Hur kan man få slut på stridsåtgärder om man inte vill ingå i en arbetsgivarorganisation?

2021-11-05 i Strejk och blockad
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilka alternativ som finns för en arbetsgivare som INTE vill ingå i en arbetsgivarorganisation för att få slut på stridsåtgärder (ATO vill få till kollektivavtal) som riktas mot den? Samt vilka lagar som går att hänvisa till.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Rätt att vidta stridsåtgärderDet går inte att tvinga en arbetsgivare att gå med i en arbetsgivarorganisation. I Sverige råder sk föreningsfrihet vilket innebär en frihet att förena sig, eller att inte förena sig. Det finns ingen skyldighet för arbetsgivare att ha kollektivavtal på arbetsplatsen. Det är dock så att om en arbetsgivare vägrar ingå kollektivavtal så får fackförbundet vidta stridsåtgärder (2 kap 14 § Regeringsformen). Det mest effektiva sättet för arbetsgivare att få slut på stridsåtgärder är då att ansluta sig till ett kollektivavtal eftersom det då följer en fredsplikt som innebär att stridsåtgärder inte får vidtas (41 § MBL).Det finns dock också en förhandlingsskyldighet för att undvika stridsåtgärder. Alla arbetstagarorganisationer har förhandlingsrätt (6 § och 10 § MBL). Om arbetstagarorganisationen vill förhandla måste arbetsgivaren göra det. Det krävs dock inte att parterna kommer överens och att något avtal sluts. I detta fall kanske det bästa är att försöka förhandla med arbetstagarorganisationen för att försöka komma fram till en lösning.Avslutning och rådStridsåtgärder är tillåtna enligt grundlag och någon fredsplikt råder inte när kollektivavtal inte finns. För att få slut på stridsåtgärderna måste alltså arbetsgivaren antingen ansluta sig till en arbetsgivarorganisation eller teckna ett så kallat hängavtal. Ett hängavtal innebär att man ansluter sig till ett befintligt kollektivavtal utan att man går med i en arbetsgivarorganisation. Vill arbetsgivaren inte ansluta sig till en arbetsgivarorganisation, men vill få slut på stridsåtgärder, är mitt råd därför att teckna ett hängavtal direkt med den fackliga organisationen. Som första lösning kan dock givetvis vara att försöka förhandla med arbetstagarorganisationen, men det är inte säkert att det leder någonvart. Därmed är troligtvis den bästa lösningen ytterst sett att teckna hängavtal. Några andra sätt att få slut på stridsåtgärder finns tyvärr inte. Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till extra ersättning när jag blir beordrad att jobba utöver ordinarie arbetstid?

2021-07-11 i OB-ersättning och övertid
FRÅGA |Om jag jobbar t.ex 75 % och blir inbeordrad, får jag ersättning för inbeordrad tid som hamnar mellan 75 och 100 % ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om du har rätt till ersättning för det extra arbete du blir beordrad att utföra utöver din ordinarie arbetstid. Som kort svar på din fråga gäller att du har rätt att få betalt för det arbete du utför åt din arbetsgivare. Det innebär alltså att du ska få ersättning för den tid du arbetar utöver ordinarie arbetstid. Hur du blir ersatt för det extra arbetet kan dock variera beroende vilket avtal och vilken anställningsform du har. Eftersom du är deltidsanställd räknas tiden du jobbar extra som mertid tills du jobbar så mycket att det går över till en heltidsanställning (10 § arbetstidslag). Du har rätt till någon form av ersättning för mertid men exakt hur du blir ersatt regleras troligtvis antingen i ditt anställningsavtal eller i ett eventuellt kollektivavtal. Hur utgår ersättningen?Typiskt sett är det på tre olika sätt som ersättningen kan utgå. Antingen får du lön för den tiden du jobbar extra, eller så får du möjlighet att ta ut ledighet som kompensation för extra arbetstid, eller så får du ingen ersättning pga att man har avtalat bort den rätten och att övertidsersättning redan ingår i din grundlön. Anställningsavtal och kollektivavtalExakt vad som gäller för dig beror på vad du och din arbetsgivare har kommit överens om i ditt anställningsavtal, alternativt vad som står i kollektivavtalet (om sådant finns på din arbetsplats). Jag rekommenderar dig därmed att kika i båda dessa avtal för att se hur ersättningen utgår i just ditt fall.Det ska dock återigen betonas att du har rätt till ersättning för den tid du arbetar extra. Är du fackligt ansluten kan du också vända dig till fackförbundet för att ställa frågor om lön och arbetsvillkor. Hoppas du har fått svar på din fråga. Du är annars välkommen att ställa ytterligare frågor till oss. Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till lönesamtal?

