Vad utmärker ett standardavtal?

2019-11-22 i Avtal
FRÅGA |Jag vill gärna ta Red på Vad är syftet och utmärker standardavtal?Mvh frågande kille.
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Vad utmärker ett standardavtal?Ett standardavtal är ett avtal som innehåller generella/standardiserade bestämmelser som är avsedda att kunna användas på flertalet likartade affärssituationer. Det är exempelvis vanligt att standardavtal används vid hyra av bostad, banklån eller försäkringar. Man skiljer dessutom mellan två olika standardavtal:1. Ensidigt upprättade avtal - den ena avtalsparten har skapat villkoren i avtalet. 2. Gemensamt upprättade avtal - båda parter har varit med och skapat avtalet. Exempel på gemensamt upprättade avtal är exempelvis standardavtal inom en viss bransch där villkoren är grundade i branschpraxis, alltså i hur man brukar göra i en viss bransch. Standardavtalet kan bland annat innehålla uppgifter om vem som ska göra vad, vilka rättigheter och skyldigheterna parterna har, vem som står för olika risker, betalningsvillkor m.m. För att avtalet inte ska bli alltför allmängiltigt, och därmed missa viktiga delar, kan avtalet i vissa lägen fyllas ut med information och villkor som ska gälla i det specifika fallet. Syftet bakom standardavtaletDet kan finnas flera olika anledningar till varför man väljer att använda ett standardavtal. Ofta ligger det i att standardavtal anses vara tids- och kostnadseffektiva genom att man inte måste lägga tid och pengar på att skapa ett nytt avtal för varje enskild situation. Förutsägbarheten ökar likaså, eftersom man ofta vet vad ett avtal brukar innehålla och risken för missförstånd minskar. Jag hoppas att detta besvarade din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att ställa en ny. Vänligen,

Måste vi ha en framtidsfullmakt för att eventuellt ta hand om varandras angelägenheter?

2019-11-20 i Avtal
FRÅGA |Behöver ett gift par utan barn en framtidsfullmakt om man är överens om att den andra tar hand om allt om det händer partnern något?
Maja Trygg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en annan fysisk person för att företräda denne om han/hon skulle bli sjuk, få försvagat hälsotillstånd eller av likande förhållande inte längre har förmåga att ta han om de angelägenheter som fullmakten avser. Fullmakten kan omfatta ekonomiska som personliga angelägenheter. Det finns inget krav på att en sådan fullmakt behövs för gifta par som vill ta hand om varandras angelägenheter i de fall något med den andra skulle inträffa. Dock kan det rekommenderas för säkerhetensskull att utfärda en sådan fullmakt, om så önskas. Om ni önskar att upprätta en framtidsfullmakt ska ni upprätta denna fullmakt skriftligt och inför två vittnen som inte är fullmaktshavare. Vidare ska det framgå av fullmakten vem eller vilka som är fullmaktshavare och som har rätt att företräda fullmaktsgivaren samt vilka angelägenheter fullmakten omfattar. Det kan även vara bra att nämna när framtidsfullmakten ska börja gälla, vilket vanligtvis är när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation att denne inte kan besluta själv om sina angelägenheter. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Muntligt avtal vid telefonförsäljning mellan två näringsidkare

2019-11-14 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar om ett muntligt avtal är giltigt när ett företag ringt upp för att sälja en produkt till mitt företag.Eller måste avtal signeras skriftligt även om det är b2b?
Mellin Sahin |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Tillämplig lagstiftningInom avtalsrätten finns det inte några formkrav för hur ett avtal ska vara utformat (om inte annat finns reglerat i lag, till exempel vid köp av fast egendom, 4 kap. 1 § jordabalken). Det innebär att ett avtal kan ingås såväl muntligen som skriftligen. Det som är avgörande är den gemensamma partsviljan, det vill säga vad ni har kommit överens om ska gälla i ert fall (jfr 1 § avtalslagen). Kravet på att ett avtal måste bekräftas skriftligen då ett företag på eget initiativ kontaktar motparten per telefon, gäller enbart mellan en näringsidkare och konsument (2 kap. 3 a § lagen om distansavtalslag och avtal utanför affärslokaler). Det finns således inget skriftlighetskrav för ett muntlig avtal vid telefonförsäljning mellan två näringsidkare, utan det är istället avtalsrättsliga regler som aktualiseras. Vad gäller i ditt fall?Utifrån angivna omständigheter i frågan, utgår jag från att ni har varit överens om att avtalet skulle ingås muntligen. Om så är fallet, måste avtalet inte signeras skriftligen för att vara bindande. Avtalets bundenhet uppstod när ni muntligen avgav samstämmiga viljeförklaringar i telefonsamtalet om köpet. Om annat har överenskommits eller om andra omständigheter föreligger än det som är angivet i frågan, måste dessa emellertid också beaktas. Det är nämligen förhållandena i varje enskilt fall som avgör huruvida avtalet kan anses vara ingånget eller inte. Sammanfattningsvis, är det den gemensamma partsviljan som styr avtalets formkrav och dess ingående. Utifrån din fråga, tyder emellertid mycket på att ni har varit överens om att avtalet skulle ingås muntligen. Det muntliga köpeavtalet är således bindande och behöver inte signeras skriftligen. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!Med vänlig hälsning

