Tredje mans krav på fullmakten

2012-11-11 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag och min man är pensionärer och vi har svårt att röra på oss. Vi har bett ett av våra barnbarn att hjälpa oss med vissa ärenden. Vi har skrivit en fullmakt som vi båda har undertecknat och som klart och tydligt ger barnbarnet rätt att handla för vår räkning. Men när vårt barnbarn har försökt uträtta det vi behöver hjälp med så har det sagts att fullmakten inte blivit accepterad eller att vår fullmakt inte är godkänd och att vi behöver fylla i andra formulär och blanketer. Kan de göra så? Spelar det någon roll att hon är vårt barnbarn? Bästa hälsningar, Birgitta Carlsson
Farhad Niroumand |Hej Birgitta, Tack för din fråga. En fullmakt bemyndigar fullmäktigen (ditt barnbarn) att med bindande verkan sluta avtal med tredje man (de som ni vill sluta avtal med) för huvudmannens (du och din man) räkning. Fullmäktige kan inte göra mer än vad du som huvudman skulle kunna göra själv. Däremot är fullmäktiges egen rättshandlingsförmåga irrelevant, eftersom hon inte utövar sin egen rättshandlingsförmåga, utan så att säga är ett verktyg för huvudmannen. En tredje man kan ställa vilka krav som helst och behöver inte acceptera att rättshandla med någon som har fullmakt. Det har sin förklaring i att tredje man tar en risk när han rättshandlar med en fullmäktig, nämligen det att det aktuella avtalet ligger utom behörigheten eller att fullmäktige utan grund påstått sig ha fullmakt och inte har råd att ersätta tredje man, enligt § 25 Avtalslagen https://lagen.nu/1915:218#P25S1 , regeln om falsus procurator. Med vänliga hälsningar,

Bevis om avtals innehåll

2012-11-06 i Avtal
FRÅGA |Jag tog över en hund för ungefär ett och ett halvt år sen av en före detta bekant eftersom hon inte kunde ha kvar hunden och därför tänkte avliva den. Vårt avtal gick ut på att jag först skulle ha hunden på foder maj - augusti förra året och funkade allting bra skulle ägandeskapet gå över på mig när de månaderna gått. Problemet jag har är att den förra ägaren har vägrat skriva på kontraktet. Hon har dock gått med på det både muntligt och genom en chatt, där hon bad mig skriva ner vad som stod i det. Hon kräver också att jag skickar bilder på hunden två gånger i månaden och gör jag inte det hotar hon med att hon ska ta tillbaka "sin hund". Det var inget vi hade kommit överens om från början att jag skulle göra, utan något som hon har hittat på. Hon säger sig också ha papperna från uppfödaren på hunden. Om papperna existerar vet jag inte eftersom jag aldrig har fått se på dem. Jag står som ägare på hunden på jordbruksverket. Kan den förra ägaren verkligen kräva att få tillbaka hunden?
Johanna Österlund |Hej och tack för din fråga! Muntliga avtal gäller i samma utsträckning som skriftliga eftersom avtalslagen inte innehåller några formkrav för hur ett avtal ingås. Det problematiska är att muntliga avtal ofta föranleder bevissvårigheter gällande avtalets innehåll och det är detta som blir problemet i ditt fall. Finns ett avtal och vad innebär i så fall det avtalet? Ytterst blir detta alltså en bevisfråga och bevisläran inom juridiken är komplex till sin natur. Vanligtvis brukar sägas att den som påstår något har bevisbördan. Med bevisbörda menas att det är den part som har att bevisa en omständighet som står risken för att något blir outrett. I ditt fall skulle en möjlig utveckling av konflikten vara att den tidigare ägaren väcker talan mot dig i domstol och vill ha tillbaka hunden. Domstolen skulle då behöva ta ställning till vad erat avtal innehåller. Eftersom det är den tidigare ägaren som påstår att du inte har någon rätt till hunden, som befinner sig i ditt hem, måste hon också kunna bevisa det. Trots att hon inte skrivit på avtalet står det klart att hunden överlämnats och att du står som ägare på jordbruksverket. Det finns som du säger även en chat som talar för att ert avtal inneburit att du skulle överta hunden. Även om det är svårt att direkt förutse vad en domstol skulle anse så talar omständigheterna för att hunden överlåtits till dig. Angående bilderna så ligger det på den tidigare ägaren att bevisa att detta ingått i ert avtal. Med vänlig hälsning

