Kan jag använda en fastställelsetalan för att upphäva en bouppteckning?

2021-02-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |RB Kap 13 : 2 om fastställelse Är den tillämplig å följande;Bouppteckning mars - 15 enkel måste göras omgående antog ej slutgiltig behövde inte närvara muntligt inga konsekvenser av de. Nekas utkast i förväg. Nekas tillställt direkt efter. Besked först när registrerad skickas den till mig. Upptäcker förvånad att jag dödsbodelägare ställt krav om 1200000 nr till dödsbo i en att sats och att bestrider av andra dödsbodelägare. Å. Krav existerar inte B. Om hade existerat kan väl inte avgöras i en bouppteckning eller andra delägare C. Boutredningsman en advokat kan väl inte vara domstol om krav hade existerat.Utstående fordringar kan en avliden inte ha eftersom är avliden inte heller el eller teleräkningar förfallna. Ställde krav direkt (inom en månad) att uppgiften skulle tas bort men inget svar. O sedan dess x flera.Rättelse ska göras genom tilläggsbouppteckninga har jag nu lärt enligt RB men inom en månad.Nu 2021 o advokaten haft en del mer gör sig men boutredningsman entledigas aldrig om ej sjuk el avliden.Går RB Kap 13 par 2 använda att upphäva rättsförhållande att sedan om beslut upphäva begära fullgörelse?Ska bouppteckningen kallas rättsförhållandet att upphäva eller uppgiften om krav av mig endast som rättsförhållandet begärt upphävt. Av betydelse; en fordran helt annat belopp som är en mors rätt rad förfoga egendom när i livet förvägrad av en god man utan skäl ska sedan bli mot dödsbo av borgenär och advokaten ska komma välja blanda ihop pga samma namn som d bo deläg
Dennis Lavesson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!UtredningSom jag förstår det utifrån din text och utifrån den korrespondens vi haft per e-post undrar du om det är möjligt att upphäva en bouppteckning genom en fastställelsetalan (13 kap. 2 § rättegångsbalken, RB). Ovissheten gäller ett krav över en miljon på ett dödsbo. En fastställelsetalan om huruvida ett rättsförhållande består eller inte består får tas upp till prövning om ovisshet råder om rättsförhållandet och denna länder käranden till förfång.När någon avlider ska dödsbodelägarna gemensamt förvalta den avlidnes egendom, göra en boutredning och förrätta bouppteckning. Bouppteckningen ska göras senast tre månader efter dödsfallet. Delägarna ska skicka handlingen till Skatteverket inom en månad efter att den upprättas. När dödsboet förvaltas av dödsbodelägarna måste de vara överens om de åtgärder som vidtas. Ibland fungerar inte detta på grund av dödsboets omfattning eller för att dödsbodelägarna inte är överens. Boutredningen kan då i stället anförtros åt en boutredningsman. Tingsrätten utser en boutredningsman. En boutredningsman tar över de flesta av dödsbodelägarnas gemensamma uppgifter.När boutredningen är slutförd ska arvet delas mellan arvingarna, det s.k. arvskiftet. En dödsbodelägare som är missnöjd med arvskiftet kan begära att tingsrätten ska ändra arvskiftet genom att väcka talan mot de andra dödsbodelägarna. Det kallas klander av arvskifte. Det ska göras inom fyra veckor från att delägaren fått del av arvskiftet. Tingsrätten kan då ompröva arvskiftet och eventuellt skifta på annat sätt. Tingsrätten kan också återförvisa till skiftesmannen.I ditt fall är inte en fastställelsetalan möjlig; det föreligger i praktiken ingen ovisshet om bouppteckningen består eller ej. Bouppteckningen är upprättad av bouppteckningsförrättare. Hade du velat klandra arvskiftet skulle så skett inom fyra veckor. Om du däremot anser att du har en fordran kan det vara skäl för att arvskiftet ska gå åter. Sker arvskifte innan den dödes och boets andra skulder har betalts ska skiftet gå åter (21 kap. 4 § ÄB). Anser du att du har en fordran på dödsboet, trots att det är avslutat, får du helt enkelt tillställa arvingarna skulden och väcka talan i domstol för att få fastställt att det finns en skuld. Beslutar domstolen att du kan visa att skulden finns kan det innebära att arvskiftet ska gå åter för att betala skulden. Du kan således inte använda fastställelsetalan för att upphäva bouppteckningen. Däremot kan du nå framgång i domstol om du kan visa att det finns en skuld (under förutsättning att du inte redan väckt talan och fått det prövat utan framgång).Tyvärr kan jag inte göra någon närmre analys av dina förutsättningar utan mer information i fallet. Om du önskar hjälp av en av våra jurister att utreda ärendet vidare är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Får jag väcka åtal mot någon?

