Handpenningsavtal

2010-05-05 i Avtal
FRÅGA |Vi har skrivit ett kontrakt på ett köp av en restaurang, vi har lämnat en handpenning men inte slutbetalat. Nu fick vi inga lån på bank. Vad gör man?
Karin Hellander |Hej! Då det handlar om ett så pass stort köp som en restaurang som det gör antar jag att ni skrivit ett handpenningsavtal innan ni lämnat den. En handpenning är en säkerhet som säljaren ofta kräver för att få någon slags säkerhet om köpet av någon anledning inte blir av. Huvudmodellen i ett handpenningsavtal är att säljaren lovar att inte sälja till någon annan under en viss tid, medan köparen bestämmer sig. Skulle köpet nu inte gå igenom är handpenningen förverkad, beroende på vad som står i avtalet. Hur som helst har säljaren rätt att använda handpenningen till att täcka kostnader och förluster som säljaren får genom att köpet inte går igenom. Det kan vara sådana kostnader som mäklare, annonseringskostnader eller förlust för att säljaren nekat en annan köpare som gav ett högre bud under betänketiden. Skulle det efter detta finnas kvar pengar så beror det på vad som står i avtalet om den summan går tillbaka till dig som köpare eller inte. Skulle det vara så att det inte finns något skriftligt avtal så är ändå principen om handpenning så väl utbredd att samma regler kommer gälla. Säljaren har alltså fortfarande rätt att täcka sina kostnader med den. I Sverige råder avtalsfrihet och sådana avtal är vanliga och rättspraxis erkänner dem. Tyvärr kan jag inte ge dig ett bättre svar än att om ni inte lyckas lösa finansieringen, vilket kan bli svårt om ni inte får lån så kommer handpenningen ni betalat troligen gå helt förlorad. Hoppas allting ordnar sig. Med vänlig hälsning

Oskäligt avtalsvillkor?

2010-04-29 i Avtal
FRÅGA |hej ringde en tele säljare och hade ett erbjudande att lägga upp företaget på en massa olika sökmotorer för endast 99kr i tre månader efter det skulle det vara dyrare vi tackade ja till dom prov månaderna och försökte sen kontakta företaget somsålde tjänsten för att säga att vi inte var intresserade 3 mån senare 22000 kr senare hänvisar dom till att när vi betalade 99kr så godtog vi vilkoren och för att säga upp det måste vi lämna in skriftligt uppsägning får man göra så här??????
Frida Larsson |Jag tolkar din fråga som att ni inte diskuterade villkoren som innehöll bestämmelser om den fortsatta användningen av tjänsten. Villkoren som företaget hänvisar till verkar ha formen av standardvillkor. För att ett standardavtal ska göras gällande som en del av avtalet måste det inkorporeras i avtalet. Det kan ske genom att standardavtalet * Ingår i eller bifogas övrig dokumentation * Hänvisas genom en referensklausul * Har använts av samma parter i tidigare avtal Utgångspunkten är att parterna ska inkludera standardavtalstexten i sitt avtal eftersom de därigenom uttryckligen har accepterat dem och haft möjlighet att ta del av dem. Om det är ett vanligt standardavtal, som man typiskt sett kan vänta sig, behöver man bara referera till det. Om det är ovanligt räcker det oftast inte med en enkel referens, utan det krävs att hela avtalet bifogas eller t.o.m. ett särskilt uttryckligt meddelande av motparten att standardavtalet accepteras. Om det i standardavtalet förekommer särskilt betungande eller överraskande villkor ska dessa framhållas särskilt för att bli en del av avtalet. Sådana klausuler utgörs av ensidigt upprättade standardavtal som försätter motparten i väsentligt sämre position än vad denne skulle ha haft enligt dispositiv rätt. Den vanligaste formen av sådana klausuler är friskrivningsklausuler. En sådan klausul måste bringas till motpartens kännedom innan avtalsslutet för att bli en del av det enskilda avtalet. I detta fall skulle jag anse att det är svårt att få detta till ett särskilt betungande villkor, att ha ett formkrav på uppsägning medför inte något större besvär för köparen. Frågan är om det är oväntat. Detta kan det vara om det var undangömt på ett ställe i avtalet där man inte väntade sig att det skulle vara eller skrivet med mycket liten stil. Kravet är att det med svårighet gick att ta del av. Några sådana uppgifter har ni inte uppgett, varför det kan vara svårt att få igenom detta. Om avtalsvillkoren är oskäliga med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalats tillkomst eller av omständigheterna i övrigt kan de jämkas eller lämnas utan avseende enligt 36§ Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätten område. Om ert företag är i en underlägsen ställning i avtalsförhållandet kan det tala för en jämkning, det beror bl.a. på företagens storlek. Frågan uppkommer dock igen om detta är ett oskäligt avtalsvillkor, något som ur min synvinkel verkar tveksamt.