Kvarhållen betalning av försäljningsombud

2012-10-29 i Avtal
FRÅGA |Måndagen den 15/10 2012 åkte jag och tittade på en Ford mustang gt - 06 Jag skulle byta denna mot min Bmw 545 - 04 + 15.000:- emellan. Vi kollade varandras bilar och godkände dom. Jag kollade även upp bilen på bilregistret och kollade så den var besiktigad och påställd osv och att inga krediter eller upplysningar fanns på den. När vi skrev papper så kollade vi leg och jämförde med regbeviset så allt stämde. Vi skrev även köpekvitto och där står bland annat att båda fordonen är till fullo betalda. Men tisdag den 16/10 2012 så blev bilen anmäld stulen.. Den första ägaren hade lämnat bilen som ett försäljningsuppdrag åt en bilfirma, lämnat över regbevis och nycklar. Men när bilen såldes åt den som jag köpte bilen av, så fick inte ägaren pengarna utan företaget behöll dom. Vem har rätt till bilen?
Victor Aldegren |Jag tolkar situationen som att bilfirman hade rätt att sälja bilen till den du köpte av och att denne betalade bilen genom att lämna pengar till bilfirman som därmed fick en skyldighet att lämna ut pengarna till den första ägaren. Om så är fallet föreligger den enda oegentligheten mellan bilfirman och den första ägaren. Den första ägaren har i så fall rätt att få ut det som bilfirman fått in för försäljningen av bilen, men denne borde inte ha någon rätt till bilen som sådan då ingenting tycks ha gått fel till i affären mellan bilfirman och den du köpte av. Detta borde gälla även om den du köpte bilen av borde ha betalat direkt till den första ägaren. Bilfirman måste ha insett varför denne förde över pengar till dem i samband med köpet och borde därmed få en skyldighet att lämna ut pengarna till den första ägaren. Om omständigheterna är sådana har du rätt till bilen.

betalningstidpunkt?

2012-10-12 i Avtal
FRÅGA |Har köpt en vara på internet som betalas via faktura. Enligt köpvillkoren ska varan alltid levereras innan betalning och betalningstiden ska alltid vara 14 dagar. Från när räknas betalningstiden enligt avtal i såna här fall? Fakturan skickades med paketet den 7/9. Paketet levereras den 11/9 men förfallodatum på fakturan är den 10/9
Sara Olsson Okfors |Hej och tack för din fråga! När man köper saker på internet gäller distans- och hemförsäljningslagen, och även konsumenträttslig lagstiftning kring köp.(förutsatt att du köper din vara som privatperson) Dessa är en tvingande lagstiftning till konsumentens fördel(vilket i det här fallet är du), som innebär att avtal kring köp över internet inte kan avvika från lagens regler om avtalet innebär att konsumenten får sämre rättigheter än lagen. Enligt lagen finns inga särskilda regler angående när betalning ska göras. Då blir det köpevillkoren som gäller, vilket i detta fall säger att varan alltid ska leveras innan betalning ska ske. Köpevillkoren reglerar även att betalning skall ske inom 14 dagar. Det är lite oklart när tiden ska börja löpa utifrån detta, varför man får försöka tolka vad avtalsparterna(företaget du köpte varan ifrån och du) menat. Detta är inte helt lätt när jag inte har tillgång till hela avtalet(dvs inte ser köpevillkoren i sin helhet), men utifrån den information jag har låter det som att ni avsett att du inte ska behöva betala förrän varan levererats till dig. Då den kom den 11 kan det inte enligt detta villkor krävas att du betalar förrän åtminstone den 12, om du ska ha en verklig möjlighet att betala efter leverans. Det framgår inte när tidpunkten för de 14 dagarna börjar löpa, men antagligen när du beställde varan om man ser till förfallodatum som ju är ganska snart efter att varan skickades. Då verkar avtalet innehålla lite oförenliga uppgifter, men eftersom att ingen tidpunkt för när betalningsperioden anges och det klart står att du inte ska behöva betala förrän vid leverans bör det tolkas som att du åtminstone kan kräva ett förfallodatum efter att leverans skett. Mycket mer än så går inte att säga utifrån ditt fråga. Som sagt blir betalningsdatum något som regleras i avtalet, men då avtalet är så diffust anser jag att du, framförallt i egenskap av konsument, bör kunna hävda att betalningen inte kan ske åtminstone förrän efter en dag efter leverans, oavsett när betalningstiden börjar löpa. Hoppas det löser sig!

