Andreas Vinqvist |Hej, Det beror helt på erat avtal er emellan om du har rätt till återbetalning eller ej. Vanligtvis avtalas om att en språngavgift ska utgå oavsett om stoet blivit dräktigt och man har i dessa fall ingen rätt till återbetalning av språngavgiften om stoet ej blivit dräktigt. Hur det föreligger i ditt fall kan jag inte uttala mig om då jag inte vet hur erat avtal är utformat, men förmodligen har du ingen möjlighet till återbetalning. De lagar som aktualiseras är Avtalslagen och till viss del Konsumentköplagen. Vänligen,

Andreas Vinqvist |Hej, Då ni avtalat om en bindningstid på 12 månader är ni bundna av detta avtal under hela tiden. Att det inträffat en omständighet som gör att ni inte kan utnyttja era medlemskort förändrar inte avtalets giltighet. Vänligen,

Angelica Hage |Hej. För avtal i Sverige gäller som huvudregel formlöshet, dvs att det är tillräckligt att en överensstämmande viljeförklaring föreligger mellan parterna för att avtalet ska komma till stånd, så som muntligt avtal. Den viktigaste fördelen med ett skriftligt avtal är att avtalet utgör ett bevis på att avtalet faktiskt kommit till stånd, att båda parter har bundit sig till att uppfylla respektive avtalsförpliktelser. (Om avtalet även är undertecknat av samtliga parter så är det ur bevishänseende än bättre.) Föreligger endast ett muntligt avtal så kan det bli mycket svårt att bevisa att ett avtal över huvudtaget har slutits. Ännu en fördel med det skriftliga avtalet är att tvister mellan avtalsparterna angående deras avtalsförpliktelser lättare kan lösas då det vid ett skriftligt avtal finns på pränt vad som gäller. Parterna kan därmed själva (eller med hjälp av juridisk vägledning) vända sig till avtalet vid osäkerhet om vad som gäller för att lösa tvisten. Några specifika fördelar med muntliga avtal är svårt att peka ut, mer än att de innebär ett enklare förfarande. I vissa fall är ett skriftligt avtal överflödigt på grund av att det rör något av ringa värde eller av annat skäl (som exempelvis när du lånar ut vinöppnaren till grannen eller liknande, du förväntar dig att grannen lämnar igen öppnaren utan att ha skrivit under ett avtal om detta). En fördel med muntliga avtal är däremot att det även är ett enklare förfarande att ändra avtalsvillkoren i avtalet. Men nackdelen är återigen att det kan bli svårt att bevisa eller uttolka vad som gäller enligt avtalet, vad parterna kommit överens om, när villkoren inte finns nedtecknade. Värt att poängtera är även att det ibland uppställs formkrav för vissa avtalstyper i lag, dvs att avtalet ska ingås på visst sätt. Det kan i lagen ställas krav på att avtalet ingås skriftligen, att parterna skriver under detta och att detta bevittnas, eller att tredje man godkänner avtalet. Dessa typer av formkrav kan inte avtalas bort mellan parterna utan måste genomföras för att ett giltigt avtal ska ha uppstått. För att ta reda på om det finns formkrav för den typen av avtal som man vill sluta får man se efter i lagtexten på det lagområdet som avtalet berör. Är det exempelvis ett överlåtelseavtal om överlåtelse av fast egendom som man vill upprätta så läser man i Jordabalken, handlar det om ett testamente så läser man i Ärvdabalken, gäller det ett konsumentkreditavtal så läser man i konsumentkreditlagen osv. De olika lagarna kan du hitta på https://lagen.nu/ Vidare kan man i ett avtal som man upprättat/upprättar, även avtala om formkrav. Dessa ska alltså finnas med i avtalet i fråga och kan även avtalas bort om parterna är överens om detta. Med Vänliga Hälsningar

Andreas Vinqvist |Hej, Nej, det finns inget krav på att ett avtal mellan två företag ska bevittnas. Även ett muntligt avtal är bindande för parterna. Däremot bör avtalet ske skriftligen för att parterna ska kunna bevisa vad som avtalats. Från detta finns undantag och vid t.ex. fastighetsköp krävs skriftligt avtal. Vänligen,

