat en vattenbrunn där offert låg på ett borrdjup på 60 m. I förtydligande i offerten stod att vid behov av borrning över 60 m tillkommer 275kr/m, maxdjup 100m pga saltrisk. Erhålls ej vatten kan tryckning av brunn bli nödvändig. Kostnad 9500kr. Borrfirman borrade ner till 110 meter och tryckte brunnen utan att fråga eller informera oss. Har de rätt att göra detta och sen kräva att vi betalar den ökade kostnaden? Eller skulle vi ha godkänt ändringen från offert innan de utförde jobbet?Offert låg på 67 000kr och ny kostnad blir ca 90 000kr. Vi har inte fått faktura än men vill veta lite vad vi har för förhandlingsläge.
Carl Jansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tolkning av frågaJag tolkar omständigheterna som att du som privatperson har köpt en tjänst av någon slags hantverkare, närmare bestämt ett borrjobb på marken du äger. Du har sedan fått en offert med vissa ramar och godkänt denna, varpå hantverkaren påbörjat jobbet. Sedan har hantverkaren frångått offerten i viss mån, varför du undrar hur mycket hantverkaren kan ta betalt för samt om du borde ha underrättats under tiden arbetet pågick.Anbud – accept = bindandeFörst och främst kan konstateras att en offert är bindande när motparten accepterat anbudet som lämnats genom offerten. Det finns inga formkrav eller dylikt, en accept av anbudet leder till bundenhet vilket enligt allmänna rättsprinciper ska följas.Konsumenttjänstlagen är tillämpligDet som blir speciellt i ditt fall är att du som privatperson kan ses som en konsument när du beställer ett jobb på fast egendom (marken du äger) av en hantverkare som då klassas som en näringsidkare. Detta leder till att Konsumenttjänstlagen (KtjL) är tillämplig och att det är där du kan få svar på din fråga (1 § KtjL).Som huvudregel gäller, om priset i offerten är att anse som en ungefärlig prisuppgift, att näringsidkaren inte får höja fakturan med mer än 15 % (36 § KtjL). Det som blir svårt i ditt fall är att du trots allt har godkänt en offert som tar upp möjligheten av att det skulle kunna behöva borras till 100 m till en kostnad av 275 kr/m samt priset för en eventuell tryckning. Det skulle kunna argumenteras att du godkänt dessa möjliga kostnader då du godkänt offerten som tar upp dessa scenarion. Vidare ska en näringsidkare, om det uppkommer behov av tilläggsarbeten under arbetet, kontakta konsumenten och fråga om anvisningar. Näringsidkaren behöver inte fråga om anvisningar om det rör sig om en obetydlig summa eller om det finns särskilda skäl för näringsidkaren att anta att konsumenten skulle godkänna tilläggsarbetet (8 § KtjL). Om dessa krav uppfylls, får näringsidkaren ta betalt för tilläggsarbetet (38 § KtjL). I ditt fall blir det fråga om tilläggsarbete dels vad gäller tryckningen och dels vad gäller den extra borrning över 100 meter som utförts. I ditt fall har du inte blivit underrättad om tilläggsarbetena som utförts. Då är frågan om det var obetydliga summor eller om något talar för att du skulle ha godkänt ett sådant tilläggsarbete ändå. Vad gäller tryckningen så är det ju ingen obetydlig summa som det rör sig om. Möjligtvis skulle din accept av avtalet dock kunna innebära att du redan accepterat priset för en tryckning om det blir aktuellt vilket talar för att näringsidkaren har särskilda skäl att tro att du skulle accepterat just det tilläggsarbetet. Vad gäller den extra borrningen så ser jag möjligheter för dig att invända i och med att det utförts utan att underrätta dig, samtidigt som det inte är ett helt obetydligt belopp samt att det i offerten angavs ett maxdjup på 100 meter. Den sistnämnda omständigheten talar därmed för att näringsidkaren