Nekad försäkringsersättning

2011-10-03 i Avtal
FRÅGA |Hej.Våran son lånade en kompis EU-moped (bara trafikförsäkrad) och råkade krocka den.Den gick inte att reparera så då blev vi tvungna att köpa en ny för 14000! Försäkringsbolaget säger att vi inte får någon ersättning! Är detta möjligt? Vad ska man då ha drulleförsäkring för?
Kerstin Eifrém |Hej och tack för din fråga! Eftersom mopeden endast var trafikförsäkrad täcker inte försäkringen skadorna som uppstått på mopeden vid en krock som du har orsakat själv. För att ha det skyddet måste mopeden vara helförsäkrad. Drulleförsäkring, eller allriskförsäkring som det heter hos vissa bolag, är ett komplement till hemförsäkringen och gäller skador på den egendom som omfattas av hemförsäkringen. Skador på ett fordon omfattas inte av hemförsäkringen, och det är förmodligen på den grunden som ditt försäkringsbolag har nekat dig ersättning. Se i dina försäkringsvillkor till hemförsäkringen för en mer utförlig beskrivning av vad som ingår. Hoppas mitt svar har hjälpt dig! Vänliga hälsningar

Icke avtalat räntekrav på fordran

2011-09-29 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag är skyldig en privatperson ca 430 000 kr, som jag enligt överenskommelse avbetalar med 4000 kr/månad. Jag arbetar i hans åkeriföretag. Vi har haft en del problem men jag betalar av varje månad 4000 kr av min skuld till honom. Vi har ett kontrakt mellan parterna att min skuld till honom är 500 000Kr (2009) har betalat ca 70000 under tiden. Nu hotar han med att kräva mig på ränta på 4000 kr förutom 4000 kr avbetalningsbeloppet.(vi hade ett AB som gick i konkurs) Min fråga är kan han kräva mig på ränta 4000 kr kan han sälja min skuld? i så fall till vem? och skulle det vara lönsamt för honom.... Det finns inga transaktioner att han lånat mig pengar eller kan kräva mig på ränta om annat. Kontraktet gäller bara att jag är skyldig honom pengarna och att jag betalar av med 4000 per månad, om jag inte jobbar för honom betalar jag 4500 kr. Snälla hjälp, är väldigt orolig kan inget om juridik. Han däremot har en fru som är jurist som kan lagen. Han har också hotat mig och min familj. Tacksam för svar. MvH Håkan
Alexander Wagner |Hej Håkan! Tack för din fråga. Borgenären (din motpart) har ingen rätt att kräva dig på någon ränta, eftersom detta inte har tagits upp i avtalet. Det är alltså avtalet som reglerar vad som gäller och inte gäller mellan dig och borgenären. Dock har borgenären rätt att sälja din återstående skuld (430.000 kr). Som du förstår så måste borgenären sälja din skuld till ett lägre pris än 430.000 kr för att någon skulle vara intresserad av att köpa den. Detta innebär att han tjänar mindre på att sälja skulden än att låta dig betala vad du är skyldig honom. Anledningen till att borgenären skulle vilja sälja din skuld är att han får in pengarna snabbt. Istället för att vänta nästan 9 år på att skulden ska vara avbetalad så får han alltså ut en mindre summa pengar direkt. Lycka till! Mvh.

Giltighet på presentkort

2011-08-28 i Avtal
FRÅGA |Jag har fått ett presentkort som var väldigt otydligt skriven, gällande datum.när jag sedan skulle använda den hos massören säger hon att den är bara giltig i 3 månader efter köp. Kan detta stämma,? (Hon är själv från ryssland)
Louise Modin |Hej!Det är upp till försäljaren att bestämma hur länge som ett presentkort ska gälla så om de har som regel att det ska gälla i tre månader så är det tyvärr så.

