Förklaringsmisstag - Vad gäller?
Hej, har ett underskrivet avtal med Leaseplan angående privatleasing men de hävdar ond tro och vägrar hålla avtalet. De ringde och meddelade att avtalet var ogiltigt dagen efter att jag fått deras anbud och menar att jag borde ha insett att 6620kr/mån var orimligt när de nu vill ha 8600kr/mån.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen, AvtL).
Din motpart åberopar vad som inom avtalsrätten brukar kallas för förklaringsmisstag, vilket är en ogiltighetsgrund som regleras i 32 § 1 st. AvtL. Där sägs att den som avgivit en viljeförklaring, vilken i följd av felskrivning eller annat misstag å hans sida fått annat innehåll än åsyftat varit, vare icke bunden av viljeförklaringens innehåll, där den, till vilken förklaringen är riktad, insåg (subjektiv bedömning) eller bort inse misstaget (objektiv bedömning). Språkbruket i lagtexten är ålderdomligt, men motsatsvis och något förenklat innebär ovanstående att den som i ett avtal har skrivit fel blir bunden av sin felskrivning om motparten är i god tro.
Problemet i den här typen av situationer är att det egentligen inte föreligger någon gemensam partsvilja. Generellt kan sägas att den som gör ett misstag i form av en felskrivning saknar subjektiv vilja att ingå ett avtal i enlighet med förklaringsmisstaget. Inte sällan är det slarv som ligger bakom ett sådant misstag varför den parten inte brukar betraktas som särskilt skyddsvärd. Huvudregeln är således att envar bär risken för sina egna eventuella misstag, jfr Högsta domstolens (HD) avgörande NJA 1991 s. 3. Men viss hänsyn tas även till styrkeförhållandet mellan avtalsparterna och i allmänhet anses en konsument vara mer skyddsvärd än dennes motpart, dvs. näringsidkaren.
Din ärendebeskrivning är ganska kort och utan ingående kunskap om alla för ärendet relevanta omständigheter är det svårt att göra en adekvat bedömning, vilket du säkert förstår. Jag vet inte heller vad leasingupplägget avser för typ av objekt. Men såvitt jag kan bedöma åligger det din motpart att föra bevisning om att du förstod eller i vart fall borde ha förstått att det rörde sig om en felskrivning, dvs. att du var i ond tro vid tidpunkten för avtalets ingående. För att kunna utröna om så var fallet tas ofta hänsyn till rådande lokal praxis i den aktuella branschen och andra relevanta jämförelseindex.
Just handelsbruk/branschpraxis brukar nämligen ofta nyttjas av domstolar vid avtalstvister. Det innebär att avtalet kommer att ses i ljuset av vad som är vanligt förekommande i en viss bransch, vilket då sker genom att domstolen (eller parterna) inhämtar sakkunnigutlåtanden från olika bransch- och/eller intresseorganisationer. HD har uttalat att det i allmänhet är naturligt att utgå från att avtalsvillkor ska fylla en förnuftig funktion och utgöra en rimlig reglering av parternas intressen, se NJA 2001 s. 750. Att ta hänsyn till vad som är ett vanligt förekommande avtalsinnehåll i branschen kan också objektivt sett sägas ligga i linje med vad parterna vanligtvis har (kan) förvänta sig, jfr NJA 1989 s. 269 där HD tog fasta på vad branschorganisationer uttalat om hur en bestämmelse om borgen normalt sett tillämpades i branschen.
Notis: HD styr rättspraxis på det här området och är den yttersta uttolkaren av all sådan lagstiftning. Genom sina avgöranden skapar domstolen s.k. prejudikat (normerande/vägledande rättsfall), vilka övriga domstolar i lägre instanser (tingsrätter och hovrätter) informellt har att följa.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammanfattningsvis ska traditioner och gängse praxis beaktas när ett avtalsinnehåll ska tolkas och fastställas. Det finns således inget givet svar på vad som gäller i ditt fall, men sannolikt torde det vara din motpart som bör stå risken för den nu uppkomna situationen.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
