Vad har jag för rättigheter och vad har banken för skyldigheter vid transaktion från utlandet?

2020-04-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en enkel juridisk fråga.Jag sålde mitt hus som jag har i hemlandet och dokumenterade transaktionen samt hämtade bevis till banken för att få pengarna överförda till sverige. Alla paper var korrekta men bankpersonalen i sparbanken nekade förfrågandet då de misstänkte penningtvätt. Då pengarna var låsta i turkiet så gick vi ner dit med familjen och hämtade med oss 200 tusen i kontakter för att senare lägga in det i bankkontot. Pengarna var fortfarande legitima och de fanns ingen indikationer att de kom ifrån illegala verksamheter.Då valde banken att frysa våran konton vilket ledde till att familjen hamnade i ekonomiskkollaps och vi kunde inte betala räkningar samt mat.Vi tog kontakt med en eko advokat som inom två veckor lyckades låsa upp kontot och även få alla pengar som fanns efter vi sålde huset att kunnas överföras in till vårt bankonto.Undrar om vi har juridskrätt att stämma sparbanken för allt vi gick igenom och även för den personen som skötte beskedet för diskriminering.Vi har sålt hus i hemlandet tidigare och använt oss av samma dokumentationer utan några bekymmer men den här gången så var det som om de hade någon form av agg mot oss.
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Frågan är huruvida din bank kan neka dig som kund att använda deras tjänster på det vis du önskar, i detta fall genom att inte tillåta att en utländsk överföring sätts in på ditt bankkonto. Detta är en fråga som regleras främst av penningtvättslagen. Därutöver kvarstår frågan om du har rätt till skadestånd till följd av de olägenheter som har uppstått, vilket regleras av skadeståndslagen (SkL). Jag kommer först att utreda vad lagen säger för att i slutet sammanfatta och förtydliga vad det innebär för dig. Har banken en skyldighet att möjliggöra kunden att ta emot och genomföra transaktioner till utlandet? EU-direktivet 2014/92/EU om tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner, som gäller som svensk lag, berör rätten att öppna och inneha konton inom EU. Rätten innebär att en konsumet har rätt att öppna bankkonto i valfri bank med tillgång till basala funktioner kopplade till bankontot. Detta gäller enbart för konsumenter. Enligt direktivet definieras konsument som en fysisk person som handlar för ändamål som faller utanför hans eller hennes näringsverksamhet, affärsverksamhet, hantverk eller yrke (se art. 2.1 direktiv 2014/92/EU). Det innebär följaktligen att banken inte har någon skyldighet att möjliggöra för dig som specifik kund att motta pengar från utlandet, eftersom det är en tjänst utöver det som direktivet föreskriver. Vad innebär penningtvättslagen?Penningtvättslagen är en lag från år 2017 som är baserad på EU:s fjärde penningtvättsdirektiv. Lagens syfte är att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s regelverk. Lagen ställer höga krav på banken att inhämta uppgifter från sina kunder. KYC - Know your customer - ska vara en del av arbetet att motverka penningtvätt samt finansiering av terrorism.Penningtvätt definieras som tillgångar, såväl pengar som annan egendom, som härrör från brott alternativt brottslig verksamhet (1 kap. 6 § penningtvättslagen). Finansiering av terrorism definieras som insamling, tillhandahållande eller mottagande av såväl pengar som annan egendom där syftet är att egendomen ska användas till terrorism eller med vetskap om att den är avsedd att användas till terrorism (1 kap. 7 § penningtvättslagen).Varför vill banken inhämta information om denna transaktion?Bankerna har enligt penningtvättslagen krav på att inhämta uppgifter om hur de produkter och tjänster som banken tillhandahåller kan utnyttjas för penningtvätt alternativt finansiering av terrorsim samt hur omfattande risken är för det förutnämnda (2 kap. 1 § 1 st penningtvättslagen). Även geografiska riskfaktorer ska tas i beaktande (2 kap. 1 § 2 st penningtvättslagen). Därav är utlandsbetalningar, inkomster från utlandet samt utlandsvistelser av särskilt intresse för banken. Banken har en skyldighet att ha god kunskap om hur deras kunder använder bankens tjänster och produkter för att förhindra brottslig verksamhet. Den information som inhämtas av kunden behandlas konfidentiellt och omfattas givetvis av banksekretess.Kan du kräva skadestånd? Om bankens handlingar har orsakat sakskada, till exempel ekonomisk skada, eller personskada, till exempel psykisk skada finns det möjligheter till skadestånd (2 kap. 1 § SkL). Det krävs då att banken, uppsåtligen eller av vårdslöshet, orsakat skadan. För att du ska kunna få skadestånd krävs även att skadan ska ha uppkommit genom en aktiv handling som skadevållaren företagit eller genom ansvarsgrundande passivitet från dennes sida. Vidare måste även adekvat kausalitet, ett förutsebart samband mellan situationen och skadan, föreligga för att banken ska vara skadeståndsansvarig. Vad innebär detta för dig? Inledningsvis kan det konstateras att banken inte har någon skyldighet att ge dig möjligheten att ta emot en utlandstransaktion, trots att det rör sig om dina egna pengar. Banken har således haft all rätt att inte bevilja dig din förfrågan. Att du la in en större summa pengar på ditt konto är en röd flagga för banken. Banken har då skyldigheten att utreda varifrån pengarna kommer ifrån. Det är upp till dig att bevisa att pengarna inte har samröre med brottslig verksamhet. Att banken frös era konton under utredningens gång var således inte felaktigt, trots att det medförde väsentlig olägenhet för er. Vad gäller skadeståndet finns det viss möjlighet till skadestånd. Observera dock att vid en eventuell tvist är det du som har bevisbördan. Det innebär att du måste bevis att bankens handlande har orsakat dig skada, vilket ofta är relativt komplext. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Besvarar Lawline skoluppgifter?

