Bunden av avtal?

2019-02-17 i Avtal
FRÅGA |Hej!!Jag har en fråga som jag hoppas ni kan svara på? Det var så att jag satte ut en annons på Blocket om att sälja min 42 tum LG TV från 2014 för 1500 kr. Jag fick många intressenter och en utav dem sa att han t.o.m. kan tänka sig betala 2000 kr för denna. Jag tyckte detta verkade jättebra så vi kom överens om att träffas för att byta ut varan mot kontanterna. När vi träffas säger han plötsligt att han endast vill betala 1000 kr för TV:n eftersom han har lite ont om pengar. Jag påminner då om att vi hade kommit överens om att det var 2000 kr som gällde. Han säger då att jag är bunden av köpet eftersom jag har lovat honom tidigare att han ska få köpa TV:n. Jag gick därifrån och ska sälja TV:n till någon annan men jag är lite orolig för skadeståndskrav. Är det så att jag var tvungen att sälja TV:n till honom för 1000 kr? Kan jag nu i så fall råka ut för något skadeståndskrav? Finns det någonting jag kunde ha gjort för att undvika denna situation?
Sam Naderi |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att ett avtal ska komma till stånd krävs det att en anbudsgivare lämnar ett anbud (ett erbjudande) som en motpart sedan accepterar, enligt 1 § 1 st. avtalslagen. Avtal sluts alltså i två steg, först genom att anbudsgivaren blir bunden av sitt anbud, sedan genom att motparten blir bunden av sin accept. Då ni överhuvudtaget inte kommit överens om att Tv:n skulle säljas för 1 000 kronor är du inte bunden av något avtal och han kan således inte rikta skadeståndsanspråk mot dig. Beroende på hur konversationen sett ut mellan er, skulle det kunna tänkas att ni ingått ett avtal där priset var satt till 2 000 kronor. Detta är dock svårt att avgöra endast utifrån den information du givit mig. Jag hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Det går utmärkt att ange flera personer i en framtidsfullmakt

2019-02-12 i Avtal
FRÅGA |FramtidsfullmaktJag vill att bägge mina söner ska vara Fullmaktshavare!Kan jag då skriva två Framtidsfullmakter, en på varje son!
Fredrik Rising |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går absolut att konstruera en framtidsfullmakt på ett sådant sätt att flera personer är fullmaktshavare (5 § p. 2 Lagen om framtidsfullmakter). Om du vill så kan du exempelvis låta en sonen ha hand om de ekonomiska angelägenheterna medan den andra sonen sköter de personliga angelägenheterna. Det går även att ange att de endast får utöva uppdraget tillsammans, exempelvis vid särskilt angivna frågor. Observera vikten av att framtidsfullmakten är tydlig. Exempelvis är det lämpligt att du tydligt anger om dina söner ska ha behörighet att företräda dig var för sig, tillsammans eller subsidiärt (i första hand, i andra hand, i tredje hand osv.). Det vill säga: vill du att det ska finnas någon form av hierarki för vad respektive son får göra?Hoppas du fick svar på din fråga!Om du vill ha hjälp med att upprätta en framtidsfullmakt så kan du kontakta en av Lawlines jurister här.Mvh

Överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal

2019-02-08 i Avtal
FRÅGA |Hej, Vi har ett AB med tre delägare. Vi äger lika delar aktier, en tredjedel var. I kompanjonsavtal, som vi själva upprättat, har vi formulerat vad som ska hända om en av oss vill sluta i företaget. Då ska de två som är kvar ha veto att bestämma vem som ska få köpa aktierna av den som slutar, samt att fullt samförstånd mellan de två som är kvar ska råda om detta.Och om någon avlider ska de två som är kvar få köpa den avlidnes aktier av den avlidnes arvingar. Är detta juridiskt hållbart och korrekt?
Fredrik Lindén |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om aktier och s.k. överlåtelsebegränsningar finns i 4 kap. aktiebolagslagen (ABL). En aktiebolagsrättslig grundprincip är att aktier är fritt överlåtbara. Principen får frångås genom att vissa typer av överlåtelsebegränsningar förs in som bestämmelser i bolagsordningen. Eftersom avtalsfrihet råder står det även aktieägare fritt att genom aktieägaravtal ingå överenskommelser som reglerar parternas inbördes förpliktelser och rättigheter. Avtalsfriheten kan dock påverkas av aktiebolagsrättsliga normer. Ett aktieägaravtal får inte innehålla bestämmelser som inskränker aktieägarnas rättigheter enligt tvingande regler inom aktiebolagsrätten. Eftersom aktiebolagsrätten tillåter överlåtelsebegränsningar i form av bl.a. s.k. samtyckes- och hembudsförbehåll som är frågan om i ert fall finns det dock relativt stort utrymme att avtala om sådana förbehåll i aktieägaravtal. Det är alltså möjligt för aktieägare att genom aktieägaravtal avtala om sådana överlåtelsebegränsningar som är frågan om i ert fall. Vad gäller just hembudsförbehåll i förhållande till aktieägares arvingar finns det en regel inom aktiebolagsrätten som meddelar att om en aktieägare vars aktier omfattas av hembudsförbehåll som är tillämpligt på äganderättsövergång genom bland annat arv och testamente avlider, och aktierna inte övergår till en ny ägare inom ett år från dödsfallet gäller hembudsförbehållet gentemot dödsboet. Hembudspliktiga aktier som innehas av den avlidnes dödsbo anses inte ha övergått till en ny aktieägare så länge dödsboet är oskiftat (4 kap. 29 § ABL). Om arvskifte inte har skett och aktierna inte har övergått till en ny ägare inom ett år från dödsfallet kan hembudsförebehållet dock göras gällande mot dödsboet. Det innebär att om hembudspliktiga aktier ingår i en avliden aktieägares dödsbo kan det ta upp till ett år från ett dödsfall till dess att hembudsförbehåll kan göras gällande gentemot aktieägarens dödsbo.Observera att aktieägaravtal endast är obligationsrättsligt bindande mellan parterna och saknar aktiebolagsrättslig verkan. Om en aktieägare som är part i ett aktieägaravtal agerar på ett sätt som står i strid med avtalet, och bolaget till följd av agerandet lider skada kan det vara svårt att bestämma hur stor indirekt skada övriga aktieägare som är part i avtalet åsamkas. Eftersom bestämmelserna i aktieägaravtalet saknar aktiebolagsrättslig verkan, och det kan vara svårt att avgöra storleken på skada som uppstår till följd av att en part i aktieägaravtalet handlar i strid med avtalet kan det vara lämpligt att i aktieägaravtalet införa bestämmelser om vite avseende situationer då någon av parterna handlar i strid med avtalet. En annan följd av att aktieägaravtal endast är obligationsrättsligt bindande, d.v.s. at de endast binder aktieägare som är part i avtalet är att om aktier överlåts till en ny ägare omfattas den nya ägaren inte av bestämmelserna i aktieägaravtalet. Bestämmelser som tas in i bolagsordningen gäller dock även i förhållande till nya aktieägare i bolaget. Det finns visserligen flera fördelar med att reglera överlåtelsebegränsningar genom aktieägaravtal istället för i bolagsordning. Om man emellertid önskar att överlåtelsebegränsningar ska bli gällande även gentemot nya aktieägare, oberoende av om dessa väljer att ingå som part i aktieägaravtal med sådana bestämmelser kan det vara en god idé att överväga om det är lämpligt att ifrågavarande överlåtelsebegränsningar förs in i bolagsordningen.Hoppas att du fick svar på din fråga.

Behöver vi betala sista hyran eller ej?

