Kan godkännande från advokat utesluta hemfridsbrott?

2018-02-14 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Polisen har tolkat brottsbalken enligt följande. Ärende hemfridsbrott. Hyresvärd går in i hyresgästens bostad med okända personer, inte bara en gång utan två gånger. Hyresgästen är inte hemma då denne skadat sig och är tillfälligt på annan ort. Hyresvärden blir efter konfrontation tillsagd skriftligt att denne inte får gå in i bostaden. Hyresvärden svarar då skriftligt "du kan inte hindra mig". Larmet går i bostaden, polis kommer till platsen. Hyresvärden lovar att inte gå in igen, men bara en liten stund senare så är hyresvärden återigen inne i bostaden med nya okända personer. Larmet går och polis kommer återigen till platsen, anmälan kompleteras. Polisen lägger ner ärendet trots att samtliga människor som uppehåller sig i lägenheten förekommer på övervakningskameran och skriftliga konfrontationen finns mellan hyresgäst och hyresvärd. Andra gången ärendet öppnas förhör polisen målsägande samt tar del av all information kring hyresvärden. Förhör görs med hyresvärden och hans advokat. Polisen anser efter detta återigen att ärendet skall läggas ner, då hyresvärden kollat med sin advokat innan vilket gör att de därmed inte är uppsåtligt. Hur är detta möjligt? Hyresgästföreningen ser oroat på händelsen och rekomenderar JOanmälan. Men vad är det som gäller egentligen? Betyder det här att om man bara kan få ett godkännande från en advokat så är det fritt fram att gå in i en hyresgästs bostad, även om denne har meddelat att hyresvärden inte får gå in i bostaden? Mvh Hyresgäst
Pegah Fazli |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer i mitt följande svar utgå från att hyresvärden inte haft rätt att tillträda lägenheten utifrån de regler som finns i 12 kap. 26 § jordabalken, dvs att hyresvärden i det här fallet inte har gått in för att utföra nödvändig skötsel eller reparationer av lägenheten som inte kan skjutas upp. Utesluter godkännande från advokat uppsåt? Uppsåt har man i förhållande till de förutsättningar som finns i lagparagrafen. När det kommer till hemfridsbrott ska uppsåtet alltså gälla att olovligen ta sig in i annans bostad (4 kap. 6 § brottsbalken). Huruvida intrånget är olovligt avgörs inte av en advokat, utan av den som äger bostaden. Det faktum att hyresvärden första gången inte hade hämtat samtycke från hyresgästen för att gå in i lägenheten är tillräckligt för att man ska fastslå att hyresvärden haft uppsåt till att olovligen beträda hens bostad.Att förundersökning lagts ner på den grunden att hyresvärden inte haft uppsåt är alltså direkt felaktigt. Det finns dock en annan möjlighet för hyresvärden att undkomma ansvar. Kan godkännande från advokat innebära straffrättsvillfarelse?Att befinna sig i "straffrättsvillfarelse" innebär att man varit omedveten eller haft en felaktig uppfattning om vad lagen säger. Straffrättsvillfarelse är något som ursäktar gärningsmannen, dvs en brottslig handling har fortfarande begåtts men personen som begått den är ursäktad och går därmed fri från ansvar. Det ställs dock höga krav på när en person kan bli ursäktad pga straffrättsvillfarelse och det är endast ett fåtal specifika situationer där det kan godtas.I det här fallet kan det röra sig om straffrättsvillfarelse pga uppgifter från en "privat sakkunnig", alltså en advokat. Kraven för att det ska kunna godtas är i sådana situationer högre än om det rörde sig om besked från en myndighet till exempel. Förutsättningarna för att ansvarsfrihet ska bli aktuellt på den grunden är följande:1. Det rör sig om ett lindrigt brott,2. Det finns ingen naturlig myndighet att vända sig till,3. Rådgivaren har goda kunskaper och är seriös, och4. Rådet som hen gett uppfattas som rimligt och noga övervägt.I det här fallet kan straffrättsvillfarelse endast bli aktuellt de gångerna innan polisen kommit till platsen för första gången. När polisen väl befunnit sig på plats och bett hyresvärden att gå ut ur lägenheten måste hen ha insett att hen begått en otillåten handling. Att hävda straffrättsvillfarelse efter det är därför uteslutet.Men även angående de föregående incidenterna bedömer jag att straffrättsvillfarelse inte borde godtas. När det kommer till hyresfrågor finns det nämligen en naturlig myndighet att vända sig till; hyresnämnden. Därmed hade hyresvärden kunnat vända sig till dem för att bli upplyst om när det är okej att gå in i en hyresgästs bostad, istället för att kontakta en advokat. Punkt 2 i listan ovan är alltså inte uppfyllt, och straffrättsvillfarelse kan därför inte hävdas. SammanfattningHyresvärden har haft uppsåt, därmed är det inte på sådan grund som förundersökningen kan läggas ner. Förundersökning kan dock läggas ner pga man fastslår att personen befunnit sig i straffrättsvillfarelse, men eftersom det i det här fallet finns det en naturlig myndighet att vända sig till, samt att polis tillkallats till plats men att detta inte stoppat hyresvärden, är det enligt min bedömning uteslutet att straffrättsvillfarelse kan bli aktuellt.Det är alltså möjligt att besked från en advokat kan resultera i att man går fri från ansvar, men det är endast i undantagsfall och denna situationen är inte en av dem.Vänligen