Är bindningstid tillåtet på mobilabonnemang?

2019-10-30 i Avtal
FRÅGA |Hej. Har för mig att regeringen har tagit bort all bindningstid på tex mobilabonnemang, stämmer det? Om jag tecknar ett avtal med tex tre, kan de ändå tvinga på mig någon slags bindningstid?
Kajsa Moss Bjerling |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det stämmer inte att det inte längre är tillåtet att ha bindningstider på mobilabonnemang. Däremot finns det en begränsning på hur lång bindningstiden får vara.Om du tecknar ett mobilabonnemang hos t.ex. Tre eller annan mobiloperatör, så får de aldrig ge dig en längre bindningstid än 24 månader (förutsatt att du tecknar abonnemanget som privatperson och inte som företag). De måste också alltid kunna erbjuda dig ett abonnemang med enbart 12 månaders bindningstid. Bestämmelsen om det hittar du i 5 kap. 15 a § lagen om elektronisk kommunikation.Jag passar också på att tipsa om Konsumentverkets och Telekområdgivarnas hemsidor, där finns mycket information som kan vara bra att känna till innan man tecknar upp sig på ett abonnemang. Hoppas du fått svar på din fråga, hör gärna av dig med en kommentar här nedan annars så återkommer jag!Med vänliga hälsningar,

När är 36 § i avtalslagen tillämplig?

2019-11-22 i Avtal
FRÅGA |Redogör innefattande ett exempel för 36 paragraf Avtl.
Erica Lager |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad säger 36 § avtalslagen?3 kap. 36 § avtalslagen är en så kallad generalklausul vilket innebär att syftet är att den är allmänt skriven för att kunna tillämpas på flera olika situationer. Regeln säger att avtalsvillkor som av olika anledningar är oskäliga kan jämkas eller lämnas utan avseende. Villkoren behöver inte ha ansetts oskäliga när det skrevs utan kan även räcka om de anses oskäliga efter att förhållandena exempelvis mellan parterna förändras. Jämkningen kan gälla vissa villkor som anses oskäliga eller avtalet i sin helhet. När används 36 § avtalslagen?I paragrafens andra stycke skrivs att bedömningen av vad som är oskäligt ska främst tas hänsyn till partsförhållandena. Paragrafen används väldigt sällan om det inte föreligger en situation där partsförhållandena är endast lite eller inte alls ojämna. Ett exempel på väldigt ojämlika parter är en konsument å ena sidan med en väldigt underlägsen ställning i förhållande till ett stort företag på andra sidan. Paragrafen används väldigt restriktivt, vilket innebär att den väldigt sällan används. Det finns inte heller några skriva riktlinjer för vad som innebär oskäligt. Nedan redovisar jag för några situationer där 36 § kan samt har tillämpats. - Missförhållande mellan parternas förmåner ex. jämkning av en väldigt skevdelning till fördel för ena parten i ett bodelningsavtal och där andra parten inte hade varit i fullt friskt tillstånd för att inse det när delningen gjordes (NJA 1982 s.230) - Oskäliga förlängningsvillkor av abonnemang ex. gymkort som förlängdes enligt avtalsvillkor trots att kunden inte hade fått någon påminnelse om uppsägning i NJA 2012 s.776 och ett abonnemangsavtal som förlängdes i ett år ifall kunden inte sade upp avtalet två månader innan dess utgång i RH 2011:20. Andra situationer där paragrafen kan tillämpas är exempelvis, - om det finns en orimlig proportion mellan kontraktsbrott och påföljd. - om ena parten förbehåller sig ensam beslutanderätt i en viss fråga. - om en avtalspart utsätts för diskriminerande behandling. Exempelvis i RH 2019:13 hade en bostadsrättsförening uppsatt ett villkor om att främst personer som fyllt 55 år fick bli medlemmar. Domstolen menade att villkoret endast var baserat på skönsmässig bedömning och att det inte var ett giltigt villkor. Sammanfattningsvis, 36 § avtalslagen är en generalklausul som används väldigt restriktivt, för att jämka oskäliga avtalsvillkor. Tillämpningen sker främst i situationer där det finns ett väldigt stort missförhållande mellan parterna och den den ena parten har en väldigt överlägsen ställning och med det fått en bättre position i avtalet. Det finns dock inga särskilda riktlinjer för vad som är oskäligt och en argumentation kan alltid göras för huruvida paragrafen ska tillämpas i en viss situation. Jag hoppas att detta svarade på din fråga. Annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss på Lawline. Vänligen,