2019-02-05 i Avtal
FRÅGA |Två personer samäger en häst Hästen är installad hos en privat näringsidkare (stallägaren) där hyresbeloppet per månad är 2800 inkl moms. I hyreskontraktet stipuleras en uppsägningstid om 3 månader. Då det blir ändrade förhållanden i stallet sägs hyran upp från hyrestagarens sida i januari med sista månad för debitering mars Vid ett möte strax innan avflyttning så pratar stallägaren med ena hästägaren och där även den andra hästägaren finns på plats då säger stallägaren att man inte behöver bry sig om att betala sista månaden. Detta kan bägge ägarna av hästen intyga då de hört det uttalas. Vid avflyttning av hästen 15 februari så ligger det faktura i stallet på noll kronor gällande mars månad. Efter några veckor efter avflyttning dyker det upp en ny faktura med hela hyresbeloppet och krav på betalning. Motiveringen från stallägaren är att det blev fel belopp på nollfakturan och nu ska hela beloppet betalas omgående. Detta bestrids och leder till att stallägaren stämmer den som uppstallningskontraktet står på till att betala hela beloppet inklusive inkassokostnader. Stallägaren påstår också att även att den andra delägaren är betalningsskyldig då man äger hästen gemensamt. Båda fakturorna har samma datum och löpnummer bara ändrat belopp. Kan man göra så är det en giltig fordran? (borde väl vara lagreglerat). Vidare är inte den ursprungliga muntliga betalningsgsbefrielsen giltig? Två personer kan ju intyga att man inte behöver betala marshyran.
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningI ert fall föreligger det ett avtalsförhållande mellan stallägaren och personen som avtalat med vederbörande om hyra av stallplats. En grundläggande princip inom svensk avtalsrätt är att ett avtal är bindande mellan parterna och att man inte kan binda tredje man. Det innebär att om delägare X ingår avtal med stallägaren om hyra av stallplats, är det X som är betalningsskyldig enligt avtalet. Delägare Y kan inte bli bunden till stallhyran endast för att vederbörande är samägare till hästen. Utgångspunkten är därmed att stallägaren endast kan vända sig mot X för att få betalt för sin fordran. För att stallägaren ska kunna kräva Y på hyran krävs att både X och Y är avtalsparter med vederbörande. I ett sådant fall hade X och Y varit solidariskt betalningsskyldiga och stallägaren kunde vänt sig till vilken som helst av parterna för betalning.Det finns vissa formkrav för fakturor, men kravet är i praktiken för att stallägaren inte ska strida mot skatterättsliga regler. I regel går det att ändra beloppet på en faktura, även om löpnumret är detsamma, så länge den inte är bokförd. Däremot finns det inget formkrav för fakturan mellan stallägaren och den som hyr. I teorin hade det varit lika giltigt att stallägaren muntligen krävt hyresgästen på betalning.Enligt svensk avtalsrätt föreligger det en långtgående avtalsfrihet och avtalsparterna kan avtala förhållandevis fritt sinsemellan. Undantaget är om det finns tvingande lagstiftning (t.ex. konsumenträttsliga sådan) som stadgar annat. Det är således i sin ordning att avtala om att hyresgästen inte ska betala den sista hyresavin. Ett muntligt avtal är lika giltigt som ett skriftligt, men ett muntligt avtal är betydligt svårare att bevisa.I slutändan kommer det mellan stallägaren och hyresgästen att röra sig om bevisfrågor. Utgångspunkten är att den som påstår något är den som har bevisbördan för det. Stallägaren är den som påstår att det finns en obetald skuld, varför vederbörande har bevisbördan. Jag utgår från att det mellan parterna finns ett skriftligt avtal, varför det är förhållandevis lätt att uppfylla bevisbördan för stallägaren. Om hyresgästen anför att det muntligen avtalats om att sista hyresavin inte ska betalas är det hyresgästen som har bevisbördan för påståendet. Muntliga avtal är mycket svårare att bevisa än skriftliga sådana. Ett sätt att försöka uppfylla bevisbördan är att åberopa vittnesbevisning med de två som hört att sista hyresavin inte behövde betalas. Därefter är det upp till domstol att avgöra vilket bevisvärde vittnesbevisningen har och om hyresgästen uppfyllt sin bevisbörda. Det är tyvärr för mig omöjligt att säg vilken bedömning domstolen kommer att göra i en sådan bedömning då det är flera faktorer som vägs in; exakt vad som framkommer under vittnesbevisningen, men även eventuell trovärdighet m.m.Sammanfattning och rådEn grundläggande princip enligt svensk avtalsrätt är att avtalsparter inte kan binda tredje man. I ert fall innebär det att det är den som avtalat med stallägaren som eventuellt är betalningsskyldig. Den andra hästägaren är inte avtalspart och inte heller betalningsskyldig. I förhållande till hyresgästen finns inget formkrav för fakturan i den meningen att den skulle vara ogiltig därav och möjlig att bestrida på den grunden. Även en muntlig uppmaning att betala hade varit giltig.Precis som du själv uttrycker i din fråga så är den muntliga betalningsbefrielsen giltig. Då det är hyresgästen som påstår att en muntlig betalningsbefrielse föreligger är det hyresgästen som har att bevisa det. Det kan vara svårt att bevisa muntliga avtal. Ett sätt att bevisa ett muntligt avtal är genom vittnesbevisning. I slutändan är det sedan upp till domstol att avgöra vilket bevisvärde vittnesbevisning och annan bevisning har och om hyresgästen uppfyllt sin bevisbörda.Som jag förstått det har det redan skett en stämning till domstol. Eftersom kostnaden är så pass låg kommer målet att behandlas som ett förenklat tvistemål. Ett tvistemål handläggs som ett förenklat sådant om det omtvistade beloppet klart understiger ett halvt prisbasbelopp (f.n. 23.250 kr). Om hyresgästen skulle förlora ett sådant mål blir vederbörande betalningsskyldig till motparten för en timmes rättslig rådgivning och ansökningsavgiften (till skillnad mot ordinära tvistemål vari förlorande part i regel får stå fullt ut för motpartens kostnader). Detsamma gäller omvänt, skulle hyresgästen vinna en tvist har vederbörande bara rätt till ersättning för en timmes rättslig rådgivning. Reglerna innebär att det i regel inte lönar sig att anlita en jurist som företräder en i ett förenklat tvistemål, då ombudskostnaderna sannolikt kommer att överstiga det omtvistade beloppet. Väljer hyresgästen i det här fallet att inte betala fordran eller parterna inte kan komma överens, kan det vara en god idé att konsultera en jurist åtminstone en timme inför förhandlingen. Om ni är intresserade av att konsultera en av Lawlines jurister är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för vidare kontakt och bokning.Med vänliga hälsningar,

