Vad händer med skadeståndet när en dom överklagas?

2019-12-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en dom överklagas. Vad händer då med det skadestånd jag förväntades få?
Jonna Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att en dom ska få rättskraft och förbli gällande måste den vinna laga kraft. Detta sker normalt tre veckor efter att domen meddelats om ingen av parterna överklagar den. När en dom överklagas vinner den inte laga kraft. Frågan ska då prövas på nytt i en överinstans. Överinstansen kan komma fram till samma sak som underinstansen, eller ändra domslutet. Ett skadestånd som dömts ut i en dom som sedan överklagas har inte fått rättskraft. Frågan om skadeståndet ska på grund av överklagandet prövas en gång till i en överinstans. Om överinstansens dom inte överklagas vinner den laga kraft och kan därmed verkställas. Först när en dom vunnit laga kraft kan dess innehåll verkställas.Skadeståndet du väntades få kommer inte att kunna ges nu eftersom domen överklagats. När domen vunnit laga kraft kan den verkställas och eventuellt skadestånd kan delas ut beroende på vad överinstansens kommit fram till i sin dom. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Vart vänder jag mig för att hitta ett juridiskt ombud?

2019-12-10 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag behöver ett juridiskt ombud . Vart vänder jag mig i Göteborg?
Emil Bengtsson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline!Juridiskt ombudVem kan vara ombud?Den som ska vara juridiskt ombud kan vara antingen advokat eller jurist. För att få kallas advokat krävs medlemskap i Advokatsamfundet vilket innebär strängare krav och att de måste iaktta god advokatsed. Advokat är till skillnad från jurist en skyddad titel vilket innebär att inte vem som helst får kalla sig för detta. Rättshjälpsmyndigheten eller domstol kontrollerar de ombud som inte är advokater eller biträdande jurister (anställda på advokatbyrå) om de är lämpliga som ombud. Tänk på att jurister ofta är inriktade på specifika områden och att du därför ska välja någon som är inriktad på det område du behöver hjälp med.Ansvarsförsäkring Det är viktigt att ditt ombud har ansvarsförsäkring. Det innebär om de missköter sig så kan du få ersättning för detta, om du drabbats av skada. Vart vänder du dig?Det enklaste sätter att hitta ett juridiskt ombud som kan företräda dig är att söka på Advokatsamfundets hemsida och fylla i Göteborg under fältet för ort. Vill du kontrollera ombudet närmare kan du be om referenser. Hoppas du fått svar på din fråga!

Brott mot miljöbalken, åtalsplikt?

2019-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om det kommer till miljödomstolens kännedom att ett brott mot miljöbalkenskett ( tippat avfallsmassor på åkermark)Har de då åtalsplikt eller är tvungna attvidta några åtgärder?
Cecilia Lindeborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När någon bryter mot de bestämmelser som reglerar vad eller vad man inte får göra i vår miljö har man begått ett miljöbrott. Regler om det här finns i miljöbalken, som syftar till att främja en hållbar utveckling och allmänna hänsynsregler med bestämmelser om hushållning med mark och vatten och skydd för olika områden. Vidare innehåller miljöbalken straffbestämmelser. Straffbestämmelserna återfinns i miljöbalkens 29 kapitel. Det är enbart de gärningarna som är straffbelagda och därmed utgör brott. Vissa gärningar kan också vara straffbara enligt annan lagstiftning. Förutom straffbestämmelserna innehåller lagen många förhållningsregler som tillämpas av tillsynsmyndigheterna (till exempel Länsstyrelsen eller kommunerna) i samband med tillståndsansökningar och inspektioner. Det är oftast tillsynsmyndigheterna som anmäler brott som upptäcks med antingen inspektioner eller inkomna anmälningar från privatpersoner. Allmänheten har möjlighet att anmäla misstanke om miljöbrott direkt till polis eller åklagarmyndigheten. Hos polisen finns särskilda utredare som har specialiserat sig inom miljörätten. Enligt 29 kap. 7 § miljöbalken döms den som med uppsåt eller oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till, till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt 26 kap. 2 § miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att göra en polisanmälan så fort de misstänker att ett miljöbrott har begåtts.Det är alltså tillsynsmyndigheterna som är skyldiga att anmäla ett brott mot miljöbalken. Eftersom nedskräpning utgör ett brott enligt miljöbalken är tillsynsmyndigheterna skyldiga att anmäla det om de får kännedom om nedskräpningen. Det är sedan åklagaren som åtalar och det är då målet hamnar i miljödomstolen, miljödomstolen åtalar inte. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Rätten avslog vittnesersättning - kommer jag förlora målet?

