Kan jag bevisa att jag är rättslig ägare till bilen?

2019-10-29 i Avtal
FRÅGA |Hej Min före detta fru ringde och undrade om jag kunde låna henne till att köpa en bil som hon behövde för att komma till jobbet ca 3 mils körning enkel väg.på små vägar.Då hon precis fått nytt körkort var jag orolig för henne att köra varje dag på små vintervägar. Så jag beslutade att köpa en ny bil som hon kunde använda 250 000: - betalade 54000: - kontant resten på 3 år. ( slutbetald sedan ett år tillbaka) avsikten var också att hon skulle betala minst hälften av månadsavgifterna viket hon inte gjorde. Jag har betalat hela bilen varje service skatt försäkring. Nu till problemet hade skullder sen nittiotalets kris så var ej kreditvärdig så bilen skrevs på hennes son som inte har betalat en krona på bilen bara står som ägare. Han vägrar nu att skriva över bilen på mig. Kan redovisa var enda kostnad är betalda från mitt konto. Även bilförsäljaren vet omständigheterna även andra personer vet på vilka villkor bilen köptes.tyvärr inget skrftligt avtal. Sonen har även en egen bil. Är jag helt rättslös eller kan jag vinna denna tvist olja hur skall jag gå till väga. Både sonen och min före detta fru har under denna tid inte haft ekonomi för att köpa denna bil. Tacksam för svarMVH
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du avtalat med din före detta fru om att hon kunde använda din bil, men att du fortfarande skulle äga den. Jag förstår det som att du därmed äger bilen men att den är skriven på din före detta frus son och att du inte har den i din besittning. Vem äger bilen?Bara för att någon är skriven på en bil betyder det inte att den personen rent rättsligt äger bilen. Detta beror på att det inte görs någon rättslig prövning när en bil skrivs på en person. Vem som äger bilen rättsligt avgörs i slutändan av domstolen. Jag förstår det som att du är den rättsliga ägaren till bilen och att du låtit din före detta fru använda den och att hennes son skrivits på bilen, men att du fortfarande skulle vara ägare till bilen. Om detta stämmer är det du som rent rättsligt äger bilen, oavsett om sonen är skriven på den. Frågan blir dock om du kan bevisa att du är den rättsliga ägaren till bilen. Vilka möjligheter har du?Även om den som är skriven på bilen inte behöver vara den rättsliga ägaren till den så ses det som en indikator på vem som äger den. Det faktum att din före detta frus son är skriven på den är alltså något som indikerar att han är bilens rättsliga ägare. En annan indikator på vem som äger bilen är den som har bilen i sin besittning. Jag förstår det som att du inte har bilen i din besittning, men om du skulle ha det ses detta som en indikator på att du är dess ägare. Frågan är vilka möjligheter du har att bevisa att du är ägare till bilen? Muntliga avtal är lika bindande som skriftliga, men problemet är att det oftast är svårare att bevisa muntliga avtal. Om du har några möjligheter att bevisa att ni träffat ett muntligt avtal om att du är bilens ägare skulle det vara en indikator på att du är ägaren. Att du faktiskt har betalat för och köpt bilen och även betalat bilens service/skatt/försäkring ses som en indikator på att du är bilens rättsliga ägare. Detta är alltså något som talar till din fördel. Slutligen handlar det alltså om vilka möjligheter du har att bevisa att du är bilens rättsliga ägare. Det som talar mot dig är att du inte är skriven på bilen och att du, som jag förstår det, inte har den i din besittning. Det som talar för dig är att du köpt och betalat bilen och även dess service/skatt/försäkring. Vad bör du göra nu?Trots att din före detta frus son är skriven på bilen kan du vara dess rättsliga ägare. Frågan är bara om du kan bevisa att du är det. Eftersom du inte har bilen i din besittning och inte heller är skriven på den ses detta som indikatorer på att du inte äger bilen. För att visa att du trots detta är bilens rättsliga ägare måste du alltså kunna motbevisa detta. I första hand bör du försöka höra av dig till din före detta fru och hennes son igen och säga att du kräver att få tillbaka bilen och skrivas på den eftersom du äger den och att du annars kommer ta ärendet vidare till domstol. Om de trots detta vägrar att ge bilen till dig och låta dig skrivas på den är din nästa möjlighet att ta ärendet vidare till domstol.Den som förlorar en tvist i domstol brukar få betala både sina egna och motpartens rättegångskostnader. Att tvista i domstol kan alltså komma att bli dyrt och jag rekommenderar dig därför starkt att ta kontakt med en jurist som kan se över ditt ärende och bedöma dina chanser att vinna en domstolstvist. Det är svårt för mig att uttala mig om detta då jag inte känner till alla uppgifter kring ditt fall. Exempelvis vet jag inte hur goda bevismöjligheter du har för att styrka att du är ägare till bilen. Det som kommer bli avgörande för dig är ifall du kan bevisa att du är ägare till bilen och det är därför jag råder dig att kontakta en jurist som kan bedöma dina möjligheter till detta. Ifall du är intresserad av att anlita en jurist kan Lawlines juristbyrå hjälpa dig med detta. I sådana fall är det bara att höra av sig till mig på axel.bellander@lawline.se så återkommer jag med en offert. Om du skulle ha övriga frågor eller funderingar kan du också höra av dig till mig där. Hoppas mitt svar varit till hjälp för dig!Vänliga hälsningar

