Vilket utdrag från belastningsregistret behövs inom personlig assistans?

2021-05-07 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag ska arbeta med personlig assistans men är dömd (har överklagat domen) för ringa misshandel...fick böter...kommer de synas i de registret jag tar ut? Vilket register ska jag ta ut för de?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du beskriver att du ska arbeta med personlig assistans utgår jag från att du kommer att arbeta med människor med funktionsvariation. När man ska arbeta som personlig assistent till ett barn under 18 år måste du begära ut ett utdrag ur belastningsregistret och uppvisa för arbetsgivaren (1 § lag om registerkontroll av personal som utför vissa insatser åt barn med funktionshinder). För att arbeta som personlig assistent för vuxna finns inget lagstadgande om att begära utdrag från belastningsregistret. Jag utgår i mitt svar från att du kommer att arbeta som personlig assistent till ett barn som är under 18 år.Vilket register ska jag begära ut och vilka uppgifter syns?Om du ska arbeta som personlig assistent åt ett barn med funktionsvariation ska du beställa ett begränsat utdrag från belastningsregistret som heter "Utdrag för arbete med barn med funktionsnedsättning". Det hittar du på Polisens hemsida. I det aktuella utdraget kommer finnas uppgifter om du fått påföljd för:- mord- dråp- grov misshandel- människorov- alla sexualbrott- barnpornografibrott- grovt rånOm påföljden även inkluderar något annat brott kommer även uppgifter om det brottet med i utdraget.SammanfattningRinga misshandel finns inte med bland de uppgifter som belastningsregisterutdraget för arbete med barn med funktionsnedsättning visar. Jag vill också nämna att domen inte kommer finnas i belastningsregistret alls om utgången i målet ändras i hovrätten och du frikänns. Som jag tolkar din fråga har domen ännu inte vunnit lagakraft. Om du däremot blir dömd kommer uppgiften finnas med i ditt belastningsregister (men inte det begränsade utdraget för arbete med barn med funktionsnedsättning som beskrivits ovan). Som privatperson har man möjlighet att ta del av hela sitt belastningsregister kostnadsfritt en gång per kalenderår. En sådan begäran ska göras skriftligen till Polismyndigheten (9 § lag om belastningsregister).Jag hoppas du fick svar på din fråga! Undrar du något mer går det bra att ställa en fråga till. Har du praktiska frågor om hur man begär ut utdrag från belastningsregistret kan du läsa mer på polisens hemsida där du även hittar kontaktuppgifter du kan använda dig av.Med vänliga hälsningar

Har jag rätt att få uppgifter gallrade?

2021-04-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har tidigare varit dömd för ett brott. Detta skedde när jag var under 18 år och är nu 28 år. På lexbase och mrkoll.se så finns domen fortfarande kvar att köpa trotts att gallringstiden har gått ut enligt polisens hemsida. Har dem verkligen rätt att ha kvar domen på sin sida? Och hur går jag tillväga för att få uppgifterna raderade? Har varit i kontakt med lexbase redan för ett årsen utan svar på deras Mail.
Fredrik Anstrin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!De hemsidor som du hänvisar till tillhandahåller allmänna handlingar, vilka i ditt fall förvaras hos polismyndigheten mfl. Enligt svensk rätt föreligger ingen särskild rätt att få uppgifter gallrade hos myndigheterna, som huvudregel. Regleringen tar snarare sikte på att myndigheterna säkerställa att handlingar förvaras på ett sätt som överensstämmer med offentlighetsprincipen. När det gäller belastningsregistret föreligger emellertid vissa undantag.Gallring regleras främst i arkivlagen. Enligt 10 § arkivlagen gäller att handlingar får gallras, så länge vissa ändamål beaktas. Bestämmelsen understryker också att lagen är subsidiär i förhållande till andra lagar, vilket innebär att annan lag har förtur om det uppstår en regelkonflikt. Detta för oss till lag om belastningsregister, som stadgar att gallringen av uppgifter beror på den påföljd som följt det aktuella brottet. Enligt 17 § är huvudregeln att sådana uppgifter ska gallras efter 10 år. Det är alltså sannolikt att det är som du säger, att du har rätt att få uppgifterna gallrade hos myndigheterna. Vad gäller företagen som har kvar uppgifterna är det snårigare. Både Lexbase och Mrkoll skriver på sina hemsidor att de gallrar när gallringstiden löpt ut. De bör stå vid sitt ord och gallra, med andra ord. Om de inte gör det är mitt råd att kontakta polisen och/eller undersöka möjligheten att få saken prövad i domstol.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan man envarsgripa en person för grovt förtal?

