Ester Sandgren |Hej och tack för din fråga. Huvudregeln vid en felaktig utbetalning är att pengarna ska återgå till den som har gjort utbetalningen. Det finns dock undantag från huvudregeln. Mottagaren ska vara i god tro om att betalningen har skett av misstag samt att mottagaren har inrättat sig efter betalningen. Bedömningen om man är i god tro, och därmed inte förstått att man har fått för mycket i lön, görs i detta fall med utgångspunkt i lönebeskedet. Avgörande för bedömningen är i praxis om lönebeskedet har en tillräcklig klar och tydlig utformning för att kunna utläsa om rätt belopp har utbetalats. Kravet på att ha inrättat sig efter betalningen innebär oftast att man har förbrukat pengarna. Ytterligare en aspekt man tar med i bedömningen är hur lång tid som har förflutit sedan utbetalningen gjorts. Huvudregeln är som sagt att felaktig utbetalning ska återgå, eventuellt kan undantaget aktualiseras om du inte har insett /kunnat utläsa av ditt lönebesked att du har fått för mycket lön utbetalad Vänligen Ester Sandgren

Dag Eresund |Hejsan, Eftersom att ni är en enskild firma och inte konsumenter, gäller inte de förmånliga reglerna om ångerrätt i Distans- och hemförsäljningslagen. Detta betyder emellertid inte att avtalet nödvändigtvis är bindande. Det kan angripas enligt allmänna avtalsrättsliga regler. Enligt 1 kap. 1 § avtalslagen sluts ett avtal genom två av parterna samstämmiga viljeförklaringar, se https://lagen.nu/1915:218#P1S1. Ett sådant avtal kan enligt 1 kap. 3 § 2 st. slutas muntligen. Huvudregeln är att parterna efter avtalsslut är bundna av sin avtalsprestation. Om fakturan inte motsvarar vad ni vid avtalsslutet kommit överens om är rådet att skriftligen bestrida den. Detta görs i första hand till borgenären (telefonbolaget). Vid en eventuell tvist i domstol är motparten skyldig att förete underlag (dvs. ljudfilen med avtalet). Lycka till! Med vänlig hälsning

Emelie Karlsson |Hej! För det första vill jag tacka för att du vänt dig till Lawline. Av den informationen jag erhållit väljer jag att svara på följande sätt: Sådana här typer av problem är aldrig enkla. Särskilt inte när man har att göra med levande ting, som barn eller för den delen djur - hundar. Om ni har skrivit ett kontrakt mellan er, avtal behöver i de här fallen inte ens vara skriftliga, så gäller det helt enkelt (unadantag finns alltid, om det skulle vara ett oskäligt avtal osv). Fördelen med ett skriftligt kontrakt är att det blir så mycket enklare att bevisa att avtal faktiskt har ingåtts. I Sverige har vi en stark tro på att avtal ska hållas (pacta sunt servanda). Men du har helt rätt i att det kan bli kostsamt i en domstolsprocess, vilket jag skulle säga är det enda alternativet för dig, men absolut inget omöjligt alternativ, det eller att försöka prata förstånd med ditt ex. Det är helt sant att ni innehar en samäganderätt men offentlig auktion är bara aktuellt om samägandet ska upphöra och värdet av egendomen ska delas upp. Det är knappast akutellt här... Mvh Emelie K - Lawline

Sara Olsson Okfors |Hej och tack för din fråga! Ett köpekontrakt med uppskjuten betalning innebär att säljaren ger köparen kredit med betalningen, och levererar varan innan köparen har betalat. Ett exempel är att säljaren ger varan till kunden direkt när avtalet sluts(köpekontraktet), men att köparen inte behöver betala enligt avtalet förrän efter 30 dgr. Juridiskt sett ser man det som att säljaren ger köparen en kredit(som ett lån), varför säljaren oftast tar en extraavgift(likt en ränta) för att köparen fått vänta med att betala. Hoppas detta var förklaring nog, annars får du gärna återkomma!

Filip Henriksen |Hej! *Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!* För att mäklaren skall kunna rättshandla (förta en handling som är juridiskt bindande för er) krävs att han har en fullmakt med viss behörighet. Denna behörighet är naturligtvis för en mäklare att kunna sälja huset. Utgången är alltså beroende på vilken typ av behörighet ni har gett mäklaren. Om ni endast har sagt till mäklaren att det finns "möjlighet att hyra" kan emellertid förstås på så sätt att mäklaren fått behörighet att hyra ut ert hus. Ni får alltså fundera över vilken behörighet ni har gett mäklaren. Om mäklaren gått utanför sin behörighet. Om mäklaren handlat utanför sin behörighet kan inte er "hyresgäst" stanna kvar i huset (1). Även om ni inte träffat någon överenskommelse med hyresgästen så har mäklaren gjort det. Frågan hänger alltså på om mäklaren handlat inom eller utom sin behörighet. Om det nu är så att fastighetsmäklaren saknar behörighet besitter alltså "hyresgäsen" er villa utan laga grund. I dessa fall kan ni själva välja att avhysa honom handgripligen enligt nödvärnsbestämmelserna (2) eller tillkalla polis. Det senare alternativet är givetvis att föredra. (1) se 10§ 1st avtalslagen (2) se 24 kap. 1§ brottsbalken. *Allt gott!* Filip Henriksen