Bevisbördan för att försäkringsavtal är ingått & processvägar mot försäkringsbolag

2012-11-10 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag har för ca två veckor sedan ringt in till mitt försäkringsbolag för att ändra min försäkring från en trafikförsäkring på bilen till en helförsäkring. Vid kontakt med f-bolaget så går vi igenom vad detta skall kosta jag får ett pris som gäller för så kallad "helkundsrabbat" om 364kr i månaden istället för ca 450:-. Sagt och gjort ber jag säljaren att teckna försäkringen, vid samma tillfälle tecknar jag även helförsäkring på den andra bilen jag nyligen köpt. Han får även skicka en offert på min villa samt ett hyreshus om 6st lgh som jag äger. Efter ett par dagar när jag inget hört från dem ringer jag in och talar med samma säljare och han säger att avtalen samt offerten är på väg med posten. Som avtalat så dimper det ner ett par st brev undertecknat f-bolaget efter ca två dagar till. Dock är det bara på villan och den nyinförskaffade bilen, dock uppmärksammar jag inte att papper på den bil som skall ändras inte kommit än utan lägger pappren i "inkorgen" för sortering och arkivering i slutet av månaden. Efter ca en vecka till så råkar jag ut för en trafikolycka där ett träd blåser ner över vägen och jag kör rakt in i det vilket resulterar i stora skador på bilen, bilen i fråga är den som jag försäkrade upp till en helförsäkring. För att allt skall göras på rätt sätt ringer jag till polis som kommer till platsen, de dokumenterar händelseförloppet samt skadorna på bilen. Därefter ringer jag till mitt försäkringsbolag och talar om vad som hänt, jag får till svar att bilen bara är trafikförsäkrad och att ingen hjälp finns att få. Jag blir naturligtvis upprörd och börjar ringa efter den man som tecknade försäkringen. Han säger att han minns att vi pratade en del om det men ser inte att han gjort nån anteckning om att jag skulle teckna den utan bara en prisuppgift. Han skall ta det med sina chefer och lovar mig svar under dagen. Inget besked lämnas utan han hör av sig och säger att svar kommer under nästa dag. Två dagar går sedan ringer en kvinna som säger sig ha hand om ärendet och hon har inte kunnat finna att jag har något annat än en trafikförsäkring. Jag påtalar att jag vet att jag har tecknat en helförsäkring samt att jag har en arbetskamrat som hört hela samtalet. Hon vidhåller att jag inte skall ha tecknat om den till en helförsäkring. Jag ifrågasätter om de inte spelar in samtal, jag får till svar att de sparas inte så länge och att det är för många samtal för att gå igenom dem. Och där befinner jag mig nu, då till frågan/orna. 1. Hur kan jag gå vidare för att processa med dem? 2. Hur ser mina chanser ut för ett utslag åt min fördel? 3. Kommer jag att få betala rättegångskostnaderna själv om jag förlorar? Ps. Det finns en kredit på bilen på ca 50.000:- som jag betalar på.. Ds.
Jimmy Mikaelsson |Hej, Tack för dina frågor! Jag väljer att besvara dina frågor i den ordning du har ställt dem och lämnar några avslutande synpunkter längst ned. Jag har gjort antagandet att du äger och har bilen försäkrad i egenskap av privatperson, vilket påverkar mina svar (främst under punkt 1). *1. Hur du kan gå vidare med ärendet.* Den snabbaste vägen att få en omprövning är normalt att du vänder dig till den handläggare på försäkringsbolaget som har fattat beslut om att neka dig ersättning för skadorna på bilen. Vad jag förstår har du redan per telefon förklarat att du är missnöjd med försäkringsbolagets beslut, utan att de har ändrat sitt beslut. Ofta kan det dock vara enklare att uttrycka sig tydligt i brev än per telefon (särskilt om man i telefonsamtalet är upprörd). Jag skulle därför råda dig att i första hand skriva en begäran om omprövning till försäkringsbolaget. I din begäran motiverar du varför du anser att beslutet att neka dig ersättning är felaktigt (i ditt fall att du anser att ni har ingått avtal om en helförsäkring för bilen), vidare anger du vad som stöder denna uppfattning (vad du själv minns av samtalet samt vad din kollega minns). Utöver det kan du lämpligen be din arbetskamrat att lämna en skriftlig redogörelse över vad arbetskamraten minns av samtalet (gärna underskriven med kontaktuppgifter), och bifoga redogörelsen med ditt brev, som ytterligare