2021-04-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan väktare frihetsberöva enligt envarsgrip på brottsrubriceringen förtal?Envarsgrip får ju nyttjas när fängelse finns med i straffskalan för det brott envarsgripandet rör och individen själv skall ju inte göra någon egen bedömning hurvida brottet är ringa eller grovt etc. Detta skall ju lämnas åt åklagare. 2 § Om brott som avses i 1 § är grovt döms för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år.Förtal kan ju således leda till fängelsestraff och bör därav vara en godkänd anledning till ett eventuellt envarsgrip då gripande part ej skall göra någon egen bedömning utav brottets allvarlighetsgrad utan enbart rubriceringen. Skulle gärna höra hur ni tänker/ser på detta och om ni eventuellt har koll om det finns någon praxis/prejudikat kring just detta ellet om det finns något jag missar i mitt resonemangMvh nyfiken blivande jurist
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga kommer regler ur rättegångsbalken (RB) och brottsbalken (BrB) att tillämpas.InledningJag uppfattar att din fråga är om en väktare får lov att envarsgripa en person som är misstänkt för förtal. När en privatperson (väktare) som inte är polis griper en annan person kallas detta för envarsgripande.Får en väktare envarsgripa en person för misstänkt förtal?EnvarsgripandeVem som helst får lov att gripa en person som har påträffats att utföra ett brott som kan ge fängelse i straffskalan. Personen ska gripas på bar gärning eller flyende fot och skyndsamt överlämnas till polisen (24 kap. 7 § 2 st. RB). Detta kallas för ett envarsgripande, då envar får lov att gripa en misstänkt person. Personen som envarsgriper en misstänkt måste ha en konkret indikation på att den gripne är misstänkt. Detta innebär att personen som envarsgriper exempelvis är ett vittne till det misstänkta brottet. Den som envarsgriper en annan ska inte enbart kolla på den formella straffskalan utan även ta i beaktande om det finns mildrande och skärpande omständigheter. I doktrin har det uttryckts att den som envarsgriper en person sannolikt går fri från ansvar om den som griper inte har koll på straffskalan för brottet eller reglerna om envarsgripande. För det som kan hända om en person envarsgriper en annan är att denna kan göra sig skyldig exempelvis till brottet ofredande (4 kap. 7 § BrB). Typiska situationer där envarsgripande används är vid butiksstölder eller i samband med biljettkontroller i kollektivtrafik.Förtal eller grovt förtalDen som utpekar någon såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnar uppgifter om personen som är ägnade att utsätta personen för andras missaktning dömes för förtal till böter (5 kap. 1 § 1 st. BrB). Om förtalet är grovt så kan en person dömas för grovt förtal till böter eller fängelse i högst två år (5 kap. 2 § 1 st. BrB). För att det ska anses vara grovt ska det särskilt beaktas om gärningen hade till syfte att medföra allvarlig skada, dess spridning och sättet uppgiften spreds på (5 kap 2 § 2 st. BrB). Förtal och grovt förtal är så kallade målsägandebrott vilket innebär att det är målsägaren som ska åtala (5 kap. 5 § BrB). En målsägare kan ange brottet till en åklagare som då måste göra en särskild åtalsprövning huruvida detta anses påkallat från allmän synpunkt.SammanfattningMin slutsats är att grovt förtal har fängelse i straffskalan vilket innebär att var och en får envarsgripa en person som har påträffats att begå ett grovt förtal. Personen ska dock gripas på bar gärning eller flyende fot och skyndsamt överlämnas till polisen. Det kan precis som din fråga indikerar uppstå praktiska problem då endast grovt förtal har fängelse i straffskalan. Alla har inte koll på skillnaderna och i doktrin har det uttryckts att den som envarsgriper en person sannolikt går fri från ansvar om den som griper inte har koll på straffskalan för brottet eller reglerna om envarsgripande. Typiska situationer där envarsgripande används är vid butiksstölder eller i samband med biljettkontroller i kollektivtrafik. Det kan därför hävdas att envarsgripande i en förtalssituation inte är proportionerlig även om en lagteknisk möjlighet finns. Har tyvärr inte hittat någon praxis som rör förtal. Hoppas du fick lite mer klarhet i din fråga, annars är du välkommen att ställa en till!Vänligen,

Straffas för att man inte vill vaccineras?

