Kan ett utländskt företag begå brott i Sverige?

2020-05-26 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Om ett danskt företag gör sig skyldigt till brott mot den svenska miljölagstiftningen genom ett miljöbrott som drabbat Sverige,kan då företaget ställas till svars i Sverige eller måste danska staten väcka åtal ?
Fredrik Holmström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först bör nämnas att juridiska personer (bl.a. företag) inte kan dömas för brott enligt svensk rätt. Däremot kan man utdöma företagsbot. I detta fall ställer du en fråga angående miljöbrott, och då blir miljöbalken (här) tillämplig. Enligt denna så kan miljösanktionsavgifter utkrävas ifall regeringen har meddelat föreskrifter om saken. Alltså: om regeringen beslutat att det ska tas ut en avgift för en viss förseelse så får den tas ut (företagsbot). På vilka områden regeringen får meddela sådana föreskrifter anges i 30 kap. MB. Eftersom frågan inte specificerar vad det rör sig om för överträdelse så kan jag inte gå in mer specifikt i frågan. När det gäller näringsverksamhet är det även, i vissa fall, möjligt att hålla en företrädare för företaget ansvarig för dess handlingar, och då utkräva ansvar från honom. Eftersom det då rör sig om en fysisk person så kan man dömas för brott. Miljöbrotten finns i 29 kap. MB. Angående huruvida ett danskt företag kan begå miljöbrott i Sverige är svaret alltså nej, på grund av att företag inte kan åläggas straff. Däremot kan företaget åläggas att betala en företagsbot. Angående att det rör sig om just ett Danskt företag/person, så får man leta i Brottsbalkens (BrB, här) regler. Enligt denna lag så faller alla brott som begås i Sverige på svensk mark (BrB 2:1 och 2:4). Däremot kan andra länder göra anspråk på vissa situationer, men det har Sverige att ta ställning till i det specifika fallet. Detta gäller enligt Brottsbalken, som bara straffbelägger gärningar begångna av personer (i bemärkelsen fysiska personer och inte juridiska personer). Däremot torde det vara så att även lagöverträdelser begångna av utländska företag på svensk mark leder till att svensk lag är tillämplig och att företagsbot kan utdömas. Hoppas detta besvarade din fråga!MVH,

Gallring av uppgifter i belastningsregistret

2020-05-19 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag har en snabb fråga.jag blev dömd när jag var 18 år och fick som dom skadestånd och villkorlig dom i 2 år, men vet inte hur länge jag finns i belastningsregistret. Kommer de försvinna efter 3 år? eller är de 5 år?
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om gallringReglerna om gallring av uppgifter om belastningar i belastningsregistret finns i Lag (1998:620) om belastningsregister. Hur länge en belastning finns i belastningsregistret beror på påföljd du fick för brottet. Du skriver att du hade fyllt 18 år när du dömdes till villkorlig dom och skadestånd. Ur 17 § punkt 4a i lagen om belastningsregister framgår att uppgifter om villkorlig dom gallras ur registret först 10 år efter domen eller beslutet. Hade du inte hunnit fylla 18 år hade uppgifterna istället gallrats efter 5 år, enligt 17 § punkt 4b i lagen om belastningsregister. SammanfattningsvisDömdes du till villkorlig dom när du hunnit fylla 18 år kommer uppgifterna i belastningsregistret försvinna först efter 10 år.Hoppas att du fått svar på din fråga och varmt välkommen att höra av dig till oss på nytt om du har någon annan fråga.Vänligen,

När gallras belastningsregistret?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Ett strafföreläggande tas bort från belastningsregistret efter 5 år. Men från när räknas det? Är det när brottet skett, eller när man skrivit under strafföreläggandet? Eller från någon annan tidpunkt?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Din fråga regleras främst i lag om belastningsregister.När gallras belastningsregistret? De uppgifter som finns i belastningsregistret är uppgifter om den som fått en straffpåföljd för brott genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot (3 § lag om belastningsregister). När dessa uppgifter gallras beror på vilken påföljd du fick för brottet. Till exempel gällande påföljden fängelsestraff försvinner uppgifterna tio år efter frigivningen. Har du däremot fått böter, vilket är den vanligaste påföljden vid strafföreläggande, försvinner uppgifterna fem år efter domen, beslutet eller godkännandet av straffföreläggandet eller föreläggandet av ordningsbot (se 17 § lag om belastningsregister).Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,