2021-02-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Om en polisanmälan har blivit nerlagd, kan jag ändå anlita en advokat och "stämma" den misstänkte (alltså i samma ärende som polisanmälan)?
Fredrik Nygren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du undrar över om det är möjligt för dig att väcka åtal mot någon om polisen lagt ned ärendet och att åklagare således inte har valt att väcka allmänt åtal. Det korta svaret på din fråga är att det är möjligt genom något som kallas för enskilt åtal. I det följande kommer jag utveckla vad det innebär och förklara vad som krävs för att få väcka enskilt åtal. Reglerna om rätten att väcka åtal finner du i rättegångsbalken (hädanefter RB). Allmänt åtalFör att förstå vad enskilt åtal innebär är det en bra utgångspunkt att börja med att fastställa att de flesta brotten som finns i brottsbalkens hör under kategorin av allmänt åtal. Det innebär att det för de flesta brotten är allmän åklagare som äger rätten att väcka åtal, inte den mot vilket brottet är begånget (målsägande). Att de flesta brotten som begås hör under allmänt åtal följer av att alla brott som inte är uttryckligen undantagna därifrån hör dit (20 kap. 3 § första stycket RB).Att det är just allmän åklagare som då äger rätten att väcka åtal följer av 20 kap. 2 § första stycket RB.Enskilt åtalDe undantagen som görs i brottsbalken för när åklagare inte får väcka talan utan när det istället är upp till dig som målsägande att göra det är vid brotten förtal och förolämpning (5 kap. 5 § brottsbalken).Därutöver får du som målsägande även väcka åtal för de övriga brotten (som normalt sett hör under allmänt åtal) om det är du som har angivit brottet och åklagaren beslutat att inte väcka något åtal (20 kap. 8 § första stycket RB).I ditt fallSom jag förstår ditt beskrivna scenario har åklagaren beslutat att inte väcka åtal i ditt fall, det beror vanligtvis på bristande bevisning. Utifrån vad jag har beskrivit ovan är det således möjligt för dig att kontakta en advokat om du vill det för att väcka ett enskilt åtal.Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!Med vänliga hälsningar,

Kan jag stämma igen?

2021-02-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag har stämt en kund för avtalsbrott. Vi har en muntlig förberedelse i tingsrätten och de vill inte förlika. Jag fick frågan om jag ville fortsätta driva ärendet i rätten och då riskera att betala rättegångskostnaden om jag förlorade.Jag tror/anser till 99% att jag har rätt avseende avtalsbrottet men kan inte riskera kostnaden. Så jag sa "nej".Frågan: kan jag på något sätt ta upp ärendet igen och hävda avtalsbrott?Tack och hälsningar//Uffe Holm
Marlene Zouzouho |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du vill veta om du kan ta upp samma mål igen i domstolen trots att du redan tackat nej till det. Rättskraft (Res judicata)Med rättskraft avses en tidigare doms betydelse i senare rättegångar och regleras i 17 kap 11 § rättegångsbalken (RB) för tvistemål. Rättskraft i tvistemål kan vara antingen positiv eller negativ. Positiv rättskraft syftar på vilken betydelse tidigare faställelsetalan har i en senare väckt fullgörelsetalan. Negativ rättskraft tar däremot sikte på hur ett avgörande kan hindra att ett mål tas upp igen, det tidigare målet blir således ett rättegångshinder i en senare rättegång. Huvudregeln är att samma sak inte skall kunna prövas igen, principen kallas ne bis in idem och finns i 17 kap 11 § 3 st. Om någon väcker en talan rörande en sak som redan avgjorts utgör detta ett rättegångshinder och ska avvisas av rätten på grund av att det föreligger res judicata (17 kap 11 § 3 st RB). Endast en fastställelsetalan kan utöva negativ rättskraft på en senare fastställelsetalan och på liknande sätt kan endast en fullgörelsetalan utöva negativ rättskraft på en senare väckt fullgörelsetalan.Med samma sak avses samma rättsföljd där en bedömning görs om den nya rättegången avser (1) samma parter, där själva partställningen inte spelar någon roll och det skall avse samma förpliktelse eller rättighet samt avse samma tidsperiod.Tänk dock på att litispendens i 13 kap 6 § RB kan komma att aktualiseras om det väcks en ny talan om samma sak innan en dom vunnit laga kraft. Ditt fall Det är oklart om du fått ett slutligt beslut av domstolen. Blev saken oavgjord eller fick du en dom på ärendet? Har detta skett (dvs har du fått en dom) och det har vunnit laga kraft (detta sker tre veckor efter att domen kommit), kan du inte väcka en ny talan om exakt samma sak igen, dvs avtalsbrott mot samma part igen. Detta på grund av att domen vunnit rättskraft. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Innebär 1 § rättsprövningslagen motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?