2021-04-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Finns det något laga stöd att kräva straffavgift om man inte vill ha det vaccin som man erbjuds? Tack!M v hRille
Ebba Frisk |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om man kan straffas för att man inte vill vaccineras med ett visst vaccin.I 2 kap. 6 § första stycket Regeringsformen är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Ett exempel på "påtvingat kroppsligt ingrepp" är just vaccination. I Sverige kan man alltså inte bli tvingad till att vaccinera sig men däremot är det vanligt att rekommendationer ges. Det finns alltså ingen som kan kräva någon form av straffavgift om du inte vill vaccinera dig med det vaccin som erbjuds.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Tidigare dömd för brott, lättare att dömas igen?

2021-05-01 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, om jag redan är dömd för brott och får en ny anmälan på mig, som inte är samma typ av dom som ev väntar, att säga om ett hemfridsbrott, rattfylleri väger någonting i ett misshandelfall, att jag blir lättare dömd för att jag är dömd sen tidigare?
Josefine Ljungberg Palm |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om du är misstänkt för ett brott har du rätt att betraktas som oskyldig tills motsatsen har bevisats, detta följer av oskuldspresumtionen. Enligt praxis ska det i brottmål vara ställt bortom rimligt tvivel för en fällande dom. Du blir alltså inte lättare dömd bara för att du tidigare begått en brottslig gärning och dömts för den.Däremot kan påföljden för det nya brottet bli annorlunda.Som utgångspunkt ska rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse, exempelvis skyddstillsyn och villkorlig dom.Om det finns fängelse i straffskalan för brottet du begått finns skäl för fängelse i det avseendet att du tidigare begått brott och att detta då ses som ett återfall i brottsligheten.Men om rätten finner att skäl för fängelse ändå inte föreligger kan villkorlig dom eller skyddstillsyn bli aktuellt.Villkorlig dom är vanligare för förstagångsbrottslighet och skyddstillsyn döms oftare ut vid upprepad brottslighet, båda ses som lindrigare påföljd än fängelse.Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Hur länge finns man i belastningsregistret om fängelsestraff omvandlats till villkorlig dom?

2021-04-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om man blir dömd till 3 månaders fängelse men det blir omvandlat till samhällstjänst istället. Kommer det visas 10 år i belastningsregistret eller bara 5?
Aram Shokor |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Svaret på din fråga regleras i Lag (1998:620) om belastningsregister.Vad är belastningsregistret?Belastningsregistret innehåller bland annat uppgifter om den som genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott, se 3 § lag om belastningsregister. Har man dömts för brott förekommer man alltså i belatsningsregistret.När gallras uppgifter från belastningsregistret?Uppgifter om personer som dömts för brott tas bort exempelvis när personen avlider (se 16 §) eller efter viss tid. Enligt 17 § så gallras uppgifter ("prickar") som uppkommit när dom meddelats för brott med vilkorlig dom som påföljd 10 år efter domen. Om personen var under 18 år när den begick brottet så gallras uppgiften 5 år efter domen.Så om personen var 18 år när brottet begicks så finns uppgiften i belastningsregistret i 10 år. om personen istället var under 18 år så gallras den istället efter 5 år. Jag hoppas detta besvarar din fråga. Tveka inte på att höra av dig igen om jag varit otydlig eller om du har fler frågor.

Vilken säkerhetsklass kommer straffet avtjänas i?

