Får jag ta tillbaka min plånbok om jag springer efter tjuven som tog den?

2018-10-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om jag skulle bli rånad och tjuven springer iväg med min plånbok så har jag rätt till nödvärn enligt Brb 24:1 då min egendom är under "överhängande hot". Min fråga är angående hur långt begreppet nödvärn gäller. Är det t.ex. fortfarande nödvärn om jag springer ikapp tjuven efter 200 meter eller är min egendom inte längre i "överhängande hot"?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om brott finns i huvudsak i Brottsbalken (BrB).Brottet självtäkt Som huvudregel är att det är brottsligt att själv ta tillbaka någonting någon annan har stulit (8 kap. 9§ BrB). Detta kallas för självtäkt.Laga självtäkt Det är dock tillåtet att på färsk gärning ta tillbaka någonting som någon annan har stulit (BrP 14§ med hänvisningar). Detta kallas för laga självtäkt. Med färsk gärning menas att det inte får ha gått för lång tid från stöldtillfället. Man brukar tala om att rätten till självtäkt upphör efter ett dygn från stölden. Eftersom din fråga handlar om att springa ikapp en tjuv efter 200 meter faller detta inom tidsramen för när det är tillåtet med självtäkt. Tar du tillbaka din plånbok genom att springa ikapp tjuven har du alltså inte begått ett brott, utan istället laga självtäkt.Rätt till nödvärn I vissa fall kan det dessutom föreligga rätt till nödvärn. Rätt till nödvärn föreligger bland annat mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom (24 kap. 1§ BrB). Att stjäla din plånbok är stöld, vilket innebär att det är ett brottsligt angrepp på din egendom (8 kap. 1§ BrB). Rätt till nödvärn kan alltså bli aktuellt i ditt fall.Rätt till nödvärn föreligger om tjuven hindrar att du tar tillbaka din plånbok på bar gärning. Det intressanta i din situation är alltså om det fortfarande är på bar gärning när du springer ikapp tjuven efter 200 meter. Med bar gärning menas att det måste vara fråga om ett återtagande direkt på brottsplatsen, eller att tjuven kontinuerligt förföljs från gärningsplatsen. Att springa efter tjuven direkt från brottsplatsen borde borde uppfylla kravet på kontinuerligt förföljande och därmed medföra rätt till nödvärn.Tänk på att man inte har rätt att göra vad som helst mot tjuven enbart för att man har rätt till nödvärn. Skulle handlingarna man utför i tron om att man har rätt till nödvärn vara uppenbart oförsvarliga är de brottsliga.Sammanfattningsvis Sammanfattningsvis har du möjlighet att ta tillbaka din plånbok om du springer ikapp tjuven efter 200 meter. Detta klassas som laga självtäkt. Du har dessutom rätt till nödvärn för att ta tillbaka din plånbok.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Får man köra på vägrenen vid nöd?

2018-10-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej det är så jag var påväg till Malmö, körde på motorvägen och fick en mkt mkt plötslig spännings huvudvärk samt har på papper en skall skada vad hände det blev plötsligt stopp på motovägen med lång kö till avfarten mot sjukhuset så vad jag gjorde var att körde på vägrenen för att komma till sjukhuset vad hände var att polisen kom bakom och stoppa mig för vårdslöshet i trafik samt drograttfylla, jag har inte tagit någon narkotika, ändå valde polisen att köra mig till sjukhuset för undersöknin, min fråga är juridisksätt så kan man köra på vägrenen om de är ett brådskande ärande och om inte vad är påföljden ?Mvh Mark
David Zandian |Hej och tack för att du valt oss på Lawline!Om man får köra på vägrenen beror faktiskt på omständigheterna. I brottsbalkens 24 kap. 4 § finns en bestämmelse som tar fasta på nödställda personer. Är man i nöd är huvudregeln att man inte kan stå till svars för brottet, alltså att man inte begår ett brott längre. Omständigheter är exempelvis hur pass nödställd man är, hur påtaglig är faran, och vilken fara skapar man genom sitt handlande. Ens agerande ska vara försvarligt enligt lagtexten. Handlingen man gör i nöd ska även vara proportionerlig till nöden, man ska alltså inte riskera mer än vad som är nödvändigt. Kort är svaret, ja, man kan göra olagliga handlingar om man är nödställd, men det finns ändå vissa kriterier som måste vara uppfyllda och bara för att man är i nöd betyder inte automatiskt att ens agerande är obrottsligt. Påföljden av att inte hålla sig till vägen ser man i 14 kap. 3§ Trafikförordningen, där penningböter döms ut. Om det anses som vårdslöshet i trafiken enligt 1 kap. 1§ Lag om straff för vissa trafikbrott så kan man dömas för dagsböter.Hoppas det här hjälpte!