2019-11-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej! jag hade i dag ett privat ärrende hos tingsrätten i gävle.tingsrätten avslå vittneersättning till 2 vittne.min fråga.betyda det att jag komma få en negativ besked av tingsrätten?mvh
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du haft ett mål i tingsrätten och att 2 av dina vittnen fått avslag på ersättning för exempelvis resekostnader eller arbetsförluster och att du undrar ifall detta betyder att du kommer förlora målet i tingsrätten. Svar: Svaret är nej. Om vittnena har rätt till ersättning är något som rätten bedömer separat och har inget att göra med hur de avgör målet. Att rätten avslagit vittnesersättning betyder alltså inte att du kommer få ett negativt besked av tingsrätten. Hur rätten avgöra målet bedömer de separat. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Har jag rätt att begära dom om kärande återtar sin talan?

2019-12-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejI ett förenklat tvistemål med ett parkeringsbolag så har kärande part (p-bolaget) beslutat att de vill lägga ner målet mot mig eftersom min bevisning är överväldigande och de uppenbart kommer förlora.Jag vill dock inte att detta sker då jag anser att fallet kan hjälpa andra i samma sits, varvid jag gärna ser att målet slutligen döms av Tingsrätten.Finns det något juridiskt lagrum för mig som svarande part att kräva att tingsrätten dömer i målet trots att käranden vill att det läggs ner ?
Sabrina Curan |Hej! Stort tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att det är ett dispositivt tvistemål, det vill säga ett mål där förlikning och saken får talan är tillåtet. Den här typen av frågor regleras främst av Rättegångsbalken (RB). Kärande, det vill säga den som initierar målet, har rätt att återta sitt käromål, med andra ord talan, i sin helhet (13 kap. 5 § 1 st RB). Domstolen ska då ge dig som svarande tillfälle att motsätta dig återkallelsen och begära dom. I det fall svaranden inte motsätter sig kärandens återkallelse av talan ska svaranden beredas möjlighet att begära ersättning för sina rättegångskostnader (18 kap. 5 § RB). Beslutet om rättegångskostnader ska ges tillsammans med domstolens slutgiltiga beslut om att målet ska avskrivas från vidare handläggning (17 kap. 1 § RB). Sammanfattningsvis innebär ovanstående att du har rätt att motsätta dig att målet avskrivs genom ett slutgiltigt beslut. I det fallet ska prövningen av frågan fortsätta och domstolen ska komma till en slutgiltig dom i frågan. I det fallet du inte motsätter dig kärandens återtagande av käromålet har du möjlighet till ersättning för dina rättegångskostnader. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till Lawline igen! Med vänlig hälsning,

Jag anmälde mig till polisen då jag gjorde en överträdelse av ett kontaktförbud. Kan jag dra tillbaka min anmälan?