2021-04-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag fick ett fängelse straff på 1 år 3 månader för frihetsberövande det betyder att jag sitter 2/3 av mitt straff. Vilket betyder 10 månader och har redan suttit 2 månader 20 dagar. Min fråga är i vilken säkerhetsklass kommer jag att avtjäna straffet? Mina 7 månader 10 dagar ? Tack i förhand
Natalin Kabro |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förmågan att inte rymma samt huruvida det har förelegat fritagningsförsök avgör vilken säkerhetsklass en anstalt har, inte i hur många månader man avtjänar sitt straff. Det betyder att varje klient bedöms individuellt för att den ska hamna på rätt anstalt.Säkerhetsklass 1Denna klass är den högsta säkerhetsklassen med slutna anstalter. Anstalter i säkerhetsklass 1 utrustas för att klara mycket riskfyllda intagna. De är speciellt anpassade för intagna som Kriminalvården anser har en särskilt hög risk för rymning eller fritagning.Säkerhetsklass 2Dessa anstalter har lägre säkerhetsnivå eftersom risken för rymning/fritagning är mindre. Anstalter inom denna kategori kan ha olika former av övervakning samt kontroll. Säkerhetsklass 3Anstalterna i denna säkerhetsklass saknar egentliga rymningshinder.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Anmäla en polis för eventuellt tjänstefel

2021-04-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Kan man anmäla en polis för tjänstefel? Min son på 13 år med autism/adhd har hamnat i bråk med en 9 årig tjej på skolgården. Fritids har ringt tjejns pappa som är polis som i sin tur kallade polispatrull på skolan. Tjejen slog min son men han har aldrig slagit tillbaka. Hon uppfattade som att han hotade hon ocj hennes familj men min son nekar. Polisen som kom på plats har kroppsvisitera min son utan nån anledning eller tillåtese från oss. Min son är så chockad av hela händelse. Får polisen göra så? Tacksam för svar
Robin Forslöv |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går naturligtvis att anmäla en polis för tjänstefel. Huruvida polisen sedan har begått tjänstefel är en annan sak. I brottsbalken finns ett kapitel om tjänstefel m.m. För att anses som tjänstefel krävs att polismannen uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosatt vad som gäller för uppgiften som polis ska dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövning i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa ska han eller hon inte dömas till ansvar (20 kap. 1 § första stycket brottsbalken). Polislagen innehåller i sin tur allmänna bestämmelser om polisverksamhetens syfte, polisens uppgifter och om polisens skyldigheter och befogenheter. Polisen ska upprätthålla ordning och säkerhet vilket innebär att polisen ska förhindra att brott begås, att utreda begångna brott samt att övervaka den allmänna ordningen och ingripa för att ställa till rätta, när ordningen störs. Ingripanden i enskilda fall kan ske för att trygga enskilda personers säkerhet. Det innebär att polisen i princip endast ska ingripa vid överträdelser av brott eller klara ordningsregler (1 § polislagen). Polisens huvudsakliga uppgifter framgår av (2 § polislagen). All polisverksamhet kan ytterst sägas syfta till att motverka brott. Polisens verksamhet är framförallt händelsestyrd vilket innebär att ingripanden sker vid akuta händelser som påkallar polisiär närvaro.Det finns sedan allmänna principer för polisingripanden. En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift ska under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sådant sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas ska detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet ska uppnås (8 § polislagen). Allt polisarbete ska därmed iaktta en särskild behovs- och proportionalitetsprincip. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande endast får göras om ingripandet är nödvändigt för att polisen ska kunna fullgöra sina åligganden, exempelvis för att avvärja eller undanröja en aktuell fara eller ordningsstörning. Proportionalitetsprincipen tar sikte på det intrång som polisingripandet medför för den som utsätts för det eller för något annat motstående intresse och innebär att detta intrång inte får stå i missförhållande till ingripandets syfte. Vad gäller kroppsvisiteringen får en polis som med laga stöd eller annars omhändertar eller avlägsnar någon i anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som behövs (19 § polislagen).Om du känner att din son har blivit felaktigt behandlad av polisen kan du anmäla det. Polisen är en myndighet som står under tillsyn. Du kan då gå till närmaste polisstation och anmäla händelsen eller ringa till polisen på telefonnummer 114 14. Huruvida polismannen har begått tjänstefel är svårt att säga, det beror på hur situationen som helhet såg ut. Av vad du beskrivit framstår polisens agerande som oproportionerligt med tanke på att det rör sig om barn. Att din son även har autism försvårar saken ytterligare, även om polisen förmodligen inte var medveten om det vid tillfället. Jag tycker dock att situationen som helhet tyder på att polismannen har begått tjänstefel mot din son, även om det är ringa. Att påkalla polispatrull mot en barn och att sedan utföra kroppsvisitation på honom framstår som oproportionerligt. Hoppas du fick svar på din fråga!