2021-06-03 i Övrigt
FRÅGA |Jobbar som lokalvårdare sen är 2018 och har aldrig haft ett lönesamtal, ska man inte ha det varje år?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen lagstadgad rätt till lönesamtal. Oftast finns dock reglerat i kollektivavtal att lönesamtal ska hållas. Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen behöver du alltså kolla i det för att se om det står någonting däri som ger dig rätt att påkalla lönesamtal med din arbetsgivare. Gör det inte det har du alltså ingen laglig rätt att påkalla lönesamtal.Jag hade dock rekommenderat att du pratar med din arbetsgivare och frågar om ni kan ha ett lönesamtal oavsett om det står något om lönesamtal i kollektivavtal eller inte. Hoppar du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Omfattas jag av konkurrensklausul när jag varit anställd i drygt en månad?

2021-05-13 i Övrigt
FRÅGA |Hej!Jag är timanställd på en tandläkarklinik sedan 5 april 2021 och ska nu säga upp mig då jag inte trivs på min arbetsplats. I anställningsavtalet står det som följande : "Arbetstagaren äger inte heller rätt att inom 12 månader från anställningens avslutande bedriva eller jobba med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet inom 23 km avstånd." Gäller en sån regel även mig? Jag tänker att jag har provat jobba hos de nu som timanställd strax över en månad och märker att det inte är en arbetsplats för mig, har jag då bränt mina chanser att jobba på en annan klinik i 1 år som ligger inom 23 km avstånd?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga så ska vi kika i företagshemlighetslagen (LFH), avtalslagen (AvtL) och det så kallade konkurrensavtalet (Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt näringsliv och PTK).LojalitetspliktMed anställningsavtalet följer en lojalitetsplikt som bland annat innebär att en arbetstagare inte får starta upp eller ta anställning hos en konkurrerande verksamhet. Denna lojalitetsplikt gäller under hela anställningstiden och alltså också under uppsägningstiden. Om det inte finns någon konkurrensklausul upphör lojalitetsplikten när anställningstiden har löpt ut och det finns då inte några principiella hinder mot att starta upp eller ta anställning hos ett konkurrerande företag.Konkurrensklausul giltighetOm man dock inför en konkurrensklausul i anställningsavtalet förlängs denna lojalitetsplikt till att gälla även efter anställningstidens slut. I vissa kollektivavtal finns tillåtligheten av konkurrensklausuler reglerat, men i kollektivtalen inom t ex tandvården finns inget avtalat om konkurrensklausuler. Det gör att tillåtligheten av konkurrensklausulen prövas enligt 36 § och 38 § AvtL. En arbetstagare är inte bunden av en konkurrensklausul längre tid än vad som anses skäligt.Vid bedömningen för vad som anses vara skäligt hämtar domstolen ledning i det ovan nämnda så kallade konkurrensavtalet. Det ska noteras att domstolen har en mycket restriktiv syn på konkurrensklausuler eftersom de begränsar arbetstagarnas möjlighet att ta nya liknande tjänster. Domstolen beaktar i sin bedömning bland annat hur omfattande klausulen är, hur lång bindningstiden är, vilken ekonomisk kompensation arbetstagaren får under bindningstiden osv.Det ska noteras att det ofta krävs att arbetstagaren har tillgång till företagshemligheter för att en konkurrensklausul ska anses skälig. En företagshemlighet är information om affärs-eller driftsförhållanden som inte är allmänt kända eller lättillgängliga på företaget, som är hemlighållna och som kan skada i konkurrenshänseende om de läcktes (2 § LFH). Exempel på företagshemligheter kan vara kundlistor, ritningar, modeller osv.Oskälig konkurrensklausulOm en konkurrensklausul är skälig kan domstolen jämka avtalet genom att t.ex. begränsa bindningstiden. I de flesta fall slutar en jämkning dock i att konkurrensklausulen ogiltigförklaras i sin helhet.Avslutning och rådOm du inte får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul inte införas alls. Om du dock får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul införas. En konkurrensklausul får dock inte ha längre bindningstid än vad som är nödvändigt. Bindningstiden får som utgångspunkt inte vara längre än 9 månader. Om det finns särskild risk för att företagshemligheterna utgör fara i