Samtycke till misshandel

2018-02-08 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej,Tack för en superbra sida. Jag är en student som ska skriva ett arbete om våld i samband med sexköp. Jag undrar hur rätten förhåller sig i ett ärende där en person har samtyckt till våld i samband med att hen har sålt en "sexuellt tjänst". Ponera att en person har ett självskadebeteende och frivillig samtycker till att en sexköpare kan använda sexuellt våld mot henom, men sedan anmäler personen för att hen lider av händelsen och känner sig utnyttjad. Hur skulle en sådan situation bedömas?Jag läste exempelvis en dom där sexköparen dömdes för våldtäkt i samband med sexköp och där rätten skrev att det: "enligt tingsrättens mening inte möjligt att samtycka till våld i den utsträckning och omfattning som förevarit i målet. Detta alldeles oavsett om Sekretess A erbjuder dominanssex och rollspel eller inte" (B 10681-15). Jag undrar således i vilken utsträckning det är möjligt att samtycka till våld och hur detta skulle hanteras om personen som säljer sex upplever att sexköparen brukat mer våld än vad som är "överenskommet" alternativt att hen anser sig blivit utnyttjad i egenskap av "prostituerad". Stort tack på förhand!
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Samtycke kan i vissa fall utesluta ansvar (24 kap 7 § BrB). För att ansvar ska kunna uteslutas på den grunden ställs vissa krav på samtycket i fråga. Samtycket måste vara allvarligt menat, lämnats frivilligt, samtycket måste finnas från början och under hela gärningen, den som lämnar samtycket måste förstå innebörden av det och vara behörig att förfoga över det berörda intresset, samt att den samtyckande har accepterat gärningen. Är samtycket inte giltigt kan den som utför gärningen inte gå fri från ansvar.Den gärningen som man samtycker till måste också vara försvarlig. När det gäller misshandel finns det möjlighet att samtycka till ringa misshandel. Men det är aldrig försvarligt att begå misshandel av normalgraden eller grov misshandel, oavsett om någon har samtyckt till det. Den som begår misshandel av normalgraden eller grov misshandel kommer alltså att hållas ansvarig, även om den som blir utsatt har samtyckt till det. Sammanfattningsvis innebär det att det måste göras en bedömning av misshandeln i fråga för att veta om samtycket kan leda till ansvarsfrihet eller inte. Exempel på rättsfall angående samtycke till misshandel: RH 2009:47 och NJA 2013 s. 397. Hoppas du fick svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Brott begånget under tvång

