När har man rätt att få tillbaka beslagtagna föremål?

2021-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Polisen tog lite saker i från mig i beslag för ett år sen sen des har jag inte hört någonting av de. När har jag rätt att få tillbaks mina saker.
Filippa Nielsen Norelind |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! LagrumRätten för polis att ta föremål i beslag regleras i 27 kap. Rättegångsbalken (1942:740), som förkortas RB. Även 36 kap. Vi kommer även se till 36 kap. i Brottsbalken (1962:700), som förkortas BrB. BeslagtagningFör att polisen skall ha rätt att beslagta ett föremål måste det antas ha betydelse för brottsutredningen (1 § 27 kap. RB). Polisen har rätt att behålla dessa föremålen så länge som det behövs för utredningen av brottet. Detta betyder dock inte att polisen kan behålla föremålen hur länge de vill. Vad kan du göra?Om du är missnöjd med polisens beslut att beslagta dina saker har du möjlighet att begära en prövning av beslutet hos tingsrätten under förundersökningen (6 § 27 kap. RB). Domstolen skall då pröva om polisen har rätten att behålla föremålen eller om de skall lämna tillbaka dessa direkt. När polisen inte längre har användning för de beslagtagna föremålen ska beslutet om beslagtagning upphävas (8 § 27 kap. RB). Du har då rätt att få tillbaka föremålen och polisen skall meddela dig så fort som möjligt för att hämta sakerna (8 a & 8 b §§ 27 kap. RB). Förverkad egendomDomstolen kan dock förklara beslagtagen egendom som förverkad (36 kap. BrB). Detta innebär att egendom som skapats genom brott, eller använts för att utföra brott, skall tas ifrån brottslingen (1-2 §§ 36 kap. BrB). Hoppas detta besvarar din fråga!Med vänliga hälsningar,

Vad gäller vid förenklade tvistemål?

2021-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan näringsidkare, t ex. enskild firma stämma en annan näringsidkare avseende tvist som som via reglerna om förenklat tvistemål? Jag hade för mig att detta endast gällde om den part som valde att föra tvisten till domstol var privatkonsument, men jag ser inga sådana begränsningar i RB 1 kap 3 §.
Ted Winström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Förenklade tvistemål regleras i 1 kap. 3 d § RB. Förenklade tvistemål är mål som på grund av deras relativt låga värde handläggs på ett annorlunda sätt än ordinarie tvistemål. Skillnader mellan de två typerna av tvistemål berör bland annat antalet domare samt möjligheten att få sina rättegångskostnader ersatta av motparten (se vidare 18 kap. 8 a § RB).Beloppsgränsen vid förenklade tvistemål ligger på hälften av prisbasbeloppet (2021 är således gränsen vid 23 800kr) och det är värdet på det som yrkas av käranden som utgör bedömningsgrunden. Det finns inte någon begränsning till att den ena parten måste vara konsument vid förenklade tvistemål. Om så ändå skulle vara fallet finns en särskild forumregel som ger konsumenten rätt att stämma näringsidkaren vid sin egen hemvistort (se vidare 10 kap. 8 a § RB).Hoppas att detta gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Kan jäv uppstå om jag arbetar för en tingsrätt och advokatbyrå samtidigt?

2021-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag studerar till paralegal och jobbar vid sidan av studierna extra på tingsrätt. När jag nu söker praktik så blev jag på en advokatbyrå tillfrågad om jag där även vill jobba extra som sekreterare. Advokaten visste om att jag jobbar på domstol. Det jag nu frågar mig är om detta är tillåtet? Kan jag jobba både på byrå och domstol eller räknas jag på något sätt som jävig?
Vendela Tingshammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det beror på vilken tjänst du harJäv aktualiseras på ett par olika ställen i Rättegångsbalken. Generellt sett gäller jäv för personer med beslutsfattande roller, som nämndemän, domare, åklagare, m.m. men även personer som för anteckningar vid ett sammanträde (4 kap. 10 och 13 §, 7 kap. 6 §, 6 kap. 3 § Rättegångsbalken). Har du ingen av dessa bör det generellt sett inte vara något problem.Reglerna jag tog upp ovan gäller generellt sätt handläggningen i allmän domstol. I förvaltningsdomstol gäller i princip samma regler även då Förvaltningsprocesslagen hänvisar till Rättegångsbalken i jävsfrågor, 41 §. RekommendationDå det inte framgår av din fråga exakt vad dina arbetsuppgifter innebär rekommenderar jag att du rådfrågar din arbetsgivare, d v s tingsrätten du jobbar på. Detta för att det inte ska uppstå några problem för dig. Detta gäller inte bara för jävssituationer utan även konkurrenssituationer exempelvis, om du via ditt jobb på tingsrätten får tillgång till känslig information till konkurrenter till byrån eller byråns klienter. Med vänliga hälsningar,