Måste man ta emot kontanter?

2019-10-25 i Avtal
FRÅGA |Frågeställaren citerar en annan fråga ställd på Lawline som anger att ett bibliotek inte måste ta emot sedlar och mynt vid betalningar med motivering att biblioteket har avtalsfrihet.Hur kan de avtala bort skyldigheten att ta emot kontanter?Med vilket lagstöd?Är det inte så att ett avtal är något som ingås mellan två parter där båda parterna är överens?
Lukas de Bruin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Som framgick i svaret till den fråga du länkade till så följer det av 5 kap. 1 § i riksbankslagen att sedlar och mynt är giltiga betalningsmedel. Det innebär att om någon är skyldig någon annan pengar så kan den skyldige personen kräva att få betala med kontanter om inte annat har överenskommits. Som nämndes i det tidigare svaret så kan detta avtalas bort, man kan alltså komma överens om att betalning ska ske genom överföring från ett bankkonto exempelvis.Vad som är mycket viktigt att skilja mellan är dock skyldigheten att ta emot kontanter från någon som är skyldig dig pengar å ena sidan och huruvida man har en skyldighet att ingå avtal från första början å andra sidan. Här är ett exempel som får illustrera frågan.Låt oss säga att du befinner dig på en restaurang. Du beställer mat och dryck och blir serverad, i och med detta har du blivit skyldig restaurangen pengar som du ska betala när kvällen är över och du ber om notan. När servitören kommer för att ta betalt säger du att du vill betala med kontanter. Detta har du rätt till och anledningen är att du anses ha ingått ett avtal med restaurangen om att du ska bli serverad mat och sedan betala efteråt utan att det på något sätt har överenskommits på vilket sätt betalning ska ske. Då träder lagen in och anger att sedlar och mynt är giltiga betalningsmedel. Restaurangen har ingått ett avtal utan att avtala specifikt om hur betalning ska ske och måste då acceptera vad lagen säger.Låt oss nu säga att du kommer till en restaurang och blir informerad om att dom endast tar kort. Skulle du då sätta dig ned och beställa in mat så anses du ha ingått ett avtal som specifikt reglerar hur betalning ska ske, nämligen med kort. Om du säger att du endast kan tänka dig att betala med kontanter så kan restaurangen vägra att servera dig med hänvisning till sin avtalsfrihet. Det står alltså restaurangen fritt att endast vilja ingå i avtal där det har avtalats om att betalning ska ske med kort.Utgångspunkten är alltså att ingen måste ingå i ett avtal som dom inte vill gå med i, den som före avtalsbundenheten kräver kortbetalning kan alltså göra detta. Vad som inte är möjligt är att neka kontanter efter avtalsbundenhet om man inte har nämnt detta i samband med ingåendet av avtalet.Hoppas detta ger klarhet i frågan, med vänliga hälsningar

Gäller en bestämmelse om provision även om vi inte uttryckligen avtalat om det?

