Konkludent handlande och avtalsbundenhet

2016-01-15 i Avtal
FRÅGA |HejFör ett antal år sedan (2013) hade vi en leverantör som inte uppfyllde överenskomna krav. Vi kom då överens med företagets VD att vi skulle vidarefakturera en faktura i sin helhet. Kopia har bifogats vid vår vidarefakturering vad som avses. Detta har skett varje månad men i maj i år slutade de att betala. Nu menar de att de har gjort en intern kontroll och endast ska stå för en del av det innehållet i den vidarefakturerering som gjorts och vill nu att vi betalar dem mellanskillnaden.Det bevis som vi har är muntligt men det finns även ett mail där deras fd VD bekräftar att vi skall vidarefakturera en del. Överenskommelse som vi senare kom fram till muntligt var att den skulle vidarefaktureras i sin helhet. För övrigt så har de ju betalat sedan 2013. Vi skickade flera påminnelser och efter det ett inkassokrav. Jag har bett om ett möte men de säger att VD som gjorde uppgörelsen har slutat och hänvisar bara till den mail korr som fanns.Räcker vårt bevis med att de faktiskt har betalat flera år nu?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vanligtvis ingås avtal genom en anbud-accept modell. Säljaren kommer med ett anbud som köparen accepterar och därigenom uppstår ett avtal. Avtal kan också ingås genom så kallat konkludent handlande, vilket innebär att en part aktivt handlar på ett sådant sätt som bekräftar att denne anser sig bunden av ett avtal. Ett sådant avtal ingås utan någon uttrycklig viljeförklaring från någon av parterna. Några exempel på avtal som ingås konkludent är när man löser en parkeringsbiljett, handlar i en matvarubutik eller tar ut pengar från en bankomat. Det finns skäl att anse att vidarefaktureringen i sin helhet har accepterats genom konkludent handlande.I ett viktigt fall från Högsta domstolen, NJA 1961 s. 658, ansågs avtal ha slutits genom konkludent handlande där ett bolag vid ett flertal tillfällen levererat vitvaror till en kommun. Avtalet hade inte träffats före leveransen. Bolaget hade däremot utgått från att avtal träffats, vilket kommunen måste ha insett eftersom kommunen adresserats och fakturerats för varorna. Eftersom kommunen utkvitterade varorna ansågs de handlat konkludent och därmed accepterat avtalet, de kunde därför inte undgå betalningsskyldighet. Det i frågan aktuella företaget har mellan 2013 och maj 2015 betalat fakturorna, som jag förstår det har inkassokraven ägt rum därefter. Det här talar onekligen för att företaget ansett sig bundna av avtalet.När ett avtal kommer till genom konkludent handlande måste vid tveksamheter bestämmas vad avtalet innehåller, det görs genom s.k. avtalstolkning, vilket kan vara svårare att avgöra än om avtal föreligger eller inte. Vid avtalstolkning är två typer av tolkning aktuella. Det första är utfyllning, om avtalet inte reglerar det som parterna tvistar om. Vid avtalstolkning tas hänsyn till tvingande regler - om det finns någon icke avtalsbar lagregel som anger hur tvisten ska lösas. Partsbruk - om parterna ingått avtal tidigare med varandra kan man se hur avtalet såg ut då. Handelsbruk/sedvänja - man ser om det finns någon tydlig sedvänja i branschen. Dispositiva regler - Finns det t.ex. en regel i köplagen som gäller? Ändamålsövervägande - man söker i lagstiftning för att hitta en utfyllande regel som liknar detta fall. Man gör en jämförelse med en liknande situation, t.ex. hyra och köp.I det aktuella fallet vore det tvistliga endast huruvida företaget ska betala fakturorna. Därför kan man förhoppningsvis undvika att avtalstolkning görs. Det måste anses vara tydligt att företaget har en betalningsskyldighet för fakturorna. Bara att företaget utan tvekan betalat är enligt mig nog bevis.Det är också en princip inom svensk avtalsrätt att muntligt och tillskrivet går före det tryckta avtalet. Om man bemödat sig med att skriva till något eller muntligen lägga till något anses det vara anpassat till den individuella situationen och går alltså före det tryckta avtalet vid motsägelser. Sammanfattningsvis har betett sig på ett sätt som tydligt indikerar att ni ändå haft en gemensam partsavsikt när avtalet ingicks och de således anser sig bundna till det. Detta menar jag eftersom företaget betalat fakturorna. I korthet har din motparts aktiva handlande bekräftat att denne har ansett sig bunden. Denne kan alltså inte undgå betalningsskyldighet för fakturorna. Tveka inte att kontakta mig om något är oklart eller om du vill få ytterligare rådgivning. Du kan kontakta mig på:daniel.scharff@luf.seMed vänliga hälsningar