Olika processformer för att få tillbaka en skuld

2021-03-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |någon är skyldig mig pengar.enda bevis som jag har är sms och mitt swish på mitt telefon.hur kan jag kräver till backa mina pengar.
Anastasiia Slovak |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att det är frågan om en fordran, en skuld, som du har gentemot den andra personen. Ett snabbt, enkelt och billigt sätt att få tillbaka pengarna om personen vägrar att betala är genom en så kallad summarisk process. I ditt fall är det främst betalningsföreläggande som kan vara av intresse. Om du och personen inte är överens är det även möjligt att föra en tvistemålsprocess. Ansökan om betalningsföreläggande Du kan ansöka på ett betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten. Ett krav är att du har en fordran som är förfallen till betalning (2 § BfL). I samband med en ansökan måste du ange om att det är en skuld, skuldens belopp och när den har förfallit till betalning (förfallodagen) samt eventuell ränta (11 § BfL). Efter en sådan ansökan kommer den andra personen att bli meddelad om skulden (29 § BfL). Om personen inte bestrider skulden meddelas ett utslag av kronofogdemyndigheten och du får en exekutionstitel (42 § BfL och 3 kap. 1 § punkt 8 UB). En exekutionstitel möjliggör verkställigheten av skuld. Du kan således få tillbaka dina pengar. Om personen däremot bestrider finns det två alternativ. Antingen avskrivs målet hos kronofogdemyndigheten (37 § BfL) eller så kan du begära ett överlämnande till tingsrätten (33 § och 36 § BfL). Att målet avskrivs innebär att ansökan förfaller och du kan därmed antingen stämma personen i tingsrätten eller ansöka om ny betalningsföreläggande. Ansökan om stämning Ett annat alternativ kan vara att ansöka om stämning direkt hos tingsrätten och föra en tvistemålsprocess (13 kap. 1 § och 13 kap. 4 § RB). Observera att även här förutsätts det att skulden är förfallen till betalning. Vidare kan en tvistemålsprocess bli lång och kostsam. Däremot är denna process att föredra om du redan från början vet att personen kommer att bestrida skuldens existens. Detta gäller i ditt fall Du kan alltså välja mellan olika processformer för att få tillbaka dina pengar. Antingen genom att ansöka om ett betalningsföreläggande eller genom att ansöka om stämning direkt hos tingsrätten, beroende på hur den andra personen förhåller sig till skulden. Hur du kan gå tillväga Du kan läsa mer om betalningsföreläggande och hur du ansöker om ett sådant här.Skulle du vilja gå vidare med att föra en tvistemålsprocess kan du få hjälp av våra duktiga jurister. Hur du kommer i kontakt med dem hittar du här.Jag hoppas du fick svar på din fråga! Återkom gärna med ytterligare frågor. Vänligen,

Tredskodom och preskription i kravmål, vad gäller?