2019-10-23 i Avtal
FRÅGA |Hej.Var på auktion med en häst och satte ett reservationspris på 65000 kronor. Auktionsförrättaren har i avtalet skrivit dom skall ta ut en avgift på 8% av försäljningspriset och det kan väl vara okey. Buden på hästen gick till 60000 kronor, kan dom ta ut 8% på reserven också? I avtalet står det inget om reservationspris utan detta är en efterkonstruktion. Kan förstå att dom vill ha 8% på återköpsanbudet och försäljningspriset. Men kan man ta procent på reserven också speciellt när det inte är med i avtalet från början?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag tolkar det har du ett avtal med auktionsförrättaren om i vilka fall det ska tas ut en avgift, bland annat vid försäljningspriset. Auktionsförrättaren hävdar nu att en avgift även ska tas ut på reservationspriset, vilket ni inte skriftligen avtalat om.Utgångspunkten när det gäller avtal är att avtal ska hållas. Ett skriftligt avtal är ofta ett bra bevismedel för vad som avtalats mellan parterna. För det fall att parterna inte kan komma överens och någon av parterna går till domstol får det ske en avtalstolkning. Avtalstolkningen innebär att domstolen försöker fastställa vad den gemensamma partsviljan varit. Med den gemensamma partsviljan avses att domstolen använder sig av alla omständigheter som presenteras för den och utifrån det kommer fram till om parterna haft en gemensam avsikt i en viss fråga eller ej. Bestämmelsen om den gemensamma partsviljan gäller även om parterna skrivit något annat i ett gemensamt skriftligt avtal. I ert fall innebär det att även om ni inte skriftligen avtalat om villkoret kan det vara giltigt, om det kan visas att det var er gemensamma vilja att en avgift skulle tas ut även för reservationspriset.Ofta går det däremot inte att fastställa vad parternas gemensamma avsikt vid avtalstillfället var. I praktiken använder domstolen då olika principer och tekniker för att komma fram till hur avtalet ska tolkas. Tekniker som används är bland annat läsning av det skriftliga avtalet, tolkning till nackdel för författaren av sådant som är oklart, tolkning som innebär minsta möjliga belastning och en ändamålstolkning (dvs. vad en bestämmelse i ett avtal kan tänkas ha för ändamål blir viktigare än den exakta ordalydelsen).I det fallet du beskriver tolkar jag det som att auktionsförrättaren kräver betalt för något du anser att ni inte avtalat om. I regel måste parterna vara överens om ett villkor för att det ska vara bindande (jfr den gemensamma partsviljan ovan). Har ni inte avtalat om att det ska tas ut en avgift för reservationspriset finns det mycket som talar för att det inte gäller er emellan. Som nämnts ovan tolkas i regel ett oklart avtal till nackdel för den som skrivit det. Som jag förstår det av din frågeställning har auktionsförrättaren upprättat avtalet varför eventuella oklarheter eller tvetydigheter bör belasta vederbörande.Ovanstående är vad som gäller generellt vid ingående av avtal och avtalstolkning vid eventuell tvist. Ett mer specifikt svar kan eventuellt ges om en jurist mer ingående går igenom avtalet och ger sin syn på det. Om du vill anlita en jurist på Lawlines juristbyrå som granskar avtalet och råder dig vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post på dennis.lavesson@lawline.se för en offert och vidare kontakt.Med vänliga hälsningar,

Hur återkallar man en fullmakt?

2019-10-20 i Avtal
FRÅGA |Häva / återkalla en fullmakt.
Emil Bengtsson |Hej!Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Din fråga hur man återkallar en fullmakt regleras i lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtl). Vad säger avtalslagen?En fullmakt kan återkallas när som helst. Hur den ska återkallas varierar från fall till fall. Detta beror på att systemet för återkallandet av fullmakt innebär att den ska återkallas på samma sätt som den har meddelats. Som huvudregel gäller att återkallandet av fullmakt är giltigt när den som fått fullmakten, fått meddelande om att fullmakten inte längre gäller (andra kapitlet 12 § avtl). Skriftlig fullmakt?Rör det sig om en skriftlig fullmakt så återkallas den antingen genom att fullmakten förstörs, eller genom att du får tillbaks handlingen (16 § 2 kap. avtl). Skulle det inte gå att få tillbaks fullmakten i ägo så finns det en möjlighet att förklara fullmakten ogiltig genom en ansökan till tingsrätten (andra kapitlet 12 § avtl).Meddela tredje man om upphörande av fullmaktFinns det ytterligare parter i fullmaktsförhållandet bör även dessa meddelas att fullmaktsförhållandet har upphört.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vad betyder termerna sedvänja, handelsbruk och partsbruk?

