Giltighet på presentkort

2011-08-28 i Avtal
FRÅGA |Jag har fått ett presentkort som var väldigt otydligt skriven, gällande datum.när jag sedan skulle använda den hos massören säger hon att den är bara giltig i 3 månader efter köp. Kan detta stämma,? (Hon är själv från ryssland)
Louise Modin |Hej!Det är upp till försäljaren att bestämma hur länge som ett presentkort ska gälla så om de har som regel att det ska gälla i tre månader så är det tyvärr så.

Om fullmakter och handlande i strid med fullmakt

2011-06-18 i Avtal
FRÅGA |1. Vilken är den vanligaste typen av fullmakt och kan en fullmakt begränsas? Kan vem som helst vara fullmäktig? Vad händer ifall jag agerar i strid mot en fullmakt ? 2. Vad händer om jag tex köper något av någon som saknar fullmakt eller handlar strid mot en fullmakt? 3.Och vad innebär det att jag mot en fullmaktshavare kan betala berfirande verkan? Är det viktigt eller något som bara jurister behöver bry sig om?
Fanny Olsson |Hej! 1. Det är svårt att säga säkert vilken den vanligaste typen av fullmakt är då fullmakter inte registreras el.dyl. Ställningsfullmakter, dvs. att jag p.g.a. min ställning som exempelvis butiksbiträde i en butik har rätt att sälja butikens varor ses dock allmänt som en väldigt vanlig typ av fullmakt. Muntliga och skriftliga fullmakter är också relativt vanliga. Det finns inga hinder för ex. en omyndig att vara fullmäktig då denne själv inte är en del av avtalsförhållandet utan endast är en slags mellanhand mellan fullmaktsgivaren och tredje man (t.ex. en köpare eller säljare). Så därav kan man generellt säga att alla kan vara fullmäktig. 2. Om du som tredje man köper något av en person som saknar erforderlig fullmakt så blir inte den som faktiskt äger saken bunden vid det köpet då ingen fullmakt funnits. Det blir ju här ett fall då en person A säljer något denne inte äger till B där C är den rättmätige ägaren. De personer som köpet blir emellan är istället dig (B) och personen som sålt föremålet utan fullmakt (A). Den som sålt vad denne inte äger (A) kan här göra sig skyldig till brott enligt 8, 9 eller 10 kap. Brottsbalken beroende på omständigheterna kring försäljningen och hur personen i fråga fått tag i föremålet i fråga. Du (B) kan eventuellt, om du vet om att personen säljer något denne inte äger, göra dig skyldig till häleri enligt 9 kap. 6 § Brottsbalken. Om du som fullmäktig handlar i strid mot fullmakten, eller rättare sagt överträder den befogenhet/behörighet du fått via fullmakten blir resultatet olika beroende på vad för slags fullmakt du har fått. Jag kommer nedan redogöra för muntlig, skriftlig och ställningsfullmakt och resultatet om du överskrider den befogenhet/behörighet du fått i dessa men jag ska först klargöra några begrepp: Behörighet och Befogenhet vid skriftliga fullmakter: Gällande skriftliga (även kallade självständiga) fullmakter kan huvudmannen utöver vad som står i fullmakten ge särskilda inskränkande föreskrifter till fullmäktigen som inskränker dess behörighet. T.ex. kan man i den skriftliga fullmakten ha skrivit att fullmäktigen har rätt att köpa en bil till huvudmannen, men sedan ger huvudmannen fullmäktigen särskilda instruktioner muntligt om att bilen inte får kosta mer än 100 000 kr. Fullmäktige överskrider då sin behörighet om han köper en cykel istället för en bil, men sin befogenhet om han köper en bil för 200 000 kr istället för en för max 100 000 kr. God tro: Detta är då tredje man (dvs. den som blir ”drabbad” av fullmakten, typsikt sett en säljare eller köpare) inte insåg eller heller hade någon rimlig anledning att inse att ett visst förhållande förelåg, ex. om