Misstanke om brott inom LSS

2020-05-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej jag jobbar inom LSS på ett kommunalt gruppboende. Vi har en situation där en brukare far illa av sin kärleksrelation genom psykisk och fysisk misshandel (vi har sett detta ske) och även sett underförstådda antydningar på sexuellt tvång och dylika övergrepp - vilket lett till svår ångest och självskadebeteende. Personerna bor på olika gruppbostäder.Vi har bett om att få polisanmäla detta då det pågått i över ett års tid, minst. Kommunen säger att vi inte har rätt att anmäla dessa brott om vi inte med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst 1 år för annars riskerar vi att bli anmälda för sekretessbrott. Vi känner oss låsta och övergivna då vi inte kan få ett slut på relationen och där vi även har stöd från föräldrarna till vår brukare att detta måste få ett slut. Varför är det så att när det kommer till funktionsvarierade människor så blir det svårare at anmäla missförhållanden om man som arbetare blir vittne till detta fast vi å andra sidan har en anmälinsskyldighet? Det är min känsla iaf. Jag söker tips på hur vi kan gå tillväga och hur vi ska tänka.
Linnéa Lind |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med vill jag be om ursäkt för att svar på din fråga dröjt. Jag kommer inledningsvis förklara varför din arbetsgivare sagt att ni bara ska anmäla det som inträffat om ni med säkerhet kan säga att straffskalan ligger på minst ett år. Därefter kommer jag att ge dig råd om hur ni kan hantera situationen.SekretessSekretess regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) (OSL). Det kan här konstateras att arbete inom lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är sekretessbelagt (26 kap 1 och 4 §§ OSL). Sekretessen hindrar dock inte att uppgift lämnas till Polismyndigheten när det finns misstanke om vissa brott (10 kap 19–23 §§ OSL). Med utgångspunkt i att personen som blivit utsatt för gärningarna är över 18 år är det dessvärre är bara 23 § som bör vara tillämplig i ditt fall. Uppgifterna kan med stöd av 23 § lämnas om misstanken angår brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är ett år eller försök till brott där det lindrigaste föreskrivna straffet är 2 år. Det lindrigaste straffet ska alltså vara straffminimum. Om straffminimum inte framgår av lagtexten för ett brott gäller fängelse 14 dagar (26 kap 1 § BrB).I ditt fall innebär detta att det finns begränsade möjligheter för dig att anmäla det inträffade. De mest relevanta brottet i förhållande till omständigheterna som också uppfyller kraven i OSL är våldtäkt (6 kap 1 § BrB) och grov misshandel (3 kap 6 § BrB). I ditt fall är det svårt att utifrån de givna omständigheterna avgöra om det kan vara fråga om de här brotten. I förarbetena till lagen har det framhållits att personalen i osäkra fall bör rådgöra med polis eller åklagare genom att redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, innan personalen tar ställning till om förutsättningar för ett sekretessgenombrott föreligger eller inte (Se prop. 2005/06:161 s. 103). Jag skulle därför råda dig till att höra av dig till polisen och redogöra för omständigheterna i avidentifierad form, istället för att låta arbetsgivaren göra den juridiska bedömningen.Alternativa lösningarDu nämner i frågan att föräldrarna har kännedom om de inträffade gärningarna och skadorna. Om föräldrarna inte omfattas av sekretess kan de anmäla brotten. I ett sådant fall kan en anmälan om till exempel fridskränkning aktualiseras (4 kap 4a § BrB). Fridskränkning kan innefatta våld eller kränkningar av sexuell natur om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Här ställs också lägre krav avseende precisering av specifika gärningstillfällen. Med detta sagt vill jag inte konstatera att det är frågan om just en fridskränkning, men ändå klargöra att det är en relevant brottsrubricering.SammanfattningSammanfattningsvis skulle jag råda dig till att rådgöra med polis eller åklagare. Det bör också vara möjligt att låta föräldrarna, om de inte hindras av sekretess, anmäla de tidigare begångna gärningarna. Jag beklagar verkligen det inträffade och hoppas att svaret kan vara till hjälp.Med vänlig hälsning

När gallras uppgift i belastningsregistret?

