Hets mot folkgrupp att bränna koranen?
Hej! RP är ju i ropet nu med sitt brännande av koranen. På många sätt kan ju hans agerande anses som hets mot folkgrupp (muslimer). På vilket sätt är det han runtgår detta brott? Är det pga att det inte är ett skriftligt/muntligt budskap som sprids utan en handling som utförs? Har ni möjlighet att reda ut skiljelinjen i detta fall mellan hets mot folkgrupp respektive yttandefriheten? Ser nyfiket fram mot svar!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga så att du undrar om ett brännande av koranen kan klassificeras som hets mot folkgrupp.
Förutsättningar för att bli dömd för hets mot folkgrupp regleras i 16 kap 8 § Brottsbalken. Bestämmelsen kan sammanfattas så att brottet förutsätter (1) ett uttalande eller annat meddelande som sprids (2) som uttrycker hot eller missaktning (3) för en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. En viktig utgångspunkt när jag behandlar din fråga är yttrandefriheten som enligt Högsta domstolen i NJA 2021 s 215 (punkt 22) i praktiken även skyddar uttalanden som vi kan uppfatta som obekväma och obehagliga.
Precis som du skriver i din fråga torde det tredje kravet vara uppfyllt eftersom muslimer är en folkgrupp och gärningen (att bränna koranen) anspelar på deras trosbekännelse. Övriga rekvisit behöver dock behandlas närmare vilket jag kommer göra nedan.
Gärningen har inneburit ett ”meddelande som spridits”
Gällande det första kravet att det ska röra sig om ett ”meddelande” omfattas givetvis skriftliga/ muntliga budskap, men ett meddelande i lagens bemärkelse kan även lämnas på andra mer indirekta sätt. Exempelvis har Högsta domstolen i NJA 1996 s 577 ansett att bärandet av ett emblem (nazistsymboler) fallit under lagens tillämpning eftersom det entydigt givit uttryck för en viss åsiktsyttring. Utifrån detta torde vi även kunna se brännandet av en koran som en gärning som indirekt förmedlar ett budskap mot muslimer och dessutom spridits till fler än ett fåtal personer och således får det första kravet anses vara uppfyllt.
Har meddelandet inneburit ”hot eller missaktning”?
Gällande det andra kravet får det anses att stå klart att bränningen inte inneburit något hot. Frågan är då om det kan anses innebära missaktning. Min bedömning är att RP:s meddelande – att bränna koranen – kan betraktas som ett förlöjligande av den muslimska tron. Av förarbetena framgår det visserligen att förlöjliganden av en folkgrupp faller in under begreppet missaktning (se NJA II 1970 s 531).
Frågan blir då varför inget åtal väckts mot RP. Min närmsta gissning är att det rör sig om yttrandefrihetsrättsliga aspekter. Av rättsfallet NJA 2005 s 805 framgår det nämligen att vårt medlemskap i EKMR (Europakonventionen) innebär att straffbestämmelsen hets mot folkgrupp bör tolkas mer restriktivt än vad de gamla förarbetena givit uttryck för. Vad detta – något förenklat – innebär är att rekvisiten för hets mot folkgrupp kan vara uppfyllda men att straffansvar ändå inte blir aktuellt med hänsyn till hur Europadomstolen tolkat yttrandefriheten. Avgörande för straffansvaret blir då om meddelande kan anses uppfylla kraven för vad Europadomstolen klassificeras som hate speech; kravet innebär kort att att meddelandet som sprids ska innebära hat grundat på intolerans (se återigen NJA 2005 s 805). En möjlig förklaring till varför RP undgår ansvar kan vara för att meddelandet - att bränna koranen - inte på ett tillräckligt tydligt sätt givit uttryck för hat mot muslimer (ett förlöjligande är inte nödvändigtvis ett uttryck för hat). Min bedömning är dock att rättsläget inte kan ses som helt klart och man kan således inte utesluta att RP:s gärningar om de hade prövats av en domstol hade kunnat klassificerats som hets mot folkgrupp.
Sammanfattning
I mitt svar har jag kommit fram till att gärningen – att bränna koranen – visserligen utgör ett meddelande som dessutom spridits. Utifrån gamla förarbeten finns det även stöd för att klassificera gärningen som hets mot folkgrupp. Det som dock försvårar frågan är den yttrandefrihetsrättsliga aspekten som i praktiken även skyddar sådana uttalanden som kan framstå som provocerande och t o m obehagliga. En möjlig förklaring till varför det inte väckts något åtal mot RP kan då vara att hans gärning inte på ett tillräckligt tydligt sett givit uttryck för ”hat” och på det sättet inte uppfyller kravet för att utifrån Europadomstolens terminologi betraktas som s.k. hate speech.
Hoppas mitt svar har varit till hjälp!