Anmälningsavgift + avtals hävning

2010-04-27 i Avtal
FRÅGA |Hej jag har anmält mig till en reseledarkurs och betalat in en anmälningsavgift på 600 kr. därefter fick man information om kursen hemskickad och en biljett och ett räkning på resterande delen av summan som skulle betalas inom ett visst datum. I deras villkor står att bindande avtal kommer till stånd när man har betalat anm avgiften och fått en bekräftelse hemskickad. Sedan står det även att betalning skall ske i enlighet med avtalet och om betalning uteblir så får de behålla anm avgiften som skadestånd och resan ses som avbokad. I reglerna om avbokning står att om en resa avbokas tidigare än 30 dgr behöver man ej betala och ju närmre in på avresedagen så ökar det. Min fråga är om man efter att man erlagt anmälningsavgiften men ej betalar hela beloppet kan bli skyldig att betala hela resans belopp i efterhand även fast man inte åker? Jag tycker att det är otydligt om man då bara får betala anmälningsavgiften som skadestånd eller om de behåller anmälningsavgiften som skadestånd plus kräver in hela kostnaden för resan?
Tor | Vad jag förstår så har du betalat en anmälningsavgift som företaget har åtagit sig enligt avtalet att behålla om du inte betalar in resterande delen av summan innan ett visst datum. Detta behåller dem inte som "skadestånd", utan det kan ses som en slags deposition där du åtar dig att fullfölja avtalet mellan er. Dessa 600 kr ger dig rätten att åka på reseledarkurs och ger dem rätten att behålla dem om du väljer att inte fullfölja avtalet. Det kan ses som en trygghet för företaget, då de kan ha utgifter vid planeringsstadiet. Sedan ska du erlägga en betalning innan ett visst datum. Detta kan ses som att du väljer att fullfölja din del av avtalet. Efter detta är det företaget som ska fullfölja sin del av avtalet (att utbilda dig). Det står i avtalet att om inte denna betalningen erläggs inom ett visst datum ses resan som avbokad. De kan då troligen avboka den resan utan att förlora de pengar du skulle ha erlagt vid ett fullföljande av avtalet. Detta gäller även om du endast betalat en liten del av avgiften, då det står "om betalningen uteblir", anses detta innebära hela betalningen. Då borde du ha rätt till den del av betalningen som är erlagd ( förutom de 600 kr). Väljer du att betala denna summa är resan bokad. Vill du sedan inte åka på resan får du kontakta företaget för att se vad som gäller, om du har möjligheten att få tillbaka något, eller inte. Det kan inte jag svara på. Troligen gäller särskilda regler om du blir allvarligt sjuk osv. MVH