stöd för din uppfattning. Når du inte framgång med detta har de flesta större försäkringsbolag en (mer eller mindre) oberoende instans som kostnadsfritt prövar klagomål från försäkringstagare. Information om denna instans finner du i dina försäkringsvillkor (vanligen i slutet av villkoren). Har du inte tillgång till försäkringsvillkoren brukar försäkringsbolagen publicera villkoren på sina hemsidor. Får du inte rätt hos försäkringsbolagets omprövningsinstans kan du göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden som kostnadsfritt prövar de flesta tvister mellan privatpersoner och försäkringbolag. Nämnden kan inte förpliktiga bolaget att följa nämndens rekommendation, men de större försäkringsbolagen följer i princip alltid nämndens rekommendationer. Mer information finner du på: http://www.arn.se . I sista hand kan du vända dig domstol med en stämningsansökan. Mer information om detta finner du på: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ . *2. Dina utsikter för framgång i en eventuell process.* Tvistefrågan i ditt fall är huruvida ni har ingått avtal om helförsäkring för din bil, vilket är en förutsättning för att du ska vara berättigad till ersättning för skadorna på bilen. Vid ingående av försäkringsavtal gäller allmänna avtalsrättsliga regler. Bindande avtal kan ingås muntligt, vanligen genom att försäkringsbolaget lämnar ett anbud (erbjudande om att teckna en helförsäkring för bilen) till dig och du besvarar detta med en accept (du tackar ja). Det är du som har bevisbördan för att ni har ingått ett muntligt avtal om helförsäkring för bilen, eftersom det är du som gör det gällande. D.v.s. det är du som måste bevisa att ni har ingått avtal om helförsäkring för bilen. Det finns ett flertal faktorer som kan vara av betydelse i ditt fall; dina egna minnesbilder av samtalet med försäkringsbolaget; vad som finns antecknat i försäkringsbolagets datasystem; försäljarens minnesbilder av samtalet; huruvida det finns ljudinspelningar som försäkringsbolaget kan ta fram och vad som i så fall sägs i dessa inspelningar; din arbetskamrats minnesbilder av samtalet; vad din arbetskamrat rimligen kan ha hört; vilka rutiner försäkringsbolaget har när de tecknar avtal (vad de normalt antecknar, registrerar, spelar in o.s.v. och hur troligt det med anledning av rutinerna är att försäljaren ”missade” att registrera en helförsäkring) mm. Eftersom jag inte känner till ett flertal faktorer av betydelse, har jag svårt att sia om dina chanser till framgång i en eventuell domstolsprocess. Du bör därför inte lägga för stor vikt vid vad jag skriver men utifrån vad du skrivit är min spontana känsla att du kan få svårt att få framgång i en eventuell domstolsprocess. Anledningen till detta är att det som talar för att ni har ingått avtal är vad du själv minns av samtalet samt vad din arbetskollega minns av samtalet. Dock så försvagas betydelsen av din kollegas minnesbilder om kollegan inte har hört vad försäkringsbolaget sa (vilket kollegan rimligen inte kan ha gjort om du ej talade i högtalartelefon). Vidare går det att ifrågasätta hur aktivt din kollega verkligen lyssnade på samtalet och hur mycket kollegan minns av vilka specifika försäkringar du tecknade (med tanke på att du tecknade ett flertal försäkringar och att samtalet därför dessutom antagligen varade en inte oansenlig stund, varför det tycks mindre rimligt att kollegan lyssnat aktivt på hela samtalet och lyckats uppfatta vilka specifika försäkringar du tecknade). Det som talar mot att ni har ingått avtal är att försäkringsbolaget inte har registrerat en helförsäkring och att försäljaren du talade med endast har antecknat att han lämnat dig en prisuppgift om försäkringen (som jag tolkar din beskrivning av saken). Vad jag förstår av din beskrivning så minns ej heller försäljaren att du har tecknat en helförsäkring, utan enbart att ni har talat om försäkringen. En annan invändning försäkringsbolaget kan göra är att om du verkligen avsåg att teckna en helförsäkring för bilen borde du ha uppmärksammat att du inte fick något försäkringsbrev för den och hört av dig till dem om detta (att du inte gjorde detta kan anses tala mot att du avsåg att teckna en helförsäkring för bilen). Vid en sammanvägning av dessa omständigheter lutar det åt att du kan få