konkurrenshänseende kan denna bindningstid sträcka sig till 18 månader.Jag skulle mot bakgrund av det du skriver åtminstone ana att en bindningstid på 12 månader är för lång tid. Särskilt mot bakgrund av att du bara varit anställd där i en månad. Du ska också få ekonomisk kompensation för den tid du är bunden av konkurrensklausulen, vilket troligtvis då skulle vara maximalt 9 månader.Har du alltså inte tillgång till företagshemligheter som skulle kunna skada din nuvarande arbetsgivare i konkurrenshänseende skulle jag bedöma att konkurrensklausulen i sin helhet är ogiltig, 36 § och 38 § AvtL. Med tanke på att du har varit anställd i endast en månad har du troligtvis inte heller fått tillgång till sådana företagshemligheter. Jag skulle tro att domstolen hade ogiltigförklarat konkurrensklausulen i sin helhet i ditt fall.Jag skulle råda dig att prata med din arbetsgivare och fråga varför de avser införa en konkurrensklausul och upplysa dem om att konkurrensklausulen är oskälig pga den långa bindningstiden och på grund av att du varit anställd drygt en månad bara. Ytterst sett kan en tvist om konkurrensklausulen behöva lösas i domstol, men eftersom det är väldigt dyrt rekommenderar jag dig att först försöka prata med arbetsgivaren och lösa det på det sättet. Jag tror inte det kommer vara några problem för dig att kunna ta anställning hos annan arbetsgivare inom det geografiska område du vill. Hoppas du har fått svar på din fråga och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Är konkurrensklausulen i mitt anställningsavtal giltigt?

2021-11-05 i Övrigt
FRÅGA |Hej Har i mitt anställningsavtal följande text:KonkurrensArbetstagaren förbinder sig att under anställningstiden och för en tid av 3 månader efter anställningens upphörande inte, vare sig direkt eller indirekt, bedriva eller på annat sätt främja verksamhet som konkurrerar med företagets verksamhet.Skulle arbetstagaren bryta mot konkurrensfördel enligt ovan, är företaget berättigat att erhålla skadestånd motsvarande sex gånger den genomsnittliga månadsinkomsten som arbetstagaren haft hos företaget under den sista 12-månadersperioden före anställningens upphörande.Hur ser ni på detta? Giltighet?Har inte erhållit någon ersättning för att den här klausulen står med i anställningsavtalet.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga så ska vi kika i företagshemlighetslagen (LFH), avtalslagen (AvtL) och det så kallade konkurrensavtalet (Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal mellan Svenskt näringsliv och PTK).LojalitetspliktMed anställningsavtalet följer en lojalitetsplikt som bland annat innebär att en arbetstagare inte får starta upp eller ta anställning hos en konkurrerande verksamhet. Denna lojalitetsplikt gäller under hela anställningstiden, dvs även under uppsägningstiden. Om det inte finns någon konkurrensklausul upphör lojalitetsplikten när anställningstiden har löpt ut och det finns då inte några principiella hinder mot att starta upp eller ta anställning hos ett konkurrerande företag. Detta gäller alltså generellt. Konkurrensklausul giltighetOm man dock vill förlänga denna lojalitetsplikt till att även gälla efter anställningens upphörande kan arbetsgivaren införa en konkurrensklausul i anställningsavtalet. I vissa kollektivavtal finns tillåtligheten av konkurrensklausuler reglerat. Finns kollektivavtal på din arbetsplats kan du alltså kolla i det för att se vad som står om just konkurrensklausuler där. Saknas någonting om konkurrensklausuler i ditt anställningsavtal så prövas tillåtligheten av en sådan klausul enligt 36 § och 38 § AvtL. En arbetstagare är inte bunden av en konkurrensklausul längre tid än vad som anses skäligt.Skälig konkurrensklausulVid bedömningen för vad som anses vara skäligt hämtar domstolen ofta ledning i det ovan nämnda så kallade konkurrensavtalet. Det ska noteras att domstolen har en hård syn på konkurrensklausuler eftersom de begränsar arbetstagarnas möjlighet att ta nya liknande tjänster. Det krävs alltså ganska mycket för att en sådan klausul ska anses skälig. Domstolen beaktar i sin bedömning bland annat hur omfattande klausulen är, hur lång bindningstiden är, vilken ekonomisk kompensation arbetstagaren får under bindningstiden osv.Det ska noteras att det ofta krävs att arbetstagaren