2020-04-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,jag håller på att skriva ett skolarbete och undrar om det är olagligt att sprida desinformation på internet? Och vad är straffet i sådana fall? Tack på förhand!Mvh
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din juridiska fundering. Vi på Lawline arbetar med att besvara juridiska frågor och att därigenom göra juridiken enkel för allmänheten. Däremot besvarar vi inte skoluppgifter. Jag önskar dig dock lycka till med ditt skolarbete! Med vänlig hälsning,

Är lossande av skruvar på en cykel skadegörelse?

2020-04-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej!Om någon lossar skruvar till styre eller hjul på en cykel, kan detta räknas som skadegörelse?Är det skillnad om det faktiskt slutar i att en olycka sker pga detta eller om man upptäcker det i tid?Detta händer regelbundet vid en skolas cykelparkering
Dostan Sulaiman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är inte fråga om skadegörelseFör att ett handlande ska rubriceras som skadegörelse ska det vara fråga om att man förstör eller skadar egendom (12 kap. 1 § brottsbalken, BrB). Eftersom cykeln (eller cykeldelarna) inte skadats eller förstörts skulle jag inte säga att lossandet av skruvarna skulle rubriceras som skadegörelse. Jag kan dock tänka mig andra brott som handlandet skulle kunna rubriceras som. Det beror dock på vilket syfte gärningsmannen haft med handlandet och det beror även på, som du är inne på, om en olycka sker eller inte.Handlandet kan rubriceras som egenmäktigt förfarande eller vållande till kroppskadaSäg att det är någon som bara vill "busa" och inte skada andra. Då hade nog brottet egenmäktigt förfarande varit för handen. Det finns tre olika fall som konstituerar egenmäktigt förfarande, (8 kap. 8 § första stycket BrB). Fall 1 definieras i första meningen, fall 2 i andra meningen och fall 3 i tredje meningen. Här blir fall 2 relevant, nämligen att "någon utan tillgrepp, genom att fästa eller bryta lås eller annat sätt, olovligen rubbar någons besittning och därigenom vållar skada eller olägenhet". Personen har utan tillgrepp (den har inte tagit skruvarna eller cykelstyret osv), på annat sätt än att fästa eller bryta lås (lossat skruvar) orsakat en avsevärd svårighet för cykelägaren att använda cykeln så som den var innan.Har dock cykelägaren inte märkt de avlossade skruvarna, cyklat iväg och en olycka inträffat, kan brottet vållande till kroppsskada aktualiseras för gärningsmannen. I lagtexten heter det "Om någon av oaktsamhet orsakar annan person sådan kroppskada som inte är ringa döms den för vållande till kroppsskada" (3 kap. 8 § BrB). Detta förutsätter dock att gärningsmannen inte lossat skruvarna i syfte att skada någon. Handlandet skulle även kunna rubriceras som misshandel eller försök till misshandelOm syftet med lossandet av skruvarna varit att skada cykelägaren blir misshandel eller försök till misshandel aktuellt och inte egenmäktigt förfarande alternativt vållande till kroppsskada. Misshandel föreligger när någon med uppsåt (vilket i detta sammanhang grovt förenklat kan sägas vara när någon avsiktligen gör något) tillfogar annan kroppsskada (3 kap. 5 § BrB). För att det ska vara fråga om misshandel ska alltså cykelägaren inte ha märkt de lossade skruvarna, cyklat iväg och skadats. Om cykelägaren märkt de avlossade skruvarna och inte skadats skulle försök till misshandel kunna bli aktuellt (3 kap. 5 § jämte 3 kap. 11 § samt 23 kap. 1 § BrB). Det kan dock nämnas att det inte får vara fråga om en ringa misshandel för att ansvar för försök till misshandel ska kunna aktualiseras.Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig!Med vänliga hälsningar,

Förbud mot att attackera civila i krig och väpnade konflikter - folkrätt

2020-04-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, jag håller på att skriva en uppsats om Nürnberg rättegångarna och håller just på att gå igenom de dömdas åtal. Jag hittade en bra sida trialinternational.org men vid vissa ställen där de listar "charges" nämner de "Protection of civilians" och "Protection of civilian objects".Jag har letat runt men kan inte hitta något som definierar dessa i det sammanhanget som ett brott eller "charges". Ett exempel på vad jag menar: https://trialinternational.org/latest-post/alfred-rosenberg/ (se den grå rutan längst upp till höger) Jag vet inte om jag har missförstått något eller om detta är rätt ställe att fråga efter hjälp gällande detta men jag hoppas någon kan hjälpa mig.
Jesper Horndahl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom folkrätten ingår det som kallas internationell humanitär rätt (IHL). Det består främst av internationell sedvanerätt samt traktat i form av konventioner som ger uttryck för sedvanerätten. I tilläggsprotokoll 1 till Genèvekonventionerna (som anses vara väl etablerad sedvanerätt) ingår det som kallas protection of civilians and civilian objects. Det vill säga skyldigheten att i krig och väpnade konflikter göra distinktion mellan civila/civila objekt och kombattanter/militära mål. Den grundregeln kallas distinktionsprincipen och du hittar den i artikel 48 i första tilläggsprotokollet till Genévkonventionerna (Protocol Additional to the Geneva Conventions of 12 August 1949, and relating to the Protection of Victims of International Armed Conflicts (Protocol I), 8 June 1977). Skyldigheten att skydda civilbefolkningen följer av artikel 51 i tilläggsprotokollet. För civila objekt gäller artikel 52. Definition av civilbefolkning och civila objekt hittar du i artikel 43 och 50 respektive 52 (2). Observera att Civila och objekt definieras motsatsvis. Vad man gör i protokollet är alltså att definiera vad som är kombattanter och vad som är militära mål. Det som inte är kombattanter eller militära mål är alltså civila respektive civila objekt och således förbjudna att attackera. Min gissning är att då protection of civilians/civilian objects står under "charges" menas att åklagarna i Nürnbergrättegångarna har gjort gällande att de åtalade brutit mot skyldigheten att inte attackera civila och civila objekt. Jag hoppas mitt svar har varit till hjälp! Lycka till med uppsatsen! Med vänliga hälsningar,

När kan polisen begära att se ID-handlingar?