svårt att i en eventuell domstolsprocess lyckas bevisa att ni har ingått avtal om helförsäkring. *3. Frågan om rättegångskostnader* Vilket jag nämnt ovan så är det kostnadsfritt för dig att få ditt ärende omprövat, så länge du inte tar saken till domstol eller anlitar juridiskt ombud (även om du förlorar i allmänna reklamationsnämnden är du inte skyldig att ersätta försäkringsbolaget för deras eventuella kostnader med anledning av nämndens prövning). Vill du ta saken till domstol bör du i första hand undersöka om du har en rättsskyddsförsäkring och i så fall försäkringens omfattning och hur hög självrisken kan bli (eftersom det finns beloppsbegränsningar i rättsskyddsförsäkringen och självrisken kan bli hög då den normalt utgör viss procentsats av rättegångskostnaderna, är det bra att känna till detta på förhand så du vet vilken kostnad du själv riskerar). Rättsskyddsförsäkring ingår normalt i din hemförsäkring. Har du ingen rättsskyddsförsäkring kan du undersöka vilka möjligheter du har att få rättshjälp (se mer om detta http://www.rattshjalp.se ). Rent allmänt kan dock sägas att förutsättningarna för rättshjälp är mycket begränsade och även om du har rätt till rättshjälp, så är rättshjälpens omfattning begränsad. Fördelningen av rättegångskostnader regleras genom 18 kap. rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18 ). Som huvudregel gäller att den part som förlorar målet får stå för både sina egna och motpartens rättegångskostnader. D.v.s. förlorar du målet får du som huvudregel bekosta både dina egna rättegångskostnader och försäkringsbolagets rättegångskostnader i den mån som din rättsskyddsförsäkring inte kan ersätta kostnaderna. För mindre tvister (tvister som rör högst ett halvt prisbasbelopp) är skyldigheten att ersätta motparten för dennes rättegångskostnader begränsade, genom att motparten själv får bekosta huvuddelen av sina ombudskostnader (ersättningsskyldigheten är begränsad till ombudskostnader för en timmes juridisk rådgivning per domstolsinstans). Är den ersättning du skulle kunna få av försäkringsbolaget om du hade helförsäkring inte högre än 22 000 kr, så kan du således inte bli skyldig att ersätta försäkringsbolaget för huvuddelen av bolagets eventuella ombudskostnader (vilket samtidigt innebär att om du vinner målet kan du ej heller få ersättning för huvuddelen av dina eventuella ombudskostnader från försäkringsbolaget). Viktigt att notera är att inte bara ombudskostnader utgör rättegångskostnader, och att du därför, även om eventuell försäkringsersättning understiger 22 000 kr, om du förlorar kan få ersätta motparten för vissa kostnader (vilka kostnader detta är ser du i 18 kap. 8a § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K18P8aS1 )). För mer information om rättegångskostnader uppmanar jag dig att läsa 18 kap. rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18 ) och återkomma med ny fråga om det därefter är något som är oklart. *Avslutande synpunkter* Jag har dessvärre, på grund av att jag inte har närmre kännedom om bevisläget, ej med någon säkerhet kunnat bedöma dina möjligheter till framgång i en eventuell domstolsprövning. För att inte i onödan riskera en kostsam domstolsprövning råder jag dig därför att i första hand använda dig av de kostnadsfria möjligheterna du har att få ditt ärende prövat, som jag nämnt under punkt 1. Även om du inte får framgång med något av de kostnadsfria förfarandena, bör du efter dessa prövningar få en bättre uppfattning om hur stora chanser du har att nå framgång i domstol, och bättre kunna avgöra om det är värt att ta ärendet till domstol. Anmälan till ditt försäkringsbolags eventuella egna ”oberoende instans” för klagomål ska normalt ha inkommit till instansen inom viss tid från det att bolaget fattade slutligt beslut, för att instansen ska kunna pröva klagomålet (vanligen inom c:a 6 mån – 1 år, se närmre vad som gäller i dina försäkringsvillkor). Anmälan till Allmänna reklamationsnämnden ska göras inom sex månader från det att försäkringsbolaget, eller bolagets egna ”oberoende instans” har lämnat slutligt besked. Därför är det bra att inte vänta för länge med att ta tag i saken. Jag hoppas du har fått svar på vad du undrade över. Kvarstår frågor så är du välkommen att höra av dig igen! Med vänliga hälsningar