har tillgång till företagshemligheter för att en konkurrensklausul ska anses skälig. En företagshemlighet är information om affärs-eller driftsförhållanden som inte är allmänt kända eller lättillgängliga på företaget, som är hemlighållna och som kan skada i konkurrenshänseende om de läcktes (2 § LFH). Exempel på företagshemligheter kan vara kundlistor, ritningar, modeller osv.Oskälig konkurrensklausulOm en konkurrensklausul är oskälig kan domstolen jämka avtalet genom att t.ex. begränsa bindningstiden. I de flesta fall slutar en jämkning dock i att konkurrensklausulen ogiltigförklaras i sin helhet.Bedömningen i ditt fall Om du inte får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul inte införas alls. Om du dock får tillgång till företagshemligheter kan en konkurrensklausul införas. En konkurrensklausul får dock inte ha längre bindningstid än vad som är nödvändigt. Bindningstiden får som utgångspunkt inte vara längre än 9 månader. I detta fall är ju konkurrensklausulen 3 månader, vilket inte är oskäligt i för sig. Du ska också få ekonomisk kompensation för den tid du är bunden av konkurrensklausulen efter att anställningen upphört, dvs under 3 månader. Att du inte får extra ersättning nu pga konkurrensklausulen är ingenting som egentligen är konstigt. Under din anställning gäller ju en lojalitetsplikt som motsvarar den som framgår av konkurrensklausulen. Därför ges ingen extra ersättning bara för att du har en sådan klausul i ditt anställningsavtal. Du ska dock som sagt få ersättning under den tid du efter att anställningen upphört är förhindrad att ta viss anställning hos andra företag.Det skadestånd som enligt klausulen ska utbetalas vid brott mot klausulen motsvarar dessutom det sk konkurrensavtalet, vilket ju är vägledande vid bedömningen av konkurrensklausuler generellt.Jag skulle därmed bedöma konkurrensklausulen som giltig och skälig.Hoppas du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Är jag skyldig att arbeta mer än mina avtalade timmar?

2021-07-11 i Övrigt
FRÅGA |Hej.Jag arbetar som timanställd, min chef lägger schema för en tidsperiod på ungefär 1månad. Dessa pass har vi själva ingen påverkan på, och om vi blir tilldelade ett pass så är det upp till oss att arbeta. Vi har kontrakt på 4h/veckan, men får oftast runt minst 10.Hon kollar alltså inte med oss om vi kan jobba dessa pass utan lägger bara schemat så som hon vill.Om vi skulle ha tex skola, fritidsaktiviteter, vara sjuka eller liknande denna dag, så är det enligt henne, upp till oss att hitta någon annan som kan arbeta åt oss.(De flesta som arbetar går på gymnasiet)Hon tar ingen hänsyn till vår skolgång eller fritid.Måste vi tacka ja till alla dessa timmar trots att det överskrider vårt kontrakt, och att vi har tex skola under dessa timmar?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom du har kontrakt på 4 h/veckan har du en skyldighet att stå till din arbetsgivares förfogande under de 4 h/veckan som du och din arbetsgivare har kommit överens om i ditt anställningsavtal. Det innebär också att arbetsgivaren i princip ensidigt kan bestämma när du ska fullgöra dessa 4 timmar. Detta kan dock begränsas av vad ni har kommit överens om i ditt anställningsavtal eller pga kollektivavtal.Du är inte skyldig att stå till din arbetsgivares förfogande utöver de avtalade 4 h/veckan. Du har alltså som stark utgångspunkt ingen skyldighet att arbeta mer än 4 h/veckan. Det kan dock i kollektivavtal finnas en viss möjlighet för arbetsgivaren att beordra övertid. I ditt fall rör det sig dock om en anställning av liten omfattning och det finns därmed en väldigt liten möjlighet för arbetsgivaren att beordra övertid utöver vad ni kommit överens om. SammantagetDu har alltså en skyldighet att arbeta de 4 h/veckan som du och din arbetsgivare har kommit överens om. Arbetsgivaren kan dessutom i princip ensidigt bestämma när du ska arbeta dessa 4 timmar. Du har dock ingen skyldighet att arbeta utöver dessa 4 h eftersom arbetsgivaren inte ensidigt kan schemalägga dig på fler timmar än ni kommit överens om utan att du går med på det. Du måste alltså inte tacka ja till timmarna som överskrider kontraktet. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Har jag rätt till uppsägningslön när jag blivit uppsagd från timanställning?