Får man neka en person tillträde till en butik?

2018-09-30 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Att neka någon tillträde till butik förutsatt att det inte grundas i diskriminering. (Sedan tidigare för personalen känd snattare eller liknande)Kan man stå i dörren och neka denna enskilda person tillträde till butiken med lagstöd från nödvärnsrättens tredje punkt? Räknas butiker som allmän plats eller ej?
Claudia Perra-Morin |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är så som du nämner, det vill säga att man inte får neka en person inträde till en butik om det grundas på någon av diskrimineringsgrunderna föreskrivna i 1 kap. 1 § diskrimineringslagen. Däremot anses inte en butik utgöra en offentlig plats rent teoretiskt och således har man möjlighet som butiksägare att neka en person tillträde till en butik. Men om personen ändå väljer att gå in butiken trots uppmaning att lämna begår personen inget brott. Detta har prövats av Högsta domstolen i NJA 1995 s.84 som kom fram till att personen i fråga inte hade begått olaga intrång enligt 4 kap. 6 § 2 st. BrB.Att neka en person inträde till en butik kan du inte göra med hjälp av 24 kap. 1 § 3 p. brottsbalken eftersom det inte rör sig om att personen olovligen tränger in i butiken (i enlighet med Högsta domstolen avgörande). Även om butiken inte är en offentlig plats har allmänheten tillträde till butiken under dess öppettider vilket gör att detta blir ett slags rättsligt gränsland (därmed en allmän plats under dessa tider) och således kan inte 24 kap. 1 §. 3p. BrB tillämpas.Det tillfälle där 24 kap. 1 § BrB blir tillämpbar är om man tar snattaren på bar gärning, det vill säga att man får hänvisa till nödvärn om man vill stoppa personen när man ser att den olovligen tar egendom som tillhör butiken.Med vänlig hälsning,

Knivhugga gärningsman för att fly undan pågående våldtäkt. Ansvarsfritt?

