Lawline svarar
Hej,
När A bad B om hjälp att för A:s räkning köpa en ny dator, uppstod ett fullmaktsförhållande som regleras i avtalslagen (1915:218). I och med A:s meddelande är B bemyndigad att i A:s namn företa rättshandlingar gentemot tredje man (säljaren). Eftersom fullmaktsavtalet gäller internt mellan A och B samt att säljaren inte är medveten om fullmaktsförhållandet så rör det sig om en så kallad uppdragsfullmakt vilken beskrivs i 2 kap 18 § avtalslagen. se https://lagen.nu/1915:218#P18S1
För uppdragsfullmakter gäller att behörigheten (köpa dator) och befogenheten (för 6000 kr) sammanfaller. Om någon av dessa överskrids är A, trots säljarens goda tro, inte bunden av rättshandlingen enligt 2 kap. 11 § 2 st. avtalslagen. se https://lagen.nu/1915:218#P11S1
A är alltså inte bunden av köpet, däremot kan B enligt 25 § avtalslagen bli skyldig att ersätta säljaren för eventuell skada han lider av att köpet inte kan göras gällande emot A.
Reglerna om skriftlig fullmakt regleras i 2 kap. 10 § avtalslagen. Om A i en skriftlig fullmakt föreskrivit att B för A:s räkning får köpa en dator (behörighet), men muntligen meddelat B att priset inte får överstiga 6000 kr (befogenhet), är ogiltigheten av rättshandlingen beroende av om säljaren varit i ond tro. Detta framgår av 2 kap. 11 § avtalslagen. Har säljaren inte varit i ond tro (vilket blir en bevisfråga) är A således bunden av köpet.
Min bedömning är att A har en bättre utgångspunkt att yrka ogiltighet med stöd av reglerna för uppdragsfullmakt. Då B har gått utöver sin behörighet kan avtalet inte göras gällande mot A.
Med vänliga hälsningar