inte bör ha särskilda skäl att anta att du skulle accepterat tilläggsarbetet. Sammanfattningsvis är det svårt att svara på din fråga med säkerhet. Så länge priset är inom offertens ram så skulle det kunna vara så att din accept av offerten innebär ett accepterande av en eventuell högsta kostnad. Vad gäller tryckningen så kan den förmodligen läggas till på priset även om du inte underrättades, i och med att du godkänt priset för en sådan åtgärd på förhand. Däremot är det näringsidkaren som har bevisbördan för en sådan presumtion. Vad gäller den extra borrningen så bör du kunna bestrida kostnaden av denna då du inte underrättats om åtgärden. I samma linje talar även offerten till din fördel då ett maxdjup stod skrivet i denna, vilket har överskridits med 10 meter slutligen. Hoppas du har fått större klarhet i vad du som konsument har rätt till vid köp av tjänst!Med vänliga hälsningar,

Avtalstolkning och syfte med avtal

2019-11-27 i Avtal
FRÅGA |Hej.En vän till mig (Maria) lämnade sin kattunge till annan person (Elenor) för "vård och hjälp". Primära problemet var att katten var mager och saknade aptit. Vid överlämnande upprättades ett handskrivet dokument vilket ordagrant lyder enligt efterföljande: "(Datum antecknat i marginal) Härmed lämnar jag Mia XXX 1 st. kattunge född april, namn Maja till Elenor XXX för vård och hjälp, tassar vita, svart vitt bröst."Undertecknad av Maria XXXElenor XXXI skrivande stund har katten (Maja) återfått aptiten, förmodligen via Elenors goda omvårdnad. Dock har ett problem uppstått i och med att Elenor vägrar att lämna tillbaka katten till Maria. Som lekman i juridik men med mångårig erfarenhet inom immaterialrätt är det min bestämda uppfattning att föreliggande dokument INTE utgör en gåva eller permanent överlåtelse av katt (Maja) till vårdare (Elenor).Vore dock av stor hjälp att få ett utlåtande från en jurist.
Oscar Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Som jag tolkar din fråga så har ett avtal upprättats om omvårdnad av en katt, och nu vägrar den som tagit hand om katten att lämna tillbaka denna. Jag kommer endast i mitt svar att utgå från den informationen jag har fått. I denna situation har vi ett avtal som kan lösa hela situationen. Vi har alltså ingen lag vi kan vända oss till. Det som krävs är för att lösa problemet är att tolka avtalet. Vad säger avtalet oss och vad var meningen med avtalet?Utifrån den information du berättar för mig nu, bör man tolka avtalet som ett avtal om överlåtande av nyttjanderätt. Enligt avtalet ska Ellinor endast ha katten för att vårda denna, hon ska få ha katten hos sig men det är ingen överlåtelse. Det är inget köp eller gåva därför att detta innebär utbyte av pengar gentemot tjänst eller vara, eller att man uttrycker i avtalet/gåvobrevet att det rör sig om en köp/gåva. Inget av detta har skett. Äganderätten har inte överlåtits. Maria äger alltså fortfarande katten men har låtit Ellinor få ha katten ett litet tag.Detta innebär alltså att man kan se avtalet som ett låneavtal av katten tills denna blir frisk. Man kan också anse att hela syftet med avtalet var att lämna ifrån sig katten för att denna skulle bli frisk och sedan hämta tillbaka katten. Detta innebär för din vän Maria att Ellinor inte äger katten och inte har någon rätt att behålla katten med hjälp av avtalet. Detta bör dock eventuellt konsulteras med en jurist med vana att hantera avtalssituationer.

Vad händer med en framtidsfullmakt när fullmaktsgivaren dör?

2019-11-26 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vad händer med fullmakten när fullmaktsgivaren går bort och man har en framtidsfullmakt för den personen?