Om fullmakter och handlande i strid med fullmakt

2011-06-18 i Avtal
FRÅGA |1. Vilken är den vanligaste typen av fullmakt och kan en fullmakt begränsas? Kan vem som helst vara fullmäktig? Vad händer ifall jag agerar i strid mot en fullmakt ? 2. Vad händer om jag tex köper något av någon som saknar fullmakt eller handlar strid mot en fullmakt? 3.Och vad innebär det att jag mot en fullmaktshavare kan betala berfirande verkan? Är det viktigt eller något som bara jurister behöver bry sig om?
Fanny Olsson |Hej! 1. Det är svårt att säga säkert vilken den vanligaste typen av fullmakt är då fullmakter inte registreras el.dyl. Ställningsfullmakter, dvs. att jag p.g.a. min ställning som exempelvis butiksbiträde i en butik har rätt att sälja butikens varor ses dock allmänt som en väldigt vanlig typ av fullmakt. Muntliga och skriftliga fullmakter är också relativt vanliga. Det finns inga hinder för ex. en omyndig att vara fullmäktig då denne själv inte är en del av avtalsförhållandet utan endast är en slags mellanhand mellan fullmaktsgivaren och tredje man (t.ex. en köpare eller säljare). Så därav kan man generellt säga att alla kan vara fullmäktig. 2. Om du som tredje man köper något av en person som saknar erforderlig fullmakt så blir inte den som faktiskt äger saken bunden vid det köpet då ingen fullmakt funnits. Det blir ju här ett fall då en person A säljer något denne inte äger till B där C är den rättmätige ägaren. De personer som köpet blir emellan är istället dig (B) och personen som sålt föremålet utan fullmakt (A). Den som sålt vad denne inte äger (A) kan här göra sig skyldig till brott enligt 8, 9 eller 10 kap. Brottsbalken beroende på omständigheterna kring försäljningen och hur personen i fråga fått tag i föremålet i fråga. Du (B) kan eventuellt, om du vet om att personen säljer något denne inte äger, göra dig skyldig till häleri enligt 9 kap. 6 § Brottsbalken. Om du som fullmäktig handlar i strid mot fullmakten, eller rättare sagt överträder den befogenhet/behörighet du fått via fullmakten blir resultatet olika beroende på vad för slags fullmakt du har fått. Jag kommer nedan redogöra för muntlig, skriftlig och ställningsfullmakt och resultatet om du överskrider den befogenhet/behörighet du fått i dessa men jag ska först klargöra några begrepp: Behörighet och Befogenhet vid skriftliga fullmakter: Gällande skriftliga (även kallade självständiga) fullmakter kan huvudmannen utöver vad som står i fullmakten ge särskilda inskränkande föreskrifter till fullmäktigen som inskränker dess behörighet. T.ex. kan man i den skriftliga fullmakten ha skrivit att fullmäktigen har rätt att köpa en bil till huvudmannen, men sedan ger huvudmannen fullmäktigen särskilda instruktioner muntligt om att bilen inte får kosta mer än 100 000 kr. Fullmäktige överskrider då sin behörighet om han köper en cykel istället för en bil, men sin befogenhet om han köper en bil för 200 000 kr istället för en för max 100 000 kr. God tro: Detta är då tredje man (dvs. den som blir ”drabbad” av fullmakten, typsikt sett en säljare eller köpare) inte insåg eller heller hade någon rimlig anledning att inse att ett visst förhållande förelåg, ex. om jag säljer en sak till A och A inte insåg eller hade någon rimlig anledning att inse att jag inte hade rätt att sälja saken till henne så var hon i god tro avseende att jag inte hade rätt att sälja föremålet. Om överskridande av befogenhet vid