2018-08-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om man som tjej, lika väl som kille skulle bli våldtagen, fasthålld och inte ha en chans att fly mer än att med hjälp av en, till exempel, närliggande kniv stoppa gärningsmannen genom att hugga denne. Blir man då dömd för mord, dråp eller vållande till annans död om ens handling skulle råka döda personen? (Detta med tanke på ifall denna handlingen hade varit din enda utväg att ta dig ur situationen och rädda dig själv.)
|Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar den delen av straffrätten som handlar om huruvida ett visst brott har begåtts och framför allt frågan om nödvärn. Den relevanta lagstiftningen är brottsbalken (BrB).Inledningsvis bör nämnas att alla brott i brottsbalken enligt huvudregeln kräver så kallat uppsåt (BrB 1:2). Uppsåt innebär kort fattat att det krävs att man är medveten om följden av ens handlande. Med det menas att man ska ha förstått att ens handling kunnat leda till eller utgöra ett brott men att man ändå handlat på det sättet. Som exempel kan sägas att om man med en kontrollerad handling knivhugger någon i bröstet och den personen därefter avlider har man typiskt sett uppsåt då det är klart att man måste vara medveten om att döden kan inträffa om man knivhugger någon i bröstet.Sedan kan vi se till de brott som du räknat upp.Vilket brott kan det röra sig om?Brottet mord tas upp i BrB 3:1 och stadgar följande:"Den som berövar annan livet, döms för mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid."Mord kan man alltså kort sagt dömas för om man dödar någon.Dråp tas upp i BrB 3:2 och utgör en form av mindre grovt mord. Dråp döms den för som dödar någon under omständigheter som kan anses förmildrande. Detta innebär att dråp är mer tillämpligt på din beskrivna situation än mord är, eftersom det bör utgöra en förmildrande omständighet att döda någon som håller på att våldta en.Detta gör alltså att dråp är det brott som hittills är mest sannolikt att passa in på din beskrivna situation.Det tredje brottet, vållande till annans död (BrB 3:7), träffar den situationen att man "dödar" någon utan att ha uppsåt på det sättet jag beskrivit inledningsvis. Istället krävs att man handlat med "oaktsamhet". Som exempel på vållande till annans död skulle kunna vara att en person gör en olaglig omkörning vid extremt dålig sikt och då kör på en cyklist som avlider. Då har man inte varit medveten om att ens handlande men stor sannolikhet skulle leda till någons död, men man har icke desto mindre varit oaktsam i sitt handlande på ett straffbart sätt.Brottet vållande till annans död är alltså inte helt tillämpligt på denna situation då det inte kan sägas vara av "oaktsamhet" som personen i din beskrivna situation knivhugger våldtäktsmannen, utan det rör sig snarast om en medveten handling.Vi kan alltså konstatera att brottet dråp är det som enligt beskrivning är det mest tillämpliga på din situation.Nödvärn och nödvärnsexcessFör att man ska kunna dömas för ett brott, såsom till exempel dråp, krävs dock ytterligare saker än att man endast dödat någon under förmildrande omständigheter.En av de krav som finns är att man inte befunnit sig i nöd eller nödvärn som gör handlingen straffri.NödvärnBestämmelsen om nödvärn finns i BrB 24:1 och lyder som följande:"En gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.Rätt till nödvärn föreligger mot1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse."Applicerat på ditt fall har offret därmed rätt att använda sig av visst våld genom nödvärn. Detta innebär att gränsen sätts så att det brott som begås i nödvärn inte får vara "uppenbart oförsvarligt".Den situationen att ett offer för våldtäkt under våldtäkten knivhugger gärningsmannen kan enligt min uppfattning utgöra en handling som träffas av nödvärn, och därmed blir ansvarsfri. Det hela beror dock på samtliga omständigheter i situationen, vilket gör att det är mycket som spelar in. Som till exempel att, som du beskrev, offret inte hade någon (annan) chans att fly, utgör ett starkt skäl för att knivhugget inte är uppenbart oförsvarligt. Det som även kan spela roll är hur många knivhugg som görs. Om det endast är ett knivhugg (till exempel i magen) varefter våldtäktsoffret flyr borde detta kunna anses täckas av nödvärn. Om offret däremot efter det första knivhugget ställer sig över våldtäktsmannen och sedan knivhugger denna 15 gånger i bröstet kommer offret definitivt gå utöver vad som kan anses utgöra nödvärn, och därmed straffas.Detta innebär att ett knivhugg i din beskrivna situation i exempelvis magen bör täckas av nödvärn och göra att våldtäktsoffret inte döms för handlingen över huvud taget.NödvärnsexcessNödvärn innebär alltså att man kan komma undan med ett brott om det utgör en avvärjande eller försvarande handling gentemot ett annat brott. Gränsen för hur allvarlig handling man får göra som nödvärn är som sagt att den med hänsyn till omständigheterna inte får vara uppenbart oförsvarlig. Frågan är dock vad som händer om man går utöver detta.Om domstolen till exempel finner att det är uppenbart oförsvarligt att man som offer knivhugger en våldtäktsman under våldtäkten för att kunna fly, finns det ännu ett sätt för offret att komma undan med sin handling.Om man vid nödvärn uppfyller vad som anses "uppenbart oförsvarligt" och därmed inte ska vara ansvarsfri finns det ännu en bedömning att göra. Det finns nämligen en bestämmelse i BrB 24:6 som stadgar att om man gjort mer än vad man har rätt att göra vid nödvärn, kan man ändå undgå straffansvar, om omständigheterna var sådana att man svårligen kunde besinna sig.Detta kan alltså tillämpas i din beskrivna situation. Om till exempel tar personen i din beskrivna situation, som vi säger knivhugger våldtäktsmannen 3 gånger, varav två i magen och en gång i bröstet, och det bedöms att ett enda knivhugg var den acceptabla gränsen men att de två övriga var uppenbart oförsvarliga, kan personen ändå frias för att han eller hon befann sig i en så trängd situation och därmed svårligen kunde besinna sig. Att bli våldtagen bör ju om något vara en sådan situation där en person definitivt kan ha svårt att besinna sig.SammanfattningÄven om en person som blir våldtagen begår en handling som kan utgöra dråp eller vållande till annans död kan det alltså vara helt ansvarsfritt. Det som är avgörande är vilken typ av nödvärnshandling som begås av offret, och vilka omständigheterna i övrigt är. Att till exempel knivhugga någon när det är enda chansen att fly från en pågående våldtäkt skulle alltså kunna vara helt och hållet ansvarsfritt för personen i fråga.Men det avgörande är som sagt alla omständigheter som ju ska beaktas av domstolen, för att de ska kunna avgöra vad som inte är "uppenbart oförsvarligt", och vid nödvärnsexcess om personen "svårligen kunde besinna sig".Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Tveka inte att ställa en ny fråga eller att kommentera nedan om du har fler funderingar.Med vänliga hälsningar,