2021-02-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fråga om rättsprövning.Enligt 1 § rättsprövningslagen får en enskild ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som innefattar en prövning av hans rättigheter eller skyldigheter enligt EKMR. Innebär detta, motsatsvis, att en enskild inte får ansöka om rättsprövning av sådana beslut av regeringen som inte omfattas av EKMR men som innefattar en prövning av hans rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga?
Pontus Fridén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det svenska systemet för domstolskontroll ansågs av Europarådets konvention 1950 ofullständigt i fråga om tillgång till domstolsprövning. Konsekvensen blev nedannämnda lag.Lag (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 1 § anger lagens tillämpningsområde. Det stämmer att för rättsprövning enligt lagen, förutsätts beslut som innefattar en prövning av den enskilde rättigheter eller skyldigheter enligt EKMR art.6. Svaret är likt du påpekar i din fråga, att det motsatsvis innebär att beslut av regeringen som inte innefattar en prövning enligt EKMR art. 6, gör lagen otillämpbar.Principiellt gäller processuell autonomi; den nationella rätten ska förmedla EU-rätten. Sverige är i och med EU-medlemskapet skyldig att tillämpa rättighetsstadgans bestämmelser, se art. 4.3 EU-fördraget (lojalitetsprincipen). Detta gäller för myndigheter när de agerar inom unionsrättens område, art. 51 rättighetsstadgan. Sammanfattningsvis, för att besvara din fråga, kan lagen om rättsprövning av vissa regeringsbeslut varken tillämpas när beslutet inte omfattas av EKMR eller då beslutet innefattar en prövning av rättigheter enligt EU:s rättighetsstadga. I sistnämnda fall gäller dock att myndigheter inklusive domstol måste säkra rättighetsstadgans efterlevnad. Det är nationell domstols skyldighet att ge stadgan full verkan, och i förekommande fall underlåta att tillämpa motstridande nationell bestämmelse (framgår av Åkerberg-Fransson målet C-617/10).Hälsningar,

Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?

2021-02-14 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är dom, domslut och domskäl synonyma begrepp?
Mathias Nilsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Begreppen tar sikte på olika saker. Det är därför inte synonymer.Dom är en domstols slutliga, formella avgörande i saken. I domen finns domslut och domskäl.Domslut är det formella beslutet som fattas av en domstol efter en rättegång. Domslutet ingår i domen. Det är domstolens avgörande i frågan. Det kan till exempel vara att domstolen beslutar att döma den tilltalade till straff.Domskäl är domstolens motivering till ett domslut, och ingår i domen. I domskälen redogör domstolen för sin bedömning.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man överklaga tingsrätten beslut angående klander av ett testamente?

2021-02-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej om man klandrar ett testamente till tingsrätten och inte är nöjd med resultatet kan man då överklaga till högre instans
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga aktualiserar bestämmelser i ärvdabalken (ÄB) och rättegångsbalken (RB).Du kan angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader från delgivningen till arvingarnaFör att testamentet ska bli gällande krävs det att arvingarna godkänner testamentet eller att arvingarna delges. En arvinge kan dock angripa testamentets giltighet genom att framställa en klandertalan inom 6 månader efter delgivningen till arvingarna (14 kap. 5 § första stycket ÄB). Grunderna för klandertalan kan exempelvis vara att testamentet innehåller formfel eller att testamentet upprättats under påverkan av psykisk störning (13 kap. 1–2 § ÄB). Bevisbördan åligger på den som framställer talan. Det är alltså den som klandrar testamentet som ska bevisa att testamentet inte bör gälla.Du överklagar till hovrätten genom att skriftligen skicka in överklagan inom 3 veckor från att tingsrättens dom meddeladesSom huvudregel gäller att man kan överklaga en tingsrätts dom, om inte annat är föreskrivet (49 kap. 1 § första stycket RB). Det finns inget särskilt föreskrivet angående att överklaga ett beslut i tvistemål om testamente, vilket innebär att huvudregeln gäller. För att överklaga ska du skicka in en skrivelse till tingsrätten inom tre veckor från den dag tingsrättens dom meddelades (50 kap. 1 § RB). Överklagandet ska innehålla uppgifter om domen som överklagas, i vilken del domen överklagas och den ändring i domen som yrkas samt grunderna för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga (50 kap. 4 § första stycket p 1–3 RB). Överklagandet ska även innehålla uppgifter om de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, och de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis (50 kap. 4 § första stycket p 4–5 RB).Tingsrättens dom kan endast överklagas ifall hovrätten meddelar ett prövningstillstånd Överklagandet av beslutet innebär att hovrätten kommer att döma ärendet (2 kap. 1 § RB). Det krävs som huvudregel att hovrätten meddelar ett prövningstillstånd för att pröva tingsrättens dom (49 kap. 12 § RB). Om det krävs ett prövningstillstånd för att hovrätten ska få döma i målet, ska tingsrättens dom innehålla sådana uppgifter (49 kap. 15 § RB). Hovrätten ska meddela ett sådant prövningstillstånd om det finns anledning att betvivla riktigheten av tingsrättens dom, det krävs ett prövningstillstånd för att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till eller om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt. (49 kap 14 § p 1–3 RB). Avslutningsvis är det hovrätten som bedömer ifall något krav för att prövningstillstånd ska meddelas är uppfyllt. Det innebär att jag inte bedöma ifall målet faktiskt kommer att tas upp av hovrätten. Men du har som sagt rätt att inom tre veckor överklaga tingsrättens dom genom att skriftligen skicka in överklagan, innehållandes alla uppgifter som krävs, inom tre veckor från att tingsrättens dom meddelades. Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Du är varmt välkommen att ställa en ny fråga om det är något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Jag har fått en delgivning hemskickad, innebär det att en rättegång kommer att inledas?