Inkorporering av avtalsvillkor

2010-04-13 i Avtal
FRÅGA |Hej, I köpvillkoret som mina kunder godkänner vid beställning har jag angett texten "Genom godkännandet av köpvillkoren medger kunden även att denne har läst igenom våra artiklar Vanliga frågor och Prislista. Kunden är även införstådd med hur våran tjänst fungerar, samt införstådd med vilka priser och avgifter som gäller för beställda tjänster. Artikelnamnen i köpvillkoret är interna länkar som leder till artiklarna på hemsidan. Är det tillräckligt att länka till artiklarna på hemsidan eller måste informationen stå i köpvillkoret?
Daniel Jessen-Winbo |Hej, Din fråga aktualiserar det som inom juridiken kallas inkorporering av avtalsvillkor i köpeavtal/standardavtal. Svaret på frågan är delvis beroende på ifall dina kunder är konsumenter eller andra näringsidkare. Om jag börjar med vad som gäller så är den allmänna regeln att man ska göra det så tydligt för kunden som möjligt och göra villkoren så lättillgängliga för denna som möjligt. Helst ska man därför bifoga och hänvisa vilket Högsta domstolen uttrycker i Nja 1975 s.545. dock ska det räcka med enbart hänvisning under förutsättning att villkoren är lättillgängliga för motparten. Skulle villkoren vara betungande eller oväntade för motparten krävs enligt Nja 1979 s.401 att de klargörs. Men som sagt hänvisning till lättillgängliga villkor räcker och en länk (vid internetbeställning) får anses uppfylla detta krav och jag tycker även det känns konventionellt vedertaget vid den mesta typen av internethandel. Betydelsen om dina kunder är konsumenter eller näringsidkare spelar i ditt fall roll på vilka krav det ställs för lättillgängligheten. En näringsidkare anses ha större kunskaper och möjligheter att ta reda på villkoren än vad än konsument har. Men direkthänvisning på ett kontrakt torde ändå vara fullt tillräckligt även gentemot konsumenter. I svaret bortser jag från frågan om villkorens skälighet och ifall de skulle kunna ogiltigförklaras för att de är oskäliga, vilseledande eller betungande. Man skulle här kunna ifrågasätta ifall artiklarna med vanliga frågor skall vara ”ett krav” att läsa. Detta eftersom villkor normalt inte stadgas i sådana artiklar samt att eftersom dessa ändras under tiden blir det svårt att hålla koll på vad kunden kände till vid köpetillfället och vad som tillkommit efter. Lämpligare vore det då att ha allmänna villkor att kunden godtar förändring av dessa. Som sagt hör klargörandet av villkoren ihop med vilken karaktär villkoren har. Villkoren som ställs skall vara lättillgängliga och det gäller t ex med hänsyn till vilken rubrik de ligger under. Man skall med andra ord med hänsyn till rubrikerna kunna förvänta sig vilken typ av villkor som ställs med hänsyn till vilken rubrik de ligger under och inget helt främmande kan där tas in utan att det klargörs. Hoppas jag har klargjort vad som gäller! Med vänlig hälsning

Skillnaden mellan ett köpe- och ett tjänsteavtal

2010-04-29 i Avtal
FRÅGA |Hejsan. Jag undrar vad det egentligen är för skillnad på köp - och tjänsteavtal? Finns det några svårdragna gränser mellan dom?
Anna Eriksson |Hej, Skillnaden mellan ett köpeavtal och ett tjänsteavtal är precis som det låter att köpeavtalet gäller köp av egendom av olika slag, både fast och lös egendom, medan tjänsteavtal gäller olika sorters tjänster och arbeten. Exempelvis så är det ett köpeavtal när jag köper ett hus, medan det rör sig om ett tjänsteavtal om man betalar någon för att renovera sitt hus. Det finns givetvis en gråzon och det gäller då främst så kallade blandade avtal dvs. avtal som både innehåller köp av egendom och köp av tjänst till exempel ett avtal om leverans och installation av en värmepanna. Man får då se till vilken del som utgör den dominerande delen av avtalet. När man tittar på om det rör sig om en tjänst ser man bland annat till om utförandet av tjänsten kräver särskild kunskap eller utrustning och man ser även till värdet av varan respektive tjänsten. I exemplet ovan med värmepannan ansåg domstolen att avtalet skulle klassas som ett köp. I köplagens 2 §, https://lagen.nu/1990:931#P2S1, anses en beställning av tillverkning av en vara som ett köp så länge inte beställaren (kunden) tillhandahåller en väsentlig del av materialet. Med vänliga hälsningar

12 kap. Byggingabalken

2010-04-28 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag undrar lite över tolfte kapitlet i Byggningabalken. Vad är det egentligen det handlar om, och gäller det fortfarande? Olika internetsidor skriver olika saker, men jag har inte hittat någon jurist som skriver om det. Någon skrev att andra paragrafen gäller "hyra av svin" - stämmer det? Varför skulle man vilja hyra svin att ha i skogen?
Hampus Johansson |Hej! Byggingabalken har idag i princip ingen praktisk betydelse. Den var däremot viktig förr när jordbrukssamhället såg ut på ett annat sätt än vad det gör idag. Några bestämmelser kan än idag ge uttryck för allmänna principer och detta kan vara en anledning till varför balken ej upphävts i sin helhet. 12 kap. 2§ i nyss nämnda balk är en av dessa bestämmelser som fortfarande har visst intresse. Detta beror på att lagbestämmelsen är i princip överensstämmande med allmänna rättsprinciper gällande vem som ansvarar för skada på omhändertagen egendom, till exempel i en situation då någon hyrt ett svin av någon annan. Vänligen