Dag Eresund |Hej, När A bad B om hjälp att för A:s räkning köpa en ny dator, uppstod ett fullmaktsförhållande som regleras i avtalslagen (1915:218). I och med A:s meddelande är B bemyndigad att i A:s namn företa rättshandlingar gentemot tredje man (säljaren). Eftersom fullmaktsavtalet gäller internt mellan A och B samt att säljaren inte är medveten om fullmaktsförhållandet så rör det sig om en så kallad uppdragsfullmakt vilken beskrivs i 2 kap 18 § avtalslagen. se https://lagen.nu/1915:218#P18S1 För uppdragsfullmakter gäller att behörigheten (köpa dator) och befogenheten (för 6000 kr) sammanfaller. Om någon av dessa överskrids är A, trots säljarens goda tro, inte bunden av rättshandlingen enligt 2 kap. 11 § 2 st. avtalslagen. se https://lagen.nu/1915:218#P11S1 A är alltså inte bunden av köpet, däremot kan B enligt 25 § avtalslagen bli skyldig att ersätta säljaren för eventuell skada han lider av att köpet inte kan göras gällande emot A. Reglerna om skriftlig fullmakt regleras i 2 kap. 10 § avtalslagen. Om A i en skriftlig fullmakt föreskrivit att B för A:s räkning får köpa en dator (behörighet), men muntligen meddelat B att priset inte får överstiga 6000 kr (befogenhet), är ogiltigheten av rättshandlingen beroende av om säljaren varit i ond tro. Detta framgår av 2 kap. 11 § avtalslagen. Har säljaren inte varit i ond tro (vilket blir en bevisfråga) är A således bunden av köpet. Min bedömning är att A har en bättre utgångspunkt att yrka ogiltighet med stöd av reglerna för uppdragsfullmakt. Då B har gått utöver sin behörighet kan avtalet inte göras gällande mot A. Med vänliga hälsningar

Elin Sjörén |Hej, En grundläggande princip inom avtalsrätten är den så kallade ”pacta sunt servanda”-regeln, vilket är latin för ”avtal ska hållas”. Principen innebär att avtal är juridiskt bindande för parterna som ingått det. Regeln går emellertid inte att uttryckligen utläsa i lagtexten. Varför den trots detta kan anses gällande är för att det finns vissa lagfästa undantag ifrån regeln. Sådana återfinns bland annat i avtalslagens 3 kapitel. I de fall då något undantag ifrån regeln inte är tillämpligt – då gäller ”avtal ska hållas”. De undantag som finns berör till exempel fall där någon av parterna, som ingått avtalet, varit omyndig vid avtalsingåendet. Eller då någon exempelvis tvingats att ingå avtal under hot. Jag kan inte se att något undantag ifrån ”avtal ska hållas”-regeln föreligger i ditt fall och således har du, genom att ha skrivit under avtalet, godtagit dess innehåll. Därmed har du också skyldighet att hålla dig till detta. Avtalslagen återfinns här: https://lagen.nu/1915:218 Här finner du mer om undantagen ifrån ”avtal ska hållas”: https://lagen.nu/begrepp/Pacta_sunt_servanda Med vänlig hälsning

Lisa Sennerby |Hej Louise och tack för din fråga! I lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område regleras fullmaktsförhållanden, se https://lagen.nu/1915:218. I 10 § föreskrivs att den som gett fullmakt åt annan är omedelbart förpliktigad i förhållande till tredje man, om fullmäktigen handlat inom fullmaktens ramar. Huvudregeln är således att man är bunden av t.ex. en transaktion som fullmäktigen utfört i ens namn, om han/hon utfört denna felfritt, dvs. inom ramen för fullmakten. Ramen för fullmakten kan som exempel vara ett maxpris som fullmäktigen högst får köpa en vara för från tredje man. Har dock fullmäktigen handlat utanför ramen för fullmakten, dvs. att han/hon handlat utöver sina befogenheter har fullmaktsgivaren rätt till att ogiltligförklara transaktionen, men endast om tredje man insåg eller borde ha insett att fullmaktsgivaren handlat utanför ramarna för fullmakten. Med vänlig hälsning,