2018-01-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejJag har blivit tvingad o hotad till att hjälpa till med en bedrägeri. Vågade inte att polisanmäla händelsen då personerna hotade med att skada min familj. Nu är jag anklagad för grov penningtvätt. Det som gör det svårt för mig nu är att jag blev tvingad till att beställa 2 dyra klockorna mitt namn för drygt 170 000kr och 450 000kr hamnade först i mitt konto via swish.
Isabella Chorell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om man döms till grovt penningtvättbrott är straffskalan lägst 6 månaders fängelse och högst 6 år fängelse, se 5§ Lagen om straff för penningtvättbrott Om man begått brottet under tvång kan man hävda att det förelegat en nödsituation enligt 24 kap 4§ BrB. Denna paragraf tillämpas när ett brott begåtts under tvång och när tvånget inneburit en fara för liv och hälsa. Det låter som att det skulle passa bra in på ditt fall. Detta är dock något som domstolarna tillämpar restriktivt. Hoppas att du fick svar på sin fråga!Med vänlig hälsning

Nödvärn som anställd inom psykiatri

2017-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej.Jag undrar om en anställd inom psykvården som blir utsatt för att en patient drar i håret (luggar) har rätt att utdela ett slag för att patienten skall släppa taget?Arbetsgivaren hävdar att lagen om nödvärn inte gäller på den arbetsplatsen.Arbetsplatsen är en psykiatrisk avdelning på ett sjukhus.
|Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga. Reglerna om nödvärn hittar man i 24 kap. 1 § Brottsbalken. Där anges bland annat att rätt till nödvärn föreligger mot ett påbörjat eller överhängande angrepp på person. Nödvärnsgärningen som i detta fall då är slaget får dock inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse eller omständigheterna i övrigt vara uppenbart oförsvarligt.Att vara anställd inom psykiatrin fråntar inte någon rätten från att försvara sig själv om det föreligger en nödvärnssituation. Däremot kan det eventuellt ställas högre krav på en vårdares agerande i en sådan situation eftersom hen medvetet och med relevant erfarenhet och utbildning jobbar med människor som ibland kanske är mer utåtagerande än många andra. I en bedömning om nödvärn förelegat ska bland annat beaktas angreppets karaktär och skaderisk, förhållanden på platsen, möjligheten att kalla på hjälp och möjligheten att använda mindre våld. Även den angripnas, i detta fall den anställdas, fysiska kapacitet i förhållande till patientens ska beaktas.Som du förstår är det alltså många faktorer som ska beaktas varför det är svårt för mig att bedöma om nödvärn förelegat i just det här fallet. Men för att besvara din fråga så gäller lagen om nödvärn även för anställda på en psykiatrisk avdelning. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rätt till nödvärn vid olaga intrång

2018-02-13 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hejvad gäller för olaga inträng och kvarstannande på kontor.Jag jobbar på en statlig myndighet och har bland annat som uppgift att ibland intervjua eller samtala medolika personer för att utreda om de har rätt till olika saker. Vad gäller nu om en person efter intervjunkvarstannar på mitt kontor och vägrar lämna trots att samtalet är över. Personen i fråga kvarstannar alltså och efter uppmaning från mig vägrar han lämna då han anser att han inte fått korrekt behandling.Får jag då enligt nödvärnsregeln med lindrigt våld föra ut honom från kontoret. Personen har inte olovligt tagit sig in men kvarstannar på mitt kontor trots tillsägelse.Vad menas egentligen för utrymmen med "rum, hus , gård eller fartyg?
Elin Forsberg |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Olaga intrång För att en person ska ha gjort sig skyldig till olaga intrång krävs det att personen obehörigen har trängt sig in eller kvarstannat i kontor, fabrik eller annat dylikt ställe, brottsbalken (BrB) 4 kap 6 § 2st. Eftersom personen har kvarstannat på ditt kontor, trots att du har sagt till honom att lämna kontoret, anses han obehörigen ha kvarstannat på ditt kontor. Personen har därför gjort sig skyldig till olaga intrång. Rätt till nödvärn För att rätt till nödvärn ska anses föreligga krävs det, precis som du säger, att en person olovligen har trängt sig in i eller försöker tränga sig in i rum, hus, gård eller fartyg, BrB 24 kap 1§ 2st 3p. Med rum, hus, gård och fartyg avses utrymmen som hänför sig till en bostad. Denna regel ger alltså en person rätt till nödvärn när någon har trängt sig in i personens bostad, oavsett om det rör sig om rum, hus, gård eller fartyg. Med andra ord så kan denna regel endast tillämpas när en person har utsatts för hemfridsbrott, BrB 4 kap 6§ 1st. Eftersom det i ditt fall rör sig om en person som obehörigen har kvarstannat på ditt kontor, dvs. inte i din bostad, anses du inte ha utsatts för hemfridsbrott och du har därför inte rätt till nödvärn. Detta innebär att du inte har rätt att föra ut personen med lindrigt våld.AvslutningsvisI en situation som denna är min rekommendation att du tillkallar vakter för att få hjälp att få ut den obehöriga personen från kontoret. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätt till nödvärn vid olaga intrång och kvarstannande

