Skiljedomsklausul i konsumentavtal

2013-04-12 i Avtal
FRÅGA |I ett civilrättsligt avtal mellan ett byggbolag och en privatperson (bostadsrättsinnehavare) finns avtalsvillkor att tvist ska hänföras till skiljenämnd som ska betalas av byggbolaget. Tvist föreligger nu och byggbolaget betalar inte beloppet till skiljenämnd för att starta skiljeförfarandet. Har jag rätt att lämna tvisten till tingsrätt och hänvisa att byggbolaget inte betalat för en skiljenämnd som avtalet anger?
|Hej,Skiljedomsklausul i avtal med konsument kan utgöra ett oskäligt avtalsvillkor som kan jämkas eller lämnas enligt 36 § avtalslagen. Det kan sannolikt tingsrätten pröva.(rådets direktiv 93/13/EEG 5 april 1993 om oskäliga villkor i konsumentavtal, bilaga punkt q, tar särskilt upp begränsning av konsumentens rätt att gå till domstol eller vidta andra rättsliga åtgärder så som ett exempel på ett oskäligt villkor i avtal med konsument).Om byggbolaget ska betala enligt avtalet, men underlåter detta, inskränks din rätt att få tvisten prövad. Det är en rättighet enligt Europakonventionen. Byggbolaget gör sig även skyldiga till avtalsbrott om de inte följer avtalet.Du bör kunna ta tvisten till tingsrätt om byggföretagets avtalsbrott inskränkt dina mänskliga rättigheter, eftersom staten måste säkra dessa. Tvisten kommer dock sannolikt att ligga i om skiljedomsklausulen är oskälig/rätten till tvistprövning. Sedan kan jag tänka mig att tingsrätten antingen prövar "huvudtvisten" alternativt ålägger byggbolaget att enligt avtalet betala för att den ska prövas av skiljenämnd.Har du tänkt att tvista med byggbolaget råder jag dig att kontakta en verksam jurist.Med vänliga hälsningar,

Avtal för förening

2013-04-11 i Avtal
FRÅGA |hej som förening kan vi upprätta ett avtal där alla som ingått muntlig överenskommelse att betala exempelvis 300:- varje månad kan skriva under så det är hållbart juridiskt? Mestadels medlemmar i styrelsen. Men var kan jag finna avtal av denna sort? Mvh 
Frida Karlsson | Hej, Er förening kan upprätta ett avtal som era medlemmar kan ingå. Ett muntligt avtal är lika juridiskt bindande som ett skriftligt. Skillnaden är att det är lättare att bevisa att avtalet existerar om det är skriftligt. Jag rekommenderar dig att kontakta en verksam jurist för att upprätta ett avtal anpassat till er förening och era individuella behov.  Vänligen,

Att "bestrida rättegångskostnader" - vilken innebörd ska skrivelsen ges?

2013-03-29 i Avtal
FRÅGA |Vad innebär det att avtalet säger att " vi bestrider rättegångskostnader vid skiljeförfarande oavsett utgång"? Är motparten då skyldig att betala rättegångskostnder för denne?
Rikard Wahlström |Hej, Tack för din fråga. Att bestrida någonting kan betyda bl.a. två saker: att motsätta sig någonting eller att betala för någonting. När fråga är om avtal blir avtalstolkning aktuell för att avgöra den avsedda innebörden av en klausul eller en skrivelse i en klausul, om denna inte kan utrönas på annat sätt. Huruvida motparten i detta fall är skyldig att betala sin medkontrahents rättegångskostnader i anledning av avtalet blir därmed beroende av vilken innebörd som ska ges till ordet bestrida. På den frågan har jag inget svar.  Med vänlig hälsning, 