Sekretessavtal

2015-12-31 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur man skulle gå tillväga för att utforma ett bindande kontrakt eller avtal som tecknas mellan två privatpersoner (en i england) där det tydligt framgår att uppgifterna inte får föras vidare till tredjepart annan än myndighet t,ex polis eller sjukvård vid misstanke om brott. Tacksam för svar. / Jonas
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utifrån din fråga ser det ut som att du vill upprätta en typ av sekretessavtal där det ska finnas undantag för giltigheten när det gäller myndigheter och att det ska gälla mellan två privatpersoner. Vid utformandet av avtalet finns det olika tjänster att tillgå så att det blir juridiskt rätt både i Sverige och i England. I Sverige finns det inget specifikt formkrav på sekretessavtal enligt avtalslagen 1 §, vilket innebär att muntliga avtal är lika bindande som skriftliga men det rekommenderas självklart att ni skriver ner det. Att tänka på vid utformandet av ett sekretessavtal är vilka personer som ska bindas av avtalet, varför ni upprättar avtalet, under hur lång tid det ska löpa och då självklart vilken information det ska omfatta. Ni kan även lägga in en vitesklausul vid avtalsbrott samt bestämma i vilket land avtalsbrottet ska prövas om det skulle bli aktuellt. Självklar bör avtalet vara skrivet på engelska då det även ska gälla i England. Viktigt att se upp för är att ni inte ingår ett pactum turpe, vilket är ett avtal som rör någon typ av brottslig verksamhet. Ett sådant avtal är ogiltigt i sig och har ingen verkan om någon av er bryter mot det. Hoppas att du fått svar på din fråga!Gott Nytt År

Återkrävande av överenskommen ersättning

2015-12-30 i Avtal
FRÅGA |jag hade en relation med en man som gav mig 7000 kr plus resor och annat som vi hade kommit överrens om att jag skulle få i utbyte mot att vi skulle umgås. Nu en månad senare när vi inte träffats så mycket kräver han tillbaka varenda krona ungefär 13 000 kr. Han pressar mig på dessa pengarna och berättar för mig att om jag inte ger tillbaka allt som jag har fått av honom kommer han att skriva ut denna relation och göra den offentlig. vad säger lagen? går de att kräva tillbaka pengar som man givit till någon?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Har någon gett dig pengar som ett led i en överenskommelse om umgänge är denna person bunden vid det. Man kan i efterhand inte kräva tillbaka pengarna på grund av att man ångrar sig. I svensk rätt gäller rättsgrundsatsen att avtal ska hållas. Det finns inga omständigheter som framkommer av din fråga som skulle innebära att överenskommelsen skulle vara ogiltig och att du skulle behöva ge tillbaka pengarna.Att tvinga någon att ge en pengar med hot om att lämna menligt meddelande (t.ex. göra en sexuell förbindelse offentlig) kan dessutom bedömas vara olaga tvång enligt 4 kap. 4 § brottsbalken (1962:70). Den som begår olaga tvång kan dömas till böter eller fängelse i upp till två år. Vänliga hälsningar,

Betalning av hyra efter uppsägning

2015-12-22 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag hyr en stallplats på obestämd tid utav en privat person, jag har skrivit på ett kontrakt där det står med att de är tre månaders uppsägning. Jag har nu sagt upp stallplatsen och ägaren vill kräva mig på tre månadshyror. Kan hon verkligen göra detta? Jag har aldrig fått kvitto på mina betalningar till henne utan hon har alltid velat ha pengarna i handen utan dokument på att betalning har skett vilket får mig att tro att hon ej har bokfört det överhuvudtaget. Med de sagt så undrar jag om hennes kontrakt verkligen är juridiskt bindande?Tacksam för svar!
Matilda Crone |Hej och tack för din fråga!Frågan om huruvida avtalet om hyra av stallplats är juridiskt bindande är varken beroende av om du fått kvitto på dina betalningar eller av om uthyraren bokfört dessa. Som det ser ut är det därför så att du ska betala för hyra under uppsägningstiden, dvs tre månader i enlighet med avtalet.Vänligen,