jag säljer en sak till A och A inte insåg eller hade någon rimlig anledning att inse att jag inte hade rätt att sälja saken till henne så var hon i god tro avseende att jag inte hade rätt att sälja föremålet. Om överskridande av befogenhet vid muntlig fullmakt: Muntlig fullmakt kallas också 18 § fullmakt och här anges i 11 § 2 st. Avtalslagen att om fullmäktige i dessa fall överskrider sin befogenhet enligt fullmakten så är inte fullmaktsgivaren bunden vid avtalet med tredje man. Det spelar i dessa fall ingen roll om tredje man var i god tro avseende att fullmäktige hade befogenhet att företa den aktuella rättshandlingen eller ej. Om överskridande av behörighet vid skriftlig fullmakt: Om man överskrider vad som rent faktiskt står i fullmakten (ex. köper en cykel istället för en bil) stadgas i 10 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen endast är bunden av vad fullmäktige företar inom fullmaktens gränser. Huvudmannen är därmed inte bunden vid rättshandlingar som fullmäktigen vidtar som inte faller inom fullmaktens gränser Om överskridande av befogenhet vid skriftlig fullmakt: Om fullmäktigen överskrider särskilda inskränkande föreskrifter som huvudmannen givit fullmäktigen stadgas i 11 § 1 st. Avtalslagen att huvudmannen inte är bunden vid rättshandlingen om tredje man inte var i god tro avseende att fullmäktigen hade rätt att företa rättshandlingen för huvudmannens räkning. Trodde tredje man (i vårt exempel om bilen; säljaren) att fullmäktigen hade rätt att köpa en bil för 200 000 kr för huvudmannens räkning är alltså huvudmannen bunden vid avtalet. Trodde säljaren inte att fullmäktigen hade sådan rätt att avtalet inte gällande mellan huvudmannen och säljaren. Om överskridande av behörighet vid ställningsfullmakt: Här har fullmäktigen rätt att förta handlingar som faller inom dennes behörighet genom tjänsten eller dylikt. Företar fullmäktigen andra rättshandlingar som faller utom tjänsten (ex. att butiksbiträdet börjar ge bort alla varor gratis eller tar kassan och ger bort pengarna) så är inte huvudmannen (butiken) bunden vid dessa rättshandlingar gentemot tredje man. Om man som fullmäktig gör så att tredje man lider skada (exempelvis genom att tredje man får sälja bilen igen till ett sämre pris till någon annan) p.g.a. att man överskrider sin befogenhet eller behörighet kan man som fullmäktig bli skadeståndsskyldig gentemot tredje man enligt 25 § Avtalslagen. Detta gäller dock enbart om tredje man var i god tro avseende att man hade rätt att företa rättshandlingen och alltså inte om denne visste eller borde ha vetat om att man överskred sin befogenhet eller behörighet. Skadestånd gentemot tredje man bli aktuellt vid osjälvständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; muntliga fullmakter) Om man som fullmäktig gör så att huvudmannen lider skada kan man bli skadeståndsskyldig gentemot denna enligt uppdragsrättsliga regler som jag inte kommer redovisa för här. Skadestånd gentemot huvudmannen blir aktuellt vid självständiga fullmakter (av de jag gått igenom ovan; skriftliga fullmakter och ställningsfullmakter). 3. Att man mot en fullmäktig/fullmaktshavare kan betala med befriande verkan innebär att jag som tredje man kan betala till fullmäktige och då inte vid ett senare skede kan bli tvungen att betala igen till huvudmannen. Min betalning till fullmäktige befriar mig alltså från framtida betalningsskyldighet, vilket givetvis är väldigt viktigt för alla som handlar med någon genom fullmakt. Ingen vill ju behöva betala för samma sak två gånger! Hoppas detta besvarar dina funderingar kring fullmakter! Vänligen,