Martin Svensson |Hej! En muntlig fullmakt återkallas genom att man meddelar fullmaktstagaren om återkallelsen, se 18 § avtalslagen (AvtL). Detta kan ske muntligen eller skriftligen. En skriftlig fullmakt återkallas bäst genom att man tar tillbaka fullmaktsdokumentet och förstör det, se 16 § AvtL. Därutöver gäller även en allmän regel att tredjeman aldrig kan åberopa fullmakten om han fått meddelande att den inte ska gälla längre, se 12 § 2 st och 20 § AvtL. Även i 13 – 14 §§ finns regler hur man återkallar fullmakt som kommit tredje man till kännedom genom riktat meddelande (13 §) och fullmakt som givits genom tidning eller annan allmän kännedom (14 §). Som du kan se genom ovan paragrafer sker återkallelse beroende på hur fullmakten utfärdats. Avtalslagen hittar du här: https://lagen.nu/1915:218 Med vänliga hälsningar Martin Svensson

Sara Heikkinen |Hej, Det finns inga fasta regler för hur ett köpeavtal av lös egendom skall se ut. Det som kan vara värt att tänka på är att villkor som man avtalar tas med. Pris, vilka garantier som erbjuds och alla särskilda villkor. Exempelvis att för de fall att bilen inte får ett godkänt besiktningsprotokoll görs ett prisavdrag eller vad som avtalats. I de nya ordbehandlingsprogrammen såsom microsoft office word finns mallar som man kan använda sig som utgångspunkt. Köplagen gäller när det är två privatpersoner som köper och säljer varor till varandra. Det är viktigt att komma ihåg och reglerna i köplagen kan du hitta här https://lagen.nu/1990:931. Tänk på att utforma dina avtal så de stämmer överens med vad lagen säger om reklamationer och tidsfrister. Lycka till! Med vänlig hälsning,

Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Som jag förstår det, har en s.k. konkurrensklausul intagits i ditt anställningsavtal, vilken förbjuder dig från att bedriva med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet. Denna typ av klausuler regleras i 38 § avtalslagen, se https://lagen.nu/1915:218#P38S1. Utgångspunkten är att konkurrensklausuler är giltiga i svensk rätt, men att de kan jämkas eller ogiltigförklaras om de befinns gå längre än vad som är att anse som skäligt. Denna möjlighet till jämkning sker enligt samma bedömning som vid jämkning av andra typer av avtalsvillkor enligt 36 § AvtL (se https://lagen.nu/1915:218#P36S1). Det är inte ovanligt att en konkurrensklausul kombineras med en vitesklausul. För dessa fall gäller att medan den förra kan jämkas enligt 38§ AvtL, sker bedömningen av vitesklausulen enligt 36§. Dock gäller som vanligt att domstolen måste beakta avtalet i sin helhet för att kunna bedöma skäligheten av dess klausuler. I praxis har Arbetsdomstolen (AD) vid upprepade tillfällen haft att bedöma skäligheten hos konkurrensklausuler och därvid uttalat att de ska tolkas restriktivt, d.v.s. snävt (se bl.a. https://lagen.nu/dom/ad/2010:53). Sammanfattningsvis är alltså en konkurrensklausul inte ogiltig i sig, men den kan komma att jämkas enligt 38§ AvtL om den befinns vara oskälig. Denna oskälighet kan bestå i att klausulen gäller för en oskäligt lång tid efter det att anställningen avslutats, eller att den är alltför långtgående, så att den i praktiken hindrar arbetstagaren från att utöva sitt yrke för en lång tid framöver. En konkurrensklausul som enbart gäller under anställningstiden torde dock endast i undantagsfall kunna bedömas som oskälig, bl.a. med beaktande av den lojalitetsplikt som en arbetstagare anses ha mot sin arbetsgivare. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Martina Blomberg |Då en bostadsrätt utgör lös egendom är det Köplagens (KöpL) felregler som skall tillämpas istället för felreglerna i Jordabalken vilka reglerar köp av fast egendom så som en villa. Utgångspunkten för felbedömningen är avtalet mellan köparen och säljaren. Om bostadsrätten avviker från vad som avtalats mellan er anses fel föreligga (KöpL 17 §). Om bostadsrättens skick inte är omnämnt i avtalet görs felbedömningen utifrån vad köparen med fog kunnat förutsätta om dess skick. Detta innebär att det är omständigheterna vid köpet som avgör vad köparen kunnat förvänta sig. Är det en gammal fastighet med t.ex. gamla stammar i behov av byte kan detta vara en omständighet som bör sänka köparens förväntningar. Att laminatgolvet var skadat skulle kunna vara en omständighet som bör uppmärksamma köparen på lägenhetens skick, dock är detta svårt att bedöma då frågan inte beskriver omfattningen av skadorna på golvet. Det kan trots detta diskuteras om så omfattande skador som läckande ytterväggar borde uppmärksammats av köparen på grund av skadat golv men detta är som sagt något som måste bedömas utifrån omständigheterna i fallet. Om fel anses föreligga är det återigen avtalet som avgör ansvarsfrågan. Om avtalet innehåller någon form av friskrivningsklausul, t.ex. att den är såld i befintligt skick, så kan säljaren endast göras ansvarig under följande omständigheter: 1. Om säljaren före köpet har lämnat uppgifter om bostadsrättens egenskaper som kan antas ha inverkat på köpet. 2. Om säljaren underlåtit att informera köparen om väsentliga omständigheter om bostadsrättens egenskaper som säljaren måste känt till och som köparen med fog kunnat räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att denna information skulle påverkat köpet. 3. Om bostadsrätten är i väsentligt sämre skick än köparen med hänsyn till priset och övriga omständigheter med fog kunnat förutsätta. Skulle alltså avtalet innehålla en friskrivningsklausul och ingen av dessa tre situationer föreligger kan inget ansvar göras gällande mot säljaren (KöpL 19 §). Vid köp av bostadsrätter gäller ingen absolut undersökningsplikt så som vid köp av fast egendom. Innehåller avtalet ingen friskrivningsklausul kan dock en sådan eventuell undersökning komma att påverka ansvarsfrågan. Köparen kan nämligen inte åberopa fel som den måste anses ha känt till vid köpet (KöpL 20 §). Har en sådan undersökning av bostadsrätten förekommit kan inte köparen åberopa fel som antingen blev upptäckta under undersökningen, så som det skadade golvet, eller fel som köparen borde upptäckt vid undersökningen. Återigen kommer diskussionen om huruvida läckande ytterväggar är ett fel som man borde upptäcka vid en undersökning. Kommer man fram till att felet borde upptäckts vid en undersökning kan felet inte göras gällande mot säljaren. Skulle säljaren anses ansvarig för felet kan olika påföljder komma ifråga. Köparen har då rätt att kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag eller häva köpet samt kräva skadestånd (KöpL 30 §). Avhjälpande innebär att köparen har rätt att kräva att säljaren avhjälper felet utan kostnad för köparen (KöpL 34 §). Omleverans kan dock inte förekomma i detta fall då en bostadsrätt är ett så kallat specieköp som på grund av dess karaktär inte kan levereras på nytt. Om avhjälpande inte kommer ifråga inom skälig tid efter köparens reklamation kan köparen istället kräva prisavdrag eller häva köpet (KöpL 37 §). Kräver köparen prisavdrag, skall det beräknas så att förhållandet mellan det nedsatta och det avtalsenliga priset svarar mot förhållandet vid tidpunkten för avlämnandet mellan varans värde i felaktigt och i avtalsenligt skick (KöpL 38 §). För att köparen ska kunna häva avtalet krävs att felet är av väsentlig betydelse och att säljaren borde insett detta. Köparen kan också kräva skadestånd för eventuella skador som uppkommit på grund av felet (KöpL 40 §). Återigen är det svårt att bedöma det slutliga ekonomiska resultatet då frågan inte ger tillräcklig information om huruvida ni borde upptäckt felet eller vad som står i avtalet. Jag rekommenderar er att, om ni inte har gjort det, så snabbt som möjligt kontakta säljaren via mail och telefon (det är bra att ha så mycket som möjligt skrivet för att sedan använda det som bevis vid en eventuell tvist) så att ni inte går miste om ersättning på grund av att ni reklamerade för sent. Därefter bör ni kontakta ert försäkringsbolag för att få utrett vem som bör stå som ansvarig för skadorna i fråga. Det kan hända att det är en skada som bostadsrättsföreningens försäkringsbolag bör ta hand om, men om detta vet jag för lite för att kunna avgöra. Hoppas detta varit till någon hjälp. Lycka till.