muntlig fullmakt: Muntlig fullmakt kallas också 18 § fullmakt och här anges i 11 § 2 st. Avtalslagen att om fullmäktige i dessa fall överskrider sin befogenhet enligt fullmakten så är inte fullmaktsgivaren bunden vid avtalet med tredje man. Det spelar i dessa fall ingen roll om tredje man var i god tro avseende att fullmäktige hade befogenhet att företa den aktuella rättshandlingen eller ej. Om överskridande av behörighet vid skriftlig fullmakt: Om man överskrider vad som rent faktiskt står i fullmakten (ex. köper en cykel istället för en bil) stadgas i 10 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen endast är bunden av vad fullmäktige företar inom fullmaktens gränser. Huvudmannen är därmed inte bunden vid rättshandlingar som fullmäktigen vidtar som inte faller inom fullmaktens gränser Om överskridande av befogenhet vid skriftlig fullmakt: Om fullmäktigen överskrider särskilda inskränkande föreskrifter som huvudmannen givit fullmäktigen stadgas i 11 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen inte är bunden vid rättshandlingen om tredje man inte var i god tro avseende att fullmäktigen hade rätt att företa rättshandlingen för huvudmannens räkning. Trodde tredje man (i vårt exempel om bilen; säljaren) att fullmäktigen hade rätt att köpa en bil för 200 000 kr för huvudmannens räkning är alltså huvudmannen bunden vid avtalet. Trodde säljaren inte att fullmäktigen hade sådan rätt att avtalet inte gällande mellan huvudmannen och säljaren. Om överskridande av behörighet vid ställningsfullmakt: Här har fullmäktigen rätt att förta handlingar som faller inom dennes behörighet genom tjänsten eller dylikt. Företar fullmäktigen andra rättshandlingar som faller utom tjänsten (ex. att butiksbiträdet börjar ge bort alla varor gratis eller tar kassan och ger bort pengarna) så är inte huvudmannen (butiken) bunden vid dessa rättshandlingar gentemot tredje man. Om man som fullmäktig gör så att tredje man lider skada (exempelvis genom att tredje man får sälja bilen igen till ett sämre pris till någon annan) p.g.a. att man överskrider sin befogenhet eller behörighet kan man som fullmäktig bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man enligt 25 § Avtalslagen. Detta gäller dock enbart om tredje man var i god tro avseende att man hade rätt att företa rättshandlingen och alltså inte om denne visste eller borde ha vetat om att man överskred sin befogenhet eller behörighet. Skadestånd gentemot tredje man bli aktuellt vid osjälvständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; muntliga fullmakter) Om man som fullmäktig gör så att huvudmannen lider skada kan man bli skadeståndsskyldig gentemot denna enligt uppdragsrättsliga regler som jag inte kommer redovisa för här. Skadestånd gentemot huvudmannen blir aktuellt vid självständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; skriftliga fullmakter och ställningsfullmakter). 3. Att man mot en fullmäktig/fullmaktshavare kan betala med befriande verkan innebär att jag som tredje man kan betala till fullmäktige och då inte vid ett senare skede kan bli tvungen att betala igen till huvudmannen. Min betalning till fullmäktige befriar mig alltså från framtida betalningsskyldighet, vilket givetvis är väldigt viktigt för alla som handlar med någon genom fullmakt. Ingen vill ju behöva betala för samma sak två gånger! Hoppas detta besvarar dina funderingar kring fullmakter! Vänligen,