2018-02-07 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejMin fråga gäller olaga intrång samt kvarstannande.Om jag i egenskap av väktare, obs ej ordningsvakt, sent en kväll inom ett fabriksområde dit allmänheteninte har tillträde, upptäcker en person som jag bedömer inte har rätt att vara där. Om jag tilltalar honom och ber personen lämna och personen ignorerar mig, har jag då rätt enligt nödvärnsrätten att avvisa honomoch även använda ev. våld. Jag har alltså inte sett personen smita in men pga tidpunkten samt att inga arbeten pågår på natten så är det för mig helt tydligt att personen vistas där obehörigt. Kan jag då använda nödvärnsrätt p. 3. "Nödvärnsrätt föreligger mot den som olovligt inträngt osv...Med vänlig hälsning
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En straffbelagd gärning är tillåten om den genomförs i en nödvärnssituation, under förutsättningen att den inte är uppenbart oförsvarlig (24 kap 1 § BrB). Precis som du skriver är en av nödvärnssituationerna när någon olovligen trängt in eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg. Men också vid bland annat ett överhängande eller påbörjat brottsligt angrepp på person eller egendom. För att nödvärnsrätt ska föreligga i situationen när någon olovligen trängt in i rum, hus, gård eller fartyg, krävs att det faktiskt rör sig om något av dessa utrymmen. Till exempel har man alltid rätt till nödvärn när någon annan begår ett inbrott. Om det finns någon nödvärnsrätt beror alltså på hur det fabriksområde du frågor om klassificeras som. Det krävs att nödvärnsgärningen som begås inte är uppenbart oförsvarlig. Med det menas att nödvärnsgärningen inte får avvika från vad som är behövligt och det inte får vara ett missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet. Om någon till exempel klottrar på ens hus och man bestämmer sig för att slå personen är det antagligen ett missförhållande mellan nödvärnsgärningen och den skada som hotar genom angreppet.När det gäller rätt att använda våld i en nödvärnssituation ska man försöka att använda det så lite som möjligt. Ibland kan det räcka med att be angriparen avlägsna sig. Om den personen på uppmaning fortfarande inte lämnar området, kanske det finns andra sätt att få den att avlägsna sig än att använda våld. Det kan ju vara så att personen i fråga har tillstånd att befinna sig på platsen och då skulle det antagligen inte vara en nödvärnssituation och därför inte heller finnas rätt att använda våld.I övrigt kanske din arbetsgivare kan ge närmre svar på hur du ska agera i vissa specifika situationer.Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Är kannibalism tillåtet i nöd?