2021-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Borgenslån p 200000 kr. 2004. Jag har betalat av halva skulden. Fram till 2009.Men nu gått över 10 år utan att jag kunnat betala pga psykisk ohälsa /nedsättning .Lånet betalades bort för 11 år sedan (2009). Nu har jag fått krav att betala lånet i din helhet 108000kr via stämning .Min situation är oförändrad o jag har informerat om detta.Har ingen ekonomisk möjlighet att betala. Är pensionär sedan ett år. Får ut 12000 kr / mån.Kommer jag att få en Treskdom eller avskrivs ärendet Jag erbjöd mig att om jag får betalningsförmåga o att får en avbetalningsplan skickad till mig redan 2009.Det har inte skett .Trots en påminnelse om det från mig Januari 2010.Jag har haft kontakt o fått som svar att det var lugn o att vi avvaktar men att en avbetalningsplan skulle skickats till mig.Det är inom familjen o ingen fråga till mig om detta trots att vi träffats senast 2006,2008, 2012 på Begravningar o ett bröllop.Anser att jag försökt att informera om min situation .De har inte agerat utifrån att skicka påminnelse.Utan bara helt plötsligt kräver mig via stämning.Känns inte relevant eller realistiskt att agera efter över 10 år. Bör då vara Presprigerat.
Jacob Björnberg |Hej och tack för du vänder dig till oss på Lawline,UTREDNINGDin ärendebeskrivning bereder vissa tolkningssvårigheter. Du anger att kapitalbeloppet uppgår till 200 000 kr samtidigt som du säger att "lånet betalades bort för elva år sedan". Huruvida det sistnämnda ska förstås som att skulden till fullo är reglerad är för mig något ovisst, men jag kommer att utgå ifrån att så inte är fallet eftersom du också skriver att du, via en inlämnad stämningsansökan, har fått ett krav på dig om 108 000 kr. Fordringsägaren är någon inom familjen och såvitt jag förstår har du försökt att få till ett amorteringsupplägg, dock utan lyckat resultat. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende följer enligt nedan.Rättegångsbalken (RB).Preskriptionslagen (PreskL).Jag tror att du eventuellt kan ha missförstått innebörden av begreppet tredskodom varför det inledningsvis förtjänas att säga någonting om just rättsinstitutet tredskodom. En tredskodom innebär att dom avkunnas utan att sakfrågan i målet tas upp till prövning (sakfrågan i ditt fall är huruvida du är skyldig att prestera i enlighet med den aktuella stämningen, med andra ord om du är skyldig att betala käranden, din släkting, 108 000 kr). Tredskodomar kan endast aktualiseras i dispositiva tvistemål, det vill säga när förlikning om saken är tillåten (när det går att göra upp i godo). Och i det här fallet rör det sig förvisso om ett dispositivt tvistemål, närmare bestämt ett kravmål med dig som svaranden. Men någon tredskodom behöver inte per automatik meddelas och en sådan torde inte heller gagna dig i det här fallet. I rättegångsbalken sägs nämligen att om ena parten uteblir från ett sammanträde under den så kallade förberedelsen i mål där förlikning om saken är tillåten och har den som uteblir förelagts att inställa sig vid påföljd att tredskodom annars kan komma att meddelas, ska sådan dom meddelas mot honom eller henne, om motparten yrkar det (44 kap. 2 § 1 st. RB). Ovanstående gäller inte bara under förberedelsen utan även inför och under själva huvudförhandlingen (jfr 44 kap. 4 § RB). Detta betyder att om du skulle utebli eller underlåta ett följa ett föreläggande att skriftligen avge ett svaromål, det vill säga ett skriftligt yttrande, kan en tredskodom komma att meddelas mot dig, vilket i regel innebär att din släktings yrkande, att du ska förpliktas att utge 108 000 kr, kommer att godtas (44 kap. 7 a och 8 §§ RB). Som svarande kan du emellertid begära återvinning av målet inom en månad genom att ansöka om det till tingsrätten, men görs inte detta kommer tredskodomen att vinna laga kraft (44 kap. 9 § RB). En lagakraftvunnen dom går inte att överklaga med ordinära (vanliga) rättsmedel. Skulle käromålet (kravet om 108 000 kr) däremot visa sig vara helt ogrundat kommer domstolen naturligtvis att ogilla din släktings talan, men utifrån din ärendebeskrivning verkar det inte förhålla sig på det viset. För såvitt jag förstår nekar du inte till skuldens existens. Att ärendet skulle avskrivas förfaller enligt min mening och utifrån din ärendebeskrivning som mindre troligt. Det bygger i så fall exempelvis på att båda två helt uteblir från rättegången eller att motparten, din släkting, i händelse av din frånvaro inte skulle yrka en tredskodom eller begära att målet sätts ut till ett nytt sammanträde (jfr 44 kap. 1-2 §§ RB).När det sedan gäller preskriptionen kan följande anföras. En fordran preskriberas först tio år efter tillkomsten om inte preskriptionen avbryts dessförinnan (2 § PreskL). Det sistnämnda benämns preskriptionsavbrott, vilket kan ske genom att gäldenären, det vill säga du (gäldenär = den skuldsatte) 1. Utfäster betalning, erlägger ränta eller amortering eller erkänner fordringen på annat sätt gentemot borgenären (fordringsägaren, alltså din släkting), 2. Får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären eller 3. Att borgenären själv väcker talan mot gäldenären eller annars åberopar fordringen gentemot gäldenären vid domstol, hos Kronofogdemyndigheten eller i skiljeförfarande, konkursförfarande eller förhandling om offentligt ackord (5 § PreskL). Av det ovan sagda kan det konstateras att skulden torde vara preskriberad, men det förutsätter att denna inte har nämnts sedan januari 2010. Skulle däremot skuldförhållandet ha kommit på tal och diskuterats vid något tillfälle under begravningen/bröllopet som ägde rum 2012 blir slutsatsen den motsatta, att preskription inte har inträtt och att fordringen om 108 000 kr fortfarande kan göras gällande i domstol. Ett gjort preskriptionsavbrott innebär att en ny preskriptionstid enligt 2 § börjar att löpa från dagen för avbrottet (6 § PreskL). Avslutande ord och ytterligare rådgivningVid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.Vänligen,