Avtalsbrott

2010-04-23 i Avtal
FRÅGA |Hej Jag och min före detta sambo har skrivit ett avtal om upplösning av samäganderätt. Det står bland annan att jag ska överlåta mitt bostasrättsandel till henne när hon ta över ansvaret för hela det lån där bostadsrätten är pantsatt. Några månader sedan ringde hennes bank att hon har fått muntligt lånen löfte så jag skrev under överlåtelseavtal. Men nu har hon fått lägenheten men hon vill inte ta över lånen och jag har blivit från samägare till hennes borgenär. Både hennes bank och bostadsrättförening bryr sig inte om detta Vad ska jag göra nu?
Jennie Svensson |Hej! Som jag har förstått det hela så är ert avtal villkorat, dvs att din före detta sambo får ta över lägenheten Förutsatt att hon tar över lånet. Om du vill ha kvar din del av lägenheten så torde du kunna häva överlåtelseavtalet eftersom din före detta sambo ej uppfyllt sin del av avtalet, alternativt kan du kräva Att hon skall uppfylla sin del. Hälsningar, Jennie

Avtalsbundenhet för ingångna avtal vid ägarbyte

2010-04-05 i Avtal
FRÅGA |Vad gäller vid avtal som ingåtts med ett företag som sen säljs till ett annat? Det nya företaget har betalt en faktura och lämnat alla nya uppgifter, men vill sen inte betala nästa faktura pga det inte är dom som ingått avtalet. Avtalstiden är på 3 år och detta är sista året. Kan vi kräva dom på den sista fakturan? MVH Agneta
Elias Himsel |Hej, Om ni kan kräva dem på den sista fakturan är i första hand beroende av företagsformen och vilket typ av förvärv som skett. När två parter ingår ett avtal är utgångspunkten att båda parter är bundna av avtalet. Självfallet omfattar denna bundenhet bara de som ingått avtalet i fråga och någon annan kan inte ofrivilligt tvingas fullfölja avtalsförpliktelsen. Detta gäller oavsett om ni ingått ett avtal med en fysisk person (exempelvis enskild näringsidkare) eller med en juridisk person (exempelvis aktiebolag eller handelsbolag). Har ni ingått ett avtal med en fysisk person och denne säljer sin verksamhet åligger det fortfarande personen i fråga att fullfölja sina ingångna avtal och den som förvärvat verksamheten kan inte mot sin vilja tvingas till detta. Det innebär att om Bosse driver en bilverkstad som enskild näringsidkare är han skyldig att fullfölja alla avtal han har ingått oavsett om han säljer bilverkstaden till Lasse. En annan sak är förstås att Bosse och Lasse i viss utsträckning kan komma överens om att Lasse skall fullfölja ett avtal för Bosses räkning. Utgör er motpart en juridisk person innebär det att företaget själv har ingått avtalet och det är företaget och inte ägarna som är bundna av avtalet. Huruvida ägarna till ett aktiebolag säljer företaget saknar därmed relevans vad gäller bundenheten av ingångna avtal. Har företaget X AB ingått ett avtal är företaget X AB således bundna av avtalet oavsett vem som äger aktierna i företaget X AB. För att undslippa ansvar för tidigare ingångna avtal kan en förvärvare ibland välja att inte köpa den juridiska personen som helhet utan istället bara köpa företagets tillgångar. Detta kallas för en ”inkråmsöverlåtelse” och innebär att förvärvaren inte köper aktierna i ett aktiebolag utan bara företagets tillgångar som maskiner, lokaler och fordon. Om företaget i ert fall är en juridisk person som valt att sälja sina tillgångar till ett annat företag är det sistnämnda företaget som utgångspunkt därför inte bunden av ert avtal, däremot kvarstår ansvaret för avtalet hos den juridiska person som ni ingick avtalet med. I första hand bör ni alltså avgöra vilken fysisk/juridisk person ni ingick avtalet med och kräva denna på fullgörelse. I andra hand återstår att pröva huruvida det nya företaget genom sitt agerande kan bindas till avtalet. Om det nya företaget exempelvis konsumerat en vara ni tillhandahållit och dessutom gett er uppgifter samt betalt den första fakturan kan man argumentera för att de genom sitt agerande ingått ett avtal med er. Om det också innebär att de är bundna hela avtalstiden ut är emellertid inte självklart. Med vänliga hälsningar,