Kontraktsprincipen

2012-11-02 i Avtal
FRÅGA |Hej! Enligt kontraktsprincipen är ett avtal bindande då motparten har accepterat anbudet. Gäller kontraktsprincipen både för muntliga och skriftliga avtal? Krävs det ett "skriftligt" kontrakt för att kunna tillämpa kontraktsprincipen?
|Hej, Tack för din fråga. I Sverige gäller löftesprincipen. Principen innebär att anbudsgivaren är bunden av sitt anbud under en viss rimlig tid, acceptfristen, eller tills dess att anbudet avslås. I andra rättssystem, exempelvis det anglo-saxiska rättssystemet, tillämpas kontraktsprincipen. Där blir anbudsgivaren bunden till ett avtal först då motparten har accepterat anbudet såsom du beskriver. Rättsliga följder av kontraktsprincipen är att anbudsgivaren kan, under förutsättning att motparten inte accepterat anbudet, återta sitt anbud. På senare år har kontraktsprincipen fått ökat betydelse i internationella sammanhang då den internationella köplagen, CISG (UN Convention on Contracts for the International Sale of Goods), utgår från denna. Enligt huvudregeln ingås avtal formfritt (principen om avtalsfrihet). Undantag finns för formalavtal som måste ingås på visst sätt, ex skriftligt, för att vara giltiga. Exempel på sådana avtal är upprättande av testamente eller köp av fast egendom. Ett annat undantag från huvudprincipen är så kallade realavtal vilka ingås först då prestationerna fullgörs, såsom att betalningsskyldighet för parkering uppkommer först vid parkering. Eftersom det inte ställs några krav på skriftlighet på avtal generellt, utom de ovan nämnda, skulle det enligt kontraktsprincipen räcka med att parterna varit överens. Det kan dock av praktiska skäl i vissa sammanhang, speciellt vid större transaktioner, vara underförstått att avtal först är bindande när parterna tecknat ett skriftligt avtal.

Konkurrensklausul: Giltighet och oskälighet.