2020-04-30 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |HejOm jag är ute och går en promenad och polisen kommer efter mig och stanna mig o ber mig visa id handling för han säger att jag såg misstänksam ut och att jag bete mig konstigt, fast jag bete mig vanligt och var ute promenera, har dom rätt göra så?
Hanna Árnadóttir |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som att du undrar över när polisen har rätt att begära att se id-handlingar. Reglerna kring detta hittar man i Polislagen (1984:387), hädanefter förkortad PL. Inledningsvis ska det nämnas att polisen i allt polisarbete ska iaktta behovs- och proportionalitetsprincipen (8 § PL). Behovsprincipen innebär att ett polisingripande bara ska göras om detta ingripande är nödvändigt, exempelvis för att avvärja eller undanröja en ordningsstörning eller liknande. Proportionalitetsprincipen innebär att det intrång som det innebär för den enskilde att ett ingripande görs, inte får stå i missförhållande till ingripandets syfte. I allt polisarbete gäller även att minsta möjliga tvång eller våld ska användas. Möjligheten för polisen att begära att man ska visa id-handlingar regleras i 14 § PL. I denna sägs att en polisman kan omhänderta en okänd person för identifiering om det finns särskild anledning att anta att han är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag ska berövas friheten vid anträffandet. För att personen ska kunna omhänderta en person med stöd av detta lagrum krävs alltså följande: 1) Att det finns särskild anledning att anta att den okände är efterspanad eller efterlyst - Detta kan vara att dennes utseende stämmer överens med ett uppgivet signalement på den efterlyste. Särskilt anledning att anta innebär att polismannen ska kunna redovisa ett konkret skäl för sin misstanke. 2) Att han med stöd av lag ska berövas friheten vid anträffandet - Exempelvis att denne ska gripas 3) Att han antingen vägrar lämna uppgift om sin identitet eller att det finns anledning att anta att hans uppgift om denna är oriktig- Anledning att anta är ett lågt ställt krav Det har i förarbetena till lagrummet 14 § PL uttalats att detta ska tolkas så att var och en, för sådana fall som avses i paragrafen, är skyldig att på polismans förfrågan lämna uppgift om sin identitet. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Mvh,

Får belastningsregister krävas för arbete inom äldreomsorg?

2020-04-29 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej! Undrar om en dom för vållande till annans kroppsskada med dagsböter som påföljd syns i det belastningsregister/brottsregister man måste lämna om man söker arbete inom äldreomsorgen? Vilket av ovannämnda register får arbetsgivaren kräva av en arbetssökande?
Erika Redelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om detta finns i lagen om belastningsregister (BRL).Vad får arbetsgivaren kräva?Belastningsregister och det du refererar till som brottsregister är samma sak, och brukar vara helt okej att kräva ut för arbeten som innefattar vård (10 § BRL). Arbetsplatsen kan i så fall själva kräva ut dina uppgifter ur belastningsregistret.Syns domen i belastningsregistret?I belastningsregistret finns alla brott någon dömts till och fått en påföljd (3 § 1 p. BRL). Detta inkluderar böter och således kommer brottet du nämner att vara listat i registret. Uppgifter i belastningsregistret försvinner dock efter ett antal år. Bötesbrott försvinner 5 år efter domen, så beroende på när brottet begicks är det möjligt att det inte längre finns kvar i registret (17 § 9 p. BRL). Om det gått mer än 5 år sedan domen kommer det alltså inte att synas för arbetsgivaren. Om det gått mindre än 5 år kommer det istället att stå med.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur många gånger kan man polisanmäla utan att det blir trakasserier?