Avtal genom konkludent handlande

2016-01-13 i Avtal
FRÅGA |Vad heter den juridiska benämningen på det "avtal" man sluter då man åker in på en parkeringsplats
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det avtal man sluter när man pakerar sin bil på en avgiftsbelagd parkeringsplats brukar benämnas avtal genom konkludent handlande. Det som är utmärkande för ett sådant typ av avtal är att en avtalspart utför en rättshandling, i detta fall parkerar på parkeringsplatsen och betalar avgiften, utan att på något annat sätt uttrycka en vilja att ingå ett avtal med motparten. Handlingen att parkera och sedan betala för det får anses vara ett uttryck för viljan att ingå avtalet. Ett annat typiskt exempel på avtal genom konkludent handlande är att när man stiger på en spårvagn eller en buss. Hoppas det var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Formkrav för avtal

2015-12-30 i Avtal
FRÅGA |Hej!Om två personer skriver ett avtal där båda skrivit under med namn, datum och ort är inte det juridiskt bindande?
|Hej och tack för din fråga!Huvudregeln är att avtal inte är bundna av några formkrav. Alltså kan ett avtal se ut i princip hur som helst, även vara muntligt, bara parterna är överens om innehållet. Det du beskriver kan alltså vara ett bindande avtal, och att det är skriftligt och signerat med underskrifter gör att det vid en eventuell tvist blir lättare att bevisa att avtalet faktiskt har slutits av parterna som skrivit under det. Däremot finns en hel del undantag till denna huvudregel, och för vissa avtal finns vittneskrav och andra formkrav för att de ska bli juridiskt giltiga. Lämna gärna en kommentar och berätta vad det gäller för typ av avtal, så kan jag försöka ge dig ett lite bättre svar.Vänligen,

Förklaringsmisstag och tillitsprincipen

2015-12-29 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga! Jag var och hämta ut ett packet. Damen i kassan slog tydligen in fel belopp vid betalningen! Hon ringer mig senare och vill att jag ska komma o betala mellanskillnaden. Annars kommer dom och hämtar paketet igen! Är det mitt fel att dom tagit förlite betalt eller ansvaret ligger på butiken att se till att det blir rätt??
|Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Den bestämmelse som blir tillämplig här är 32 § Avtalslagen. Vid förklaringsmisstag gäller tillitsprincipen som regleras i just 32 § Avtalslagen, vilken anger att motparten (butiken) blir bunden av avtalet om du var i god tro. Om du istället var i ond tro, dvs du insåg, eller borde insett att priset var för lågt, då skyddas du inte utav 32 § utan ska betala mellanskillnaden. Det är dock upp till butiken att bevisa att du var i ond tro. Ifall det fanns ett angivet pris på paketet eller du visste om priset sedan innan och det uppenbarligen endast är ett mänskligt fel kommer du troligen anses vara i ond tro och betalningsskyldig. Med vänlig hälsning,

Utformande av avtal angående vinst i framtida fastighetsförsäljning

2015-12-20 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar hur jag ska utforma ett avtal mellan mig och min ex man där vi ska skriva att om han säljer huset inom fem år ska jag vara med och dela på den vinsten efter att avräkning gjorts för det han har investerat i huset. Jag är utköpt för marknadsvärdet.
Alexandra Kristofersson |Hej! Med hjälp utav Lawlines avtalstjänster kan vi enkelt hjälpa dig att upprätta det önskade avtalet med korrekt innehåll. Avtalen säljs till ett fast pris och vår leverantör Avtal24 garanterar fullständig korrekthet i avtalen. http://lawline.se/vara_tjanster/avtalOm du inte vill ta del av någon av våra avtalstjänster så gäller helt enkelt principen om att avtal ska hållas. Det gäller även om du och din ex man skulle sluta ett muntligt avtal. Problemet med muntliga avtal är att det kan bli svårt att bevisa i en eventuell rättstvist och det skulle dessutom kosta en massa pengar om man skulle välja att gå till domstol med frågan. Genom att istället upprätta ett skriftligt avtal så har du säkrat bevisning ifall någon problematik skulle uppstå. Det finns inget formkrav för avtal (undantag när det gäller fastighetsköp då man måste upprätta ett skriftligt avtal enligt 4 kapitlet 1 § Jordabalken) och avtalet kan alltså i princip innehålla vad som helst. Men utifrån vad du beskriver i frågan skulle jag rekommendera dig att i avtalet skriva det ni kommit överens om, samt datum och era underskrifter. Det kan även vara bra att göra en kopia av avtalet. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,