2012-10-14 i Avtal
FRÅGA |Hej, jag var franchisetagare men tvingades i ett ekonomiskt nödläge att lämna verksamheten. Den övertogs då av franchisegivaren. Jag skrev i det läget under att inte ägna mig åt med dem konkurrerande verksamhet de följande två åren. Är avtal av de slaget giltiga?
|Hej och tack för din fråga! Klausuler gällande konkurrens ser till att franchisetagaren inte utnyttjar franchisegivarens know-how i eget syfte. Detta är alltså en inskränkning av konkurrensfriheten samt en begränsning av dina handlingsmöjligheter. Sådana avtal skall vara skäliga. Vid bedömningen av om en konkurrensklausul är skälig tar man hänsyn till bland annat skyddsbehov av ”know-how”. Man tar även hänsyn till hur mycket känndom man har av "know-how". Vidare ska man ta hänsyn till bindningstiden, det vill säga den tid då konkurrensförbudet gäller får inte vara onödigt långtgående. Till slut brukar man väga in om den som är bunden av denna klausul har fått någon ekonomisk kompensation på grund av den. Detta handlar om ett avtal. Avtal skall hållas men får inte vara oskäliga, det framgår av avtalslagens 38 § (https://lagen.nu/1915:218). "Har någon för att förebygga konkurrens betingat sig av annan att denne icke skall bedriva verksamhet av visst slag eller icke taga anställning hos någon som bedriver sådan verksamhet, är den som gjort utfästelsen icke bunden därav i den mån utfästelsen sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt." samt avtalslagens 36 § (https://lagen.nu/1915:218) " Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt." Vid fall att du bryter mot ett sådant giltigt avtal kan din motpart yrka att domstolen ska förbjuda dig vid vite att fortsätta bedriva konkurrerande verksamhet. Med vänlig hälsning, Chabo Afrim.

Oneröst eller benefikt avtal?

2012-10-10 i Avtal
FRÅGA |Har vunnit en tävling (renovering av trapp utomhus)i en tidning för över 1 år sedan. Tidningen tog på sig uppdraget att marknadsföra tävlingen åt en entreprenör för trapprenovering. Ett år har gått med åtskilliga kontakter med entreprenören samt tidning men ingeting händer. Tidningen slår ifrån sig och anser att ansvarig är entreprenören. Inget papper är skrivet dock har tävlingsresultatet med oss på bild publicerat i tidningen. Vem bär ansvaret att vi får vårt pris och vem kan vi vända oss till för att få hjälp?
Filip Henriksen |Hej! *Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor!* En första fråga att utreda är huruvida detta pris är att se som en gåva eller inte. Huvudregeln enligt gåvolagen är att en utfästelse av gåva inte är bindande. En gåva blir först giltig när den fullbordats, vilket innebär att gåvan överlämnats från givaren till gåvotagaren (1). Jag ser inte detta pris som en gåva. I den juridiska litteraturen talar man ofta om att en gåva inte föreligger när det krävs en motpresentation från "gåvotagaren". I detta fall har du renoverat ett trapphus vilket måste anses vara så oneröst att det inte kan utgöra en gåva. Istället har du en fordran. (2) *Vem är det då som är skyldig att utge priset?* Här får vi se till _vem du har avtalat_ med att utföra uppdraget åt. Var det för tidningens förtjänst eller för entreprenören? Vilken hade du kontakt med gällande tävlningen? Som jag ser det är det rimligt beakta tidningen som din avtalspart. Det är mot dessa du skall rikta dina krav. _Du har ett avtal med tidningen och tidningen har ett avtal med entreprenören._ Dessa argument borde du framföra till tidningen. Poängtera att du har ett avtal med tidningen och att de får lösa sina förpliktelser med entreprenören. (1) se 1§ gåvolagen (Lag 1936:83 angående vissa utfästelser av gåvor) (2) Hellner, J, Speciell avtalsrätt - kontraktsrätt, 5 uppl, s. 270 ff. *Allt gott!* Filip Henriksen