Ansvarsfrihet måste gälla även för konsekvenser av ageranden i nödvärn

2018-10-15 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej, jag undrar vad man döms till om man motar en person ut ur sin lägenhet med en kniv för att personen vägrar lämna lägenheten och om den personen som man motar då snubblar till och ramlar rakt mot knivens vassa egg och avlider direkt. Vad är det man döms till då?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad personen i frågan döms för beror helt och hållet på vad en åklagare lyckas bevisa i domstolen. Ansvaret att få en person dömd ligger på åklagaren. Om vi inte fokuserar på åklagarens roll utan helt och hållet på hur du beskriver scenariot kan det bedömas på följande sätt. Ägaren av en bostad har rätt att bestämma vilka personer som får befinna sig i bostaden. Ägaren av bostaden har dock inte alltid en rätt att ta till vilka medel som helst för att få ut personen ur bostaden. Att ta till en kniv och hota den ovälkomna personen är ett exempel på vad som kan bedömas vara icke tillåtet, möjligtvis kan det även ses som olaga hot att rikta en kniv mot personen.Man kan dock se användandet av kniv som ett agerande i nödvärn. Ifall en person vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse har ägaren av bostaden rätt till nödvärn för att få ut personen. Rätten till nödvärn innebär att handlingar som begås av personen inte utgör brott ifall de inte är "uppenbart oförsvarliga". Ett exempel på vad som kan vara uppenbart oförsvarligt är ifall en person slår sönder en möbel hemma hos dig och du som svar skjuter personen till döds, det agerandet kommer inte att bedömas vara i nödvärn. I det scenariot du beskriver får bedömningen göras bland annat utifrån vad ägaren av bostaden har gjort för att få ut personen ur bostaden innan kniven tas till. Det kan finnas mindre ingripande åtgärder än att ta till en kniv för att lyckas få ut personen ur bostaden. Ifall vi kommer fram till att agerandet med kniven har skett i nödvärn (alltså att tilltagandet av kniven är en behövlig åtgärd som därmed inte är uppenbart oförsvarlig) kommer det inte kunna bedömas som ett brottsligt agerande. Det kan då inte ses som exempelvis olaga hot.Då ägaren inte haft för avsikt att döda personen kommer den inte dömas för varken mord eller dråp. Det finns dock en möjlighet att personen kommer att dömas för vållande till annans död. Frågan är hur nödvärnshandlingen med kniven hänger ihop med personens död. Om vi antar att tilltagande av kniven är tillåtet under nödvärn bör även de konsekvenser som följer med tilltagandet vara fritt från straff. Vi får alltså se det hela som en händelse och inte dela upp det i tillåtet nödvärn (ta till kniv) men otillåten följd av nödvärn (död). Det är inte heller självklart att personen som motar med kniven har varit oaktsam på ett sådant sätt att den har vållat den andra personens död.Förutsatt att användandet av kniven kan anses ha skett i nödvärn, vilket beror bland annat på vad personen har gjort för försök att få ut personen innan kniven tas till för att få ut personen, kommer ägaren av bostaden gå fri från ansvar. Den andra personens död kan då inte läggas den första personen till skuld och inte heller kan användandet av kniven bedömas vara olaga hot.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Om argument för preventivt nödvärn

