Gränsdragning för hets mot folkgrupp

Question

Hej. En följdfråga till ert svar om yttrandefrihet va hets mot folkgrupp. Ni menar att det inte är hets mot folkgrupp att bränna religiösa skrifter pga att det inte är ett meddelande. Min fråga är om det enligt den logiken är om det anses hets mot folkgrupp när gärningsmannen annonserar att han skall bränna religiösa skrifter?

Answer 1

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Frågan berör hets mot folkgrupp, som är en straffbelagd handling som regleras i brottsbalken 16 kap 8 §. Hets mot folkgrupp förutsätter att någon, i ett uttalande eller i ett annat meddelande uttrycker missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp. Att bränna en bok kan anses vara ett meddelande, precis som handgester, symboler och plakat kan vara meddelanden.

Varför handlingen troligen inte är hets mot folkgrupp

Var man stöter på problem i bedömningen är huruvida handlingen faktiskt ska anses utgöra ett uttryck för missaktning mot en folkgrupp. För att handlingen ska nå upp till hets mot folkgrupp räcker det inte att handlingen innebär ett uttryck av missaktning mot idéerna, ideologin eller religionen som gruppen i fråga hyser, utan den ska vara riktad mot gruppen i sig. Bestämmelsen tar inte sikte på att skydda den tron som förenar en grupp människor utan skyddar denna grupp mot uttalanden som riktar missaktning mot själva gruppen.

Vad skulle krävas för straffansvar

Om brännandet av en religiös skrift skulle anses vara riktat mot gruppen i fråga och inte ses som kritik mot religionen som gruppen identifierar sig med, vilket skulle utesluta straffansvar, måste brännandet vidare anses gå utöver gränsen för att anses vara saklig kritik för att straffansvar ska utkrävas.  I förarbeten till bestämmelsen sägs att saklig kritik mot gruppen i fråga måste accepteras, för straffansvar måste det stå fullt klart att uttalandet överskrider gränsen för en saklig och vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga.

Förutom att brännandet av en religiös skriv måste anses vara riktad mot en viss grupp, snarare än religionen och att brännandet av den religiösa skriften anses gå över en gräns för vad som saklig och vederhäftig kritik, måste det även, som det uttrycks i NJA 2005 s 805 stå klart att gärningsmannen har haft uppsåt att sprida ett meddelande som innefattar missaktning mot gruppen i fråga.

Anledningen till att bestämmelsen om hets mot folkgrupp ska tolkas så snävt är eftersom den innebär en inskränkning i yttrandefriheten, som säkras både genom regeringsformen och genom den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det krävs därför någon ytterligare omständighet för att hets mot folkgrupp ska anses ha begåtts. Hade personen kanske på sig en viss typ av klädsel, gjorde en viss typ nedlåtande uttalanden mot personer som följer religionen eller på något annat sätt gjort det tydligt att syftet med brännandet av den religiösa skriften är att nedvärdera gruppen sig, hade dessa omständigheter tillsammans kunna tala för att straffansvar borde kunna utkrävas.

Hälsning,