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det kommer till framtidsfullmakter gäller lagen om framtidsfullmakt. För det fall fullmaktsgivaren dör gäller lagens 28 § som i sin tur hänvisar till 21 § i lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen)21 § i avtalslagen stadgar att fullmakten fortfarande gäller även efter fullmaktsgivarens död. Det gäller om inte särskilda omständigheter talar för att den skulle vara förfallen. Det gäller heller inte om det var avtalat att den skulle förfalla vid fullmaktsgivarens död. Vilka de särskilda omständigheterna skulle kunna bestå i är inte helt tydligt på ett generellt plan. I det enskilda fallet är det upp till fullmaktshavaren att företräda fullmaktsgivarens ekonomiska och/eller personliga angelägenheter på bästa möjliga sätt. Så länge de rättshandlingar man företar håller sig inom dessa ramar är de tillåtna.Det torde ligga inom fullmaktshavarens uppdrag att bibehålla och vårda fullmaktsgivarens egendom till dess att den kan läggas under dödsbodelägarnas samförvaltning eller till dess den kommer under förvaltning av bouppteckningsman eller testamentsexekutor. Uppdraget som avser framtidsfullmakten går som nämnt ut på att företräda fullmaktsgivarens ekonomiska och/eller personliga angelägenheter. Vid ett dödsfall blir detta handlingsutrymme sannolikt snabbt begränsat och vid det tillfälle bouppteckning sker torde det inte finnas många sådana angelägenheter kvar att ta hand om, vilket medför att fullmakten alltjämt med tiden förlorar verkan.Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Olika avtal som reglerar samma villkor

2019-12-01 i Avtal
FRÅGA |HejMin undran är vad som gäller i första hand. T ex om jag ingår ett avtal med ett företag som i sina villkor skriver att jag i vissa fall måste vara med att betala t ex rättegångskostnader, MEN företaget i ett mail senare skriver att dom i mitt ärende kommer att gå till domstol, men att inga kostnader kommer att belasta mig vare sig dom vinner eller förlorar. Om detta företag nu fakturerar mig rättegångskostnader fast dom i mail sagt att inga kostnader ska komma, vilket gäller: Avtalet eller mailet ?Mvh Michael
Axel Helgesson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De allmänna reglerna kring avtals ingående och giltighet regleras i avtalslagen (AvtL). Det finns även andra lagar som reglerar bestämmelser kring avtal i specialsituationer, ett exempel på detta vore avtal kring fastighetsöverlåtelse enligt jordabalken (4 kap. 1 § jordabalken).Av informationen som framkommer av frågan kommer jag förutsätta att avtalslagen är tillämplig i detta fallet. Jag tolkar frågan som att du ingick ett avtal med ett företag och att det som ett villkor i detta avtal stadgades att du i vissa fall skulle stå för eventuella rättegångskostnader. Efter att detta avtal ingåtts tolkar jag det som att företaget meddelade dig att du inte skulle behöva stå för några kostnader som rörde rättegången. Vad krävs för att ingå ett bindande avtal enligt avtalslagen?När det kommer till att ingå ett bindande avtal enligt avtalslagen ställs det i princip endast två krav, dels att det finns ett anbud, dels att personen som anbudet är riktat till ger en tydlig accept (1 kap. 1 § AvtL). Ett anbud kan man likställa med ett förslag eller erbjudande. En accept betyder att anbudstagaren ger ett jakande svar till anbudet. I detta fall har alltså företaget i fråga gett dig ett anbud som bland annat innehöll ett villkor som innebar att du i vissa fall kommer få betala för rättegångskostnader. Genom att godkänna detta har du givit din accept.Finns det formkrav på hur en accept ska ges?Det finns flera sätt en person gen ge en accept vid ett anbud. Det vanligaste är att man signerar sitt namn på ett kontrakt, men en accept kan också ges muntligt. Även så kallat "konkludent handlande" kan utgöra en bindande accept. "Konkludent handlande" innebär att man som anbudstagare agerar på ett sådant sätt som ger anbudsgivaren god anledning att anta att anbudstagaren har accepterat anbudet. Anledning till att man ofta väljer att ingå avtal skriftligen är för att kunna bevisa att ett avtal kommit till stånd. Vad gäller när ett nytt avtal reglerar samma saker som ett äldre villkor.Att företaget skriver i ett mail till dig att du inte behöver betala för eventuella rättegångskostnader kan ses som ett nytt anbud. Att du sedan tackar ja till detta eller agerar som att du accepterar dessa nya villkor kan ses som en accept. Eftersom det finns både ett anbud och en accept har vi nu ett nytt avtal. En huvudregel inom avtalsrätten är att ett nytt avtal som reglerar samma saker som ett äldre avtal har företräde. Alltså: Förutsatt att samma villkor anses reglerade i båda avtalen, har det nyare avtalet företräde framför det äldre och du ska således inte behöva stå för några kostnader.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Förutbestämda avtalsvillkor i konsumentförhållanden bör vara tydliga, synliga och skäliga

2019-11-29 i Avtal
FRÅGA |I mitt företag kommer jag att hyra ut varor och tjänster till kalas och fester. Jag har skrivit mina villkor på hemsidan (tex vem som ansvarar och vad som händer om något går sönder). För att kunna boka behöver kunden kryssa i en ruta att dom läst och godkänner villkoren. Är detta juridiskt giltigt? Hur bör jag annars göra?