2018-01-21 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Jag läste ert svar på frågan om att kannibalism, självklart, är olagligt i Sverige. Mina frågor är; Vad ingår i "force majeure" ? Är kannibalism olagligt vid force majeure? Jag har sett filmen "Alive" (flygkrasch i Anderna) där passagerarna äter av de av avlidna. Är detta force majeure eller brott mot griftefriden?
Viktoria Tomsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Ur ett avtalsrättsligt perspektivFörst och främst bör klargöras att begreppet "force majeure" hör till avtalsrätten där det kommer till uttryck i avtalsklausuler. Klausulen används i syfte att reglera situationer som parten varken kan påverka eller förutse, t.ex. naturkatastrofer. Den direkta översättningen av ordet från franskan är nämligen "större eller högre makt". Nog om denna kuriosa. Jag har svårt att se hur kannibalism skulle kunna bli gällande genom avtal med force majeure-klausuler. Det finns nämligen ett annat latinskt begrepp som blir gällande i sådant fall: Pactum Turpe. Pactum Turpe är en inskränkning i avtalsrätten som innebär att olagliga/omoraliska avtal inte erhåller rättsordningens skydd. Ur ett straffrättsligt perspektiv En straffbelagd gärning, som förövas i vissa fall av nöd, är tillåten under förutsättning att den inte är oförsvarlig (24 kap. 4 § brottsbalken (BrB)). Nödbestämmelsen förutsätter alltså att gärningsmannen befunnit sig i en nödsituation och att gärningen inte bedöms vara oförsvarlig. Nöd föreligger bland annat när fara hotar liv och hälsa. Historien kryllar av exempel där skeppsbrutna dödat andra i kampen om vrakdelar att flyta på (ex. Karneades bräda) eller för att kunna överleva på en flotte. Det kanske mest kända av alla engelska straffrättsfall - Dudley and Stephens från 1884 - rörde tre sjömän där en av dem somnade, varpå de två andra åt upp denne för överlevnads skull. Sådana gärningar är enligt svensk rätt inte tillåtna på grund av nöd (oförsvarliga).Detta hindrar inte att ansvarsfrihet ändå skulle kunna vara möjlig i enlighet med reglerna om nödexcess (Kriminalrättens grunder, s. 224). Excess innebär att någon överskrider det tillåtna för att denne haft svårt att besinna sig (24 kap. 6 § BrB). Hunger, kyla och andra tuffa omständigheter kan vara faktorer till att någon har svårt att besinna sig, utifrån din fråga. Gärningen skulle då fortfarande inte anses vara rättfärdigad och därmed vara otillåten, men gärningsmannen skulle kunna bli ursäktad för att ha begått gärningen. Det bör noteras att jag endast gjort straffrättsliga spekulationer och att någon vidare utredning om nödexcessen i detta fall inte finns i svensk rätt. /Vänligen,

Rätt till nödvärn

2017-12-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En person tar en annan persons egendom och springer iväg med den. Om personen som äger egendomen sen försöker ta tillbaka den genom att ta tag i förövarens och med det råkar dra sönder hans tröja, vem är det då som bär ansvaret för den förstörda tröjan?
Samuel Lindblad |Hej!Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga.Även om det inte framgår så av din fråga har jag, av pedagogiska skäl, valt jag att utgå från att du är personen som drar sönder den andra personens tröja.Som du beskriver den förstnämnda handlingen så täcker detta brottsbegreppet stöld som återfinns i 8 kap. 1§ brottsbalken. När man utsatts för en brottslig handling så har man möjlighet till vissa åtgärder som kan företas mot gärningsmannen eller gärningsmannens intresse. Vad jag syftar på är möjligheten till nödvärn som regleras i 24 kap, 1§ Brb. En gärning i enlighet med nödvärnrätten får tas då man själv blir utsatt för en brottslig gärning. Enkelt förklarat så får en person som är utsatt för en brottslig gärning, själv använda sig av en brottslig handling för att skydda sig själv eller egendom. Nödvärnsrätten balanserar således intressekollisioner.I ditt fall föreligger det en brottslig handling mot dig när en person tar din egendom ifrån dig. Jag tolkar det som att personen blir tagen på bar gärning och att du där efter tar tag i gärningspersonens tröja. Det är normalt inte okej att ta tag i en persons tröja och slita sönder den. I detta fall gjorde du det för att hindra ett brottsligt angrepp, vilket gör att din brottsliga handling borde falla under nödvärnsrätten och är isåfall ansvarsfri. Viktigt att tänka på är att det föreligger som huvudregel bara nödvärn om man inte avviker från vad som krävs i det enskilda fallet. Man får med andra ord inte handla i större grad än vad som behövs. Om nödvärn föreligger så får personen vars tröja förstördes därmed "stå sitt kast" när det gäller tröjan.Hoppas att du fick svar på sin fråga. Om inte får du gärna lämna en kommentar nedan.Med vänlig hälsning,