2021-02-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag har fått en delgivning hemskickad ett tag efter förhör, betyder det att det kommer att bli en rättegång eller att det är klart utan rättegång? Det står inget om rättegång. Mvh
Chantal Kryou |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga regleras i rättegångsbalken (RB).Jag utgår från att din fråga rör ett brottmål. Ställ gärna frågan igen om det rör sig om ett tvistemål!Delgivning kan ges när en person är skäligen misstänkt för brottet eller när undersökningsledaren slutfört utredningenDelgivning innebär att en skriftlig handling på ett visst föreskrivet sätt överlämnas till personen som berörs av handlingen, exempelvis en brottsmisstänkt. När en förundersökning kommit så långt att en person kan anses skäligen misstänkt för brottet, ska den misstänkte underrättas om misstanken när han eller hon hörs (23 kap. 18 § första stycket RB).Delgivningen du har fått hemskickad är troligtvis en s.k. slutdelgivning. Slutdelgivning innebär att undersökningsledaren slutfört utredningen och att du och försvararen har en ovillkorlig rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen (23 kap. 18 a § första stycket RB). Du och försvaren har även rätt att begära att förundersökningen kompletteras. Åklagaren får inte besluta om att väcka åtal innan detta har skett.Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förutse en fällande dom för att besluta om att väcka åtalÅklagaren har alltså en skyldighet att avvakta med beslutet fastän förundersökningen från dennes sida är färdigställd. Det är först efter slutdelgivningen och invändningar från försvaret som åklagaren ska besluta om att väcka åtal eller inte (23. kap 20 § RB). Det krävs att åklagaren på objektiva grunder kan förvänta sig en fällande dom för att åklagaren ska väcka åtal. Åtal får inte väckas om försvarets kompletteringar och åberopande av nya omständigheter rubbar förväntningarna för en fällande dom.Sammanfattningsvis måste åklagaren avvakta med att besluta om att väcka åtal eftersom du har rätt att ta del av och komplettera förundersökningsmaterialet så att alla omständigheter och sidor kan beaktas. Det står alltså inte klart om målet kommer att gå till rättegång än.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vad gäller när ett brott begås i Sverige men gärningsmannen befinner sig utanför riket?

2021-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev utsatt för grovt bedrägeri. Men bedragaren har redan hunnit sticka utomlands och gömt sig, så jag undrar om det fortfarande är värt att polisanmäla detta då personen inte längre befinner sig på svensk mark?
Soad Garar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt (2 kap 2 § Brottsbalken, BrB) tillämpas svensk lag på brott som begåtts utom riket om förövaren är svensk medborgare eller har sitt hemvist i Sverige. Dessutom är svensk allmän domstol behörig att avgöra målet. Det framgår inte i din fråga ifall gärningsmannen är svensk medborgare eller har sitt hemvist i Sverige. Men som jag tolkar din fråga, menar du att personen befann sig i Sverige när brottet begicks men lämnat riket efter dess. Om det är så, då är huvudregeln enligt (2 kap 1 § BrB) att brottet ska avgöras enligt svensk lag och vid svensk domstol. Det innebär att du kan polisanmäla gärningsmannen trots att denne befinner sig utanför Sverige.Jag hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,