Jacob Björnberg |Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline, Jag tolkar din fråga enligt följande: I egenskap av näringsidkare driver du en rörelse i vilken du hyr ut saker och svarar för tjänster kopplade till olika festarrangemang. För avtalssluten används ett standardavtal med ett antal på förhand uppställda villkor, vilka återges på din hemsida. Av din fråga framgår det inte riktigt vem den tilltänkta kundkretsen är. Min gissning är dock att det främst handlar om konsumenter (alltså fysiska personer som i huvudsak handlar för ändamål som faller utanför näringsverksamhet). Jag kommer därför nedan att utgå ifrån just detta. Det korta svaret på din fråga Ja, ditt upplägg och förfarandet för den aktuella kunden i fråga om godkännande av avtalsvillkor på din hemsida menar jag är juridiskt giltigt. Allmänt Det finns bestämmelser stadgat i lag avseende på förhand bestämda avtalsvillkor i avtal träffade mellan en näringsidkare och en konsument. Dessa står att finna i lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden (AVLK). Motsvarande reglering finns för villkor i avtal ingångna mellan två näringsidkare i lagen om avtalsvillkor mellan näringsidkare (AVLN). Båda avtalsvillkorslagarna är ämnade att i så stor utsträckning som möjligt får bort oskäliga avtalsvillkor från marknaden. Notera att AVLK framförallt är en tvingande lagstiftning (för dig som näringsidkare) till förmån för den som regelmässigt anses vara den svagare parten, vilket är konsumenten i de här fallen. Åter till din fråga och min bedömningSättet på vilket du har valt att ingå avtal med dina kunder menar jag i grunden är relativt oproblematiskt. Ibland föreligger så kallad kontraheringsplikt (tvång att avtala), men i stort råder avtalsfrihet i Sverige. Men mot bakgrund av det nyss sagda enligt ovan vill jag ändå påpeka vissa saker värda för dig att tänka på. På det här området gäller den så kallade oklarhetsregeln, vilken kommer till uttryck i 10 § AVLK. Den innebär att avtalsvillkor som framstår som oklara och inte har varit föremål för en individuell förhandling (vilket är fallet i just dina avtal) blir vid en eventuell tvist tolkade till förmån för konsumenten. Oklarhetsregeln annorlunda uttryckt: Du (som näringsidkare) som har författat avtalsvillkoret ansvarar för den oklara innebörden. Givetvis kan inte oklarhetsregeln åberopas av en part hur lätt som helst i alla avtalsrättsliga sammanhang, men på just konsumentområdet gäller dock ofta motsatsen. Även oskäliga avtalsvillkor som du har bestämt på förhand och trots att dessa har godkänts av din kund kan i efterhand komma att jämkas om dessa skulle strida mot god sed eller resultera i en betydande obalans till nackdel för kunden (11 § AVLK). I rättsfallet NJA 2011 s. 600 (som egentligen rörde helt andra sakomständigheter) uttalade Högsta domstolen ungefär följande applicerat på din fråga: Standardvillkor måste komma till motpartens kännedom före avtalsslutet för att bli en del av avtalet. För alla avtalsvillkor som dina kunder inte har beretts möjlighet att påverka uppställs det höga krav på dig som näringsidkare att du vidtar skäliga åtgärder för att uppmärksamma kunderna om dessa. Framförallt om du är medveten om att det kan finnas en klausul i dina avtal som objektivt sett skulle kunna ses som överraskande eller särskilt betungade. En tydlig hänvisning på din hemsida är också att föredra, dock finns inte något krav på att den aktuella