2019-10-27 i Avtal
FRÅGA |Hej, Vad betyder termerna partsbruk, handelsbruk samt sedvänja och när kan det bli aktuelltatt tillämpa dessa normer?tack på förhand.
Viking Ringstedt |Hej, Vad betyder termerna partsbruk, handelsbruk samt sedvänja och när kan det bli aktuellt att tillämpa dessa normer? tack på förhand.Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Termerna du nämner är alla exempel på så kallade oskrivna rättskällor, dvs. regler och principer som beaktas i juridiska bedömningar, men som inte finns nedskrivna i lagen. På så viss fungerar de olika bruken som komplement till lagen: de fyller ut delar av juridiken som av praktiska skäl inte finns reglerad i lagtext. På så viss hittar man ofta mer ändamålsenliga och precisa lösningar på olika tvister som passar parternas förhållanden. Särskilt inom avtalsrätten får dessa principer stor inverkan, bl.a. för att tolka och fastställa innehållet i specifika avtalRent konkret: 1. Sedvänja kan sägas utgöra det övergripande begreppet och är alltså en rättskälla (något som man grundar sin juridiska rätt i) som utgörs av sådana oskrivna förfaranden som kommit att bli allmänt accepterade i rätten av tradition. T.o.m. praxis, alltså att titta på tidigare domar för att avgöra liknande frågor i rätten, kan ses som ett utslag av sedvanerätt. 2.Handelsbruk föreligger när en viss sedvänja blivit mycket stark inom en viss bransch, och därför allmänt följs som om det vore lag, 3.Partsbruk är i princip samma sak, men mellan två specifika parter. Man kollar alltså på hur dessa två parter tidigare förhandlat som saker, hur de brukar göra med X och Y. Om X alltid förelegat tidigare, och inget sagts vid det senaste avtalet, då finns skäl för att utgå från att X föreligger igen. Ett vanligt tillämpningsområde för dessa normer är som sagt vid oklarheter i ett avtal (om köp, lån eller anställning osv). Dessa avtal kan då komma att fyllas ut efter vad som är sedvanligt i den specifika branschen eller industrin eller mellan parterna.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Måste ett köpeavtal upprättas om ett bolag säljer en vara till ett annat bolag?

2019-10-23 i Avtal
FRÅGA |Hej.En vara säljs av ett bolag till ett annat. Är Säljaren skyldig att upprätta ett köpeavtal?
Lovisa Lundgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.I Sverige är huvudregeln att avtalsfrihet råder. Det finns därmed vanligtvis inga krav på hur ett avtal ska vara utformat. Detta medför att muntliga avtal i de allra flesta fallen är lika giltiga som skriftliga avtal, även om det så klart finns fördelar rent bevismässigt med att upprätta ett skriftligt avtal. Det finns därmed inget krav på att en säljare måste upprätta ett köpeavtal när en vara säljs, inte heller om båda parterna är bolag. Svaret på din fråga är alltså nej. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden mellan anbud och utbud?