Vad täcker depositionen i ett hyresavtal?

2019-11-20 i Avtal
FRÅGA |Hej,Har en fråga angående mitt hyresavtal.Jag hyr ett rum hos en familj i Malmö och betala 3000 kr/månaden. Min deposition betalade jag när jag flyttade in vilket även var 3000 kr.vi skrev ett kontrakt på 9 månader, (från 26/7 2019 - 31/3 2020), men nu vill jag säga upp det innan kontraktet är slut. Jag vill flytta ut den sista december.Min hyresvärd säger att det går bra att jag flyttar ut då, men att jag då inte får tillbaka min deposition eftersom jag bryter kontraktet.Min fråga till er är om detta verkligen är riktigt enligt lag?Tusen tack för er hjälp, och må så gott./Tora
Alexander Hedblom |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hyresgästens skyldigheter kan du läsa om i 24 § Jordabalken, där hyresgästens vårdplikt beskrivs. Depositionsavtalet är dock ett civilrättsligt avtal och därför är det viktigt att du läser igenom det innan du skriver under.Oftast går avtalet ut på att hyresvärden kan behålla de deponerade pengarna om hyran inte har betalats i tid eller om lägenheten inte lämnas i det skick som det togs emot.Se till att få ett skriftligt avtal på detta, eftersom det är svårare att bevisa om ni bara har muntliga uppgifter på vad depositionen ska täcka.För att besvara din fråga är hyresavtal något som du och hyresvärden ingått och det strider inte mot någon lag att ha en klausul i ett hyresavtal som stadgar att depositionen får behållas av hyresvärden om kontraktet sägs upp i förväg, men då är även förutsättningen att en sådan klausul finns i avtalet som är upprättat mellan er.Förhoppningsvis har du tillgång till avtalet så min rekommendation är att se över om du kan hitta någonstans där det framgår vad depositionen faktiskt täcker.Om det skulle kvarstå några tveksamheter hos dig får du gärna skicka in en ny fråga!Vänliga hälsningar,

Har ett leasingföretag återtaganderätt om leasingtagaren inte betalar?

2019-11-11 i Avtal
FRÅGA |Hej!Vi läser affärsjuridik på gymnasiet och har en fråga angående leasingavtal. Har ett leasingföretag återtaganderätt om personen inte betalat och hur går det isåfall till?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Inledningsvis vill jag nämna att vi på Lawline inte besvarar skolfrågor, vilket er är att kategorisera som. Jag kan dock ge lite generella riktlinjer åt er.För att en säljare som säljer på avbetalning eller en leasinggivare ska vara skyddad vid utmätning och om leasingtagaren inte betalar finns det möjlighet att upprätta ett återtagandeförbehåll. Förbehållet ger leasinggivaren rätt att återta varan om leasingtagaren inte betalar i enlighet med avtalet och det ger säljaren ett sakrättsligt skydd till egendomen vid konkurs och/eller utmätning.För att ett återtagandeförbehåll ska vara giltigt måste det avtalas om det senast i samband med köpet eller ingåendet av leasingavtalet. Det går inte att ställa upp ett återtagandeförbehåll efter att leasingtagaren eller köparen fått egendomen i sin hand.Min rekommendation är att ni letar vidare i vår databas, ni kommer sannolikt att hitta svar på er fråga genom att söka. Förslagsvis letar ni efter återtagandeförbehåll och sakrätt.Lycka till!