kunden de facto tar del av avtalsvillkoren. Men möjligheten ska på ett tillfredsställande sätt synliggöras. Notis: Högsta domstolen (HD) styr rättspraxis på civilrättens område och är den yttersta uttolkaren av all civilrättslig lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar HD så kallade prejudikat (normerande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa. Därför valde jag för tydlighetens skull att referera till en dom avkunnad av HD där principerna för just din frågeställning hade behandlats. SammanfattningDu bör utan problem kunna fortsätta med nuvarande upplägg. Men kom ihåg att du som näringsidkare mot bakgrund av ovanstående bär ett stort ansvar för att dina förutbestämda avtalsvillkor uppfyller kraven på tydlighet, synlighet och skälighet. Det är bara du själv som i slutändan kan komma att drabbas ifall det här brister i något avseende. Jag hoppas att du har fått ett någorlunda tillfredsställande svar. Välkommen att höra av dig på nytt vid eventuella oklarheter.Vänligen,

Vad kan jag göra för att slippa borgensåtagandet?

2019-11-26 i Avtal
FRÅGA |Sålde en butik (AB) där det fanns ett Almilån med delvis privat borgen. Borgen skulle enligt köpekontraktet övertas av nya ägarna, men nu meddelar Almi att nya ägarna inte undertecknat borgenshandlingen och att den därmed står kvar på mig. Kan jag göra något för att slippa borgensåtagandet?
Amanda Kinnander |Hej och stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nedan kommer jag att beskriva hur jag tolkar din situation juridiskt sett. Vidare kommer jag att klargöra hur du kan gå till väga för att möjligtvis slippa borgensåtagandet.Något om borgensåtagandeEtt borgensavtal skrivs mellan en borgensman och en borgenär. I förevarande fall är du borgensman, det vill säga tillsammans med bolaget ansvarig att betala bolagets skuld, och Almi borgenär, det vill säga långivare. Det är enbart tillåtet att byta borgensman om Almi godkänner ett sådant byte. Jag utgår från att Almi har godkänt bytet då du verkar ha kommunicerat med Almi kring borgensavtalet och de nya ägarna. Om Almi inte skulle ha godkänt bytet innebär det att du förblir borgensman.Försäljning av aktiebolagNär en säljer ett aktiebolag är det ofta aktierna en säljer, jag utgår från att det är det du har gjort. Aktier är vad en med juridiska termer kallar lös egendom. Det innebär att köplagen skulle kunna bli tillämplig, KöpL 1 §. Dessvärre regleras enbart vissa av köparen specifika avtalsbrott i köplagen, framför allt vad gäller utebliven betalning och bristande medverkan till köpet. Det som har skett här rör dock något annat. Vi får därför vända oss till avtalsrätten istället.Avtalsrätt, och mer specifikt avtalsbrottHuvudregeln inom avtalsrätt är avtalsfrihet. Det innebär att du och köparen kan avtala om vad ni vill, inom lagens gränser. Jag förstår det som att ni avtalat om att borgensåtagandet ska gå över på köparen. Så länge Almi godkänt ett sådant byte av borgensman är detta okej att avtala om. När köparen inte fullföljer denna delen av avtalet utgör det ett avtalsbrott. Avtalsbrott kan bemötas på olika sätt, bland annat med begäran om fullgörande, skadestånd eller om avtalsbrottet är att se som väsentligt, med hävning av köpet. Du avgör om avtalsbrottet är att se som väsentligt eller inte genom en så kallad väsentlighetsbedömning. I en sådan bedömning ska samtliga omständigheter tas i beaktande, bland annat hur stora summor borgensåtagandet rör