Rätt till avtalad deposition

2019-02-14 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag är privat hyresvärd. Jag hyr ut undervåningen i min villa. Tillsvidare uthyrning. Mina nya hyresgäster vägrar betala in depositionen som det står i hyreskontraktet att de ska betala. Räknas det som en obetald räkning att inte betala in depositionen efter att de fått en skriftlig betalningspåminnelse av mig?
Carl Trolle Olson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om ni har ett avtal om att hyresgästerna ska betala en deposition, och hyresgästerna inte gjort detta trots uppmaning från dig som hyresvärd, skulle jag definitivt säga att det räknas som en obetald räkning. I vilket fall som helst är det ett avtalsbrott. Om förfallodatumet på depositionen har gått ut har du rätt till dröjsmålsränta enligt Räntelagen. Räntan löper från förfallodagen. Förfallodagen är den dag som framgår av avtalet, och om ett sådant datum inte är avtalat, från dagen som du som hyresvärd begär att få depositionen betald (se 5 § Skuldebrevslagen)Om dina hyresgäster fortsätter att vägra betala depositionen rekommenderar jag dig att till en början varna hyresgästerna för uppsägning av hyresavtalet. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte på att höra av dig om du har fler frågor eller kontakta vår juristbyrå på info@lawline.se.

Inköpt delägare i bostadsrätt - rätt till vinst?