2021-05-14 i Uppsägning och avskedande
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga angående min förra anställning. Jag har arbetat inom en restaurang, haft ett anställningsavtal där det står att jag är timanställd. Det står även i avtalet att båda parterna alltså jag samt arbetsgivaren har två veckors uppsägningstid. Men nu fick jag ingen förvarning eller liknande utan behövde gå samma dag som jag fick informationen. Min fråga är då har jag rätt till ersättning för de här två veckorna som min arbetsgivare struntade i att jag hade som uppsägningstid. Det finns inget schema att utgå ifrån framåt då han alltid gör det i sista sekund en vecka framåt.
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att besvara din fråga ska vi kika i anställningsskyddslagen (LAS).AnställningsformUtifrån din fråga framgår inte vilken typ av anställningsform du har. De anställningsformer som finns är tillsvidareanställning (4 § LAS), allmän visstidsanställning, vikariat och säsongsanställning (5 § LAS). Att du är timanställd är alltså inte en anställningsform utan reglerar snarare hur lönen utbetalas. Ofta är timanställning en allmän visstidsanställning med timlön.Du behöver kolla i ditt anställningsavtal vad det står om just din anställningsform. Det är nämligen av stor betydelse.En tillsvidareanställning kan nämligen sägas upp om det föreligger saklig grund för uppsägning (4 § andra stycket jämte 7 § LAS). Det gäller dock inte andra anställningsformer. Om du alltså har en tidsbegränsad anställning, exv en allmän visstidsanställning, kan denna som utgångspunk inte sägas upp. Istället avslutas anställningstiden på det i anställningsavtalet angivna slutdatumet (4 § andra stycket LAS).Du skriver dock att det i anställningsavtalet framgår att du och arbetsgivaren har en ömsesidig möjlighet att säga upp anställningen. Det är då det som gäller.Intermittent anställningDet är dock ganska vanligt för denna typ av arbete att man har en så kallad intermittent anställning. Det betyder i praktiken att varje tillfälle du jobbar räknas som en ny allmän visstidsanställning. Vad som utmärker en intermittent anställning är att du har rätt att säga nej till ett arbetspass när arbetsgivaren erbjuder dig arbete. När man har en sådan anställning har man ingen uppsägningstid, eftersom man inte anses vara anställd de dagar man inte arbetar. UppsägningslönOm det dock i stället är så att du blir schemalagd utan att ha möjlighet att säga nej till ett arbetspass, så rör det sig inte om en intermittent anställning utan istället en tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning. Då gäller er avtalade uppsägningstid om två veckor och du har då rätt till uppsägningslön under uppsägningstiden (12 § LAS).Avslutning och rådJag vet alltså inte vilken anställningsform du har. Utifrån din fråga skulle jag dock ana att du har en sådan intermittent anställning, vilket då innebär att du då inte har rätt till uppsägningslön eftersom anställningsförhållandet anses avlutas vid varje arbetspass slut, och påbörjas när du påbörjar ett arbetspass.Har du dock en viss sysselsättningsgrad angiven i anställningsavtalet har du rätt till uppsägningslön (12 § LAS). Om du inte får det kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig till dig (38 § LAS).Jag skulle alltså råda dig att kolla i anställningsavtalet. Har du en angiven sysselsättningsgrad har du rätt till uppsägningslön. Du kan du kräva arbetsgivaren på skadestånd om du inte får uppsägningslön. Jag råder dig då att kontakta en jurist för hjälp med hur du ska gå tillväga. Jag hade dock pratat med arbetsgivaren först för att försöka lösa uppsägningslönen det på den vägen först, eftersom det är dyrt att tvista i domstol. Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline om du har fler frågor. Med vänliga hälsningar,

Kan arbetsgivaren förbjuda all form av hyrläkaruppdrag i alla regioner?