eller hur centralt villkoret rörande övergången av borgensåtagandet var för att köpet skulle bli av. Utöver de nämnda omständigheterna är det också av relevans:- om köparen avsiktligen har undvikit att skriva på borgensavtalet, - om köparen inser att avtalsbrottet är väsentligt, - om avtalsbrottet bör ses som allvarligt, - om dina intressen kan tillgodoses på annat sätt än genom hävning och - om köparen skulle drabbas oproportionerligt hårt av hävning.Ovan faktorer är bara några exempel på vad du kan ta hänsyn till när du bedömer om avtalsbrottet är väsentligt, vilket alltså gör hävning av köpet till en möjlig påföljd.Sammanfattning och rådFör och främst måste Almi ha godkänt att de nya ägarna tar över borgensåtagandet för att detta ska vara möjligt. Om du och köparen har avtalat om att köparen ska ta över borgensåtagandet och denne inte gjort det innebär det ett avtalsbrott. Köparens avtalsbrott kan du som säljare bemöta på flera olika sätt. Genom att göra en väsentlighetsbedömning där du beaktar bland annat de faktorer jag nämnt ovan, kan du komma fram till om hävning av köpet skulle vara en möjlig påföljd. Observera också att om ni har avtalet om vad som ska ske vid avtalsbrott är det vad som står i avtalet som gäller!Min rekommendation är att du inledningsvis kontaktar köparen och frågar varför de inte undertecknat borgensavtalet. Det skulle kunna röra sig om ett missförstånd och det är onödigt att starta en opåkallad konflikt. När du gjort det bör du därefter uppmana de nya ägarna att fullgöra avtalet genom att skriva på borgensavtalet. Om ägarna vägrar att fullgöra avtalet bör du därnäst skicka ett kravbrev där du begär skadestånd. Skadeståndet omfattar direkt och indirekt förlust du lidit på grund av deras avtalsbrott, KöpL 67 §. Ifall avtalsbrottet är att se som väsentligt i din mening kan du också häva köpet, om du så önskar. Hävning kan även kombineras med skadestånd. Jag vill för säkerhets skull understryka att begäran av skadestånd eller hävning inte kommer att innebära att du slipper borgensåtagandet, utan enbart att du blir ekonomiskt ersatt alternativt får en möjlighet att sälja bolaget till en köpare som faktiskt åtar sig borgensåtagandet.Avtalsrätt handlar i mångt och mycket om avtalstolkning. Utan att ha sett köpeavtalet är det därför svårt för mig att dra en helt korrekt slutsats kring vilken skyldighet köparen har i relation till borgensåtagandet och hur du nu bör agera. Om mitt svar inte känns tillräckligt klargörande är du välkommen att höra av dig till mig på amanda.kinnander@lawline.se så att jag kan leda vidare dig till vår juristbyrå som bland annat tar sig an frågor rörande tolkning av avtal. Juristbyrån kan även hjälpa till med att formulera kravbrev om du skulle vilja begära skadestånd av köparen. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Hur upprättar man ett avtal?

2019-11-25 i Avtal
FRÅGA |Hej Behöver hjälp med att skriva avtal mellan två bolag.Kan ni hjälpa mig med detta ärende? Mvh
Carolina Tuula |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att få hjälp att upprätta avtal är du välkommen att vända dig till Lawlines tjänst, avtalsroboten, som hjälper dig att skriva anpassade avtal och dokument via internet. Tjänsten når du här. Önskar du vidare hjälp är du välkommen att höra av dig till någon av våra telefonrådgivare på Lawline. Du når de på 08-533 300 04. Öppettider för telefonrådgivningen är: måndag-fredag kl. 10.00-16.00.