2019-02-11 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag flyttade in till min sambos bostadsrätt 2013. År 2017 kom vi överens att jag ska bli delägare i hans bostadsrätt och köpte in mig 50% med banklån. Jag fick betala halva bostadsrättens värde och bostadsrätt var värderat då till 2,4 miljoner. Tyvärr har livet inte gått så som vi önskade och vi ska separera oss nu. Bostadsrätt har marknadsvärde 2,6 miljoner nu. Min sambo ska lösa ut min 50 %. Bostadsrätten har stigit i värde,har jag rätt till vinsten? Min sambo vill ge mig samma summa tillbaka när jag köpte mig in!? Tacksam om ni kan svara på min fråga!Mvh
Jacqueline Björklund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det var tråkigt att höra. Eftersom du har köpt in dig för halva andelen i bostaden har du också rätt till halva andelen (inkluderat den värdevinst på din andel) av vinsten vid försäljning om ni tillsammans skulle sälja bostadsrätten. Skulle både du och din sambo sälja bostadsrätten skulle ni med andra ord dela lika på 2,6 miljoner. Ett undantag från detta är om ni hade kommit överens om något annat när du köpte in dig. Från det som du angivit i din fråga anser jag det inte vara fallet.När det enbart är du som säljer din andel har du rätt att sätta det pris du vill på din andel. Genom ovan argumentation anser jag det rimligt att du kräver hälften av 2,6 miljoner och inte hälften av 2,4 miljoner, eftersom det är det faktiska marknadsvärdet på din ägda andel. Med vänlig hälsning,

Jag behöver hjälp för att häva ett avtal

2019-02-07 i Avtal
FRÅGA |Jag behöver hjälp för att häva ett avtal
Christoffer Dahl |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom det inte framgår vad det är för typ av avtal som ska hävas, redogör jag för vad som gäller allmänt vid hävning då reglerna kan skilja sig lite mellan olika avtalstyper.Hävning innebär att avtalet upphör att gälla omedelbart, utan hänsyn till vare sig bindningstid eller uppsägningstid. Vid en hävning ska avtalsprestationerna inte fullgöras, dvs varken betalning eller motprestation ska ske. Om fullgörelse däremot redan har skett ska avtalsprestationerna, om möjligt, återgå. Hävning kan som huvudregel endast göras till följd av ett väsentligt avtalsbrott.Med detta sagt innebär det att om det har skett ett väsentligt avtalsbrott är det möjligt att häva avtalet. Detta görs i regel genom en reklamation till motparten - alltså ett meddelande till motparten att du vill häva avtalet.Hoppas att detta var svaret på din fråga! Om inte är du välkommen att höra av dig igen.Med vänlig hälsning,

På vilka olika sätt kan standardiserade villkor avseende avtal bli bindande mellan parterna?

2019-02-04 i Avtal
FRÅGA |Hej! På vilka olika sätt kan standardiserade villkor avseende avtal bli bindande mellan parterna?
Binh Tran |Hejsan! Standardiserade avtal signerade mellan parterStandardiserade avtal är i princip samma avtal som används om och om igen för vissa situationer. Det är därför alltid bindande för parterna, det kvittar om det kallas standardiserad avtal eller inte. Standardiserade avtal som hjälp av tolkningIbland är det så att ett avtal är så standard och används så ofta på det sätt att det kan ses som standard för hela branschen. På det sättet kan det bli till hjälp för domstolen att tolka och fylla ut avtal. Om två parter har ingått ett avtal och det avtalet inte reglerar en viss sak, kan domstolen med hjälp av standardiserade avtal (som kan anses vara standard för hela branschen), fylla ut och tolka avtalet på ett visst sätt. Med det sagt kan ett standardiserad avtal egentligen aldrig bli "bindande" om det finns ett annat avtal skrivet. Utan det finns alltid utrymme för argumentation men domstolen har det valet att ta hjälp av dessa avtalen vid en tvist.Med vänliga hälsningar.