Vad ska styrelsen i en bostadsrättsförening ha för arvode och vad gäller för kallelser av styrelsemedlemmar?
Har frågor gällande årsredovisning för vår bostadsförening.
1Föreningens valda kassör har i fått ta del av den ekonomiska delen inte blivit kallad till styrelsemöte.
Så den är inte påskriven av kassören då styrelsen tycks glömt att kassören finns.
2. Ingen av de som sitter i styrelsen har heller ej sett fakturor som gäller föreningen detta har ordförande själv tagit hand om och skrivit på är detta korrekt? Styrelsen består ordförande, sekreterare , 2 ledamot och kassören som ej blivit kallad. Finns en godkänd revisor och revisions byrå. Vet ej vilken information som
revisorn fått av ordförande.
3. 2013 togs ett beslut att ordförande skulle ha ett arvode på18000:- vi är 12 lägenheter. Detta gjordes på stämman.
Sen har detta bara rullat på och ökat för varje år.2020 är arvodet 68000:- plus sociala avgifter. Vi har godkänt
de tidigare åren utan att någon vågat ifrågasätta detta. Är inte styrelsen skyldiga att tala om vad som ligger bakom den kostnaden. Det framkom att styrelsen själv hade tyckt att 200:- i timmen var skälig summa plus
sociala avgifter. Ingen annan i styrelsen har arvode .Ingen information till medlemmarna om detta.
Förvaltningsberättelsen tar ej upp de olika kostnader för väsentliga händelser för räkenskapsåret utan bara vad som har gjorts. Är detta korrekt
Vänligen
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
För dina frågor krävs det lite juridisk akrobatik. Bestämmelserna är utspridda över flera lagar. Dels finns en del bestämmelser i föreningens egna stadgar vilka vi inte har tillgång till så de kan du behöva kontrollera. Som huvudregel gäller föreningens stadgar så länge de inte är lagstridiga. I övrigt finns grundläggande bestämmelser i Bostadsrättslagen (BRL). Den hänvisar i sin tur ofta till lagen om ekonomiska föreningar (LEF). För bokföring och årsredovisning finns bokföringslagen (BFL) och årsredovisningslagen (ÅRL). Det hela innebär en del hoppande fram och tillbaka mellan lagarna så jag försöker att ge dig rätt och pedagogiska svar men med korrekta hänvisningar om du skulle behöva dem. Jag kommer också att använda mig av förkortningarna för lagrummen eftersom lagarna är förhållandevis långa.
Fråga 1 – Vilka ska underteckna årsredovisningen?
Enligt 1 kap. 1 § BRL så ska LEF tillämpas i den utsträckning som anges i BRL.
Rent allmänt kan sägas att reglerna för styrelsen finns i LEF 7 kap. och gäller på grund av den hänvisning som finns från 9 kap. 12 § BRL. Enligt 7 kap 4 § LEF ska styrelsen bl.a. svara för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter och bedöma föreningens ekonomiska situation. Föreningens organisation ska även vara utformad så att föreningens ekonomiska förhållande både bokföringsmässigt och i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Det kan nog utan större svårighet tänkas att föreningens kassör bör vara med på styrelsens möten och vara insatt i både bokföring och föreningens ekonomiska situation. Bestämmelsen avslutar med att nämna att om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter ska styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen ska fortgå. De ska med andra ord fortsätta att vara involverade och kontrollera det löpande arbetet inom föreningen.
Angående styrelsens sammanträden så är det ordförande som ska se till att sammanträden hålls när det behövs alternativt om en styrelseledamot begär det (7 kap. 18 § LEF). Om en styrelseledamot inte kan närvara så kan en suppleant göra det i stället (7 kap. 20 § LEF). Detta säger oss att som huvudregel ska samtliga styrelseledamöter kallas till sammanträden, det är ju det de är till för, att sköta förvaltningen av föreningen. Även kassören har alltså rätt att sammankalla styrelsen och förhöra sig om varför kallelse inte har skett. Även här kan det finnas kompletterande regler i föreningens stadgar om hur kallelse ska ske och hur ofta sammanträden ska sammankallas så kontrollera vad som sägs i stadgarna.
Enligt 9 kap. 26 § BRL så gäller bestämmelserna om bokföring och redovisning i BFL respektive ÅRL.
En ekonomisk förening är en juridisk person som enligt 2 kap. 1 § BFL är bokföringsskyldig. Enligt 6 kap. 1 § 2 p. BFL är ekonomiska föreningar skyldiga att avsluta bokföringen med en årsredovisning.