2018-10-06 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga om preventivt nödvärn. Preventivt nödvärn har varit en ganska kontroversiell fråga under de senaste åren och har diskuterats många gånger. Min fråga är: på vilket sätt skulle det vara "bra" att införa preventivt nödvärn i svensk rätt?
|Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Nödvärn regleras av 24 kap 1 § brottsbalken, vilket du säkert vet men som jag skriver som en allmän upplysning för andra som kan tänkas läsa detta svar.Jag känner inte till någon forskare som förespråkar preventivt nödvärn. Det enda argumentet för preventivt nödvärn som jag fått lära mig under juristutbildningen är i situationer där en person med fullständig säkerhet (så långt det är möjligt) vet att denne kommer att bli angripen. Ett skolexempel på detta är om en sjökapten innan avfärd fått veta att besättningen på öppet hav tänkt kasta honom eller henne över bord.Jag känner också till att det förekommit kritik mot att nuvarande nödvärnsregleringen drabbar utsatta i våld i nära relationer, i fall då den utsatta kan sägas veta att den kommer att utsättas för brott (till exempel för att det inträffar frekvent), men inte när det kommer ske. Den utsatta kan till exempel utsättas för våld flera gånger per månad, men inte på förhand veta om nästa gång kommer att ske om en timme eller om en vecka. Situationen är lik det argument som jag lyfte i stycket ovan. Det har förekommit förslag att tillämpa nödvärnsrätten så att den blir användbar inte bara när ett brott är direkt överhängande, utan också när brott på så vis som jag beskrev ovan alltid kan sägas vara överhängande. Sådana förslag har kritiserats för att innebära preventivt nödvärn, vilket jag inte uppfattat varit syftet med förslaget (Larsson, SvJT 2002 s 668).Nödvärnsrätten kan sägas väga mellan den enskildes intresse av att freda sig mot brott och att i möjlig mån minska våldsanvändningen i samhället. Anledningen till att det råder hög – om inte till och med fullständig – konsensus kring att preventivt nödvärn inte bör tillåtas är att det antas leda till en ökad våldsanvändning i samhället.Med vänlig hälsning

Får man använda pepparspray som självförsvar?