Vad krävs för att HD ska meddela prövningstillstånd och när vinner en dom laga kraft

2021-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Efter en överklagan av Tingsrättens dom har en bekant blivit enhälligt friad av Hovrätten i ett mål som åklagaren klassat som våldtäkt. Den åtalade har suttit häktad hela tiden fram tills Hovrätten ändrat domen.Frågan gäller följande:1. Är det på något sätt avgörande för utgången i målet, eller om Högsta domstolen skall ge prövningstillstånd eller inte, om NÄR man överklagar, så länge det är inom angiven tidpunkt som fastställts i domen? dvs 3 veckor.Jag menar att det vore helt fel om det var någon slags "tävling" om vem som snabbast överklagar en dom! , Åklagaren eller försvaret, eller i ovanstående mål, om det påverkar målet om Åklagaren "snabbt" överklagar till Högsta Domstolen, ( Prövningsrätt) Detta måste vara ovidkommande!2. Hur och när vet man att domen vunnit laga kraft? meddelas detta uttryckligen med mail eller brev, eller är det endast ett uteblivande av prövningstillstånd? (förutsatt att Åklagaren sökt detta hos Högsta Domstolen.
Frida Deivard |Hej och tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline!Enligt 54 kap. 10 § Rättegångsbalken (RB) får prövningstillstånd (PT) i Högsta domstolen (HD) endast meddelas om HD:s som skulle få betydelse som prejudikat, det vill säga ge vägledning för hur domstolar ska bedöma liknande fall. HD kan även meddela PT om det föreligger synnerliga skäl enligt paragrafens andra punkt, det är ännu ovanligare en prejudikatskälet. Det enda HD beaktar vid frågan om de ska meddela PT är alltså om det den överklagande parter framfört i sitt överklagande visar att det finns prejudikatsskäl eller om det föreligger synnerliga skäl. Givetvis måste överklagandet inkomma under rätt tid och vara komplett enligt formkravsreglerna, annars kan det avvisas. Överklagandefristen för hovrättsdomar är 4 veckor enligt 55 kap. 1 § RB. 55 kap. RB innehåller mer om överklagandet. Det har alltså ingen betydelse om vem som överklagar först om båda parter framställer varsina fristående överklaganden. Alltså, frågan om när man överklagar har endast betydelse i fråga om överklagande skett inom rätt tid, dvs inom överklagandefristen och inget annat.En dom har vunnit laga kraft när tiden för överklagande har passerat. Om part överklagar hovrättens dom till Högsta Domstolen (HD) vinner domen laga kraft när HD beslutar att inte meddela PT, alternativt den dag HD meddelar dom förutsatt att de tidigare beviljat PT. Normalt sett meddelas det inte uttryckligen när tidpunkten för att dom vunnit laga kraft är nådd, utan part får hålla lite koll på datumen själv. Hoppas du är nöjd med svaret på din fråga! Vänligen,