Osjälvständiga fullmakter

2011-09-30 i Avtal
FRÅGA |Hej Har en fråga om avtal.Om säljaren har köpt en maskin och denna är installerad och både order och installation är godkänd. Sedan säger köparen att personen som har skrivit på ordern och godkänt den inte har behörighet att göra det och vill följdaktliktigen inte betala. Personen agerad som han hade befogenhet att köpa och om vi hämtar grejern måste vi återställa säger köparen. Vad har vi för rätt att få betalt eller ta tillbaka grejerna?
Martina Blomberg |Hej, Fullmakt innebär att man handlar i annans namn för annans räkning. Reglerna om fullmakt finner du i 2 kap. Avtalslagen, https://lagen.nu/1915:218#P10S1. Det finns olika former av fullmakter och för dessa gäller olika regler. Det framgår inte av din fråga vilken situation detta rör sig om så jag kommer därför att ge dig en översiktlig beskrivning över de olika fullmakternas regler. Det finns två "grupper" av fullmakter: självständiga fullmakter och osjälvständiga fullmakter. De självständiga fullmakterna är fullmakter där tredje man (säljaren i detta fall) själv kan skaffa sig en uppfattning om fullmaktens existens och innehåll. Som exempel på dessa kan nämnas: Ställningsfullmakt: se 10 § 2 st AvtL Meddelande till tredje man: se 13 § AvtL Kunggörelsefullmakt: 14 § AvtL Skriftlig fullmakt: 16 § AvtL Prokura: se även prokuralagen Toleransfullmakt (ej lagreglerad) Kombinationsfullmakt (ej lagreglerad) Den andra gruppen, osjälvständiga fullmakter, kännetecknas av att de är mer "osäkra" än de självständiga avseende existens och innehåll. En person som förlitar sig på att en annan person har en så kallad osjälvständig fullmakt tar därför en större risk och har mindre möjligheter att argumentera för att tredje man blivit bunden av fullmäktiges(den person som påstår sig ha fullmakten) agerande. Till denna gruppen hör: uppdragsfullmakt: se 18 § AvtL så kallad § 18-fullmakt Skillnaden mellan dessa grupper ligger i fullmäktiges befogenhet (vad han har rätt att/får göra enligt fullmaktsgivaren) och hans behörighet (vad han har rätt/kan att göra enligt fullmakten. Vid t.ex. skriftliga fullmakter (självständig fullmakt) framgår fullmäktiges behörighet av själva fullmakten, alltså att denne har rätt att köpa en maskin eller ta emot en levererad vara medan befogenheten oftast inte framgår direkt av fullmakten i sig utan istället är något som bestämts mellan fullmaktsgivaren och fullmäktige. Vid uppdragsfullmakt (osjälvständig fullmakt) är behörighet och befogenhet istället samma sak då det inte finns något annat för motparten att förlita sig på än fullmäktiges ord på att denne har fått en fullmakt från fullmaktsgivaren med visst innehåll. Har fullmäktige agerat i enlighet med fullmakten oavsett dess form gäller att fullmaktsgivaren är bunden av detta, se 2 kap 10 § AvtL, https://lagen.nu/1915:218#P10S1. Om däremot fullmäktige har agerat inom ramen för behörigheten (har har köpt en maskin så som fullmaktsgivaren ville) men utanför befogenheten (han har köpt maskinen till ett för högt pris) gäller för de självständiga fullmakterna att fullmaktsgivaren inte är bunden av fullmäktiges rättshandlande förutsatt att tredje man var i ond tro (insåg eller borde insett att fullmäktige handlade utanför sin befogenhet), se 2 kap 11 § AvtL, https://lagen.nu/1915:218#P11S1. Vid osjälvständiga fullmakter gäller istället att fullmaktsgivaren inte blir bunden av fullmäktiges agerande när detta sker utanför befogenheten/behörigheten (som ju är samma sak i dessa fall) oavsett att tredje man var i god tro om fullmaktens innehåll, se 2 st. samma §, https://lagen.nu/1915:218#P11S2 Det är alltså av denna anledning som tredje man som ingår avtal grundat på en osjälvständig fullmakt tar en större risk att avtalet inte kommer anses bindande. Det är som sagt oklart i din fråga vad som har hänt och därför svårt att skaffa sig en uppfattning om vad som gäller i ditt fall. Vad som gäller vid fullmakter har nämligen också att göra med sedvana inom olika branscher etc då detta påverkar hur den ena och den andra parten borde uppfatta varandras agerande, om det anses normalt eller onormalt och liknande. Skulle det dock vara så att köparen personligen har köpt varan, förhandlat om pris och beställt leverans/installation av varan och att därför endast ett mottagande av varan har skett genom fullmakt har jag svårt att se att köpet skulle kunna återgå på denna grund då det är köparen själv som faktiskt bundit sig själv. Handlar det dock om att varan på något sätt inte stämmer överens med vad köparen beställt och någon annan med stöd av en icke existerande osjälvständig fullmakt har godkänt mottagandet av leveransen och installation så kan detta vara ett exempel på när du som tredje man får stå risken att mottagandet/installationen inte har gått korrekt till och alltså inte binder köparen då fullmäktige agerat utanför sin behörighet/befogenhet (detta aktualiserar inte nödvändigtvis ett hävande av avtalet utan istället regler om omleverans etc, men det är en annan fråga). Om ni skulle komma fram till att personen i fråga agerat utan fullmakt (som jag tolkar din fråga är den osjälvständig) gäller att köparen i detta fall inte är bunden av fullmäktiges agerande oavsett om du som säljare/tredje man var i god tro angående detta. Det betyder alltså att det agerande som fullmäktige vidtagit ska återgå, från båda sidor. Förutsatt att du var i god tro om fullmäktiges agerande kan du föra ett skadeståndsanspråk mot denne enligt 2 kap 25 § AvtL, https://lagen.nu/1915:218#P25S1. Med vänlig hälsning