2019-10-22 i Avtal
FRÅGA |Hej! I helgen skulle jag och några kompisar ut på krogen, där det var inträde och kö. Vi ställde oss i kön innan kl 23, då inträdespriset kostade 70kr, men pågrund av att kön var lång så kom vi in efter kl 23, då inträdet höjts till 120kr. Vi blev såklart irriterade på detta då vi vart där innan i god tid, och fått vänta på att bli insläppta pågrund av att man släppt in horder av folk som haft lista in till krogen, så när vi skulle betala inträdet kom jag och tänka på en sak min gamla juridiklärare sagt: att en beställning sker i samma stund man ställer sig i kön. Vi lyckades med det här argumentet komma in för 70kr, men jag undrar fortfarande vilka lagar man kan använda för att styrka det här argumentet och vart man finner dom. Tack på förhand
André Blomquist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Denna frågan får besvaras utifrån allmänna avtalsrättsliga grundsatser och vi får utgå från avtalslagen (avtL). Utgångspunkten för all avtal är att ett avtal uppkommer genom anbud och accept. Ett anbud lämnas och en accept bekräftar anbudet, därefter har vi ett bindande avtal. Den som lämnar ett anbud är bunden enligt huvudregel under en skälig tid (jfr 3 § avtL). Frågan är om klubben har lämnat ett bindande anbud. Inledningsvis kan konstateras att priser och andra erbjudande som riktar sig mot en omfattande krets utgör s.k utbud (jfr 9 § avtL). Innebörden av utbud är att säljaren inte är bunden av sitt pris, utan uppfordrar andra att komma med anbud som säljaren i sin tur kan acceptera eller omförhandla. Detta får effekten av att alla priser du ser i skyltfönster eller i annonser om inträdespriser inte utgör bindande anbud. Ett av kraven på ett bindande anbud är nämligen att det ska vara riktat mot en specifik mottagare. Klubben har alltså inte lämnat ett bindande anbud, utan ett utbud. Rimligtvis är det så att om du kommer fram till dörren innan 23 kan du förvänta dig att betala 70 kr för inträde. Det är först vid dörren du kan lämna ditt anbud, och det är först när näringsidkaren får ta del av ditt anbud som ett avtal kan komma till stånd. För att bemöta din lärares påstående att "beställningen påbörjas i kön" uppfattar jag som att denne menade att genom att Du ställer dig i kön uttrycker du en vilja att ingå avtal med en näringsidkare. När du kommit fram i kön, lämnar du ett anbud som näringsidkaren sen får ta ställning till. Därefter uppstår eventuellt ett avtal. Hoppas du fick svar på din fråga,MVH

Är jag skyldig att läsa igenom ett standardavtal innan jag skriver under?

2019-10-19 i Avtal
FRÅGA |Är jag skyldig att läsa igenom ett standardavtal om jag skriver under?
Johannes Norrman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du är inte skyldig att läsa igenom ett standardavtal innan eller efter du skriver under det, men du blir bunden av dess villkor även om du inte läst det ordentligtAvtal sluts i svensk rätt genom angivande av anbud och accept (1 § avtalslagen). Det finns generellt sett inget straff för någon som fått ett anbud (t.ex genom ett standardavtal som denne skall skriva under) om denne låter bli att sätta sig in i alla detaljerna i avtalet, och skriver under detta ändå. Inte heller finns det någon skyldighet att läsa igenom avtalet ordentligt efter det att man skrivit under det. Däremot, och detta är väsentligt, så blir du bunden av villkoren i standardavtalet när du skriver under det, även om du inte läst igenom avtalet ordentligt. Du kan alltså i regel inte komma i en bättre avtalsmässig ställning, genom att låta bli att läsa igenom villkoren - samtidigt hamnar du som regel inte heller i en sämre avtalsmässig ställning, jämfört med om du läst igenom allt noggrant och sedan skrivit under på det ändå.Undantagsvis kan det tänkas att en enskild person slipper bli bunden av ett visst villkor i ett standardavtal som denna inte kände till (för att de inte läste igenom ordentligt); det rör sig då om villkor som i förhållande till avtalet i övrigt är såväl överraskande (avvikande, onaturliga) som betungande (påtagligt negativa för dig). Den starka huvudregeln är dock att du blir bunden även om du inte läst, och det skall till något ganska rejält övertramp från motpartens sida för att du ska slippa bundenhet. Svaret på din fråga är alltså att du inte är "skyldig" att läsa igenom villkoren i ett standardavtal, men att det ändå är en mycket god idé att göra det ändå, eftersom du som huvudregel blir bunden av hela avtalet om du skriver under.Lyckönskningar och hälsningar,