Tolkning av avtal

2013-03-25 i Avtal
FRÅGA |Jag och en motpart gjorde en överenskommelse. Denna överenskommelse skrevs ned i form av ett skriftligt avtal som undertecknades av oss båda. Före undertecknandet - men tidsmässigt i direkt anslutning - gick vi igenom avtalet, punkt för punkt. Varje del tolkades gemensamt. Min motpart (som också var den som formulerade avtalet) tolkade och förklarade först vad han tyckte att vi nu avtalat. Jag la därefter omedelbart till min tolkning av avtalets innehåll, för det fall att jag hade avvikande mening eller enbart ville komplettera hans uttolkning. På en punkt hade jag en komplettering som, skulle det visa sig, hade stor vikt. Min tolkning accepterades och bejakades av min motpart, dock kom denna del av tolkningen inte med i själva avtalstexten. Jag levde dock i tron att eftersom vi pratat om min tolkning av avtalstexten vid den gemensamma genomgången av det skrifliga avtalet var den delen (min del) att betrakta som en muntlig överenskommelse (alltså ett muntligt avtal) väl så giltig som den skriftliga delen. Efter ett år visade det sig att min motpart "glömt" bort denna del. Jag gjorde gällande att den delen var giltig. Som svar fick jag att endast det skriftliga gäller. Jag insisterade, den muntliga delen gäller också. Min motpart sade sig inte minnas denna del i den muntliga genomgången av avtalstexten. Jag kunde bevisa att vi faktiskt muntligen gjort en gemensam tolkning av det skriftliga avtalet som också innehöll den del som jag alltså efter ett år hävdade gällde. Beviset jag har är en inspelning av samtalet, från början av förhandlingen till dess att vi skriver under.
Mattias Karlsson J |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår dig råder det nu oenighet om hur ert avtal skall tolkas.Huvudregeln vid avtalstolkning är att företräde skall ges till den gemensamma partsavsikten, om en sådan går att finna. I ditt fall har du en inspelning av ett samtal där avtalsparterna, i direkt anslutning till avtalsskrivandet, tillsammans diskuterar avtalets innebörd. Detta torde utgöra ett mycket starkt bevis för vad som var den gemensamma partsavsikten då avtalet slöts dvs. parternas gemensamma uppfattning om avtalets innebörd.

Fullmaktsfråga

2013-04-12 i Avtal
FRÅGA |Hej! Om jag som privatperson skriver ett kontrakt med en anställd och det senare visar sig att dennes chef/styrelse inte känner till kontraktet. Är kontraktet då ogiltigt eller gäller det fortfarande?
|Hej,Frågan rör fullmakt.En anställd på ett företag har en ställningsfullmakt att ingå avtal för företagets räkning. Denna fullmakt innehåller "schablonartade och i det dagliga livet ofta upprepade rättshandlingar". Exempelvis kan kassörskan för företaget ingå bindande köpavtal med kunder genom sin ställningsfullmakt.För att den anställde ska kunna ingå avtal för företagets räkning, men utanför sin ställningsfullmakt, krävs att företaget gett sin tillåtelse till det (skriftlig/muntlig/explicit fullmakt), att det tolererats flera gånger tidigare (toleransfullmakt) eller att flera omständigheter kombinerat ger intrycket av att företaget gett den anställde befogenheten att ingå avtalet (kombinationsfullmakt).Avtalet blir bindande om någon behörig i efterhand godkänner (s.k. ratihaberar) avtalet.För att svara på din fråga är kontraktet bara giltigt om den anställde haft fullmakt att ingå avtalet. Har den anställde ingått avtalet utan befogenhet har avtal mellan dig och företaget aldrig kommit till stånd. Företaget kan alltid godkänna (ratihabera) avtalet i efterhand och därmed göra avtalet gällande. Om cheferna inte känner till avtalet är det sannolikt ogiltigt om det faller utanför ställningsfullmakten ("schablonartade och i det dagliga livet ofta upprepade rättshandlingar").Med vänliga hälsningar,