Överklagan och prövningstillstånd

2021-03-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag blev dömd i tingsrätten för grovtrattfylleri, för att min kusin påstår att jag har kört bil på fyllan. Hennes historia var så bra att domaren inte såg något annat än att döma mig på hennes ord, ska tilläggas att hon svor under ed och vittnade. Finns inga bevis utan bara hennes ord, det har gått 1 år sedan anmälan gjordes och hon kom ihåg exakt i detalj vad som hände. Och jag blev fälld men har bett min advokat att överklaga till hovrätten. Vad kommer att hända nu?
Fredrika Sköld |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår att du har blivit fälld i tingsrätten för grovt rattfylleri och att du har överklagat den fällande domen genom din advokat. Det framgår inte tydligt vad syftet med din överklagan är, men jag tolkar det som att du har överklagat bedömningen i själva ansvarsfrågan det vill säga om du är skyldig till brottet eller inte. Hur hovrätten kommer att göra bedömningen exempelvis bevisvärderingen av din kusins berättelse är inte något som jag kan svara på utan jag kommer att gå igenom vad som händer efter att man har överklagat en tingsrättsdom.Hur en överklagan går till och krav på prövningstillståndDen part som vill överklaga en brottmålsdom i tingsrätten ska göra det skriftligen inom tre veckor från den dag då domen meddelades. (51 kap 1 § Rättegångsbalken). Om det krävs prövningstillstånd i hovrätten ska tingsrättens dom innehålla en uppgift om detta och det brukar vanligtvis framgå av en medföljande bilaga. Ett överklagande till hovrätten ska innehålla uppgifter om bland annat i vilken del domen överklagas, grunden för att man överklagar och omständigheter som är till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. (51 kap 4 § Rättegångsbalken). Skulle det krävas prövningstillstånd och det senare inte beviljas så kommer tingsrättens dom att gälla. (49 kap 14 a § Rättegångsbalken)När prövningstillstånd lämnasFör att prövningstillstånd ska meddelas krävs att någon av förutsättningarna i 49 kap 14 § Rättegångsbalken är uppfyllda;(1) om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till. (2) det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till(3) det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller(4) det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.Sammanfattning och rekommendationDu har överklagat en fällande dom i tingsrätten. Det bör av tingsrättens dom framgå om det behövs prövningstillstånd eller inte för att få pröva målet i hovrätten. Om det skulle krävas prövningstillstånd så kommer domstolen i första hand att göra en bedömning av tingsrättens dom och bedöma om det finns skäl att ge prövningstillstånd. Om hovrätten tar upp målet till ny prövning är det överklagandet som styr hovrättens prövning av fallet. Då jag inte vet mer om omständigheterna i ditt fall råder jag dig att ha en vidare dialog med din advokat!Hoppas att informationen har varit till hjälp, annars är du välkommen att höra av dig igen!Vänligen,

Bestrida faktura från advokat

2021-03-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har en advokat som hjälpt mig att granska ett redan upprättat avtal. Dom förändringar som gjorts i avtalet har motparten gjort. Denna advokat hävdar nu att han lagt 11,74 timmar på detta och har skickat en faktura på 22.000:- till mig. Samtalstid och mötes tid uppgår till 72 minuter. Advokaten har endast lämnat förslag på vissa ändringar och inte hela avtalet. Motpartens ombud har justerat allting i avtalet. Jag har bestridit denna faktura och anser att det är orimligt att han lagt 11 timmar på ett redan upprättat avtal. Han har inte talat om för mig gällande kostnader eller timmar, varesig före eller efter utan endast skickat ett Mail med fakturan. Hur går jag vidare?
Lovisa Lindgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som advokat är man skyldig att beakta de Vägledande reglerna om god advokatsed. Dessa regler föreskriver att det arvode som en advokat debiterar ska vara skäligt. Om du anser att de antal timmar som advokaten fakturerat är oskäligt, ska du, precis som du gjort, i första hand bestrida fakturan. Du har också möjlighet att begära ut en skriftligt redogörelse över det utförda arbetet. Advokaten är på din begäran skyldig att lämna en sådan. Redogörelsen ska vara så utförlig och tydlig att skäligheten på det fakturabeloppet kan bedömas.Om ni inte lyckas komma överens är mitt råd att du vänder dig till Advokatsamfundets konsumenttvistnämnd. De prövar just tvister om arvode eller andra ekonomiska krav. För att vända dig dit behöver du först på egen hand ha försökt uppnå en lösning i samförstånd med advokaten. Hoppas du är nöjd med ditt svar!Vänliga hälsningar