Skillnaden mellan behörighet och befogenhet?

2019-10-30 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har svårt att förstå vad skillnaden är mellan behörighet och befogenhet vid fullmakter? Vad händer om jag bryter mot min behörighet respektive befogenhet? Blir avtalet ogiltigt? Skulle bli oerhört tacksam för svar!
Rojan Arikan |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om fullmakter, behörighet och befogenhet hittar du i avtalslagen (AvtL).För att först förklara vad en fullmakt är, skulle man enkelt kunna säga att en fullmakt ger en person (den fullmäktige) rätt att avtala för någon annans (huvudmannens) räkning. Fullmakten är oftast skriftlig, men detta är inget krav för att den ska vara giltig, utan den kan också vara muntlig. Det finns inga särskilda formkrav i lagen för hur en fullmakt ska se ut, men finns det en fullmakt mellan två parter blir huvudmannen bunden till de avtal och andra rättshandlingar som den fullmäktige ingått i huvudmannens räkning (10 § första stycket AvtL).Det finns undantag till när huvudmannen inte blir bunden till avtal som den fullmäktige ingått åt dennes räkning, och det är om den fullmäktige har överskridit (brutit mot) sin behörighet, och i vissa fall även sin befogenhet. För att göra det så tydligt som möjligt kommer här en förklaring på vad behörighet respektive befogenhet är:• Behörighet - vad den fullmäktige kan avtala om åt huvudmannens räkning. Behörigheten är det som står skriftligt på fullmakten att den fullmäktige kan göra. Bryter den fullmäktige mot sin behörighet blir huvudmannen inte bunden av avtalet och avtalet blir därmed ogiltigt. • Befogenhet - vad den fullmäktige får avtala om åt huvudmannens räkning. Befogenheten framgår inte av fullmakten, utan är särskilda instruktioner den fullmäktige får muntligt av huvudmannen utöver det som står på fullmakten. Bryter den fullmäktige mot sin befogenhet kan huvudmannen bli bunden av avtalet om tredje man är i god tro. Dvs. om personen som den fullmäktige avtalade med inte kände till att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet, blir huvudmannen bunden av avtalet. Om personen dock visste om att den fullmäktige bröt mot sin befogenhet, blir huvudmannen inte bunden av avtalet (11 § första stycket AvtL).Om det rör sig om en enbart muntlig fullmakt finns det ingen specifik skillnad mellan behörighet och befogenhet, då båda förmedlas muntligt. Därmed blir ovannämnda förklaring på behörighet och befogenhet enbart tillämplig på skriftliga fullmakter.För att avslutningsvis sammanfatta mitt svar kommer här ett exempel på hur behörighet och befogenhet kan se ut vid fullmakter:A har genom en fullmakt fått rätten att avtala åt B:s räkning. På fullmakten framgår det att A ska köpa en segelbåt åt B (behörighet). A får dock senare muntliga instruktioner av B om att segelbåten inte får kosta mer än 100 000 kr (befogenhet).Om A sedan väljer att köpa en bil åt B istället för en segelbåt, bryter A mot sin behörighet som framgår av fullmakten och B blir därmed inte bunden av avtalet. Vid ett behörighetsöverskridande spelar det inte roll om C (säljaren) visste om att A bröt mot sin behörighet eller inte, B blir inte bunden av avtalet oavsett.Om A istället köper en segelbåt åt B men för 200 000 kr istället för 100 000 kr som A fick instruktion om, har A brutit mot sin befogenhet som A fick muntligt av B. Vid ett befogenhetsöverskridande spelar det roll om C visste om att A bröt sin befogenhet eller inte. Om C insåg eller borde ha insett att A bröt mot sin befogenhet, blir B bunden av avtalet (C var i ond tro). Om C däremot inte insåg eller inte borde ha insett att A bröt mot sin befogenhet, blir B inte bunden av avtalet (C var i god tro).Jag hoppas du fick svar på din fråga, och hör gärna av dig till oss igen om du har fler funderingar!Med vänliga hälsningar,