Avtal om utgifter i samboskap

2013-04-02 i Avtal
FRÅGA |Hej, Jag har blivit sambo i en bostadsrätt. Min sambo äger bostadsrätten och har inga lån på lägenheten. Nu är vi i diskussion om hur vi ska fördela hyran och lägenhetens utgifter. Vi delar hyran till föreningen, detta tycker vi båda är självklart. Vi delar på underhåll/slitage av lägenheten, eftersom vi bor här tillsammans och vill trivas i vårt hem. Men om det kommer större utgifter som tex renovera köket för 40000 eller mer, då tycker jag att den som äger lägenheten ska stå för det. Men att jag kan gå in och betala hälften men att skriva papper på detta så jag får tillbaka mina pengar vid eventuell separation, eftersom han får sina pengar (förhoppningsvis) när han säljer lägenheten. Är detta rätt resonerat? Sen har vi den stora frågan, att om det hade funnits lån på lägenheten så hade där blivit både ränta och amortering att betala. Men nu finns inga lån på lägenheten och han vill ändå att jag ska betala en viss räntesats för att bo i lägenheten men det håller inte jag med om. Denna fråga har vi diskuterat fram och tillbaka men ingen vill ge med sig på hur vi ska göra och kommer inte på en bra lösning.. Vad är rimligt här? Hoppas ni kan hjälpa mig Vänlig hälsning.
Olle Lindberg | Hej och tack för din fråga! Till att börja med måste jag påpeka att det inte är reglerat i lag hur den här frågan ska lösas så följande rader är min egen (förhoppningsvis objektiva) uppfattning.  Som jag förstår det så är det två saker ni inte är helt överens om. Den första delen är utgifter för förbättrande renoveringar. Den andra delen rör eventuell ränta.Del 1:Eftersom att din sambo äger bostadsrätten kommer han mycket riktigt att, ensam, ta del av en eventuell värdestegring vid försäljning. Ett alternativ är ju då att han får stå för samtliga förbättrande utgifter själv och att man närmast ser det som att du hyr av honom. Skillnaden här mot ett vanligt hyresförhållande är ju att man i ett samboförhållande ofta vill dela på allt och leva jämlikt, vilket kan vara ett argument för att dela även på sådana kostnader. Om du då går in med hälften av utgiften för ett förbättrande arbete så har ni delat lika på utgiften men vid försäljning kommer han att få båda era insatser tillbaka (om ni inte säljer med förlust). Detta kan inte jag anse vara rimligt.  Mitt förslag här är i så fall antingen dela på alla sådana utgifter rakt av och samtidigt dela på den värdestegring som uppkommer efter att du har flyttat in alternativt att avtala om att du får tillbaka din utgift om lägenheten säljs med vinst. Effekten av det blir att han får ta del av värdestegringen på lägenheten, vilket ni båda kanske tycker känns rättvist på grund av att det är hans lägenhet, och att ni båda får tillbaka vad ni har lagt ner för det förbättrande arbetet.  Skulle lägenheten säljas med förlust, eller utan ökning, så kan man kanske anse att utgiften inte var förbättrande utan mer en typ av utgift för underhåll/slitage. Detta verkade ni vara överens om att ni står för gemensamt. Del 2:Den andra delen av frågan som ni inte hade kommit överens om var gällande om du skulle betala ränta som om det hade funnits ett lån. Som jag ser det är uppgiften här att fördela kostnaden för boendet. Hur skapar man en rättvis fördelning? Jag ser det som att faktiska kostnader ska fördelas och en räntesats på ett lån som inte finns låter en aning märkligt. Din sambo har ingen direkt utgift för detta och därför finns det inget att dela på. Det jag kan tänka mig att din sambo menar är att om du skulle välja att bo någon annanstans så skulle dina utgifter för boendet vara avsevärt mycket högre än enbart halva avgiften till föreningen. Jag menar ändå att det rimliga vore att han visar vad det är för kostnad han menar att han får betala som du då sen är med och delar på.  Om du skulle betala en summa i ”ränta” så verkar du närmast vara med och dela på finansieringen av bostadsrätten som sådan. Frågan är då om man inte kan se det som att du också är med och finansierar köpet av bostadsrätten och därmed borde ha rätt till en viss ideell andel av bostadsrätten för varje månads betalning.  Jag anser ändå att utgångspunkten bör vara att ni delar på de faktiska utgifter som uppkommer och om du betalar mer än så bör du ha rätt till en andel av bostadsrättens värde. Slutligen kan jag nämna att det inte finns några krav på hur ett avtal mellan er ska se ut. Om ni vill reglera något särskilt så är det bra att tänka på att uttrycka sig tydligt (och absolut helst i skriftlig form). Försök tänka ut vad det kan uppkomma för scenarier där avtalet ska tillämpas. Om ni avtalar om att du får tillbaka halva kostnaden för nytt kök vid försäljning med vinst, hur ska värdeökningen på lägenheten fördelas om vinsten understiger kostnaden för köket, exempelvis? Ju tydligare desto bättre! Hoppas att detta svar ger er någon ledning i era diskussioner. Vänligen