2018-09-23 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Får man som självförsvar använda pepparspray eller något liknande?
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer först att kort besvara din fråga för att sedan redogöra lite utförligare för hur rättsläget ser ut.Kort svar: Pepparspray är vapenklassat i Sverige och är olagligt att inneha utan tillstånd.VapenlagenI Sverige jämställs pepparspray, tågas och liknande anordningar med skjutvapen, se vapenlagen 1 kap. 3 § e. Du får alltså inte inneha pepparspray utan tillstånd av polisen, se vapenlagen 2 kap. 1 §.Vissa s.k. försvarssprayer kan vara lagliga beroende på exakt innehåll.NödvärnHuvudregeln är att om du blir utsatt för våld så har du rätt att bemöta det med lika våld. En handling som begås i nödvärn kan dock utgöra brott om handlingen utifrån angreppets beskaffenhet och övriga omständigheter är oförsvarlig, se brottsbalken 24 kap. 1 §. Man har alltså rätt att försvara sig vid ett överhängande eller påbörjat angrepp men får inte passera gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt.SammanfattningPepparspray är vapenklassat i Sverige och det är olagligt att inneha utan tillstånd. Vissa "försvarssprayer" kan vara lagliga beroende på exakt innehåll. Förutsatt att det är lagligt kan du ha rätt att försvara dig själv vid påbörjat eller ett överhängande angrepp, men du får inte passera gränsen för vad som är oförsvarligt. Som huvudregel har man rätt att bemöta våld med lika mycket våld.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Kan man skjuta någon i självförsvar?

2018-08-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Om någon attackerar mig med kniv och försöker hugga mig med den och jag till och med får skärsår av kniven och jag skjuter han är det självförsvar?
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det du beskriver som "självförsvar" är vad som juridiskt betecknas som rätten till nödvärn. Nödvärn innebär att en annars straffbelagd gärning på grund av vissa omständigheter inte betraktas som brottslig. Gärningen får sett till angreppets karaktär, betydelsen av det som angrips och övriga omständigheter inte vara uppenbart oförsvarlig (24 kap. 1 § första stycket Brottsbalken, BrB). Det finns fyra omständigheter då nödvärn föreligger, mot:1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp mot person eller egendom, 2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning, 3. den som olovligen trängt in eller försöker tränga i rum, hus, gård eller fartyg, eller 4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse (24 kap. 1 § andra stycket BrB).Det görs en helhetsbedömning kring nödvärnssituationenOm du blir angripen med kniv utgör det enligt lagen en nödvärnssituation (om inte angreppet är avslutat genom att gärningsmannen är på väg att ge sig av). Det våld du får använda för att åberopa nödvärn får inte gå utöver vad som är behövligt och det får inte vara ett uppenbart missförhållande mellan nödvärnsgärningen och det hotande angreppet. Det görs dock en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Dels tas det hänsyn till angriparens kroppskrafter och psykiska tillstånd, dels tas det hänsyn till vad det är som angrips. Som i det fall du beskriver, då det är liv och hälsa som är hotat, kan i regel mer våld användas utan att det är uppenbart oförsvarligt än om det enbart är egendom som är hotad. Uppsåtligt användande av livsfarligt vapen för nödvärn accepteras endast i undantagsfallHögsta domstolen har i praxis uttalat att uppsåtligt användande av livsfarligt vapen för att försvara sig endast kan accepteras i undantagsfall. I NJA 2005 s. 237 avhandlades ett mål i vilket en man hade angripits med kniv och försvarat sig med egen kniv. Den man som inledningsvis hade angripit honom avled av sina skador. Högsta domstolen uttalade att även dödligt våld kan omfattas av nödvärn. En förutsättning för att dödligt våld ska omfattas är att den angripne befinner sig i ett så trängt läge att våldet inte uppenbart går utanför det som krävs för att avvärja angreppet och att det hotande våldet kan vara livshotande. Enligt domstolen ska det ställas höga krav vid användande av dödligt våld på att det inte finns några alternativa sätt att avvärja hotet (t.ex. flykt, kalla på hjälp eller använda mindre grovt våld). I målet ansågs mannen ha använt mer våld än vad som var nödvändigt och nådde inte framgång med att åberopa nödvärn.Som svar på din fråga innebär det att om du skjuter någon som angriper dig med kniv finns en möjlighet att åberopa nödvärn. Du har ingen uteslutande rätt att skjuta någon som angriper dig utan det blir i slutändan domstolen som gör en helhetsbedömning vari det vägs in om du använt för mycket våld och om du kunde gjort något annat för att avvärja situationen. Att skjuta en angripare är allvarligt och måste ses som en sista utväg.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,