2021-05-13 i Övrigt
FRÅGA |Hej! Jag är anställd i en region som läkare. När jag skrev på anställningsavtalet frågade jag om det var ok med uppdrag som hyrläkare dvs bisyssla i annan region . Svaret var ja . I mitt avtal står inget om förbud mot bisyssla. Nu har regiondirektören beslutat att förbjuda all form av hyrläkaruppdrag i alla regioner.Kan arbetsgivaren göra detta ?
Emma Nilsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med så har du genom anställningsavtalet en lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är väldigt långtgående och innebär att du är skyldig att sätta din arbetsgivares intresse framför ditt egna. Den innebär också att du ska undvika alla lägen där du kan komma i pliktkollision (AD 1994 nr 79, AD 1993 nr 18).Det saknas dock några generellt tillämpliga regler om bisysslor. Som utgångspunkt får alltså arbetstagaren själv bestämma hur fritiden ska spenderas. När det kommer till bisysslor finns därför inget klart svar för om den är tillåten eller inte. Man brukar dock tala om tre olika typer av otillåtna bisysslor; förtroendeskadliga, arbetshindrande och konkurrerande bisysslor.Förtroendeskadliga bisysslorDenna typ av bisysslor är mest aktuell om du har en offentlig anställning. För dessa arbeten gäller lag om offentlig anställning (LOA). Jag vet inte om det är ett statligt eller privat företag du arbetar hos. Om det är en statligt tjänst får du inte ha en annan anställning, uppdrag eller utöva någon verksamhet som kan rubba din eller någon annans opartiskhet i arbetet eller som kan skada myndighetens anseende (7 § LOA). För att arbetstagaren ska avstå från bisysslan räcker det i princip att det endast finns en liten risk för att konflikter uppstår mellan bisysslan och huvudsysslan.Arbetshindrande bisysslorAv anställningsavtalet följer också (oavsett om det är utskrivet eller inte) att du ska ställa hela din arbetsförmåga till företaget. Dina bisysslor får alltså inte vara av sådan omfattning att du inte kan fullgöra ditt ordinarie arbete på ett tillfredsställande sätt.Konkurrerande bisysslorAv anställningsavtalet följer också att arbetstagaren inte får bedriva konkurrerande bisysslor med företaget (oavsett om det är utskrivet eller inte i avtalet). Du får alltså inte bedriva en verksamhet som kan konkurrera med företaget där du är anställd.I ditt fallAtt ha en sådan här "otillåten bisyssla" är ett brott mot den lojalitetsplikt som följer av anställningsavtalet. Det spelar som sagt ingen roll om det är utskrivet eller inte i anställningsavtalet att bisysslor är förbjudna, utan det tolkas in i alla anställningsavtal. Bryter man mot lojalitetsplikten kan det innebära att arbetsgivaren får avsluta din anställning.Eftersom du har fått medgivande till att ha en bisyssla innan har du dock inte brutit mot lojalitetsplikten. Arbetsgivaren har dock rätt att besluta att bisysslor framöver ska vara förbjudna och du måste då följa det.Som svar på din fråga gäller alltså att ja, arbetsgivaren får införa förbud mot bisysslor, även fast det tidigare varit tillåtet. Som anställd har du skyldighet att följa det.Hoppas du har fått svar på din fråga! Du är annars välkommen att ställa ytterligare frågor till oss på Lawline!Med vänliga hälsningar,