2019-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag anmälde själv till polisen att jag bröt mot kontaktförbud men skyddpersonen har inte anmält mig. Vad kommer hända nu. Kan jag dra den tillbaka?
Mikaela Berglind Mäkinen |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! För att få svar så får vi bland annat kika i in i Lagen om kontaktförbud, samt Rättegångsbalken (RB) och Polislagen. Vilken är påföljden vid överträdelse av ett kontaktförbud?Som du redan har förstått så har du begått ett brott genom att göra en överträdelse av kontaktförbudet. Straffet för detta är böter eller fängelse i upp till ett år. Om överträdelsen var att betrakta som ringa kommer du dock inte att dömas till ansvar (24 § Lag om kontaktförbud). Kan du dra tillbaka din anmälan?Överträdelser av kontaktförbudet ligger sedan 1990 under s.k. allmänt åtal. Detta framkommer bland annat av Brås rapport 2007:2 "Besöksförbud. De berörda och deras erfarenheter" på s 16. Du kan inte dra tillbaka din redan gjorda polisanmälan, vilket bland annat beror på:- att polisen har en skyldighet att upprätta en polisanmälan om det kan misstänkas att ett brott som faller under allmänt åtal har begåtts. De har dessutom en skyldighet att utreda brott under allmänt åtal (Polislagen 2 § tredje punkten),- att en förundersökning ska påbörjas så fort det på grund av angivelse eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som befinner sig under allmänt åtal har begåtts (RB 23 kap 1 §),- att åklagaren har en s.k. åtalsplikt vid allmänt åtal, vilket innebär att denne är skyldig att väcka talan om brott förutsatt att det finns tillräckligt mycket som pekar mot att ett brott har begåtts (RB 20 kap 6 §). Vad kommer att hända nu?Jag har redan nämnt några av de moment som följer av en polisanmälan, men tänkte nu ändå lite kort redogöra för händelseförloppet. Efter att ett brott har blivit polisanmält:1. beslutar först och främst polis eller åklagare om en förundersökning skall inledas,2. om en förundersökning inleds så kan polisen komma att kalla till förhör, samla teknisk bevisning m.m,3. när förundersökningen sedan är klar så är det upp till åklagaren att besluta om denne ska väcka åtal eller inte,4. om åtal väcks kommer en domstol att pröva fallet i en rättegång.SlutsatsDet korta svaret på din fråga är alltså nej, du kan inte dra tillbaka din anmälan. En förundersökning kommer därför förmodligen att inledas, följt av ett eventuellt åtal och slutligen en rättegång. Straffet vid överträdelse av ett kontaktförbud (som inte är ringa) är böter eller fängelse i upp till ett år. Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Om du skulle ha några ytterligare funderingar så är du varmt välkommen till att återkomma med en ny fråga. Med vänliga hälsningar,

Överklaga ett häktningsbeslut efter fällande dom - rätt till ersättning vid bifall?

2019-11-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man omhäktas vid rättegång fram till dom och blir dömd för sitt brott. Kan man gå till hovrätten och få ersättning då och frisläppt tills domen laga kraft?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Allmänt om häktning och rätten att överklaga häktningsbeslut. Jag kan börja med att förklara att det är möjligt att överklaga ett häktningsbeslut utan några restriktioner vad gäller tidsfrist enligt 52:1 RB. Överklagan sker till tingsrätten. För att en person ska kunna häktas måste det föreligga ett s.k. häktningsskäl som återfinns i 24:1 1 st. 1-3p. RB. Det finns tre häktningsskäl som är flyktfara, kollusionsfara eller recidivfara. I vanliga fall är det antingen flyktfara eller recidivfara som brukar föreligga när en förundersökning är klar och den åtalade är fortsatt häktad. Med flyktfara menas att det finns en risk att den åtalade avviker eller på annat sätt undrar sig lagföring eller straff. Med recidivfara avses att den åtalade fortsätter med sin brottsliga verksamhet.I lag om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder finns regler om ersättning när någon har blivit utsatt för tvångsåtgärder. I 2 § 1 st. 4 pt. anges att den som har blivit häktad på grund av misstanke om brott har rätt till ersättning om beslutet om frihetsinskränkning efter överklagande eller överprövning upphävs eller ersätts av ett beslut om en mindre ingripande åtgärd. Svar: Om du har överklagat häktningsbeslutet och blir frisläppt därav kan du få ersättning enligt fjärde punkten. Detta gäller även om beslutet upphävs i samband med en fällande dom tills domen vinner laga kraft.Med vänliga hälsningar,

Vad händer om jag inte skriver under ett delgivningskvitto?

2019-11-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Vad händer om jag inte skriver under ett delgivnings kvitto? Med vänlig hälsning Sven-Olov
Axel Bellander |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad händer om du inte skriver under ett delgivningskvitto?Om du inte skriver under ett delgivningskvitto kommer en delgivningsman söka upp dig hemma eller på din arbetsplats för att lämna över den handlingen som ska delges till dig. Även om du inte tar emot handlingen anses du delgiven om delgivningsmannen hittar dig. Om en delgivningsman inte kan hitta dig kan handlingen i vissa fall lämnas över till en familjemedlem eller arbetsgivare för att du ska anses delgiven. Du kan läsa mer om dessa regler i delgivningslag 31-46 §§. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar