Res Judicata

2019-12-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Anser mig felaktigt dömd i tingsrätten, kan jag efter 8 år öppna upp en dom , och få till en ny rättegång även om jag nöjdförklarade mig med domen.Hadde inte varit dömd tidigare, fick aldrig någon information av min offentliga advokat. Fick ingen hjälp visste ej hur jag skulle agera. Dömdes till 8 års fängelse 2006.
Patrik Olsson |Hej!Tack för din fråga.När du får din dom så ska du även få en frist vilken du kan överklaga domslutet inom, till nästa instans. När denna frist går ut så säger man att domen vunnit laga kraft, även känt som rättskraft. Detta innebär att domen inte kan prövas på nytt och hindrar en ny prövning av samma fall. Detta är även känt som negativ rättskraft.För brottmål kan du hitta regleringen i 30:9 RB (rättegångsbalk) - där det kallas res judicata. Alltså, du behövde överklaga inom perioden innan domen vann laga kraft och domen kan med största sannolikhet inte testas igen ifall inte speciella omständigheter finns för resning - 58 kap RB.

Under vilka förutsättningar kan jag överklaga en tingsrättsdom?

2019-12-17 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Kan man ta upp till rättegång en orättvis Dom? Även motparters advokat har sagt mig "Du hade dålig advokat", när vi talade efter flera månaden i telefon. Under den tiden då JAG var djup deprimerad/stressad och sörjade min mans bortgång , och därför blev lurat av en person som jag hyrde av konteiner . Finns flera starka bevis mot min bedragare men Domare ej lagt märke till detta även jag har påpekat under rättegången. Min advokat under tiden på domarens fråga hade lång tid tystnaden - som jag förstår med tiden att han HADE DÅLIG KONCETRATIONEN OCH TAPPADE TRÅDET PÅ SAMTALET. Även han har ej tagit upp bevis material på inspelade samtalet. Jag blivit dömd att betala för en falsk kontrakt. Mvh
Sabrina Curan |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad är frågan? Jag tolkar det som att du har förlorat ett dispositivt mål i tingsrätten, det vill säga en tvist där förlikning om saken är tillåten, och att du undrar huruvida denna dom går att överklaga. Denna typ av frågor reglers främst i Rättegångsbalken (RB). Under vilka förutsättningar kan man överklaga en tingsrätts dom? En överklagan ska göras inom tre veckor från det att tingsrätten meddelade sin dom (50 kap. 1 § RB). För att kunna ta upp ett mål till nästa instans, vilket blir hovrätten, krävs prövningstillstånd (49 kap. 12 § RB). Prövningstillstånd skall meddelas i följande fall (49 kap. 14 § RB): 1. Det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. Det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. Det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. Det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.Förenklat innebär detta att enbart mål som blivit feldömda samt mål som har ett prejudikatvärde, det vill säga ett vägledande värde för svensk rätt, ska åter tas upp till prövning i hovrätten. Missnöjd med advokat - vad kan man göra? En advokats yttersta skyldighet är att tillvarata klientens intressen inom ramen för god advokatsed (8 kap. 4 § RB). Baserat på den information som du har angett i din fråga är det möjligt att din advokat inte har efterlevt god advokatsed. Om du är missnöjd med din advokat kan göra en disciplinanmälan hos Advokatsamfundet. Alla advokater måste följa god advokatsed och det är Advokatsamfundet som utövar tillsynen. Advokatsamfundets hemsida hittar du här. Det finns även vissa möjligheter att stämma din advokat. Vad innebär detta för dig? Det finns vissa möjligheter att överklaga en dom. Detta kräver dock att en överklagan görs inom tre veckor från att tingsrätten meddelade sin dom. Detta förutsätter också att hovrätten meddelar prövningstillstånd. Du kan dock alltid anmäla advokaten till Advokatsamfundet samt föra en talan mot denne. Hoppas svaret varit till din hjälp! Om du behöver kvalificerad juridisk hjälp i ditt ärende är du välkommen att höra av dig till Lawlines juristbyrå.Med vänlig hälsning,

Kontradiktionsprincipen och officialprincipen

2019-12-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Gäller kontradiktionsprincipen även i mål i Förvaltningsrätt avseende rätten till sjukpenning? Försäkringskassan lutar sig helt och hållet till ett utlåtande från en AFU (arbetsförmågeutredning) samtidigt som de förvägrar mig rätten att förhöra utredarna och förvaltningsrätten accepterar detta förfarande.
Magnus Gustafsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!InledningDin fråga aktualiserar huvudsakligen allmänna processrättsliga principer och förvaltningsprocesslagen (FPL).Utredning Kontradiktionsprincipen omnämns inte uttryckligen i rättegångsbalkens regler men kommer till uttryck i flera av dem och är en gällande processrättslig princip. Principen innebär att parterna, i de fall minst två tvistande parter finns, ska argumentera inför en oberoende domstol och ges chansen att ta del av och bemöta motpartens yrkanden, grunder, argumentation och framlagda bevisning. Den så kallade officialprincipen har kodifierats i 8 § FPL och innebär att utredning krävs för inför att en myndighet fattar ett beslut. Detta utredningskrav varierar beroende på en mängd faktorer, exempelvis åligger en högre bevisbörda enskilda i ärenden som rör förmåner och myndigheter i ärenden som rör skyldigheter eller ingripanden. Som riktlinje innebär principen att en myndighet är skyldig att utreda ett ärende i den omfattning som dess beskaffenhet kräver, även uttryckt som att ärenden ska vara "tillräckligt" utredda. Även tolkningen av detta är beroende av sammanhanget: ett ärende som innebär ett ingripande i en enskilds grundläggande fri- och rättigheter kräver en betydligt mer ingående utredning än beslut i ett enkelt ansökningsärende. I förvaltningsdomstolarnas fall tar sig denna princip uttryck i form av att rätten är skyldig att tillse att en tillräcklig utredning presenteras, ytterst genom att uppmana parter att tillföra mer material. I fall då en enskild utan ombud står mot en myndighet och styrkeförhållandena därmed kan betraktas som ojämna kan rättens utredningsskyldighet vara relativt långtgående. Enkelt uttryckt har rätten en skyldighet att tillse att parterna lämnar in tillräcklig utredning för att rätten ska kunna avgöra ärendet. Inledningsvis måste jag betona att det är mycket svårt för mig att bedöma ditt fall utifrån de begränsade uppgifter jag har tillgång till, men med det sagt ska jag göra en preliminär bedömning. Spontant framstår det som osannolikt att kontradiktions- eller officialprincipen brutits mot i ditt fall. Detta grundar jag på att en utredning har presenterats från Försäkringskassans sida och att rätten accepterat denna utredning. Enligt min uppfattning innebär inte kontradiktionsprincipen en rätt att, i ditt fall, förhöra enskilda tjänstemän inför rätten. Kontradiktionsprincipens centrala komponent är såsom berörts rätten att bemöta det som ens motpart presenterat. I ditt fall innebär detta en rätt för dig att uttala dig om din syn på Försäkringskassans utredning, dels avseende hur den utförts och dels avseende dess innehåll. Såsom jag uppfattar din fråga har du fått tid på dig att granska utredningen och tillfälle att kommentera den inför rätten. Avseende officialprincipen kan jag utifrån de knapphändiga uppgifter jag har tillgång till inte säga mer än att det faktum att rätten accepterat Försäkringskassans utredning indikerar att man anser att utredningen ifråga är tillräcklig för att beslut ska kunna fattas. Det är förstås inte otänkbart att rätten i ditt fall gjort en mer eller mindre diskutabel bedömning av utredningens grundlighet, men det framstår som osannolikt. Slutsatsen som kan dras är helt enkelt att bedömningen av om något fel gjorts är helt beroende av hur grundlig den aktuella utredningen är i förhållande till hur ingripande Försäkringskassans yrkade åtgärder är för dig.HandlingsplanMin rekommendation till dig är att inför vårt samtal förbereda dig för att återge din syn på utredningen och dess eventuella brister. Med tillgång till den informationen kommer jag förhoppningsvis kunna ge en något mer precis bedömning. Jag kommer att ringa dig på måndag den 16/12 17:00 för uppföljning av ärendet. Fungerar inte den här tiden får du gärna maila mig på magnus.gustafsson@lawline.se.Jag hoppas att mitt svar var till hjälp! Med vänlig hälsning

Har jag rätt att begära dom om kärande återtar sin talan?

2019-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejI ett förenklat tvistemål med ett parkeringsbolag så har kärande part (p-bolaget) beslutat att de vill lägga ner målet mot mig eftersom min bevisning är överväldigande och de uppenbart kommer förlora.Jag vill dock inte att detta sker då jag anser att fallet kan hjälpa andra i samma sits, varvid jag gärna ser att målet slutligen döms av Tingsrätten.Finns det något juridiskt lagrum för mig som svarande part att kräva att tingsrätten dömer i målet trots att käranden vill att det läggs ner ?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att det är ett dispositivt tvistemål, det vill säga ett mål där förlikning och saken får talan är tillåtet. Den här typen av frågor regleras främst av Rättegångsbalken (RB). Kärande, det vill säga den som initierar målet, har rätt att återta sitt käromål, med andra ord talan, i sin helhet (13 kap. 5 § 1 st RB). Domstolen ska då ge dig som svarande tillfälle att motsätta dig återkallelsen och begära dom. I det fall svaranden inte motsätter sig kärandens återkallelse av talan ska svaranden beredas möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader (18 kap. 5 § RB). Beslutet om rättegångskostnader ska ges tillsammans med domstolens slutgiltiga beslut om att målet ska avskrivas från vidare handläggning (17 kap. 1 § RB). Sammanfattningsvis innebär ovanstående att du har rätt att motsätta dig att målet avskrivs genom ett slutgiltigt beslut. I det fallet ska prövningen av frågan fortsätta och domstolen ska komma till en slutgiltig dom i frågan. I det fallet du inte motsätter dig kärandens återtagande av käromålet har du möjlighet till ersättning för dina rättegångskostnader. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Hur anmäler man ett brott?

2019-12-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hejsan! Jag skulle vilja veta hur man går tillväga för en polis anmälan för förtal?
David Ekenberg |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om du vill anmäla ett brott, vilket som helst, så gör du detta antingen genom att ringa Polisen på telefonnr 114 14, eller besöka din närmsta polisstation. Om du vill söka upp vilken som är din närmsta polisstation, kan du hitta detta HÄR. Anmäl gärna brottet så fort som möjligt. Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vart får polisen utföra en husrannsakan?