2020-05-25 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej, jag fick kontaktförbud mot en person när jag var 16 år gammal och innan dess blev jag dömd för olovligt anskaffande av alkohol, nu har det gått mer än 5 år och den står kvar på min register. Min fråga är när kommer den tas bort från min register. Gäller det 10 år för mig också eller är det någon skillnad när man under 18 år?
Anna Johannesson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med fråga! Relevanta bestämmelser finns i lagen om belastningsregister. Belastningsregistret innehåller uppgifter om bland annat då man dömts för brott eller har meddelats kontaktförbud (3 § lagen om belastningsregister). Uppgifter som registrerats i belastningsregistret gallras efterhand. Ett beslut om kontaktförbud gallras tio år efter beslutet (17 § punkt 12 lagen om belastningsregister). Hur lång tid det tar innan påföljden för olovligt anskaffande gallras, beror på vilken påföljd som utdömts. Som exempel kan nämnas att om påföljden var ungdomsvård, gallras detta efter fem år från domen/beslutet, då du var under 18 år vid tidpunkten för brottet (17 § punkt 8.b lagen om belastningsregister). Hur lång tid det tar innan uppgiften gallras beroende på vilken påföljd du ådömdes, kan du se här. Sammanfattningsvis gallras beslutet om kontaktförbud tio år efter beslutet. Hur lång tid det tar innan domen för olovligt anskaffande av alkohol gallras, beror på vilken påföljd du fick. De flesta påföljder gallras fem år efter domen/beslutet, du kan se mer här. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Hur ska en förundersökning bedrivas när den misstänkte är under 15?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |när ska eller får förundersökningen inledas beträffande den som är under 15 år
Daniel Sandström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Barn som är under 15 är minderåriga och kan inte hållas ansvariga för brott. Utredningar mot barn under 15 år görs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare(LUL). En förundersökning mot en omyndig ska ske snabbt, och senast inom sex veckor från det att barnet fick reda på att denne misstänktes. Om utredningens beskaffenhet kräver det kan tiden bli längre. (LUL 4 §).Vid grova brott som mord kan en domstol pröva skuldfrågan genom en bevistalan. En bevistalan sker endast på begäran av barnets vårdnadshavare, socialnämned eller Socialstyrelsen. Annars så kan förundersökningen användas till att fatta beslut om stöd- och vårdinsatser för den misstänkte. SammanfattningEn förundersökning mot barn under 15 ska alltså ske om barnet är misstänkt för ett brott så att det kan utredas om särskild vård behövs. Det är ett uttryckligt mål i lagen att förundersökning ska ske skyndsamt men utredningen får ta så lång tid som är skäligt utifrån omständigheterna. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,

Är det olagligt att sprida desinformation?