Vilken rätt ger en reservation för ändringar?

2013-03-29 i Avtal
FRÅGA |Vi skrev för snart två år sedan kontrakt på en nyproducerad lägenhet. Till kontraktet bifogades "originalinredning" som beskriver vad lägenheten innehåller. Nu, när det snart är dags för inflyttning, har inredningen ändrats på en rad åunkter; vägghängd toa är i stället placerad på golvet, duschvägg i glas har ersatts av stång att hänga duschdraperi i, köket har bytts ut till ett enklare. Inga av dessa ändringar har meddelats utan vi ställs inför faktum. I originalavtalet anges "reservation för ändringar" och byggfirman hävdar nu den rätten. Vi som köpare har begärt kompensation i form av monetär ersättning.
Victor Aldegren |Att det står inskrivet i kontraktet att en reservation för ändringar har gjorts ger byggfirman en viss frihet att frångå den uppräkning som ingår i avtalet.Sådana ändringar bör dock endast omfatta ändringar till likvärdiga alternativ. Ni som köpare har alltså inte rätt till ersättning eller prisavdrag redan på den grunden att inredningen ändrats. Om inredningen dock ändrats till alternativ som är avsevärt sämre eller mindre funktionella kan bedömningen vara en annan. Försämringarna bör vara i någon mån påtagliga för att ni ska ha en sådan rätt.

Mäklares rätt till arvode

2013-03-18 i Avtal
FRÅGA |Hej försöker sälja ett hus via mäklare men har goda vänner som visat sig vara intresserade av huset. Kan jag sälja till med privat efter att mäklarkontraktet går ut utan att mäklaren har rätt till provision. De har inte haft någon kontakt med mäklaren och mäklaren vet inte vem min säljare är.
Frida Lindberg |Hej, Tack för din fråga! Det är lite vanskligt att svara på denna fråga utan att ha sett kontraktet så mitt svar får ses som ett generellt svar som gäller om inte något speciellt är avtalat. För att en mäklare ska få ut provision krävs oftast att mäklaren ska ha förmedlat kontakten mellan säljaren och köparen och att köpet kommit till tack vare denna förmedling. Det kan dock ingå en ensamrätt till försäljning i avtalet som gör att mäklaren har rätt till provision även om denne inte förmedlat kontakten. Detta gäller enbart under den avtalade tid som ensamrätten gäller och den kan vara högst tre månader åt gången. I vissa fall har mäklaren även rätt till ersättning för utlägg, resor och dyl. som gjorts under tiden denne arbetat med försäljningen. Det regleras i avtalet i vilka fall denna ersättning ska betalas ut. Det är som sagt viktigt att komma ihåg att det råder avtalsfrihet och vilken rätt som mäklaren har till arvode ska vara reglerat i kontraktet. Vänligen,