Avtal slutet genom betalning av fakturor

2011-05-25 i Avtal
FRÅGA |Jag har sagt upp mitt bredband som jag har förskottsbetalat/kvartal. Eftersom jag inte kommer att utnyttja det hela kvartalet så vill jag ha tillbaka återstoden av pengarna. Enligt leverantör så gör de inte detta och hänvisar till avtalet som jag har tecknat. Problemet är bara att jag inte har skrivit under avtalet utan jag har båda avtals kopiorna med deras underskrift men inte min. Då hävdar leverantören att jag genom att betala fakturorna har godkänt avtalet. Stämmer detta?
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Avtal kan slutas på andra sätt än genom undertecknande av ett avtal. Det du beskriver är ett så kallat konkludent handlande, vilket innebär att du godkänner avtalet genom att handla så som avtalet stadgar. Betalar man fakturor för en tjänst är det med största sannolikhet att anse som ett sådant konkludent handlande, och du är därmed bunden av avtalet. Med vänlig hälsning,

Vad innebär fullmakten?

2011-05-11 i Avtal
FRÅGA |Vad innebär följande fullmakt: 'NN eller den han i sitt ställe förordnar, att vid bouppteckningen föra min talan och bevaka min rätt, samt att mottaga ock kvittera dödsboet tillkommande handlingar, vid åkommande arvskifte företräda mig, vid alla tillfällen då boets rätt kan komma i fråga och i alla angelägenheter som rör dödsboet företräda mig' ?
Elin Sjörén |Hej, Om du syftar på vad själva ordalydelsen i fullmakten innebär så är det att: Fullmaktsgivaren tillåter personen ”NN” (eller någon annan som NN väljer att sätta in i sitt ställe) att representera fullmaktsgivaren. Detta tillåts NN att göra vid arvskifte i ett dödsbo, vilket innebär att NN får representera fullmaktsgivaren då ett arv efter en bortgången person ska delas upp. NN får genom fullmakten även lov att framföra fullmaktsgivarens önskan vid uppdelningen av arvet. Fullmaktsgivaren tillåter även att NN tar emot och kvitterar (skriver under) handlingar som hör till dödsboet. Om du istället menar vad fullmakten innebär rent juridiskt, om den är bindande och så vidare, så kan sägas att den genom att vara skriftlig (som den får antas vara) utgör en fullgod och således bindande handling. Den gör att NN kan handla i fullmaktsgivarens ställe under arvsuppdelningen, och så som den är utformad ger den inga direkta begränsningar för vad NN får lov att göra. Troligtvis har dock en muntlig anvisning givits NN, om vad fullmaktsgivaren önskar uppnå med arvsuppdelningen. I övrigt är fullmaktsgivaren bunden av det NN gör i hans ställe, ifall NN i övrigt handlar inom de ramar fullmaktsgivaren uppställt. Detta framgår av Avtalslagens 2 kap. 10 § och denna lag finner du här: https://lagen.nu/1915:218 Med vänlig hälsning Elin Sjörén

Ändring i avtal, trots tidigare överelskommelse.

2011-06-30 i Avtal
FRÅGA |Jag har skrivit på ett kontrakt där motparten skrivit in något vi inte kommit överens om. Jag uppmärksammar detta ca en månad efter underskriften och påpekar det hela att jag då vill bryta kontraktet och motparten då skriver att hon vill komma överens och att vi ska lösa det hela. Några dagar senare tar upp frågan med kontraktet igen och hon återigen skriver att vi ska lösa det hela. Det ursprungliga avtalet finns på mail där vi kommer överens om vad som ska gälla. Det finns alltså i skrift det avtal vi kom överens om från början och jag har motstridigt mig det kontrakt jag skrivit på i efterhand också i skrift. Kan hon nu hävda kontraktsbrott i efterhand?
Mari-Helen Schöllin |Hej Enligt 6 § Avtalslagen(AvtL), se https://lagen.nu/1915:218#P6S1, gäller att ett svar som innehåller tillägg, inskränkning eller förbehåll som inte överensstämmer med anbudet, ska anses vara ett avslag i förening med nytt anbud. I detta fall har du dock skrivit på det nya anbudet och ett bundet avtal har uppkommit. Grundregeln är att avtal ska hållas. Men eftersom ni kommit överens om ett annat innehåll vid ett tidigare tillfälle och du dessutom fått bekräftat av motpartet att situationen ska "lösas", så verkar det som att ni är överens om att det avtal du skrev på inte överensstämmer med det ni faktiskt kommit överens om. Nu vet inte jag vad saken gäller, men i de allra flesta fallen behövs inte ett på papper nedskrivet avtal för att avtalet ska vara giltigt. Er mailkontakt och era eventuella muntliga överenskommelser gäller därför (förutsatt att ni inte avtalat om något som måste ha ett visst "utseende"). Eftersom det ni har kommit överens om gäller så kan hon inte hävda kontraktbrott så länge du håller dig till överenskommelsen. Skulle ni vara oense om att er första överenskommelse inte är den som gäller skulle kanske 30 § AvtL vara till din hjälp eller 33 § AvtL, då hon gett dig skäl att tro att det du skrev på var detsamma som ni tidigare kommit överens om via mail. Men om du har kvar de mail ni skickat mellan er och det som du berättat framgår och om min uppfattning av vad du berättat stämmer, så bör det inte vara någon större tvekan om vad avtalet egentligen ska innehålla. Hoppas att detta var till hjälp. Med vänliga hälsningar