Årsredovisningslagen är tillämplig på ekonomiska föreningar enligt 1 kap. 1 § ÅRL som hänvisar till kretsen av bokföringsskyldiga enligt 6 kap. 1 § BFL. Enligt 2 kap. 7 § ÅRL ska, i ekonomiska föreningar som företräds av styrelse, samtliga styrelseledamöter underteckna årsredovisningen. Det innebär alltså att om kassören är medlem i styrelsen och inte har undertecknat årsredovisningen så har detta inte skett korrekt och torde vara något som revisorn skulle ha reagerat på eller kommer att reagera på. Samtliga ledamöter i styrelsen är nämligen skyldiga att underteckna årsredovisningen. Till och med om de inte vill. En eventuell avvikande mening ska antecknas om en sådan finns men undertecknas ska den.
Skälet till att föreningen frångår en normal arbetsordning kan vara av personliga skäl, kanske en ordförande har arbetat länge med ekonomiska frågor och därför har varit bättre lämpad för att sköta dessa för föreningens räkning. Då minskar behovet av en kassör något. Man kan dock heller inte utesluta det. Står det i stadgarna att det ska finnas en kassör så ska denne inkluderas i styrelsens arbete, precis som alla andra. Att frångå den principen är inte aktuellt. Samtliga styrelsemedlemmar ska ha möjlighet att delta i styrelsens arbete och beslut, det är jätteviktigt.
Fråga 2 – Föreningens firmatecknare
Det är inte ovanligt att en ordförande tar ett stort ansvar i en förening eftersom hen ska leda styrelsens arbete, vilket är att sköta föreningens organisation och förvaltning som tidigare nämnts. Att attestera eller godkänna faktureringar för föreningens räkning är sådant som faller under rätten att teckna föreningens firma. Enligt 9 kap. 7 §BRL gäller 20 kap. 4 § LEF för firmateckning för bostadsrättsföreningar.
Bestämmelsen meddelar att skriftliga handlingar som utfärdas för en ekonomisk förening ska undertecknas med föreningens företagsnamn, om företagsnamnet inte framgår på något annat sätt. Vilka som är firmatecknare för en förening ska registreras hos Bolagsverket och får då verkan enligt 7 kap. 39 § LEF. Föreningens stadgar bör innehålla bestämmelser om firmateckning och enligt 7 kap. 40 § LEF så kan styrelsen besluta att rätten att företräda föreningen och teckna dess firma endast får utövas av två eller flera personer tillsammans. Detta är anledningen till att stadgarna brukar bestämma denna ordning utefter vad som passar varje förening bäst. Det är ett krav att föreningar ska anmäla styrelseledamöter, ordföranden, hur föreningens firma tecknas och av vem enligt 7 kap. 44 § LEF. Därför måste du vad gäller frågan om fakturorna kontrollera vad stadgarna för just eran förening säger.
Fråga 3 – Arvodet
Angående arvodet finns huvudbestämmelsen i 7 kap. 26 § LEF som säger att föreningsstämman ska besluta om arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna för deras styrelseuppdrag. Man kan även genom stadgarna besluta att en samlad ersättning till styrelsen som helhet eller bara vissa ledamöter som sedan fördelas av styrelsen själv. Det finns inga bestämmelser om hur mycket eller lite eller hur detta bör fördelas. Det kan dock finnas i stadgarna. Det kan därför vara svårt för en utomstående att ge sig på en sådan bedömning. Det beror på uppdraget en ledamot har, hur stor föreningen är, hur mycket ansvar som en ledamot har, hur god ekonomi föreningen har m.m.
Bostadsrättsföreningar i Stockholm tillämpar ett genomsnittligt arvode på ca 1000–1500 kr per lägenhet i föreningen för den samlade styrelsen att dela på. För mindre föreningar kan det alltså ifrågasättas att styrelseuppdraget blir ett heltidsuppdrag. Men det är upp till föreningens årsstämma att fastställa detta (och eventuellt ändra stadgarna om reglerna verkar till föreningens nackdel). Man ska dock komma ihåg att det inte finns något lagstadgat utöver det nämnda och att styrelseengagemang är ideella arbetsinsatser som betalas av grannarna, medlemmarna i föreningen. Det är också dem som ska besluta vid årsstämman om ersättning ska utgå alls. Det går dock inte att reglera ersättning som redan utgått och det finns inga lagstadgade krav för en styrelse att redovisa exempelvis arbetsbelastning. Det finns heller inget som säger att ersättningen successivt ska öka eller förbli densamma. Ersättningen är en skälighetsbedömning som stämman beslutar som tack för att styrelsen tar ett extra ansvar kan man säga. Vanligtvis regleras detta i stadgarna som även de kan ändras om medlemmarna inte är nöjda med deras utformning. Om du inte är nöjd med utformningen av föreningens stadgar och behöver få förslag på ändringar eller kanske hjälp att utläsa betydelsen av dem är du såklart välkommen att höra av dig till mig igen på annasara.jarius@lawline.se för en offert och vidare kontakt.
Lycka till!
