Frågor & Svar

Hej,

jag bor i en samfällighet och man har kallat till extra stämma utan några motioner.

Utan man har skrivit fyra olika förslag på dagordningen som enligt styrelsen mailats in av medlemmarna.

Vi är totalt femton hus, i samfälligheten ingår soprum samt en gård med parkeringsplatser.

För tillfället så har vi 9 parkeringsplatser till medlemmarna och 2 gästparkeringar.

På stämman vill man ge fyra medlemmar privata parkeringar utan ngn avgift.

Min fråga är då...man kan väl inte bara ge fyra medlemmar privata platser men inte dem andra för då behandlas inta alla lika, alla har samma andelstal i samfälligheten.

Vad gör vi om detta röstas igenom på extra stämman ?

Tack för svar på förhand.

Är det lagstadgat att en motionsrätt ska finnas i ekonomiska föreningar?

Vår samfällighetsförening bildades genom LM-förrättning för 6-7 år sedan och har som främsta syfte förvaltning av vårt interna vägnät.

Vägnätet har inte direkt anslutning till det allmänna vägnätet utan infart från och utfart till detta sker via del av en annan vägförenings vägnät, ingen annan in-/utfart finns.

Bägge vägnäten är gamla och avtal om kostnadsersättning/-fördelning för detta nyttjande har innan bildandet av vår Samfällighet reglerats i avtal direkt mellan de tidigare parterna.

I samband med förrättningen fastslogs vårt nyttjande som en "utfartsrätt" och ett årligt indexreglerat belopp fastställdes som ersättning för denna.

Överenskommelsen accepterades av bägge parter och inget besvär över fastställt belopp framfördes.

Nu, många år senare, framför den andra förening besvär till oss och menar att ersättningsnivån är för låg och vill att vi, utöver det i förskott betalda årliga beloppet, ska vara med och bekosta diverse åtgärder.

Vi själva, med mångårig egen dokumenterad erfarenhet av vad vi menar är rimliga kostnader för att "underhålla" väg av aktuell standard, hävdar att det belopp som betalas är rimligt och bör täcka kostnader för det slitage som vi genom vår "utfartsrätt" åsamkar vägen. Övriga förutsättningar och villkor är oförändrade.

Parterna har svårt att enas om det finns grund för "omprövning" av villkor, och - hur en sådan i så fall formellt skulle begäras/gå till ? - vem som bekostar? - vad en sådan ytterst kan leda till? Tacksam för svar!

Vår vägförening har beslutat om en avgift vid byggnation:

Där hänvisar man till 48a § AL, som innehåller detta:

----

48 a § Om en fastighet som deltar i en gemensamhetsanläggning som avser väg tillfälligt använder anläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för driftkostnaderna, är fastighetens ägare skyldig att till samfälligheten utge skälig ersättning för de kostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen.

[S2]Vid tvist angående fråga som avses i första stycket skall talan väckas hos mark- och miljödomstolen. Lag (2010:998).

-----

Man vi tycker man har tolkat detta fel:

1. Man tar ut en schablon kostnad på 5.000sek Vid all nybyggnation eller markarbeten som kräver bygglov.

Oavsett om detta ökar användandet av vägarna eller inte.

2. Man kräver en deposition på 10.000sek som inte har någon bärighet i 48a§

3. Man tar ingen hänsyn till andelstal när man kräver in avgiften.

Vi har sökt och fått byggnadslov för tillbyggnad av garage. Och har därmed fått en faktura på 15.000:-

Vi använder totalt 80m av föreningens vägnät.

Lönar det sig att ta detta till domstol ?

Vem är det isåfall som måste stämma/stämmas?

Hej !