Fullmakt

2011-09-22 i Avtal
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan uppdrag och fullmakt?
Lina Hjorter |Hej, Avtalslagen 2 kap (https://lagen.nu/1915:218) behandlar fullmakter. Enligt 10§ är en fullmakt ett uppdrag att utföra något för en annans räkning. Fullmakten kan som huvudregel vara både muntlig och skriftlig. En sk ställningsfullmakt kan även finnas till följd av ett agerande mot tredje man, exempelvis när en kassör anställd i en matvarubutik säljer livsmedel till en kund, vilket faller inom kassörens behörighet. Kassören anses då ha en fullmakt från affären att sälja livsmedel eftersom detta ligger inom kassörens arbetsuppgifter. Med vänlig hälsning,

Ändring i avtal, trots tidigare överelskommelse.

2011-06-30 i Avtal
FRÅGA |Jag har skrivit på ett kontrakt där motparten skrivit in något vi inte kommit överens om. Jag uppmärksammar detta ca en månad efter underskriften och påpekar det hela att jag då vill bryta kontraktet och motparten då skriver att hon vill komma överens och att vi ska lösa det hela. Några dagar senare tar upp frågan med kontraktet igen och hon återigen skriver att vi ska lösa det hela. Det ursprungliga avtalet finns på mail där vi kommer överens om vad som ska gälla. Det finns alltså i skrift det avtal vi kom överens om från början och jag har motstridigt mig det kontrakt jag skrivit på i efterhand också i skrift. Kan hon nu hävda kontraktsbrott i efterhand?
Mari-Helen Schöllin |Hej Enligt 6 § Avtalslagen(AvtL), se https://lagen.nu/1915:218#P6S1, gäller att ett svar som innehåller tillägg, inskränkning eller förbehåll som inte överensstämmer med anbudet, ska anses vara ett avslag i förening med nytt anbud. I detta fall har du dock skrivit på det nya anbudet och ett bundet avtal har uppkommit. Grundregeln är att avtal ska hållas. Men eftersom ni kommit överens om ett annat innehåll vid ett tidigare tillfälle och du dessutom fått bekräftat av motpartet att situationen ska "lösas", så verkar det som att ni är överens om att det avtal du skrev på inte överensstämmer med det ni faktiskt kommit överens om. Nu vet inte jag vad saken gäller, men i de allra flesta fallen behövs inte ett på papper nedskrivet avtal för att avtalet ska vara giltigt. Er mailkontakt och era eventuella muntliga överenskommelser gäller därför (förutsatt att ni inte avtalat om något som måste ha ett visst "utseende"). Eftersom det ni har kommit överens om gäller så kan hon inte hävda kontraktbrott så länge du håller dig till överenskommelsen. Skulle ni vara oense om att er första överenskommelse inte är den som gäller skulle kanske 30 § AvtL vara till din hjälp eller 33 § AvtL, då hon gett dig skäl att tro att det du skrev på var detsamma som ni tidigare kommit överens om via mail. Men om du har kvar de mail ni skickat mellan er och det som du berättat framgår och om min uppfattning av vad du berättat stämmer, så bör det inte vara någon större tvekan om vad avtalet egentligen ska innehålla. Hoppas att detta var till hjälp. Med vänliga hälsningar

Krav efter trafikolycka

2011-06-16 i Avtal
FRÅGA |Min son var med om en trafikolycka för ca 12 år sedan.Vid detta tillfälle utföll viss ersättnig för skadan.Samtidigt skrev dom på ett papper där dom förbands sig att inte ställa ytterligare krav.Han har sedan många år problem med sin rygg hänförande till skadan. Kan krav ställas till försäkringsbolaget, eller är det kört?
Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Eftersom ett avtal har ingåtts om att inte ställa ytterligare krav, blir det problematiskt att återkomma med nya anspråk. I avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218) finns ett antal ogiltighetsgrunder, såsom svek, då det går att angripa ett avtal om till exempel en avtalspart utnyttjat den andres trångmål eller beroende ställning. Men det verkar ej ha skett i detta fall, och då återstår möjligheten med 36§ avtalslagen. 36§ anger följande: Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Det ska dock väldigt mycket till för att ett avtal ska jämkas eller lämnas utan avseende med stöd av ovan nämnda paragraf. Dessutom måste preskriptionstiden i trafikskadelagens 31§ (https://lagen.nu/1975:1410#P31) beaktas. Mvh