2020-04-28 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur många gånger kan man anmäla en person till soc eller polisen och det blir nedlagt varje gång? När blir det trakasserier?
Sohail Niknejad |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De brotten som kan bli aktuella är falsk angivelse eller falsk tillvitelse enligt 15 kap. 6-7 §§ brottsbalken. För att en polisanmälan ska utgöra falsk angivelse enligt 15 kap. 6 § brottsbalken måste anmälaren ha pekat ut en person som skyldig till ett brott och dessutom haft som avsikt att angivelsen ska leda till ett åtal. Anmälan ska vara någorlunda allvarlig och det ska finnas en risk att någon faktiskt tror på vad som påstås i anmälan, dessutom ska det vara ett brott allmän åklagare kan väcka åtal för (se vidare RH 2007:57). Att personen anmält en annan för ett brott och det blivit nedlagt varje gång skulle kunna tala för att anmälaren är medveten om att den anmälde är oskyldig, speciellt om det är samma brott som anmäls flera gånger. Skulle det anmälningarna inte nå upp till falsk angivelse, kan det istället handla om falsk tillvitelse enligt 15 kap. 7 § brottsbalken. Kraven för falsk tillvitelse är nästan samma som de för falsk angivelse, skillnaden ligger i att anmälan inte är avsedd till att leda till åtal utan bara att vara besvärande för den som blir anmäld. Särskilt i situationer som kan uppfattas som trakasserier kan detta brott bli aktuellt. Sammanfattningsvis kan man säga att det beror på en del omständigheter som inte framgår från din fråga. Upplevs anmälningarna som trakasserier skulle något av dessa brott kunna vara aktuella och därmed kan man vända sig till polisen för att få hjälp.Med vänliga hälsningar,

Kan man ansöka till polishögskolan om man har prickar i registret?

2020-04-27 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har två prickar i registret för två dumma onödiga grejer jag gjort (snatteri och olovlig körning). Min fråga är om man ens kan ansöka till polishögskolan eller gå deras yrkesförberedande kurser med dom prickarna i registret eller måste dom försvinna först?
Fanny Eriksson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Kan man söka till polishögskolan om man har prickar i registret?Det korta svaret på din fråga är ja! Eftersom du blivit dömd för två brott enligt svensk lag finns du alltså med i belastningsregistret. Detta utgör dock inte ett hinder från att du kan söka till polishögskolan.För att bli antagen till polishögskolan så finns måste man uppfylla vissa krav. Det krav som är mest relevant i din situation är säkerhetsprövningen, där bland annat lojalitet och pålitlighet testas. I säkerhetsprövningen görs en registerkoll i bl.a. belastningsregistret och en intervju. Jag kan inte med säkerhet säga hur mycket det faktum att du blivit dömd för brott kommer påverka dina möjligheter att få en godkänd säkerhetsprövning. Men att finnas med i belastningsregistret behöver inte automatiskt innebära att du inte kan bli polis.Alltså finns det inget hinder från att söka till polisskolan bara för att du finns med i belastningsregistret. Eftersom du blivit dömd för brott kommer detta dock tas upp under antagningen. Däremot är det svårt att avgöra exakt hur stor vikt det kommer få då det görs en individuell bedömning från fall till fall.Jag rekommenderar dig att höra av dig till Polisens rekryteringsmyndighet om du vill ha mer information!Kan man gå deras yrkesförberedande kurser om man har prickar i registret?Här kan jag inte ge dig ett ja eller nej svar. I vissa utbildningar kan det förekomma antagningskrav att man inte ska finnas med i t.ex. belastningsregistret. Men återigen så rekommenderar jag dig att istället att ta kontakt med de som håller i utbildningen för ett mer konkret svar.Hoppas du fått svar på dina frågor!Med vänliga hälsningar,