2020-05-18 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hej,Är det straffbart att sprida desinformation? Och isf, vad är straffet?
Claudio van der Touw |Hej! Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga! Du vill veta huruvida det är olagligt att "sprida desinformation" och vad straffet i så fall skulle kunna vara. Det framgår inte av din fråga vad du menar med begreppet desinformation så jag tolkar det som olika typer av vilseledande uppgifter som sprids till en vid krets. Vad säger lagen? I Sverige är utgångspunkten att var och en mot det allmänna är tillförsäkrad en rätt att i tal, skrift eller på annat sätt meddela upplysningar, tankar åsikter eller känslor. Detta är ett uttryck för yttrandefriheten som den formulerats i vår viktigaste grundlag - regeringsformen (RF). Yttrandefriheten kommer även till uttryck i två av våra andra grundlagar, yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) och tryckfrihetsförordningen (TF). Den kommer dessutom till uttryck i ett antal internationella traktat som sverige är ansluten till, varav en av de viktigaste är europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna (EKMR). De rättsliga instrument jag räknat upp ovan har gemensamt att de slår fast en huvudregel att vi får yttra oss om vad som helst. Denna huvudregel kan sägas vara stark, men den är inte utan undantag. Enligt 2:20 1p. RF kan yttrandefriheten begränsas genom lag. En begränsning får dock bara göras om det finns ett viktigt underliggande syfte. Enligt 2:23 RF kan ett sådant syfte vara; rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Dessutom får begränsningen inte gå längre än vad den måste för att uppnå det bakomliggande syftet (2:21 RF). En liknande möjlighet till finns i art 10 2 st. EKMR enligt vilken yttrandefriheten får begränsas med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Några exempel på begränsningar Som framgår ovan är det möjligt att begränsa yttrandefriheten av ett antal anledningar, och denna möjlighet har utnyttjats av lagstiftaren. Till exempel begränsas yttrandefriheten genom brottsbalkens (BrB) bestämmelser om förtal och hets mot folkgrupp. Enligt förtalsbestämmelsen i 5:1 BrB kan någon som sprider falsk (eller sann) information om någon som utpekar denna som kriminell eller klandervärd i sitt leverne om uppgiften typiskt sett kan få effekten att andra börjar missakta personen, dömas till böter. För grövre fall av förtal kan man dömas till fängelse i högst två år (5:2 BrB). För hets mot folkgrupp (att hota eller uttrycka missaktning för folkgrupp eller grupp av personer baserat på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, sexuell läggning, tro eller könsöverskridande identitet) kan man också dömas till fängelse i högst två år (16:8 BrB). Den uppgift som utgör missaktning behöver inte vara sann och kan därmed utgöra en slags desinformation. Ett annat exempel som kan vara relevant att ta upp är uppvigling enligt 16:5 BrB. Detta brott kan man göra sig skyldig till om man uppmanar en folksamling till begå brott eller underlåta medborgerliga skyldigheter. Man kan även göra sig skyldig till uppvigling genom att försöka få krigsmän (soldater) att underlåta att utföra vad som åligger dem i tjänsten. Även detta brott skulle teoretiskt sätt kunna utföras genom missledande eller felaktiga uppgifter som utgör desinformation. För uppvigling kan man dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Detta är bara några exempel på begränsningar av yttrandefriheten. Det finns många fler, till exempel regler om företagshemligheter och sekretessbestämmelser för folk som arbetar på myndigheter osv. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att huvudregeln är att det inte är olagligt att sprida desinformation eftersom var och en har yttrandefrihet. Om desinformationen utgörs av något som träffas av ett av yttrandefrihetens lagstadgade undantag (till exempel uppvigling eller förtal) kan det dock utgöra brott som det är möjligt att straffas för. I de allra flesta fall torde det dock vara relativt riskfritt att sprida osanna uppgifter, men detta beror alltså på desinformationens innehåll. Jag hoppas att du med detta fått svar på din fråga! Om du skulle ha några ytterligare funderingar är du varmt välkommen att återkomma med dessa. Med vänlig hälsning,

Hur får jag reda på var den dömde avtjänar sitt straff?

2020-05-17 i STRAFFRÄTT
FRÅGA |Hur får man reda på vart/vilket fängelse just en specifik person är nånstans, om man tar som ett exempel att man vill skicka brev till den intagna?
Sabrina Curan |Hej! Först och främst, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du inte vet vilket häkte eller anstalt din anhörige sitter på kan du skriva ett brev till Kriminalvården för att få ut den information. Mer information hittar du på Kriminalvårdens hemsida under rubriken brev. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att ta kontakt med oss på Lawline igen. Med vänlig hälsning,