Krav efter trafikolycka

2011-06-16 i Avtal
FRÅGA |Min son var med om en trafikolycka för ca 12 år sedan.Vid detta tillfälle utföll viss ersättnig för skadan.Samtidigt skrev dom på ett papper där dom förbands sig att inte ställa ytterligare krav.Han har sedan många år problem med sin rygg hänförande till skadan. Kan krav ställas till försäkringsbolaget, eller är det kört?
Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Eftersom ett avtal har ingåtts om att inte ställa ytterligare krav, blir det problematiskt att återkomma med nya anspråk. I avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218) finns ett antal ogiltighetsgrunder, såsom svek, då det går att angripa ett avtal om till exempel en avtalspart utnyttjat den andres trångmål eller beroende ställning. Men det verkar ej ha skett i detta fall, och då återstår möjligheten med 36§ avtalslagen. 36§ anger följande: Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Det ska dock väldigt mycket till för att ett avtal ska jämkas eller lämnas utan avseende med stöd av ovan nämnda paragraf. Dessutom måste preskriptionstiden i trafikskadelagens 31§ (https://lagen.nu/1975:1410#P31) beaktas. Mvh

Föremål som försvunnit från bemannad nattklubbsgarderob

2011-05-14 i Avtal
FRÅGA |Hej ! Om man hänger in kläder och väska i en bemmanad garderob på en nattklubb där garderob ingår i inträdet och där man inte får gå in med ytterkläderna på på klubben. När man sedan ska hämta ut sakerna mot nummerbrickan och bara får tillbaka jackan inte väskan . Blir klubben ersättningsskyldiga då ? Även om det finns skyltar som säger att de inte ta avsvar för värde saker utanför? (min väska beräknas vara värderad till 9500 kr med innerhåll.)Tacksam för svar !
Angelica Hage |Hej Föremål som lämnas in mot betalning i en bevakad garderob är att se som deponerat gods, för vilket man får ett värdepapper i form av en garderobsbricka, som ska uppvisas som bevis för rätten att utfå föremålen ur garderoben. Klubben och kunden ingår därmed ett avtal vid inlämnandet av kläder i utbyte mot garderobsbrickan, i och med betalningen. Avtalet avser att klubben ska utge föremålen till den som uppvisar garderobsbrickan. Om klubben kan anses ha handlat försumligt, gjort fel eller brutit mot detta avtal, så kan de göras ersättningsansvariga för den skada/förlust som kunden lidit. Se 15 och 32 §§ Konsumenttjänstlagen (https://lagen.nu/1985:716) Detta gäller trots att klubben har satt upp en lapp där de friskriver sig från ansvar för föremålen som lämnas in, framför allt i en situation då det inte heller är tillåtet att ta med sig föremålen in på klubben. Med Vänliga Hälsningar

Avtalslagen

2011-05-02 i Avtal
FRÅGA |Hej! Jag ringde på en annons på blocket, jag var den första som hörde av sig och vi gjorde upp om att jag skulle hämta varan senare samma dag. Inget pris diskuterades då jag var beredd att betala de 500 kr som säljaren begärde. Ett par timmar senare ringer säljaren och säger att hon sålt varan till någon annan som lagt ett högre bud. Det stod inget i annonsen om högstbjudande utan det stod bara 500 kr. Gäller det muntliga avtal vi ingick om att jag skulle få köpa varan och finns det något jag kan göra åt situationen i efterhand? varan är ju troligen redan hämtad av den nya köparen
Lan Le Huong |Hej! I avtalslagen råder avtalsfrihet, det vill säga man kan ingå avtal med vem man vill. Avtalslagen reglerar också att avtal är bindande för den som angivit anbudet eller svaret. I ditt fall kan man säga att ni har ingått ett muntligt avtal om en vara. Enligt principen om att avtal ska hållas, skulle ni (båda säljaren och köparen) göra som ni kommit överens om. Det är tråkigt att säljaren sålt varan till någon annan. Hon har helt enkelt begått ett avtalsbrott. I detta fall kan du stämma säljaren på grund av avtalsbrottet men chansen att vinna är tyvärr inte så stor. Det är svårt att bevisa att ni hade ingått ett muntligt avtal och vad som sades i samtalet. Säljaren kan förneka det du påstår att ni har ingått ett avtal. Det är dessutom en kostnadsfråga du bör tänka på. Det finns en risk att betala för rättegångskostnad om du förlorar i målet. Du bör överväga vilket alternativ är bäst innan du bestämmer dig. Hoppas att jag har gett dig den information du behöver. Hör gärna av dig om du har flera frågor! Med vänliga hälsningar