Jag har köpt en bostadsrättslägenhet med uteplats. Vid köpet fick jag av mäklareh ordningsregler där det bland annat i punt 11 sägs "Markiser, balkongskydd och dylikt sk följa färganvisning från föreningen. Föreningen har en hög ambition för fsader och en del av detta är en enhetlig färgsättning," Det framgår ingen stans att markisser inte får sättas upp. När jag nu frågar styrelsen om faärgsättningen får jag till svar att jag inte får sätta upp markiser för att detta kan skada fasaden. Skall inte detta framgå i ordningsreglerna? Jag kan också nämna att utredning pågår om inglasning av balkonger, Detta torde väl vara lika farligt för fasaden som uppsättning av markiser. Min fråga är kan bostadsrättsföreningen förbjuda mig att sätta upp markiser för att det kan skada fasaden trots attvdet inte framgår av ordningsreglerna ?

I en bostadsrättsförening som består av 5 lägenheter blir det en liten styrelse. Kan ordförande och revisorn som är gifta med varann sitta i denna styrelse?

Hej! Min fastighet ingår i en vägsamfällighet med två grenar. I årets budgetförslag för gren ett fanns en uttaxering fastän medel fanns i kassan som täckte årets budgeterade utgifter och med ett överskott kvar till nästa års budget. Gren två hade inga budgeterade utgifter, men uttaxering. Pengar finns i kassan. (Ingen fondavsättning). Jag skrev till kassören och ordförande att uttaxeringen stred mot §40 Lag (1973:1150). På stämman lades budgeten fram utan att någon ändring gjorts och godkändes. Räkningar på taxeringen skickades ut.

Kan man bestrida räkningen med förklaring varför betalning inte sker eller finns någon annan lösning? Många medlemmar känner inte till lagen om förvaltning och betalar räkningen.

Hej!

På årsstämman 2015 togs det i våran samfällighet beslut medelst röstning att vi skulle få ta ner ett träd på baksidan av vårat hus på samfällighetens mark. Fanns en liten osäkerhet om att trädet ev kanske står på vägföreningens mark och beslutet skrevs såhär; "Mötet godkände fällande av träd, under förutsättning att man kollar med vägföreningen först." Vi har nu själva tagit reda på att trädet står på samfällighetens mark. Vi meddelade styrelsen för ca 2 veckor sedan att vi därför nu tänker ta ner trädet, men det är ny styrelse och de säger nu nej, fast beslut är taget, med motivering:

- Det är ej juridiskt korrekt att ta upp ett förslag till beslut när man har oklara ägarförhållanden.

- Om styrelsen får inkomna motioner som kräver vidare utredning (tex vid fällande av träd) inför årsmöte,

bör dessa utredas innan beslut tas.

- Beslut av engångshändelse måste ha en tydlig giltighetstid. Då det i detta fall har gått 6 år från beslut så

har det enligt praxis gått för lång tid för att beslut fortfarande ska kunna anses giltigt.

Jag kan ju tillägga att någon tidsbegränsning för fällning inte nämns i beslutsprotokoll.

Är dessa punkter juridiskt giltiga för styrelsen att använda som motivering att ogiltigförklara beslutet? Och hur går en ogiltigförklaring till? Räcker det att styrelsen säger att det är ogiltigt eller sker det skriftligt på något sätt? Hur bör vi agera för att bestrida styrelsens försök att ogiltigförklara beslutet?

Mvh

Fråga 1. Vår brf. är belastad med ett servitut på en tvättstuga. Grannfastighetens hyresgäster har tvättstuga i vår fastighet. Elförbrukningen har de eget abonnemang på. Vatten förbrukningen har vår fastighet abonnemang på. Vi läser av genom slavmätare varje år och skickar räkning till dem, endast vattenförbrukningen inte abonnemangsavgiften som vi får betala. Vi tycker dock att de skall betala åtminstone halva abonnemangsavgiften efter som vi betalar för den och de använder sig av vårt abonnemang. I avtalet finns inget reglerat om det. Vi har dock för avsikt att säga upp avtalet pga avtalsbrott och omförhandla avtalet.

Fråga 2. Vi har ett avtal som reglerar ovanstående tvättstuga. Nu har de emellertid brutit flagrant mot avtalet.

Kan vi säga upp avtalet och begära ny förhandling.

Får stämmoprotokoll läggas upp på föreningens hemsida?