2019-12-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Detta är en fråga som jag tror att väldigt många vill ha svar på. När polisen ska göra en husrannsakan för att dom har gripit en person ute som innehar narkotika, får dom leta igenom hela huset/lägenheten eller bara i den misstänktes rum? Jag har fått höra att polisen bara får kolla igenom rummet till den misstänkte, medan jag vet att polisen har letat igenom hela husen på några vänner till mig. Hur ligger det till egentligen?
Moa Kryh |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar det som att du undrar över vart husrannsakan egentligen får ske. Precis som du skriver är det säkert fler som undrar samma sak. Jag kommer därför att inleda svaret med lite allmän information om husrannsakan, så att så många som möjligt kan förstå svaret, och sedan gå vidare till att besvara din specifika fråga om vart husrannsakan får ske.Allmänt om husrannsakanReglerna om husrannsakan finns i rättegångsbalken (RB) 28 kap.Husrannsakan innebär att hus, rum eller slutet förvaringsställe (t.ex. förråd eller bil) söks igenom. Genomsökningen kan ske för att söka efter föremål eller av utredningsskäl, s.k. reell husrannsakan (RB 28 kap. 1 §). Husrannsakan kan även ske för att söka efter personer, s.k. personlig husrannsakan (RB 28 kap. 2 §). När det rör misstanke av narkotikabrott är det troligast att det är en reell husrannsakan det är fråga om. För att en reell husrannsakan ska få ske krävs att att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, på vilket fängelse kan följa (RB 28 kap. 1 §).Förordnande om husrannsakan meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten (RB 28 kap. 4 §). Vart får husrannsakan ske?Vart husrannsakan i det enskilda fallet ska ske beror på vad som står i förordnandet , d.v.s. vad som beslutats av undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Ofta sker husrannsakan hos en person, d.v.s. i personens bostad. Det krävs inte att personen är folkbokförd på adressen. Det krävs dock i allmänhet att den personen som husrannsakan sker hos har i princip oinskränkt tillgång till utrymmet för att husrannsakan ska anses äga rum "hos" denne och inte hos någon annan. Husrannsakan får företas hos annan än den som är skäligen misstänkt endast om brottet har begåtts hos honom eller henne, om den misstänkte har gripits där eller om det finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag, att annan utredning kan vinnas om brottet eller att man kommer finna föremål som är en del av brottslig verksamhet (RB 28 kap 1 § andra stycket). Sammanfattande kommentarSäg att ett förordnande om husrannsakan har lämnats, och att denna ska ske hos en person. "Hos" personen får anses de utrymmen i bostaden som den inneboende har oinskränkt tillgång till. Husrannsakan behöver alltså inte enbart begränsas till personens rum. Ska husrannsakan företas hos någon annan som inte är skäligen misstänkt för brott, får detta ske om brottet har begåtts i dennes bostad, om den misstänkte gripits i dennes bostad eller om det finns synnerlig anledning att det vid rannsakningen ska anträffas föremål som kan tas i beslag mm.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad händer med skadeståndet när en dom överklagas?

2019-12-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en dom överklagas. Vad händer då med det skadestånd jag förväntades få?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en dom ska få rättskraft och förbli gällande måste den vinna laga kraft. Detta sker normalt tre veckor efter att domen meddelats om ingen av parterna överklagar den. När en dom överklagas vinner den inte laga kraft. Frågan ska då prövas på nytt i en överinstans. Överinstansen kan komma fram till samma sak som underinstansen, eller ändra domslutet. Ett skadestånd som dömts ut i en dom som sedan överklagas har inte fått rättskraft. Frågan om skadeståndet ska på grund av överklagandet prövas en gång till i en överinstans. Om överinstansens dom inte överklagas vinner den laga kraft och kan därmed verkställas. Först när en dom vunnit laga kraft kan dess innehåll verkställas.Skadeståndet du väntades få kommer inte att kunna ges nu eftersom domen överklagats. När domen vunnit laga kraft kan den verkställas och eventuellt skadestånd kan delas ut beroende på vad överinstansens kommit fram till i sin dom. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vart vänder jag mig för att hitta ett juridiskt ombud?

2019-12-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag behöver ett juridiskt ombud . Vart vänder jag mig i Göteborg?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Juridiskt ombudVem kan vara ombud?Den som ska vara juridiskt ombud kan vara antingen advokat eller jurist. För att få kallas advokat krävs medlemskap i Advokatsamfundet vilket innebär strängare krav och att de måste iaktta god advokatsed. Advokat är till skillnad från jurist en skyddad titel vilket innebär att inte vem som helst får kalla sig för detta. Rättshjälpsmyndigheten eller domstol kontrollerar de ombud som inte är advokater eller biträdande jurister (anställda på advokatbyrå) om de är lämpliga som ombud. Tänk på att jurister ofta är inriktade på specifika områden och att du därför ska välja någon som är inriktad på det område du behöver hjälp med.Ansvarsförsäkring Det är viktigt att ditt ombud har ansvarsförsäkring. Det innebär om de missköter sig så kan du få ersättning för detta, om du drabbats av skada. Vart vänder du dig?Det enklaste sätter att hitta ett juridiskt ombud som kan företräda dig är att söka på Advokatsamfundets hemsida och fylla i Göteborg under fältet för ort. Vill du kontrollera ombudet närmare kan du be om referenser. Hoppas du fått svar på din fråga!